<p>I denna studie är syftet att belysa vilka effekter som underhållningsspel kan ha på motivation och koncentration samt även undersöka om spel kan användas för att förbättra den kognitiva prestationen. Konkret ställs frågan vilka förändringar som sker i reaktion, korttidsminne och perception efter att ha spelat Gradius 3 samt vilka orsaker som ligger bakom dessa förändringar. Resultatet pekar entydigt mot att spelandet har en positiv effekt och förbättrar den kognitiva förmågan. Särskilt när det går bra i spelet och man får ett flow kan prestationen maximeras, vilket överensstämmer med Csíkszentmihályis flowteori. Det flow som uppstår i spelet ger en euforisk känsla av tillfredsställelse som stimulerar motivation och koncentration, vilka båda är förutsättningar för bättre prestation. Resultatet ger även stöd för att floweffekten kan överföras till aktiviteter som sker i direkt anslutning till spelandet och kan därför finna seriösa användningsområden inom exempelvis skolan eller för barn med inlärnings- eller koncentrationssvårigheter.</p>

Denna uppsats undersöker intressekonflikten mellan aktieägarna och företagsledningen. Närmare bestämt huruvida företagets prestation och verkställande direktörens ersättning är relaterade. Det borde finnas ett positivt samband, eftersom ersättningen funktion är att motivera vd:n att öka företagets räntabilitet. Studien undersöker stora och medelstora svenska börsnoterade företag mellan åren 2009 och 2013. Urvalet innefattar 112 företag. För att uppfylla studiens syfte tillämpades statistiska metoder. Från tre av studiens fyra statistiska modeller påvisades att det inte råder ett positivt samband mellan prestation och ersättning. Resultatet kan dels tolkas som att incitamentskostnaderna inte fungerar tillräckligt effektivt, dels att ledningen behöver beakta fler av företagets intressenter. Till viss del var resultatet beroende av vilket mått på företagets prestation som tillämpades, vinsten utgjorde det huvudsakliga prestationsmåttet. Vidare undersöktes hur resultatet skildes mellan ledningsstyrda och ägarstyrda företag. För ägarstyrda företag är sambandet mellan prestation (aktiekurs) och ersättning till vd:n starkare, vilket indikerar att kontrollmekanismen som ägarna utgör fungerar effektivt. Dessutom har företagets storlek större inverkan på verkställande direktörens ersättning för ledningsstyrda företag. Eftersom vd:ns ersättning antas öka om företagets växer, kan en av förklaringarna ligga i att dessa företag prioriterar ökning av företagets storlek. Avslutningsvis finns inga bevis på att verkställande direktörer blir bestraffade vid sämre tider.

Syftet med denna studie är att sammanställa fysiska testresultat från Svenska elitlag i ishockey för att se om det finns något samband till tabellplaceringen. Data har insamlats från svenska olympiska kommitténs (SOK) databas fysprofilen. De egenskaper som studerats är antropomertri, aerob/anaerob effekt och styrka där 158 spelare fördelat på sju lag deltog med sina resultat. Inget samband mellan längd, vikt, BMI och tabellplacering kunde konstateras. Aerob effekt beräknades genom coopertest och beeptest där skillnaden mellan bästa och sämsta lagets testvärde 60,4 - 52,9 ml∙min-1∙kg-1 (P&lt;0,01). Korrelationen mellan det beräknat tesvärde och tabellplacering var signifikant (r=-0,535)(P&lt;0,001). Anaerob effekt mättes genom anaerob uthållighet, snabbhet och explosivitet. Skillnaden mellan lagen i anaerob uthållighet var (69,1-71,9sek) (P&lt;0,05) och korrelationen till tabellplaceringen var signifikant (r=0,316)(P&lt;0,001). Sambandet mellan snabbhet, explosivitet och tabellplacering var också signifikant (r=0,453)(P&lt;0,001), (r=-0,228)(P&lt;0,01). Styrka mättes med sex olika övningar där det fanns skillnader mellan lagen (P&lt;0,05) men inget samband med tabellplacering. Dessa resultat tyder på att de fysiska parametrar som har störst betydelse för en ishockeymatch är aerob effekt, men att även anaerob effekt har stor betydelse. I denna studie saknar spelarens styrka och storlek samband till tabellplacering.

Kognitiv coaching hjälper individer att utveckla positiva tankar, känslor och beteenden. Kognitiv coaching kan användas av egenföretagare, entreprenörer, företagsledare och privatpersoner. Syftet med denna undersökning är att se hur kognitiv coaching kan framgångsrikt används som metod för att minska stressen samt balansera motivationen och prestationen hos individer. Detta skulle kunna ske genom kognitiva coachingens inflytande på gamla och negativa tankar, känslor och beteendescheman.Vårt arbete har en kvalitativ karaktär och hermeneutiken har använts som metod eftersom tolkning har gjorts utifrån redan befintlig fakta. Avsikten med vår empiriska undersökning har varit att se hur kognitiv coaching uppfattas och tillämpas av individen. Vårt urval består av fem respondenter som genomgått kognitiv coaching för att förbättra motivationen och prestationsförmågan och minska stressen. Resultat härledd ur vår undersökning ger stöd till att den kognitiva coachingen kan ändra och influera på gamla, negativa tanke, känslo- och beteendescheman hos individer samt att kognitiv coaching bidrar till att minska stressen och balansera motivationen samt prestationen.

