Vad är det som gör att man börjar arbeta inom rekryterings- och bemanningsbranschen? Vad är det som motiverar en att stanna kvar inom branschen när man regelbundet arbetar övertid utan att få betalt? Den teknologiska utvecklingen gör att man kan ersätta det mesta inom en organisation - förutom medarbetarna - vilket gör att arbetsgivare behöver skapa en tydligare plan för hur man ska motivera medarbetarna (Randlert, Drömarbetsgivaren, 2017: 47). Sedan 1994 har det blivit allt vanligare att företag anlitar rekryterings- och bemanningsföretag. Det gör att konkurrensen mellan rekryterings- och bemanningsföretag blir större, både för att behålla medarbetarna på ett rekryterings- och bemanningsföretag men även för att attrahera de bästa kandidaterna på marknaden. Rekryterings- och bemanningsbranschen kännetecknas av att vara en tävlingsinriktad bransch där arbetsgivarna väljer att erbjuda ekonomiska belöningar i kombination med att ge de anställda uppskattning och bekräftelse för att de ska känna en hög motivation. Enligt motivationsteoretikern Herzberg är frihet och ansvar motiverande faktorer för individer. Vidare uttrycker Herzberg att de anställda själva ska känna till sina mål och vad det är som krävs för att uppnå de resultat som förväntas av dem. I tidigare forskning om rekryterings- och bemanningsbranschen är resultaten tvetydiga till vad det är som främst motiverar anställda att söka sig till dessa jobb; att prestera bra och att stanna kvar. Vi har hittat en hel del tidigare forskning som undersökt motivation hos anställda men då har undersökningarna främst genomförts kvantitativt. Därför är syftet med denna undersökning att komplettera tidigare resultat med kvalitativa infallsvinklar om rekryterings- och bemanningsbranschen på den svenska arbetsmarknaden. Vi anser att detta r ett viktigt omrde att underska då rekryterings- och bemanningsbranschen växer kontinuerligt och står inför utmaningar att inte förlora sina anställda till andra bolag.

Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS) undersöker, vart fjärde år, kunskapsnivån i matematik och naturvetenskap hos elever i årskurs fyra och årskurs åtta. Över 50 länder deltar i TIMSS och den sammanställda datan granskas av forskare. De svenska eleverna presterar generellt sett betydligt lägre än de högpresterande asiatiska länderna, Japan, Singapore, Hongkong, Korea och Taipei. Syfte Syftet med den här kunskapsöversikten är att undersöka vad som kännetecknar forskningen kring skillnader i elevers matematikresultat i TIMSS. Då det fanns ett intresse för om faktorn/variabeln elevers attityd gentemot matematik har en inverkan på prestationsnivå utformades även en djupgående analys angående detta. Syftet med den djupgående analysen är att undersöka vilken inverkan faktorn/variabeln elevers attityd gentemot matematik har på elevers prestationsnivå i TIMSS. Metod Litteratursökningen utfördes i databasen Primo och för att avgränsa sökfältet lades, stegvis, ytterligare inklusionskriterier till. När sökfältet avgränsats till ett greppbart antal artiklar utfördes en granskning av studiernas sammanfattningar. För att kunna göra ett slutgiltigt urval av artiklar utformades urvalskriterier vilka vi utgick ifrån när artiklarnas syfte, resultat och slutsats närlästes. Artiklarna som uppfyllde de utvalda urvalskriterierna inkluderades och kartlades därefter i form av tabeller. Tabellerna låg som grund för den här kunskapsöversiktens resultat och analysdel. Resultat Resultatdelen är uppdelad i fem underkategorier; Syftet med studierna, Faktorer/Variabler som undersöks i relation till prestation, Studiernas data, Urval i studierna och Studiernas diskussion/Slutsats. Samtliga studier undersöker diverse faktorers/variablers inverkan på elevers prestationsnivå i TIMSS. Studierna undersöker olika länders elevresultat och får fram olika resultat beroende på vilket land som undersöks. Den faktor/variabel som flest studier undersöker är den socioekonomiska statusens inverkan på prestation. Avseende faktorn/variabeln elevers attityd gentemot matematik, som undersöks i den djupgående analysen, visar studiernas resultat på att den har en inverkan.

