Studien syftar till att förklara hur de miljömässiga, sociala och ekonomiska målen som framställs i hållbarhetsredovisningen påverkar prestation. Vidare ämnar studien undersöka svenska företag som är verksamma inom energibranschen. Detta är en bransch med stor miljöpåverkan. Hållbarhetsprestation, allmän prestation och tillväxt var de mått som mättes för att studien skulle uppfylla sitt syfte. Studien besvarar forskningsfrågan: På vilket sätt kan hållbarhetsredovisning bidra till att företag inom energibranschen i Sverige uppnår högre prestation? Den teoretiska referensramen låg till grund för framställningen av studiens hypoteser. Dessa testades sedan empiriskt med hjälp av data som samlades in genom en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Data analyserades både genom en korrelationsanalys, en variansanalys samt regressionsanalyser. Analyserna bidrog till att studiens hypoteser kunde bekräftas eller förkastas. En hållbarhetsredovisning ska främst presentera ett företags arbete med de miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekterna av dess verksamhet. I resultatet presenteras att de tre dimensionerna av hållbarhetsarbetet har en relation till hållbarhetsprestation. Ju mer företagen arbetar med hållbarhetsmålen desto högre hållbarhersprestation kan de uppnå. För att företagen ska uppnå hållbarhetsprestation på lång sikt måste de följa upp deras uppnådda hållbarhetsmål och utvärdera dessa. Däremot har energiföretagen ännu inte lyckats implementera hållbarhetsarbetet i affärsmodellen så att de även uppnår högre allmän prestation och tillväxt. Studien visar även på att den miljömässiga hållbarheten är prioriterad bland företagen inom energibranschen.

Detta är en skriftlig reflektion inom konstnärligt självständigt arbete på kandidatnivå som behandlar ämnet nervositet. Studien påvisar att nervositet är kroppens naturliga reaktion på en hotfull situation och hur man som musiker och cellist mentalt kan arbeta med att förbereda sig inför nervösa situationer. Genom Antonín Dvořáks cellokonsert i b-moll Op. 104, sats 1 utforskas tekniska svårigheter med stycket med anknytning till nervositet och provspelningssituationer. Genom att prova ett antal metoder och tankesätt för att motverka prestationsångest samt intervjua en sakkunnig jurymedlem har frågan kring vad man kan göra för sig själv och vad som förväntas i en provspelningssituation utretts. Detta resulterade i insikten kring att mental styrka är något som går att bygga upp och påverka själv om man uppövar ett konstruktivt tänkande. Utöver detta upptäcktes också vilka parametrar som var viktigast i en provspelningssituation där tonkvalité, rytm och intonation stod i centrum. Några viktiga passager i Dvořáks cellokonsert diskuterades vidare och tekniska aspekter för att underlätta dessa framlades. Studien kan komma till nytta för unga musiker, främst cellister, i deras förberedelse inför nervösa situationer, så som provspelningssituationer, där Dvořáks cellokonsert i b-moll Op. 104 är mycket vanligt förekommande. / <p>Inspelning av Antonín Dvořáks cellokonsert i b-moll, Op. 104, sats 1. takt. 82-267 (exposition och genomföring som är standard i provspelningssammanhang). Pianist: Georg Öquist. Lokal:Sveasalen (4301), Kungl. Musikhögskolan, Valhallavägen 105, 115 91 Stockholm.</p>

No description available.

<p>Syftet med studien var att undersöka och bidra med kunskap om hur lärande påverkas och skiljer sig vid grupp och individuellt arbete och vilken arbetsform som av lärare anses påverka studenterna till ett bra lärande. Det är en kvalitativ studie där sex lärare inom högre utbildning har intervjuats.</p><p>Resultatet visade att grupparbete i en liten grupp där studenterna arbetar med främmande personer som de inte känner påverkar lärandet mest. Grupparbetet anses ge inspiration till nya tankar och idéer och anses därmed vara den bästa arbetsformen för ett bra lärande.</p><p>Respondenterna ansåg att inte alla passar för att arbeta i grupp eller individuellt. Därför framkom det att individanpassad undervisning var något som respondenterna trodde skulle kunna hjälpa vissa studenter som har det svårt i skolan, så att de själva fick välja om de ville arbeta i grupp eller individuellt. Men detta är en resursfråga för lärarna som inte har resurser för att rätta alla studenternas arbeten varje gång det är examination. Alla lär heller inte lika bra i grupp enligt resultatet. Men respondenterna trodde att en grupp där det finns en vilja att lära och som fungerar kunde hjälpa dem som har svårigheter i studierna. Samhället är enligt respondenterna konstruerat för att arbeta i grupp, därför är det viktigt att lära studenterna det samtidigt som respondenterna var medvetna om att vissa arbetar hårdare i ett grupparbete än andra. Detta försvårade ett rättvist betygssättande, och därför ansågs det individuella arbetet vara bra när det gällde att pröva studentens kunskaper och för att se om hon/han förstått rätt.</p><p>Enligt respondenterna måste man växla mellan individuella och grupparbeten för att ge ett bra lärande till studenterna eftersom man lär sig på olika sätt individuellt och i grupp. Det anses även vara mer krav på individen nu, studenten har ett eget ansvar för att inhämta kunskap. Gymnasiet ansågs inte heller förbereda studenterna inför högskolan på ett bra sätt eftersom vissa blivande studenter inte hade baskunskaperna när de kom till högskolan. Eftersom studenterna hade olika kunskaper och erfarenheter var det även svårt att sätta en rimlig nivå på uppgifterna, det får inte vara för svårt men heller inte för lätt.</p>