I denna systematiska litteraturstudie undersöks lärares relationsfrämjande arbete och hur lärare-elev-relationer påverkar lärandefaktorer som elevers motivation och prestation samt huruvida dessa relationer förändras över tid. Syftet är att ta reda på hur lärare kan arbeta för att etablera goda relationer till sina elever, hur dessa relationer påverkar lärandefaktorer som elevers motivation och prestation samt huruvida de förändras över tid och vad det i så fall ger för effekt på lärandet. Denna uppsats är en systematisk litteraturstudie, och således har informationen samlats in från vetenskapliga artiklar och avhandlingar som behandlar området. Artiklarna har sökts fram via universitetets databaser, och genom dessas resultat har denna studies frågeställningar besvarats. Resultatet har vidare delats upp i tre delar i relation till studiens frågeställningar. Fokus har huvudsakligen legat på aspekter som främjar lärare-elev-relationers positiva utveckling, och vidare hur dessa påverkar lärandefaktorer positivt, men även hur de kan påverkas negativt.

Tack vare mitt intresse för livemusik och den magi som kan skapas i kontakten mellan artister och publik har jag i det har examensarbetet genomfört två musikproduktioner, i konsertform, som handlar om drömmar. Mitt syfte med dessa musikproduktioner har primärt varit att undersöka hur man som artist, genom musik och interfolierade mellanpartier - alltså den verbala kommunikationen mellan låtar under en konsert som kommunikationsmedel, når ut till sin publik. De två musikproduktioner som jag genomfört och som utgör mitt examensarbetes praktiska del har sin utgångspunkt i ett manus som jag skrev och en given låtlista. En viktig del i detta arbete var att repetera in manus och låtar. I arbetet med musikproduktionerna har jag utgått från att vi som artister, för att vinna förtroende hos publiken, måste bjuda till och visa vilka vi är, ta kontroll över situationen för att verka trovärdiga, våga vara personliga men inte privata, visa passion för det vi gör, utstråla personlig säkerhet på scen och inte lämna över ansvaret till publiken. Hur väl vi som artister lyckas vara oss själva på ett självsäkert och övertygande sätt är avgörande om vi kommer fånga stundens nerv och publikens känslor. Utöver denna skriftliga rapport ingår även en videodokumentation av musikproduktionen. / <p>Bilaga: 1 DVD</p>

Kost är ett brett ämne i dagens samhälle. Idag läggs ett stort fokus på barn och ungdomars prestation i skolan. Är det bara duktiga lärare som hjälper eleverna framåt eller finns det andra faktorer? Vi som blivande idrottslärare vill se hur mycket frukostens betydelse har på elevernas fysiska prestation. Eftersom kropp och själ hänger ihop har eleverna även fått skatta den upplevda fysiska ansträngningen. Därför kallar vi det för psykofysiologisk ansträngning. Som teoretisk utgångspunkt har vi använt oss av Maslows behovstrappa och kroppens energiprocesser. Detta är något som vi vill kunna ta med oss i framtiden. Vi vill inte bara se eleverna som kärl som vi sedan fyller på med kunskap, utan vi vill även testa detta praktiskt i hopp om att detta ska ge eleverna och oss en ny erfarenhet. Vårt syfte med undersökningen var att se frukostens inverkan på den psykofysiologiska prestationen. Presterar man lika bra i kropp och knopp med frukost respektive utan? Vi utförde ett praktiskt experiment på 29 elever. De fick utföra en standardiserad lektion som bestod av ett steptest och Yo-Yo-test, som är ett mätbart fysiskt test, med frukost respektive utan frukost. Eleverna fick sedan uppskatta sin fysiska ansträngning på Borgskalan som fanns med i en enkät. Resultatet visade att ansträngningen blev högre utan frukost både hos tränade och otränade. Observationen visade även att huvudvärk och mer upplevd trötthet uppstod vid tillfället utan frukost.

