Syftet med min undersökning var att kartlägga elevers frukost- och mellanmålsvanor, se om det gick att finna skillnader mellan pojkar och flickor samt se om det fanns relation mellan frukostvanor och såväl fysisk som mental prestation. Undersökningen gjordes på en gymnasieskola i Skåne och undersökte elever i årskurs 1, och min empiriska studie grundar sig på enkäter som 112 elever svarade på. Resultatet av undersökningen visar att ungefär hälften av alla tillfrågade elever äter frukost samtliga fem skoldagar och att en större andel pojkar än flickor äter varje dag. Däremot äter flickorna en bättre frukost än pojkarna om man ser till de tre livsmedelsgrupper som Livsmedelsverket rekommenderar. Ungefär 7 av 10 elever äter mellanmål på förmiddagen och några skillnader mellan könen går inte att utläsa. Däremot äter flickorna oftare frukt än pojkarna, vilka i sin tur mer frekvent konsumerar godis och läsk än flickorna. Studien visar också att sömn- och dygnsrytm samt sällskap vid frukosten har är relaterade till frukostvanor och kan vara orsaker till bristande frukostkonsumtion. Elever som äter frukost regelbundet angav oftare än de som äter sällan att de har bättre koncentration och bättre ork under förmiddagen. Dessutom finns det relation mellan regelbundenhet av frukostkonsumtion och bra kondition samt höga avgångsbetyg. / The purpose of my survey was to pinpoint student’s breakfast- and snack-habits, to see if I could find differences between genders as well as a connection between breakfast habits and physical and mental performance. This study was made in an upper secondary school in Skåne on the first year students, and my empirical data are based on a survey handed out to 112 students. The result of this analysis shows that about fifty percent of these students eat breakfast every morning before school and that this is predominantly the boys. Although the girls eat a healthier breakfast as far as the three main food groups - recommended by National Food Agency is concerned. Roughly 7 out of 10 students have a snack between breakfast and lunch and my examination doesn’t show any differences between genders. Although the girls eat fruit more often than the boys, who in turn consumes more soda and candy than the girls. This study also indicates that sleep patterns, as well as company at the breakfast table is somewhat related to breakfast habits. Students who have healthy breakfast habits indicated a striking increase in concentration and energy during the morning classes. There is also a noticeable connection between regular breakfast habits and good physical fitness, as well as high final grades.

I denna självstudie undersöks de hämmande mentala hinder jag upplever under specifika övningstillfällen och vilken effekt dessa har på den konstnärliga praktiken. Vidare utforskas tre ingripande tekniker: stop and replace, coping statements och trigger cues. Syftet med självstudien är att undersöka hur och på vilket sätt de hämmande mentala aspekterna och det klingande resultatet kan påverkas med hjälp av de ingripande teknikerna. Metoden utgick från att praktiskt applicera de tre olika ingripande teknikerna i övningsrummet vid övning av Cellosonat nr.1 i D-dur, op. 12 av Nikolaj Mjaskovskij. Denna självstudie har bidragit till ökad kunskap om ingripande tekniker som tillämpningar i övningsrummet. Resultatet visar att de ingripande teknikerna kan påverka både sinnet och det klingande resultatet på ett positivt sätt.