Inledning & Syfte Vår kunskapsöversikt handlar om att redogöra för vad tidigare forskning beskriver om föräldrars involvering i matematikläxor samt vilka effekter som kan uppstå. Huvudsyftet är att utifrån resultaten i de granskade artiklarna besvara frågeställningen: Vilka effekter på elevernas lärande har föräldrarnas involvering i matematikläxor? Dessutom beskriver vi några egenskaper i den forskning om läxor i ämnet matematik som vi granskat. Metod Vi har gjort informationssökningar i olika databaser efter vetenskapliga artiklar och även använt oss av referenslistor som finns i dessa artiklar för att hitta lämpliga och passande artiklar till vår översikt. Alla nio granskade studierna har använt sig av kvantitativa metoder men två av dem har även använt kvalitativa metoder. De kvantitativa metoderna var i form av enkäter, frågeformulär och bedömningsprogram. De studier som använde sig utav kvalitativa metoder gjorde det i form av intervjuer, observationer samt feedback. Resultat Resultatet visar att det finns en relation mellan föräldrars involvering i barnens matematikläxor och prestation men även att den socioekonomiska statusen har en viss roll för hur föräldrar väljer att involvera sig. Resultaten visade att inte alla typer av föräldraansvar är till nytta för barnens prestation i matematik. Många föräldrar involverar sig i barnens läxor men det finns olika sätt att involvera sig. Den typ av förälder som kontrollerar/övervakar och nästan straffar barnet för att man inte påbörjat eller slutfört läxan skapade en negativ effekt på barnens matematikprestation. Även en förälders inställning till ämnet matematik har en påverkan. Föräldrar som exempelvis visar intresse, stöttar och skapar en strukturerad miljö kring barnens läxor i matematik skapade goda och positiva effekter på barnets/elevens prestation. En didaktisk konsekvens som vi kan urskilja från resultaten är att lärare bör tänka på hur förhållandet i familjerna ser ut och att kunna förhålla sig till det och även informera och ge föräldrarna kunskap i hur man bör involvera sig. En av frågorna för vidare forskning är att undersöka pappans roll och om involveringen ser annorlunda ut samt hur det påverkar elevernas prestation.

Denna fallstudie som utförts på energibolaget Öresundskraft AB undersöker sambandet mellan effektivisering av arbetsgrupper och företagsprestationer. En nyckeltalsanalys, en korrelationsanalys och en intervjustudie gjordes på Öresundskraft, tillsammans med en jämförelse med andra energibolag. När Öresundskrafts arbetsgrupper blev effektivare ökade lönsamheten på kort sikt, de fick fler och nöjdare kunder, kostnaderna minskade och personalen blev effektivare och mer välmående. Dessutom ökade flexibiliteten och öppenheten för förändring, en aspekt som är särskilt relevant för företag eller branscher som står inför förändring. Resultat från denna studie kan användas av företag som vill förbättra den interna effektiviteten och öka sina prestationer. / This case study at the energy company Öresundskraft AB studies the relationship between group efficiency and business performance. An analyzation of key performance indicators, a correlation study and interviews was conducted at Öresundskraft, as well as a comparision to other energy companies. As the teams became more efficient, Öresundskraft’s short time profitability increased, they got more customers and the customers became more satisfied, Öresundskraft also increased internal efficiency and decreased expenses. The employees became happier, more flexible and more open to changes, which is relevant especially to companies that face an instable future. The results from this study are useful to companies that want to improve their internal efficiency and increase their performance.

Hållbarhetsredovisning är ett ämne som har blivit mycket aktuellt under den senaste tiden i såväl den privata sektorn som i den offentliga. Begreppen “hållbar utveckling” och “Corporate Social Responsibility” (CSR), eller hållbart företagande är grunden till hållbarhetsredovisningen och de yttre krav på transparens organisationer har. Den oberoende organisationen Global Reporting Initiative (GRI) har haft stor betydelse för hållbarhetsredovisning då de erbjuder riktlinjer för hur organisationer ska redovisa sin hållbarhetspåverkan. För svenska bolag har hållbarhetsredovisning tidigare skett på frivillig grund men nu har det för vissa företag kommit att bli obligatoriskt. Statligt ägda företag har sedan 2007 varit tvingade att hållbarhetsredovisa enligt GRI:s riktlinjer. Dessa regler omfattar dock inte andra offentliga inrättningar såsom myndigheter, regioner, landsting eller kommuner vilket innebär att de inte har några gemensamma regler eller principer kring redovisning av hållbarhet. Det finns många studier som undersökt på sambandet mellan hållbarhet och ekonomisk prestation hos hos vinstdrivande företag, och majoriteten av dessa har funnit ett svagt positivt samband mellan hållbarhet och finansiella värden men måttenheterna som används har varit inkonsekventa. De studier som finns har fokuserat på vinstdrivande företag och det efterfrågas mer forskning kring sambandet inom den offentliga sektorn. Det finns dock en brist på gemensamma riktlinjer och mått inom den offentliga sektorn, men det finns ett antal intresseorganisationer där kommuner gemensamt arbetar mot hållbarhet. En sådan organisation är Sveriges ekokommuner (SEKOM) som samlar in och publicerar tolv “gröna nyckeltal” och denna undersökning kommer med hjälp av dessa nyckeltal undersöka om det finns ett samband mellan kommunernas finansiella prestation och hållbarhet. Studiens huvudsyfte är att undersöka sambandet mellan hållbarhetsrelaterade nyckeltal som Sveriges ekokommuner publicerar och finansiella mått från kommunernas årsredovisningar under åren 2012-2014. De finansiella måtten i undersökningen är årets resultat, avkastning på totala tillgångar samt årets kostnader och av de tolv gröna nyckeltalen kommer vi undersöka sex stycken. Utöver de finansiella måtten kommer vi även att undersöka sambandet mellan de gröna nyckeltalen och befolkningstillväxt, och till sist kommer vi att testa om det finns några skillnader i resultat mellan de kommuner som är medlemmar i SEKOM och de som inte är det. För att undersöka detta formulerades sex hypoteser som sedan testades med hjälp av fem regressionsanalyser och ett t-test. Resultatet visade att det fanns signifikanta variabler i alla utom ett test och vi kunde därmed förkasta fyra av fem hypoteser. De signifikanta resultaten visade främst på positiva resultat gällande sambandet mellan hållbarhet och finansiell prestation.

