Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka det subjektiva välbefinnandet hos elittränare i fotboll och deras strategier för att känna subjektiva välbefinnande samt om tränarnas upplevelse av att subjektivt välbefinnande påverkar prestationen som tränare. Frågeställningarna är: - hur upplever elittränarna sitt subjektiva välbefinnande - har elittränarna någon strategi för att känna ett subjektivt välbefinnande och hur är denna strategi i så fall är utformad - upplever elittränarna att det subjektiva välbefinnandet påverkar deras prestation som tränare Metod Studien är en tvärsnittsstudie där både kvantitativ metod och kvalitativ metod har använts som datainsamlingsmetod vid ett enskilt tillfälle. Den kvantitativa metoden bestod av en enkät med fyra frågeformulär (två om subjektivt välbefinnande, ett om psykologiska behov och ett om återhämtning) samt en fråga om de har en strategi för välbefinnande och hur ofta de i så fall använder sin strategi. Den kvalitativa metoden bestod av semistrukturerade intervjuer med fem fotbollstränare och två öppna frågor i enkäten. Intervjuerna innebar en fördjupning av tränarens uppfattning om subjektivt välbefinnande och prestation samt tränarens strategi för att känna välbefinnande. De två öppna frågorna var hur tränarens prestation påverkas av hur han mår och att de tränare som hade strategi för sitt välbefinnande beskrev sin strategi. Resultat Vid tidpunkten för denna studie uppvisar nästan hälften av tränarna ett lågt resultat i antingen något av de två frågeformulär som rör subjektivt välbefinnande eller i båda frågeformulären. De fem tränare som intervjuades anser att det subjektiva välbefinnandet varierar under säsong och att det till stor del är resultatbaserat. Åtta av tio tränare uppger att de har en strategi för att känna ett subjektivt välbefinnande. De strategier som används av tränarna är individuella och anpassade efter individens behov. Sju av tio tränare upplever att det subjektiva välbefinnandet påverkar deras prestation som tränare. Slutsats Elitfotbollens resultatinriktning och ofta korta perspektiv försvårar för tränarna att känna ett stabilt subjektivt välbefinnande. Ett arbetssätt som bygger på långsiktighet och uppfyllande av psykologiska behov skulle kunna ge ett högt och stabilt subjektivt välbefinnande i ett längre perspektiv. / Aim The purpose of this study is to investigate the subjective well-being of elite coaches in football and their strategies to feel subjective well-being, and if the coaches feel that subjective well-being affects the performance as coach. The questions are: 1. how elite coaches perceive their subjective well-being 2. Have the elite coaches any strategy to feel a subjective well-being and how this strategy in this case is designed 3. Feel the elite coaches that the subjective well-being affects their performance as coach Method The study is a cross-sectional study in which both quantitative methods and qualitative methods have been used as a method of data collection at a single time. The quantitative method consisted of a questionnaire with four questionnaires (two on subjective well-being, one of the psychological needs and one for recovery) and a question if they have a strategy for well-being and how often they then use their strategy. The qualitative method consisted of semi-structured interviews with five coaches and two open questions in the survey. The Interviews meant a deepening of the coach perception of subjective well-being, the coach strategy to feel well-being and the link between well-being and performance. The two open questions were how coaches’ performance is influenced by how he is feeling and that the coaches who had strategy for its well-being describe its strategy. Results At the time of this study nearly half of the coaches show a low score in either one of the two questionnaires on subjective well-being or in both questionnaires. The five coaches who were interviewed believe that the subjective well-being varies during the season and it is largely based on the result. Eight out of ten coaches say that they have a strategy to feel a subjective well-being. The strategy used by the coaches is individual and adapted to the needs of individuals. Seven out of ten coaches considers that the subjective well-being affecting their performance as coaches. Conclusions Elite football results orientation and often short-term perspective makes it difficult for the coaches to feel a stable subjective well-being. An approach based on sustainability and the fulfillment of psychological needs could provide a high and stable subjective well-being in the long run.