Koffein har sedan 1962 fram och tillbaka varit dopingklassat men är sedan 2004 ett tillåtet ergogent preparat inom idrotten. Flera studier har visat positiva resultat i uthållighetsidrotter och på maximal styrkeförmåga. Syftet med denna studie var att se om koffein har någon ergogen effekt på power i överkroppsmuskulaturen. I denna studie användes en dubbel-blindad, randomiserad cross-over design. En slumpmässig indelning inför det första testtillfället avgjorde ifall deltagarna började studien med koffein- eller placebosupplementering och bytte sedan supplementering inför testtillfälle två. Som supplementeringsmetod användes koffein i tuggummiform på grund av att det ger ett snabbare upptag. Power mättes genom testet sittande stöt med en kula på 5 kg. Resultatet visar på en mycket svag (ES=0,13) positiv förbättring av stötlängderna mellan interventionerna. En av anledningarna till det triviala resultatet tros kunna bero på att det urval som användes ej bestod av en homogengrupp vad gäller träningsbakgrund och prestationsnivå. På grund av detta är det svårt att dra några slutsatser om koffeinet har eller inte har några ergogena effekter på power i överkroppen. / Since 1962 Caffeine has been off and on the doping classification list, since 2004, it has been permitted as an ergogenic agent in sport. Several studies have shown positive ergogenic effects in endurance sports and in maximum strength capacity. The purpose of this study was to determine if caffeine has any ergogenic effect on power in the upper body. In this study, a double-blind, randomized cross-over design was used. Participants were randomly selected to start the intervention with either caffeine or placebo supplementation and then have the alternative supplementation before a second test, held after a 48 hour washout period. A supplementation method Caffeinated chewing gum was used as a supplementation method due to its faster uptake by the body. The distance that a 5 kg shot put could be launched from a sitting position was used as a measure of upper body power. The results showed a 1,7 % but trivial (ES = 0.13) difference in shot put lengths between the interventions, in favour of the caffeine 3 intervention. One of the reasons for the lack of a clear ergogenic effect is believed to be due to the non-homogenous group, in terms of training background, level of performance and the resulting low level of within-participant reliability. Because of this it is difficult to draw any conclusions regarding caffeine and its ergogenic effects on power in the upper body.

Denna studie har undersökt ägarstrukturens påverkan på fotbollsklubbars finansiella prestation. Sambandet har studerats utifrån sportslig prestation som förklarande variabel. Sportslig prestation operationaliserades till antalet spelade matcher i den största multinationella fotbollsturneringen Champions League under den studerade perioden 2014–2019. Sportslig prestation adderade ett icke-finansiellt prestationsmått som inte återfinns i vanliga företag. Dataunderlaget bestod av såväl sportslig som finansiell data från urvalet på 18 fotbollsklubbar från de fem bästa fotbollsligorna i Europa. Både medieringstester och regressionsanalyser har genomförts. Inga betydande medieringseffekter har kunnat konstaterats men signifikanta samband inom den uppsatta analysmodellen har erhållits. Studiens resultat genererar en bra grund för vidare forskning inom ämnet.

En statistisk kvalitativ studie av Allsvenskan 2015, där faktorers relationer och påverkan på den idrottsliga prestationen analyserats. Utöver kvantitativa mätningar på sekundär data från Allsvenskan 2015:s matcher analyseras detta utifrån ett kritiskt kvalitativt tillvägagångssätt där fotbollens komplexitet diskuteras. Fysiska aktioner, taktiska faktorer samt externa faktorers relation till idrottslig prestation är de områden som granskats. Träningslärans syn på idrottslig prestation och dess isolerade faktorer i samspel med studiens benämning av fotboll som en komplex idrott där kognitiva processer anses ha stor betydelse ligger till grund för de slutsatser och diskussioner som förs. Insamlad data sammanställd i Excel analyseras med hjälp av SPSS och granskas sedan mot teoretiska perspektiv och modeller. Fysiska aktioner påverkas av externa faktorer så som underlag och motståndarens presterade fysiska aktioner. Studien menar att enskilda isolerade faktorer inte kan förklara den idrottsliga prestationen utan behöver ses som en helhet. Vidare menas det förekomma hög- respektive lågintensiva matcher där hemma- och bortalags aktivitetsprofil inte skiljer sig markant, utifrån detta resonemang anses inte lag vara av hög- kontra lågintensiv karaktär utan flertalet faktorer påverkar om matchen bedöms som hög- eller lågintensiv exempelvis vilket underlag den spelas på.