<p> </p><p>Denna uppsats belyser problematik som personal inom vård och omsorg upplever till följd av kravfyllda arbetsmiljöer. Den tidigare forskningen belyser arbetsrelaterad stress med utgångspunkt i vårdpersonalens bristande kontroll, stora engagemang och viktiga roll som förebilder. Utifrån detta perspektiv fokuserar uppsatsen på betydelsen av krav, kontroll, socialt stöd samt relationen mellan prestation och belöning i relation till upplevelsen av arbetsrelaterad stress. Den enkätundersökning som genomfördes i ett privat vårdföretag (n=11) visar att det finns ett samband mellan arbetsrelaterad stress och upplevelsen av kontroll respektive socialt stöd. Resultatens tillförlitlighet diskuteras i termer av genomförandet av enkätundersökningen och nyttan med densamma utifrån den låga svarsfrekvensen. Detta resonemang leder fram till att enkätundersökningens tillförlitlighet kan kritiseras men också att uppsatsens teoretiska förankring och tydliggörande av vårdpersonalens kravfyllda arbetsmiljö kan ge implikationer till nya forskningsansatser.</p><p> </p>

<p>Detta experiment hade två syften, dels att undersöka skillnader i situationsmedvetenhet och prestation mellan officerare och studenter i en simulerad värld, dels undersöka hur två olika sätt att mäta situationsmedvetenheten samvarierar. Simulatorn som användes var det kommersiella spele t"Delta Force 2" där ett eget scenario byggdes. För att mäta situationsmedvetenheten användes två metoder, SAGAT-metoden och Cooper-Harper- metoden. SAGAT-metoden innebär att man bryter simuleringen och försökspersonen får svara på frågor som rör var de är, vad som händer och vad som kommer att hända. Denna metod mäter situationsmedvetenheten objektivt till skillnad från Cooper-Harper som mäter situationsmedvetenheten subjektivt, försökspersonen får efter experimentets slut skatta sin egen uppfattade situationsmedvetenhet. </p><p>De resultat som experimentet gav var att det existerade en signifikant skillnad i prestation mellan officerare och studenter, i avseende på deras sätt att röra sig i terrängen och undvika upptäckt, men inga övriga signifikanta skillnader kan visas upp. </p><p>Resultatet från undersökningen visar också på att SAGAT-metoden inte är lämpad för denna typ av markstridsuppgifter.</p>

<p>Syftet med studien var att skapa en bättre förståelse för hur några juniorishockeyspelare och deras tränare ser på hur faktorerna lagsammanhållning, spelaromsättning, roller och prestation förhåller sig till varandra och hur de arbetade med dessa faktorer. Instrumenten som användes var GEQ (Group Environment Questionnaire) och två helstrukturerade intervjuguider. Deltagarna i studien var ishockeyspelarna i ett J18-lag (n=18) och deras tränare (n=1) i en medelstor klubb i Sverige. Resultatet visade att samtliga intervjudeltagare upplevde ett positivt samband mellan lagsammanhållning, spelaromsättning, rollklarhet och prestation. Sambandet beskrevs dock som cirkulärt, att alla faktorerna var beroende av varandra och påverkades av varandra. Spelaromsättningen upplevdes som positiv då den skapade konkurrens och förbättrade prestationen. Talang och intresse var basen för den formella rollfördelningen. Spelarna upplevde att de var klara över sina roller och att det bidrog till både bättre lagsammanhållning och ökad prestation.</p><p>The purpose of this study was to create a wider understanding about how some junior ice-hockey players and their coach experience how the factors cohesion, player turnovers, roles and performance are interacting whit each other and how the team is working whit these factors. The instruments that were used were GEQ (Group Environment Questionnaire) and two whole-structured interview guides. The participants of this study were the ice hockey players of a J18-team (n=18) and their coach (n=1) in a club of average size in Sweden. The results showed that all the participants experienced a positive correlation between cohesion, player turnovers, role clarity and performance. The relationship however was described like a circle, that all the factors were depending on each other and were affected by each other. The player turnovers experienced as positive though it created competition and improved performance. Talents and interests represent the base of the formal roles. The players experienced clarity in their roles which led to both better cohesion and improved performance.</p>