Syfte: Fastighetsmäklaryrket är ett provisonsbaserat yrke tidigare forskning har påvisat att ledarskapet kan påverkat hur väl en försäljare presterar. Forskning kring fastighetsmäklares prestation utifrån ledarskapsstil avsaknads. Därför valde vi att undersöka om ledarskapsstil påverkar fastighetsmäklares prestation mätt i pengar. Syftet är att undersöka till vilken utsträckning det upplevda transaktionella- och transformativa ledarskapet används i fastighetsmäklarbranschen och till vilken grad detta påverkar fastighetsmäklares arbetsprestationer. Metod: Undersökningen använder sig av ett deduktivt angreppsätt där 7 hypoteser grundande på tidigare forskning ställs mot verkligheten. Undersökningen använder sig av en kvantitativ metodansats där en enkätundersökning skickades ut via email till cirka 1000 aktiva fastighetsmäklare i Stockholms län. Den insamlad data analyseras sedan i SPSS och korrelationsanalys och regressionsanalys. Den faktiska populationen för undersökningen är verksamma och aktiva fastighetsmäklare i Stockholms län. Resultat & slutsats: Resultatet av denna undersökning visar att ledare använder sig av både transaktionellt och transformativt ledarskap. Det visar även på att det är bara det transformativa ledarskapet som har en viss påverkan på fastighetsmäklarens prestationer. Samt att specifika delar av respektive ledarstil är mer representerade än andra. Examensarbetets bidrag: Det bidrag som examensarbetet gett är dels en bekräftelse av vilken ledarstil som verksamma fastighetsmäklare uppfattar hos sin ledare. Samt vilka delar av dessa stilar som är mer dominanta och som påverkar prestationerna.

Upplevelsen av att det är svårt att prestera efter sin fulla förmåga är vanligt förekommande bland musikstuderande, även för mig. Vanligtvis ligger grunden till det på vilket sätt förberedelsen gått till, stress eller nervositet. Många gånger lär vi oss att råda bot på problemet genom att förändra dessa faktorer.  Med min studie utforskar jag om det är möjligt att skapa ett arbetssätt för att förbättra min spelprestation. Jag skapar en metod som innefattar att göra videoinspelningar kontinuerligt. Det här dokumenteras i loggbok med frågeformulär och videomaterialet granskas efter genomförandet av videoinspelningarna. På så sätt försöker jag synliggöra tankeprocesser och aspekter utifrån prestationsresultat. För att kunna göra detta samt skapa metoden fördjupar jag mig i flera perspektiv på området press, stress, prestation, och om att granska sina egna prestationer.  Resultatet visar på att metoden och arbetssättet kan användas i syfte att förbättra prestation. Själva studien hade jag för få inspelningstillfällen för att kunna uppleva stor prestationsutveckling men metoden visar på att det kan vara möjligt att vid fortsatt övning på moment förbättra spelprestation. Att göra videoinspelnings synliggjorde fler aspekter och tankeprocesser av konstnärlig utveckling som presenteras och diskuteras i diskussionskapitlet. / Experiencing that it’s difficult to perform to your fullest ability is common among music students, also for me. Usually the explanation is how the preparations have been made, stress or nervosity. Many times we learn that the cure to it is to change these elements.  With my bachelor thesis I want to find out if it’s possible to create a method to develop my performance ability. I will create a method that includes doing video recordings continuously. This will be documented in a logbook with a questionnaire and the video material is examined after the video recordings have been carried out. To be able to do this and create the method I become absorbed in various perspectives in the area of pressure, stress, performance and to examine your own performances.  The result shows that the method can be used in purpose to develop performance ability. There were not too many video recordings occasions to experience large development but the method shows that it can be possible with on going practise. To do video recordings showed more aspects and thoughts of my artistic development which are presented in the discussion chapter.

