No description available.

Denna studie synliggör sambanden mellan elevers attityder och prestationer utifrån könstillhörighet inom naturvetenskap. Studien ämnar att analysera elevers attityder till naturvetenskap utifrån positiva och negativa aspekter, samt elevers attityd till undervisande lärare i naturvetenskap. Denna studie kan ses som ett komplement till Skolverkets analys av TIMSS 2015 för att ge ytterligare förklaringsmodeller till skillnaderna i sambanden mellan elevers attityd och prestation. Studien tillägger förklaringsmodeller för attityd utifrån positiva och negativa aspekter och behandlar elevers prestationer utifrån tre kognitiva områden och analyserar detta med ett genusperspektiv. Resultatet visar att det finns skillnader i sambanden mellan elevers attityder till ämnet och till läraren beroende på kön. Flickor och pojkar tenderar att påverkas olika mycket av positiva och negativa påståenden angående deras attityd till ämnet och könstillhörighet samt prestationsnivå är möjliga faktorer som kan påverka. Resultatet av studien visar att elevers attityd till lärare inom naturvetenskap skiljer sig mellan flickor och pojkar, däremot är sambanden mellan elevers attityd till undervisande lärare och prestation mindre starka än sambanden mellan positiv respektive negativ attityd och prestation. Studien visar att sambanden mellan elevers attityder och prestationer är starkast om man ser till negativa aspekter och könstillhörighet. Utifrån resultatet syns det störst skillnader i sambanden mellan elevers attityd och prestation inom de tre kognitiva områdena; Veta, Tillämpa och Resonera, och resultatet visar att elevers könstillhörighet och prestationsnivå påverkar deras attityder olika mycket beroende på vilket kognitivt område som undersöks.

Detta konsumtionsarbete syftar till att undersöka hur attityder till, och uppfattningar om matematik relaterar till beteenden som påverkar elevers matematikprestationer, främst under årskurs F–3. För att undersöka detta har vi sökt, behandlat och analyserat artiklar som berör både lärares och elevers attityder och uppfattningar gentemot matematik och lärande. Artiklarna som ligger till grund för resultatet är hämtade i databaserna UniSearch och ERIC. Resultatet visade att lärares attityder till, och uppfattningar om matematik och lärande påverkar elevers matematikprestationer. Vidare visar resultatet även att eleverna generellt har en positiv attityd till matematik. Attityden påverkas både internt av de olika komponenterna och externt av yttre faktorer. Studiens resultat har synliggjort vikten av tilltro till sin förmåga att utvecklas, både hos elever och lärare. Sammanfattningsvis är det viktigt att matematikundervisningen bidrar till positiva attityder som gynnar elevernas matematiska prestationer.

Studiens syfte är att belysa hur lärare uppfattar, resonerar och förklarar skillnader i resultat mellan pojkar och flickor i ämnet matematik för grundskolans F-3-elever. Studiens syfte är vidare att undersöka och finna bakomliggande orsaker och faktorer till dessa resultatskillnader.  Vår huvudfrågeställning är följande: • Hur uppfattar och resonerar lärare kring resultatskillnader mellan pojkar och flickor i ämnet matematik i grundskolans F-3? Våra underfrågor är följande: • Vilka orsaker och faktorer ligger bakom denna resultatskillnad? • Kan man finna stereotypa uttryck, uppfattningar och fördomar i lärarnas utsagor? • Kan man finna att resultatskillnader beror på biologiska/psykologiska eller sociokulturella förklaringar i lärarnas utsagor? Vi har i denna studie, utifrån en fenomenografisk forskningsansats, undersökt hur lärare uppfattar och resonerar kring skillnader i resultat mellan pojkar och flickor i ämnet matematik för grundskolans F-3-elever. Detta genomfördes via kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra grundskollärare. Studiens resultat visar på lärarnas både samstämmiga och skilda uppfattningar gällande skillnader mellan pojkar och flickor i ämnet matematik. De förklaringar som utifrån intervjuerna synliggjordes avseende könsskillnader i matematikämnet var biologiska/psykologiska och sociokulturella förklaringar. Dessa två huvudperspektiv visar på innehåll av fördomar och stereotypa uppfattningar som kulturen, samhället och lärare/föräldrar kan besitta gällande pojkar och flickor. Resultatet indikerade en ovisshet hos lärarna gällande om och vilka faktorer som existerar och kan spela in. Deras svar kunde skifta mellan de två perspektiven, vilket framförallt visade på hur oreflekterade och icke medvetna lärarna var inom området.