<p>Syftet i denna uppsats är att undersöka talutrymmet hos starka respektive svaga elever.</p><p>Uppsatsen grundar sig på material från observationer i en klass under loppet av två dagar och ger en tydlig inblick i hur det ser ut i verkligheten. Resultatet visade att de stereotypa roller som finns i stort stämmer överens med hur det egentligen är och det visade sig att svaga elever talar mindre. Detta beror framförallt på läraren då denne väljer att ge de starka eleverna ordet trots att det är den gruppen elever som också tar ordet själva. Av resultaten att döma är en förändring behövlig.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka om grad av överkonfidens kunde variera mellan olika ämnesområden, med kontroll för svårighetsgrad. Ytterligare syfte var att undersöka hur överkonfidens varierar mellan olika bedömningstyper och personer. Mätinstrumenten som användes var dels frågeformulär om melodifestivalvinnare och nobelpristagare med självbedömningsfrågor om prestation, samt frågeformulär om extraversion och neuroticism. Totalt deltog 139 respondenter. Resultatet visade realistisk bedömning inom ämnesområdet melodifestivalvinnare och underkonfidens inom ämnesområdet nobelpristagare, med kontroll för svårighetsgrad. Det förelåg ingen skillnad mellan bedömningstyperna. Män visade överkonfidens medan kvinnor visade realistisk bedömning. Det förelåg negativa samband mellan extraversion samt neuroticism, och differens mellan bedömning och prestation. Förslag på framtida forskning är att vidare undersöka sambandet mellan extraversion och överkonfidens med frågeformulär konstruerade för att generera överkonfidens.</p> / <p>The aim of the study was to investigate if degree of overconfidence could vary between different subject fields with control for degree of difficulty. Further aim was also to investigate how overconfidence varies between different types of judgments and individuals. The instruments that were used were both a questionnaire about winners of the Swedish song contest and winners of the Nobel Prize including self-judgmental questions of performance, and a questionnaire about extraversion and neuroticism. A total of 139 respondents participated. The result showed realistic judgment in the subject field of the Swedish song contest and underconfidence in the subject field of the Nobel Prize, with control for degree of difficulty. There was no difference between the different types of judgments. Males showed overconfidence while females showed realistic judgment. There were negative correlations between extraversion and neuroticism and difference between judgment and performance. Suggestion on future studies is to further investigate the correlation between extraversion and overconfidence with questionnaires designed to generate overconfidence.  </p>

<p>I denna undersökning har jag undersökt idrottares och brassmusikers förberedelser inför prestationstillfällen, d.v.s. konsert, provspelning respektive träning eller match.Min hypotes inför undersökningen var att brassmusiker skulle ha mycket att lära av idrottare som eventuellt har ett mer utvecklat metodiskt tänkande kring hur man förbereder sig fysiskt och mentalt för att kunna prestera med självförtroende på en hög och stabil nivå. Till viss del visade sig detta stämma men i vissa avseenden blev jag förvånad så väl över brassmusikernas medvetenhet som idrottarnas omedvetenhet.Min undersökning består i två enkäter varav den ena riktade sig till brassmusiker och den andra riktade sig till idrottare (utan någon specifikation när det gällde idrottsgren).Dessa enkäter var utformade så lika varandra som möjligt för att möjliggöra så korrekta jämförelser det gick trots de båda gruppernas uppenbara olikheter.</p> / <p>In this study, I have investigated athletes and brass musicians, and their preparation for tense situations that demand performance at a high level. Examples of that could be concerts, auditions respectively competitions, or matches.My hypothesis before this study was that brass musicians could learn from athletes who possibly have a more well-developed methodic thinking with regard to preparations, both physical and mental, with an aim to be able to deliver with self confidence on a high and stabile level of performance.This proved to be partially correct, but in some aspects I was surprised, both considering the musicians’ awareness, but also considering the athletes lack thereof.The research consists of two questionnaires, in which one is directed to brass musicians and the other directed to athletes (without any specification of specific area or sport).These questionnaires were constructed to be as similar as possible to enable as correct comparisons as possible despite the two group’s obvious differences.</p>