Bakgrund. De senaste årtiondena har betydelsen av nitrat, nitrit och kväveoxid (NO) ikroppen blivit känd. Ett dietärt intag av nitrat har i flera kliniska studier visat sig haflera positiva hälsoeffekter, speciellt relaterat till att förbättra den kardiovaskulärafunktionen men även i idrottsammanhang har det påvisats positiva effekter, så somminskad syrekostnad och ökad muskulär verkningsgrad. De flesta studier undersökerdock akut intag av nitrater och prestationer <60 minuter.Syfte. Att undersöka om tre dagars uppladdning med nitrat i form av 500 mlrödbetsjuice om dagen samt en fjärde dos á 250 ml rödbetsjuice på testdagen kan ökaprestationen hos motionärer genom att mäta hur lång distans de kan cykla under ettlångdistanspass på 2 timmar.  Metod. En randomiserad dubbelblind placebo-kontrollerad crossover studie utfördes påtotalt 7 st fullt friska försökspersoner, tre män och fyra kvinnor. Testdeltagarnagenomgick vid två tillfällen tre dagars uppladdning med två olika typer av kosttillskott,rödbetsjuice, vilket innehåller nitrat och placebo (blåbärsjuice). En sex dagar lång washout period separerade de två testtillfällena. Totalt genomfördes sju olika mätningar;längd och vikt, blodtryck, puls, cykeltest, laktatvärden och upplevd ansträngningregistrerades. Ett parat t-test och ett icke-parametriskt test användes i den statisktiskaanalysen för att jämföra placebo och nitrat vid första och andra testtillfället.  Resultat. En signifikant skillnad (p<0.02) i prestationsförmåga kunde uppvisas efterintag av nitratprov. Puls-, laktat- och blodtrycksvärden uppvisade ingen signifikantskillnad.  Konklusion. Tre dagars uppladdning samt en fjärde dos nitrat på testdagen förbättradeprestationsförmågan med 4,1 % utan att påverka puls eller upplevd ansträngning. Dennastudie visar på att nitrat kan användas som kosttillskott för att öka sinprestationsförmåga, dock visar studien ingen skillnad i blodtryck varav man kan draslutsatsen att det främst är idrottare som drar nytta av dietärt intag av nitrat. / Aim: To investigate whether three days of dietary with nitrate intake in the form of 500 ml of beetroot juice a day and a fourth dose of 250 ml of beetroot juice on the test day could increase the performance of athletes by measuring how much distance they can bike over a long distance workouts in 2 hours. Method. A randomized double-blind placebo-controlled crossover study was conductedin a total of 7 fully healthy volunteers, three men and four women. The test participantsunderwent twice three days charging with two different types of supplements, beetroot juice, which contains nitrate and placebo (blueberry juice). A 6-day washout period separated the two test sessions. The primary outcome was the distance each cyclist covered at each occation. In addition; height and weight, blood pressure, pulse, lactate and perceived exertion were recorded. A paired t-test and a non-parametric test were used in the statistical analysis to compare placebo and nitrate in first and second testing. Results. A significant difference (p <0,02) in performance was present after intake of nitrate. Heart rate, lactate and blood pressure values showed no significant difference. Conclusion. Three days of nitrate intake and a fourth dose of nitrate on the test day improved performance by 4% without affecting heart rate or perceived exertion. This study shows that nitrate can be used as supplements to boost their performance, however, the study shows no difference in blood pressure which it can be concluded that it is mainly the athletes who benefit from dietary intake of nitrate.

Syftet med denna studie har varit att analysera hur lärare organiserar undervisning och kommunicerar för att skapa matematikintresse hos sina elever. Studien är kvalitativ, där utgångspunkten har varit en observationsstudie som har kompletterats med elevintervjuer och enkätundersökningar med klasslärare. Resultat som framkommit är att lärarens val av organisering och interaktion med eleverna har stor inverkan på både deras matematikintresse och prestationer inom ämnet. Bland annat framkom belägg gällande vikten av att anpassa både interaktion och organisation av undervisning till förmån för eleverna, för att därigenom säkerställa att matematikintresset kan vidareutvecklas. Utifrån studien har flera slutsatser framkommit. De observerade lärarna anpassar sin kommunikation från elev till elev. Med hjälp av datainsamlingen, där eleverna delades in i låg- respektive högpresterande, visade sig inga belägg för att interaktionen skulle påverkas av den gruppering som skedde. Den största skillnaden som framkom under studien var att lärarna, stundtals, riktade mer fokus på de lågpresterande eleverna. Det visade sig dock enbart ha en liten betydelse för eleverna, eftersom även de lågpresterande sade sig ha ett stort intresse för matematikämnet. / <p>matematik</p>