I dagens arbetsliv används olika urvalsprocesser för att finna lämpliga kandidater till lediga tjänster. Inom en traditionell urvalsprocess selekteras kandidater utifrån en skriftlig ansökningshandling där kandidatens formella kompetens i form av tidigare meriter och erfarenheter lyfts fram. Den traditionella urvalsprocessen har nu utvecklats och delvis ersatts av nya metoder för att finna lämpliga kandidater. Utvecklingen mot nya urvalsmetoder ser vi som en trend i arbetslivet. Trenden har uppstått då en rad inriktningar har uppkommit som ett komplement till den skriftliga ansökningshandlingen. Inriktningarna är videoinspelning, speedrekrytering och auditionsrekrytering. Dessa inriktningar har olika egenskaper och karaktär. Dock har det visat sig att inriktningarna har många gemensamma nämnare och kan därför kategoriseras under samma trend. En trend som handlar om att förnya och utveckla den traditionella urvalsprocessen. De nya inriktningarna betonar kandidaters framförande och prestation vilket har lett till att den formella kompetensen till viss del förbises framför andra kompetenser, såsom social- och estetisk kompetens. Vi har valt att benämna denna trend som performance urval. Syftet med studien är att kartlägga och hitta gemensamma nämnare till de nya inriktningarna inom jobbsökningssammanhang som vi valt att benämna performance urval. Undersökningen har genomförts på studerande på Karlstad Business School. Studien består av två delstudier, en kvantitativ och en kvalitativ. En kvantitativ delstudie bestående av en enkätundersökning utdelad till slumpmässigt valda klasser på Karlstad Business School. En kvalitativ delstudie i form av en intervju med studerande med upplevelser av någon av de nya inriktningarna inom trenden performance urval. Studien visar att trenden performance urval kännetecknas av sex faktorer. Dessa faktorer är gemensamma nämnare i samtliga inriktningar inom trenden performance urval, det vill säga inom videoinspelning, speedrekrytering och auditionsrekrytering. Faktorerna är förenklingsprocess, marknadsföring, estetiskt- och socialt fokus, fun-factor, likabehandling och självselekteringsprocess. Vår kvantitativa delstudie visade att trenden och dess inriktningar är relativt nya och oetablerade på arbetsmarknaden och används idag framförallt inom service- och tjänstesektorn. Dock visar resultatet att en femtedel av de slumpmässigt valda studerande varit i kontakt med de nya urvalsmetoderna, vilket tyder på att trenden är här för att stanna i rekryteringssammanhang.

Syftet med detta konsumtionsarbete är att genom granskning av litteratur undersöka den formativa bedömningens effekter för elevers lärande i matematik. För att ta reda på effekterna har förklaringar på hur elevers prestationer påverkas, vilka kunskaper i matematik eleven utvecklar och hur självbedömning kan utveckla elevers lärande i matematik genom bedömning i formativt syfte undersökts. Undersökningen har genomförts genom att samla in, granska och bearbeta litteratur för att besvara arbetets syfte. Det som undersökningen visar är att bedömning i formativt syfte har en positiv effekt för elevers lärande i matematik. I de studier som funnit en positiv effekt av formativ bedömning har interventionen haft måttlig till mycket hög effekt för elevers prestationer i matematik. Resultatet stämmer alltså överens med den mer generella forskningen som visar att bedömning i formativt syfte har goda effekter för elevers prestationer. Det finns alltså skäl att tro att formativ bedömning har en positiv inverkan för elevers lärande i matematik och är därmed är ett viktigt redskap i undervisningen.

Efter egna observationer under våra VFU-perioder noterade vi förhöjda stressnivåer hos elever vid provtillfällen. Den här studien går därför ut på att undersöka hur lärare upplever elevers eventuellt förhöjda stressnivåer vid provtillfällen. Första frågeställningen handlar om hur lärare säger sig identifiera olika kategorier av stress och vilken som, enligt dem, är den mest problematiska för eleverna. Den andra frågeställningen ställer frågan om vad lärare säger sig ha för strategier när de upptäckt att elever får ett ökat stresspåslag. Slutligen kommer den sista frågan handla om hur lärare lyfter fram hur de kommunicerar om dessa prov till sina elever; före, under tiden och efteråt då resultatet ska presenteras. Vi har begränsat vår studie till att undersöka förhöjda stressnivåer vid nationella prov i matematik i årskurs 6. Studiens teoretiska utgångspunkter är att betrakta lärande i första hand från ett relationellt perspektiv och i andra hand ett didaktiskt perspektiv.   Studien har utgått från semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra lärare på två skolor i mellersta delarna av Sverige och dessa intervjuer har kategoriserats i tre olika nivåer; 1) Identifiering av olika kategorier av stress  2) Lärares strategier vid förhöjda stressnivåer 3) Kommunikation i syfte att reducera stresspåslag och/eller ångest   Det empiriska material som samlats in har därefter analyserats och i diskussionen har det reflekterats över respondenternas svar i relation till den tidigare forskning som hänvisats till. Under dessa avsnitt redovisas resultatet och framhåller att det avgörande är vikten av att skapa positiva och nära relationer med sina elever men också vad lärare har för bemötande gentemot dem. Beroende på hur lärare väljer att agera och kommunicera inför och under tiden vid nationella prov i matematik i årskurs 6 samt presentation av slutresultatet påverkar det hur eleven mår mentalt i lärarens klassrum.