Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur olika kontexter som förekommer i matematikundervisningen påverkarelevers motivation och prestation i aritmetik. Dessa kontexter är verklighetsanknuten undervisning, användning av spel samtdigitala spel. Litteraturstudiens tema är väsentligt eftersom matematiken upplevs i många olika kontexter, både inom skolanoch i vardagen. Insamlingen av data ägde rum genom användning av databaserna ERIC, UniSearch, MathEduc och GoogleScholar. Resultatet visade att användningen av de tre olika kontexterna i matematikundervisningen kan bidra till utvecklingen avelevers motivation och prestation. Resultatet visade även att det finns nackdelar med användning av samma kontext under enlängre tidsperiod.

Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan elevers motivation och prestationer gällande räknesättet multiplikation. Motivationen graderas utifrån elevernas egna skattningar i form av hur de upplever ämnesområdet samt deras upplevelser om hur svårt eller lätt det är. Studien genomfördes i en klass bestående av 21 st elever i årskurs 2. Varje elev fick muntligt ange utifrån en enkät hur motiverade de var med hjälp av skalor gällande multiplikation överlag samt olika uppgiftstyper inom multiplikation. Därefter fick eleverna genomföra ett enskilt multiplikationstest skriftligt. Den insamlade datan från elevernas enkätsvar och testresultat sammanställdes och jämfördes. Resultatet visade ett samband mellan låg motivation och låga resultat och högre motivation och högre resultat gällande multiplikation. Slutsatsen är att det finns ett samband mellan elevers motivation och prestation gällande räknesättet multiplikation, men att andra aspekter, som exempelvis uppgiftstyp, påverkar upplevelsen av hur roligt eller tråkigt och/eller lätt eller svårt räknesättet multiplikation upplevs.

Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen är att undersöka vilka typer av testmetoder som används mest frekvent av tränare i dagsläget och beskriva efterfrågan av fältanpassade tester för löpare. Studiens frågeställningar är: Vilka typer av testmetoder används mest frekvent av tränare och till vad används de? I vilken utsträckning efterfrågas enkla och fältanpassade testmetoder i förhållande till träningsplanering och ha kontroll på löparens utveckling? Hur stor betydelse har fysiska egenskaper för prestation inom löpning? Hur stor betydelse har motivation för prestation inom löpning? Metod Denna studie har utförts kvantitativt genom surveyundersökning. Med tanke på geografisk spridning och olika typer av deltagare, ansågs surveyundersökning online (webbsurvey) som en fördelaktig datainsamlingsmetod. Bekvämlighetsurval användes. Resultat 20 friidrotts- och löptränare av 30 tillfrågade deltog i undersökningen och i dagsläget använder 65 % sig av en annan typ av testmetod än labbanpassade vetenskapligt beprövade tester (25 %) och eget utvecklat testbatteri (10 %). Majoriteten (90 %) svarade ja, det vill säga att en enkel och fältanpassad testmetod är något önskvärt för dem. Mer än 50 % anser att kondition, mjölksyretröskel, anaerob förmåga, styrkeutveckling, rörlighetsförmåga, koordinationsförmåga och löpteknik (dvs. fysiska egenskaper) har stor betydelse eller mycket stor betydelse för löpares prestation. Majoriteten (90 %) bedömer att motivation har mycket stor betydelse för löpares prestation. Slutsats Resultatet påvisar att majoriteten av tränare i Sverige använder sig av en annan typ av tester än labbanpassade vetenskapligt beprövade testmetoder. Resultatet visar även att det i stor utsträckning finns en efterfrågan på enkla och vetenskapligt beprövade fältanpassade testmetoder för att planera träning och kontrollera prestationsutveckling för löpare. Resultatet visar också att utöver högt inflytande av fysiska egenskaper har motivation mycket stor betydelse för prestation inom löpning. Ytterligare forskning behövs med flera deltagare och dokumentation (observation) av faktiska tester som utförs.