Jag har genom en longitudinell studie under ett och ett halvt år, undersökt effekterna av flippat klassrum i två årskurs 4 och vidare årskurs 5 klasser i naturorienterande (NO) undervisning. Studien omfattar försöksgrupp och kontrollgrupp med totalt 39 elever, och fokuserar på elevernas prestationer i olika kunskapstester under en period då en av klasserna (försöksgruppen) undervisats genom en form av flippat klassrum och den andra klassen (kontrollgruppen) undervisats genom ett så kallat traditionellt undervisningsformat och vice versa. Resultaten visar att flippat klassrum har haft en positiv effekt på elevernas prestationer och resultat och att även elevernas motivation för de naturvetenskapliga ämnena i studien har ökat jämfört med det ursprungliga tillståndet innan studien påbörjades.

Sammanfattning/ AbstractAltheden, C., Rasmusson, C. (2020). Elevers upplevelser av pulshöjande aktivitet och hur det påverkar koncentration och prestation i matematik. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Examensarbetet förväntas bidra med kunskaper om hur elever upplever pulshöjande aktiviteter under matematiklektioner. Denna kunskap kan i sin tur vara en hjälp till hur de pulshöjande aktiviteterna kan implementeras i undervisningen för att ge resultat för elevernas koncentration och prestation.Syftet med studien är att skapa kunskap om hur elever upplever pulshöjande aktivitet i samband med matematiklektioner och om de upplever att deras prestation och förmåga att koncentrera sig i matematik förändras. Studiens syfte är dessutom att skapa kunskap om lärarens och projektledarens upplevelse av pulsaktiviteter. Följande frågeställningar ligger till grund för studien:•Hur upplever elever sin förmåga att koncentrera sig i matematik efter pulshöjande aktivitet jämfört med att inte utföra pulshöjande aktivitet?•Hur upplever elever sin prestation i matematik efter pulshöjande aktivitet?•Hur är lärarens och projektledarens upplevelser kring pulshöjande aktivitet?Det teoretiska ramverket utgörs av motivationsteorier där vi tar upp self determination theory och teori om affekt samt Antonovskys salutogena teori och begreppet KASAM, känsla av sammanhang. Studien med vilken vi fick förståelse för hur elever i årskurs åtta upplever pulsaktiviteter under matematiklektioner är kvalitativ. Som metod valdes semi-strukturerade intervjuer och frågeformulär, vilket kan betraktas som metodtriangulering. Resultatet visar på att pulsaktiviteterna kan bidra till motivation, sammanhållning, glädje och ett positivt arbetsklimat. Majoriteten av eleverna upplever att deras koncentration förbättras och nästan hälften av eleverna upplever att deras prestation i matematik förbättras. Lärarens inställning till pulsaktiviteter verkar vara viktig samt att valet av aktivitet är av betydelse för elevernas deltagande. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv är det främjande att hitta redskap för att förbättra elevernas koncentration och prestation. Motivation är en viktig komponent i allt lärande. Dessutom kan utveckling av ett starkt KASAM bidra till förbättrad självkänsla vilket också är en fördel ur en specialpedagogisk synvinkel, där tron på sig själv är av stor vikt för prestationer.