Det har visat sig vara en brist på kunskap över ishockeyspelares perspektiv på önskvärt och uppfattat ledarskapsbeteende inom svensk ishockey för att kunna maximera sin prestation och få en trivsam miljö. Syftet med studien var att undersöka vilka ledarskapsbeteenden som har betydelse för manliga och kvinnliga ishockeyspelares för deras prestation och tillfredsställelse. Undersökningen hade huvudfokus på ishockeyspelares perspektiv på ledarskapsbeteenden inom ishockey. Totalt deltog sju ishockeyspelare, fyra kvinnliga samt tre manliga spelare i studien som hade spelat på olika nivåer inom svensk ishockey. Semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod, vilket analyserades med hjälp av en i förväg uppställd analysram för ledarskapsbeteenden.  Resultatet utifrån uppfattat ledarskapsbeteende, så visar det att ishockeyspelare har en delad åsikt mellan relationsbyggande samt demokratiskt beteende. Helhetsbilden är att de uppfattade en ledare att vara situationsanpassad därmed kunde det resultera i att spelarna fick ökad förmåga att prestera och känna tillfredsställelse Gällande resultatet från det önskvärda beteendet så skiljer det sig åt mellan män och kvinnor då männen önskade ett demokratiskt och bekräftade beteende och kvinnorna ett mer auktoritärt kopplat till demokratiskt. Uppnåddes spelarnas önskvärda behov resulterade det i att de kunde prestera och känna tillfredsställelse inom sin idrott, uppnåddes ej deras behov resulterade det till motsatsen. Slutsatsen kan dras att ledarskapsbeteendet kan ha en viktig betydelse till prestation och tillfredsställelsen för ishockeyspelare.

Bakgrund: Single-leg hop test, handdynamometertest och heel-rise test är vanligt förekommande test för att mäta muskelstyrka i fysioterapeutisk klinik. Målsättningar kan förändra hur människor presterar genom att påverka inre och yttre beteenden vilket observerats i tidigare forskning.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilken effekt målsättning har på testresultat vid test av muskeleffekt, maxstyrka och muskeluthållighet vid två separata tillfällen samt till vilken grad det föreligger ett samband mellan testresultatet och skattad self-efficacy samt testresultatet och skattad utfallsförväntning. Metod: Experimentell, enkelblindad RCT med kontrollgrupp samt för- och eftermätning. Tjugosex deltagare i åldrarna 18-30år rekryterades genom bekvämlighetsurval. Datainsamling bestod av testresultat, målsättning, skattad self-efficacy och utfallsförväntning. Resultat: Signifikanta skillnader mellan grupperna förelåg vid testtillfälle 2 för single-leg hop test men inte för övriga test. Signifikant skillnad inom interventionsgruppens testtillfällen fanns vid single-leg hop test samt handdynamometertest men inte vid heel-rise test. Signifikant skillnad inom kontrollgruppens testtillfällen fanns endast vid single-leg hop test. Slutsats: Målsättningen har troligtvis haft effekt på testresultaten i interventionsgruppen. Däremot kan metodologiska brister haft en påverkan på resultaten. Vidare forskning bör tillämpa större urval och bättre kontroll av externa variabler samt rekrytera ur andra populationer för att kunna generalisera till mer kliniskt relevant kontext.

Nervositet är något som de flesta har upplevt. Ofta är den ovälkommen och bidrar till ett försämrat resultat av det vi ska prestera. Forskning visar att vi med rätt sorts träning kan öva upp våra kognitiva förmågor och uppleva positiva effekter i samband med prestationer och i övriga livet. Studiens syfte är att undersöka tre, inom idrott och musik, yrkesverksamma personers definitioner och erfarenheter av nervositet och mental träning. Tre informanter deltar i enskilda, kvalitativa intervjuer och resultatet visar att alla tre har egna erfarenheter av nervositet i olika grad och likaså av mental träning. De berättar om upplevda positiva effekter av mental träning, både vid prestationer och i vardagslivet. Det verkar också vara så att det finns flera olika möjligheter att föra in mental träning i undervisning. Arbetet resulterar i insikter och ökad kännedom om olika mentala verktyg som kan komma till nytta i undervisning och för privatpersoner som står inför prestationer. Andningen visar sig spela en särskild roll.