Läxor har alltid varit en del av skolans kultur och kommer sannolikt att fortsätta vara det. Debatten om läxor har blivit alltmer uppmärksammad av politiker, lärare, föräldrar och inte minst av elever. Syftet med studien var att undersöka diskurser om matematikläxor genom att analysera olika svenska debattartiklar. Vid analysen av debattartiklarna användes Faircloughs (2010) tredimensionella diskursanalys. I modellen ingår tre delar (text som diskurs, diskursiv praktik och social praktik). Mest fokus har riktats mot den sociala praktiken. Vid genomförandet av diskursanalysen användes textkodning för att granska och analysera debattartiklarna. Efter genomförd diskursanalys av de 15 artiklarna visade det sig att det finns delade åsikter om matematikläxor och läxor överlag. Resultatet visade att det finns både fördelar och nackdelar. Argument för läxor var bland annat att elever blir mer självständiga, tar mer ansvar samt att relationer i familjer kan stärkas. Argument mot läxor var bland annat att de skapar stress, oro och negativa känslor hos både föräldrar som inte är kapabla att hjälpa sina barn. Flera av författarna till debattartiklarna tryckte även på att konflikter kring läxor är den främsta orsaken i många familjers hem. Majoriteten av artiklarna består av politiker och det är just de som tar mest plats i debatten kring läxor. Det framkom även att endast en artikel bygger på en uttalad teoretisk grund och fyra debattartiklar bygger varken på någon tidigare forskning eller på en teori om lärande. Resterande 11 artiklar bygger på tidigare forskning och av dessa består sex artiklar av explicit forskning.

Forskning om individuell lönesättning har påvisat att det föreligger ett positivt samband mellan lön och arbetsprestation, även om sambandet inte är särskilt starkt. Det finns därför flertalet studier som undersöker om situationsfaktorer kan ha en betydande inverkan på olika former av arbetsprestation, exempelvis uppgifts och kontextuell. Studiens syfte var att undersöka den relativa betydelsen av lön (lönenivå och procentuell löneökning), chefens agerande (feedback, förståelse och förtroende) och relationer mellan medarbetare (jämförelse mellan kollegor och rivalitet) för arbetsprestation. Enkätdata från tjänstemän i ett industriföretag analyserades med hierarkiska multipla regressionsanalyser för att predicera arbetsprestation, efter kontroll för demografiska bakgrundsvariabler. Högre lönenivå hängde samman med mer kontextuell prestation, men orelaterat till uppgiftsprestation. Feedback var positivt relaterat till uppgifts- och kontextuell prestation, övriga aspekter av chefens agerande kunde inte predicera prestation. Jämförelse var negativt relaterat till kontextuell prestation och rivalitet med lägre uppgiftsprestation. Studien kan bidra till forskningen om lönens betydelse för arbetsprestation samt användas som vägledning inom organisationer i förståelsen för och främjandet av arbetsprestation.

Detta arbete fokuserade på att undersöka hur spelmusik påverkar spelarprestationer. I bakgrunden presenteras en kort historisk bakgrund av spelmusik samt studier som har gjorts inom ämnet. För att undersöka detta analyserades klassiska plattformsspelsbanor och utifrån den data som införskaffades via detta så skapades grunden för längden av spelet som skulle komma att utgöra artefakten. Efter detta så skapades ett ramverk för att kunna systematiskt bygga upp en nivå utifrån ett givet musikstycke. Resultaten av denna studie stärker idén om att musik påverkar spelarprestationer positivt. Den sammanställda datan indikerade dessutom att dynamisk musik verkar vara den typ som har störst påverkan på spelare överlag.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att undersöka hur ekonomiska och psykosociala faktorer kan påverka motivation på en avdelning i en statlig myndighet i Sverige. Avdelningen består av två filialer, benämnda filial A och filial B, vilka utgjorde studiens fokus. De ekonomiska och psykosociala faktorerna avgränsades till att enbart bestå av ersättning, trivsel, stöd och egenkontroll, eftersom dessa utpekats som problemområden av de aktuella filialerna som studien berör. Ämnet motivation avgränsades genom Vrooms (1964) perspektiv och undersökningen baserades på hans kognitiva processteori Expectany Theory.För att besvara studiens forskningsfråga utfördes nio stycken semistrukturerade intervjuer, fyra på filial A och fem på filial B. Resultatet visar att problemområdena trivsel, stöd och egenkontroll innehöll faktorer som bidrog till motivation och att problemområdena ersättning, trivsel och stöd bestod av komponenter som reducerade motivation. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Agentteorin menar att det existerar en intressekonflikt mellan de som kontrollerar och styr företaget samt de som äger företaget. Aktiebaserade incitament är ett styrmedel som ur ett agentteoretiskt perspektiv ska sammanföra agentens och principalens intressen vilket förväntas leda till ökad prestation. Tidigare forskning har främst fokuserat på amerikanska företag och uppvisar inte en enig bild kring de empiriska sambanden mellan aktiebaserade incitament och prestation. Aktiebaserade incitament används frekvent av svenska börsnoterade företag, trots att tidigare forskning inte studerat sambandet mellan aktiebaserade incitament och prestation i en svensk kontext. Studien använder en kvantitativ metod för att analysera tre verksamhetsår inhämtade från 60 börsnoterade svenska industriföretag. En regressionsmodell tillämpades för att analysera sambandet mellan användandet av aktiebaserade incitamentsprogram och prestation mätt i termer av avkastning på totalt kapital och totalavkastning till aktieägarna. Studiens resultat och slutsats var att användandet av aktiebaserade incitamentsprogram inte leder till ökad prestation bland svenska företag. Studiens huvudsakliga kunskapsbidrag är empiriska bevis kring avsaknaden av samband mellan aktiebaserade incitament och prestation i en svensk kontext. Aktieägare i svenska företag bör därför ifrågasätta om de aktiebaserade incitamentsprogram som idag blivit en naturlig del av ersättningen till många företagsledare är nödvändiga i praktiken.