Provstatistik visar idag att pojkar presterar sämre i skolan än flickor. Det finns många aspekter och bakgrundsfaktorer som kan förklara varför denna klyfta uppstått. Föreställningen att pojkar generellt presterar sämre än flickor kan exempelvis bero på pojkars bristande motivation till skolarbete, denna brist kan härledas till stereotypa normer i skola och samhälle. Området som berörs i föreliggande litteraturöversikt är förstaspråksinlärning då grundläggande förstaspråkskunskaper kan anses vara grundläggande för många andra ämnen i skolan. Skolan har samtidigt ett kompensatoriskt uppdrag att se till att alla elever oavsett kön ska få en likvärdig utbildning av kvalitet och mycket ansvar ligger på lärare i denna fråga. Mycket forskning existerar redan kring flickors prestationer och sociala plats i skolan, med detta som grund är fokus i föreliggande text att ta reda på vad lärare gör i sin undervisning för att gynna pojkars prestation i språkinlärning i årskurserna F - 3. För att ta reda på detta har nio vetenskapliga artiklar och en avhandling analyserats. Resultatet av denna litteraturöversikt framhåller lärarens förmåga till självreflektion i koppling till val av metoder och material. Även lärares förmåga att se till elevernas individuella behov lyfts som en bidragande faktor kring de val läraren gör. Lärares omedvetna förhållningssätt gentemot genusstereotyper framhålls som en av anledningarna till bibehållande av genusstereotypa föreställningar kring elevers förväntade prestation i koppling till deras genus.

No description available.

Syftet med arbetet är att undersöka vad lärare anser utmärker en god relation till elever och hur lärare upplever att relationer påverkar elevers lärande. Vidare syftar arbetet till att undersöka hur lärarna arbetar relationsskapande i och utanför klassrummet. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma lärare från olika gymnasieskolor i Sverige. Resultatet analyserades med hjälp av sociokulturella teorin.   Respondenter var eniga om att goda relationer är viktiga. En god relation handlar om förmågan att se alla elever, om respekt, tillit och förmågan att ha kul. I klassrummet upplevde respondenterna att många elever vill att man är nyfiken på dem. En god relation skapas när det finns ett intresse för eleverna, när de är delaktiga och när det finns en kommunikation. Det är okej att vara personlig men relationen ska inte vara privat. Goda relationer utanför klassrummet var av lika stor vikt. Det relationella mötet startar redan i korridoren menar respondenterna. Mentorskapet är en viktig del i relationsskapandet då det handlar om att vara tillgänglig för eleverna. Relationen lärare har till sina elever påverkar inte betyget men påverkar möjligheten till att prestera och därigenom visa att man kan nå högre betyg.

Syftet med vår studie var att undersöka hur en tjejgrupp utforskar mod genom improvisationsövningar. I vår studie fokuserade vi framför allt på tre aspekter av mod, nämligen: tjejgruppen, självkänsla och prestation. Våra frågeställningar var: Hur påverkades tjejgruppen av improvisationsövningarna? På vilket sätt kan improvisationsövningarna vara ett verktyg för tjejerna att lära känna sig själva? Samt Hur kan improvisationsövningarna stötta deltagarna att ”ta plats” i gruppen genom sina prestationer? Tjejgruppen utgjorde plattformen där varje deltagares självkänsla och prestation belystes.För att kunna närma oss frågeställningarna valde vi att utföra en kvalitativ studie bestående av fyra tjejer. Vi genomförde tre improvisationspass tillsammans med tjejgruppen på deras fritidsgård i Malmö. Avslutningsvis fick gruppen utvärdera vad de upplevt under våra tre pass tillsammans genom en gestaltning. Det empiriska materialet silade vi sedan genom vår teoretiska utgångspunkt, det personlighetsutvecklande perspektivet (Sternudd, 2000) som utgörs av en inledningsfas, ageringsfas och bearbetningsfas. Valet av teoretisk utgångspunkt underlättade observationen av deltagarnas process från pass 1-3. I resultatet såg vi en märkbar skillnad hos deltagarna i form av kroppsspråk, aktivitet, verbalitet och reflektioner, idérikedom och tron på sina egna idéer. Tjejerna visade en påtaglig förändring då modet att våga prova ökade trots utmaningarna de ställdes inför. De erfarenheter vi tillägnat oss med deltagarna i mötet med improvisationsövningarna, visar hur tjejerna har vågat ta större plats. En möjlig konklusion av vår studie är att improvisation har stor potential för att arbeta med deltagarnas självkänsla, att våga ta plats och prestationer. Nyckelord: Mod, tjejgrupp, självkänsla, prestation, improvisation