Abstract: Syftet med denna studie har varit att analysera hur lärare organiserar undervisning och kommunicerar för att skapa matematikintresse hos sina elever. Studien är kvalitativ, där utgångspunkten har varit en observationsstudie som har kompletterats med elevintervjuer och enkätundersökningar med klasslärare. Resultat som framkommit är att lärarens val av organisering och interaktion med eleverna har stor inverkan på både deras matematikintresse och prestationer inom ämnet. Bland annat framkom belägg gällande vikten av att anpassa både interaktion och organisation av undervisning till förmån för eleverna, för att därigenom säkerställa att matematikintresset kan vidareutvecklas. Utifrån studien har flera slutsatser framkommit. De observerade lärarna anpassar sin kommunikation från elev till elev. Med hjälp av datainsamlingen, där eleverna delades in i låg- respektive högpresterande, visade sig inga belägg för att interaktionen skulle påverkas av den gruppering som skedde. Den största skillnaden som framkom under studien var att lärarna, stundtals, riktade mer fokus på de lågpresterande eleverna. Det visade sig dock enbart ha en liten betydelse för eleverna, eftersom även de lågpresterande sade sig ha ett stort intresse för matematikämnet. / <p>matematik</p>

Inledningsvis ämnade studien att undersöka betydelsen av sammanhållning samt dess processer i fotbollslag. Tidigt i studien upptäcktes det att endast bra sammanhållning var otillräckligt i de flesta nivåer av fotboll, utan det söktes något mer. Detta ledde till en kollektivistisk kultur som främjar utveckling och prestation. Denna kultur är resultatet av intervjuer gjorda med spelare och tränare, en observation av semi-professionellt lag samt en dokumentanalys av Sir Alex Fergusons biografi. Valet av samtliga källor har varit att få information av så hög kvalité som möjligt. Samtliga intervjukällor har antingen spelat på professionell nivå eller tränat lag på den nivån. Målsättningen har varit att kunna framställa ett resultat som speglar fenomenet i helhet men också inom kategorier. Detta är för att en förståelse ska skapas om varje dels utbredd och sedan kunna koppla tillbaka det till den kollektivistiska kulturen. Allt hänger ihop och varje kategori behövs för att det ska kunna bli en helhet. Detta fenomen är ’som förklarat’ inte något som utgåtts ifrån eller ens varit del av förkunskaperna. Genom att använda grundad teori (GT) som är en induktiv metod har jag enligt syftet låtit en teori växa fram stegvis under studiens gång. Resultatet är en samling av data som uttrycker en vilja att utvecklas och prestera så bra som möjligt och genom det föds kollektivistisk kultur. De kategorier som visat sig vara utgörande av fenomenet är: Identitet,respekt för laget, få alla dra åt samma håll och förståelse. Dessa kategorier är resultatet som gås igenom, först var för sig och sedan hur de alla ihop skapar en helhet. Efter det diskuteras resultatet, först i relation till den tidigare forskningen och sedan genom perspektivet av två olika teorier. De teorier som tillämpas i studien är Michel Foucaults teori om disciplin och Richard Jenkins teori om individuell och kollektiv identitet. Studien bekräftar den tidigare forskningen samt påvisar behovet av vidare utveckling, då området är relativt nytt och det, i ljuset av denna studie, finns det ytor som är dåligt klarlagda.

Organisationer använder ersättning för prestation i kombination med målstyrning för att öka motivationen hos de anställda och förbättra resultatet trots att teorierna inte är entydigt positiva. Syftet med studien är att undersöka den relativa betydelsen av självbestämd motivation och målstyrning för arbetstrivsel, organisationsengagemang och den självskattade prestationen hos anställda som arbetar under prestationsbaserad lön. Studien utfördes som en enkätundersökning på en organisation där 100 anställda deltog. Regressionsanalyser visade att inre motivation och delaktighet i mål förklarade stor del av variansen i såväl trivsel, engagemang som prestation. Även introjection, amotivation och målklarhet förklarade stor del av variationen i arbetstrivsel och engagemang. Målstyrning och EFP tycks inte ha någon underminerande effekt på motivationskvaliteten utan fungerar tillsammans när grundläggande psykologiska behov tillgodoses.