Prestation i olika former är en aspekt av människans arv. I dagens samhälle är prestation väl integrerat i många delar av en människas liv men kanske framförallt relaterat till arbetslivet. I arbetslivet är en hög prestation ofta något som eftersträvas och med en ökad konkurrens kan anställdas prestationer bli bidragande faktorer för konkurrenskraft och goda resultat. Detta sätter även press på att medarbetare ska prestera och det är denna press som kommer vara en av studiens tyngdpunkter: Prestationskrav.Upplevda prestationskrav, höga som låga kan i sin tur resultera i antingen önskvärda eller ofördelaktiga utfall i prestationen. Det finns mycket forskning på vad höga prestationskrav har för effekter. Denna studie ämnar dock att fokusera på hur individens upplevda prestationskrav kan komma att påverkas vilket studeras utifrån tre perspektiv: individ, arbetsgrupp samt organisation. För det individuella perspektivet utformades en variabel som mäter individens inre och yttre motivation. Arbetsgruppen representeras i denna studie utav två stycken variabler: stöd och samarbete medan organisationskultur fick företräda organisation. För denna kvantitativa undersökning agerade Norrlandsoperan i Umeå case.Studien visar att alla fyra variabler uppvisar effekter på individens upplevda prestationskrav. Dock i varierande grad. Den största effekten på individens upplevda prestationskrav visar sambandet mellan social organisationskultur och upplevda prestationskrav. Resultatet indikerar att en social organisationskultur minskar individens upplevda prestationskrav vilket knyter an till Podsakoff, Ahearne & Mackenzie (1997) vars studie hävdar att hjälpsamma beteenden och samarbete i arbetsgrupper är ett grundläggande lyckokoncept för prestation. I likhet med social organisationskultur visar sig arbetsgruppen som representeras av variablerna stöd och samarbete ha en betydelsefull effekt på hur individen upplever prestationskrav. Effekterna av sambanden ovan är alla av den natur att prestationskraven upplevs mindre i arbetsgrupper som visar gott samarbete och stöd samt i en social organisationskultur.

<p>Prestationens betydelse och normer kring presterandet kopplat till organisationen och individen är viktiga att studera inom dagens föränderliga yrkesliv. Försvarsmakten är idag under strukturell och kulturell förändring med den enskilde yrkesofficeren allt mer i fokus. Syftet med denna studie var att få förståelse för yrkesofficerens upplevelse runt begreppet prestation samt lyfta fram synpunkter utifrån ett könsperspektiv. Datainsamlingen skedde genom intervjuer med både manliga och kvinnliga yrkesofficerare tillhörande Försvarshögskolan eller Signalregemente 1. Analysmetoden som användes var induktivt tematisk. Av resultaten framträdde en enhetlig bild kring förståelsen av begreppet prestation där en kollektiv dimension betonas. Övriga teman antyder även att yrkesprestationen är betydelsefull för individen, att prestationsnormerna inom Försvarsmakten skiftar betydligt, att yrkesofficerare bibehåller prestationsnivån trots organisatoriska svårigheter vilket kan få konsekvenser på välmående samt att de kvinnliga officerarnas prestationer bedöms något annorlunda. Studien har lyft fram kunskap om intressanta företeelser i yrkesofficerens arbetsvardag som är praktiskt användbar och kan ligga till grund för nya frågeställningar.</p>