Denna antologi har som syfte att synliggöra hur kvinnor upplever och upplevs i relation till prestation samt hur kvinnors livsvillkor och identitet berörs av krav och prestation. Kvinnan i rollen som gymnasieelev, arbetssökande, och mamma är målgruppen för att belysa vår valda tematik. För att ta del av våra informanters livsberättelser har vi utfört kvalitativa intervjuer samt observationer i syfte att genera skilda frågeställningar. Vidare har grundad teori använts för att analysera vår data. Teorier så som identitet, genus, stigma och det biografiska schemat har applicerats för att analysera och vidare diskutera de respektive materialen.  En viktig slutsats i studien är att framtidsförväntningarna utgör en avgörande roll för upplevelsen av krav och prestation. Studiens övergripande slutsats är att oavsett i vilken miljö och livsfas kvinnorna befinner sig i upplevs krav att prestera i vardagen. Press upplevs vara ”normalt” tills tid för reflektion ges, i vårt fall samtalen vid intervjuerna, vilket påvisar den i samhället etablerade stressen. / Prestation, identitet, livsvillkor, kvinnor, genus, stress, arbetslöshet, krav, gymnasielever, mamma, stigmatisering

Our purpose with this study was to investigate whether there was any difference between high and low performing students from selected aspects such as choice of studies, achievement, self-image, motivation, confidence and career choices. A training professional in today's schools requires knowledge of how young people think about their lives for us to help students develop both high-and low-performing students. Students have different conditions, but no matter good or bad conditions, each individual pupil must be allowed to develop. The concepts used in the study are of study, self-image, motivation, achievement in the future and career choices. In the background, describes these concepts through literature study. The method we have used was semi-structured interviews. Which means a fixed structure, but with room for follow-up questions. The results of our study indicate that there were clear differences between high-and low-performing students. The differences suggest that the high-performing students were more conscious about their study options than low-performing students. Differences were also in the students' views of themselves,where the high-performance had a lower self- image than the low-performing students had. High performance compared each other more often with other people and was more unsure of themselves, however, the motivation was significantly higher among the high-performance students, performance showed the same results. The high-performing students had a clearer vision of the future and that they had a clearer picture of their career choice than the low-performing students. Discussion on how we as educators can strengthen each student based on their individual needs have been based on results of the study.

Både människor och djur har i alla tider och alla kulturer sett vissa individer i sin omgivning som ledare. De har känt sig manade att lyssna på dem, följa dem och tro på dem. Jag har intresserat mig för vad det är som föranleder detta beteende, eftersom det är min fasta övertygelse att det styr vårt samspel med andra individer än idag, överallt och ständigt. I sökandet efter en biologisk förklaring, där vissa egenskaper och kroppsliga attribut sannolikt spelar betydligt större roll än andra, har jag utgått ifrån begreppet hög social status (äv. högstatus). Jag visar i denna uppsats att detta begrepp innefattar en rad mekanismer som sitter djupt rotade i oss, när det handlar om vem vi väljer att se upp till och följa. En spontan tanke är att kunskapen om detta i högsta grad borde vara relevant vid muntliga framställningar av olika slag. Syftet med min undersökning är därför att undersöka i vilken utsträckning konceptet hög social status är förankrat bland personer som jobbar med utbildning inom presentationsteknik. I uppsatsens inledning konstaterar jag att gängse strategier kring kroppsspråk inom presentationsteknik bygger på mekanismerna kring hög social status, men att begreppet i sig överhuvudtaget inte förekommer i litteraturen på området. När det gäller samma litteratur så noterar jag dessutom att imitation som metod att träna egenskaper hos sig själv, med ett undantag, antingen fördöms eller ignoreras. I min undersökning har jag valt att intervjua tre personer som utbildar inom presentationsteknik, för att ta del av vilken nytta de tycker att man har av att känna till mekanismerna kring högstatus när man talar inför andra, samt om de själva använder begreppet. De får också redogöra för hur de ser på imitation som metod att träna egenskaper som har med presentationsteknik att göra. Resultatunderlaget kommer från tre kvalitativa telefonintervjuer. Undersökningen tyder på att begreppet hög social status har en mycket svag förankring bland personer som utbildar inom presentationsteknik. Anledningen till detta skiljer sig åt mellan de tillfrågade, men tycks ha att göra med att man antingen redan använder ett motsvarande begrepp, tycker att begreppets funktion är irrelevant, eller också först nyligen har börjat se dess relevans. I intervjuerna framkommer att man bedriver sin utbildningsverksamhet på vitt skilda grunder, och de som renodlat en viss teori kring kommunikation tenderar att tycka att företrädare för andra hållningssätt missar det väsentliga. Samtliga tillfrågade anser att imitation kan spela en positiv roll när det handlar om inlärande. De två respondenter som arbetar med kroppsspråk i sin undervisning talar dock hellre om inspiration än om imitation, medan den respondent som inte alls arbetar med kroppsspråk lättare accepterar begreppet. Min tolkning av detta är att kroppsspråk, enligt respondenterna, snarare bör inspireras fram än imiteras, medan mer abstrakta handlingar, som att ställa öppna frågor, kan kopieras rakt av. / <p>Examensarbete 15 hp; Lärarexamen</p>

Studien hade som syfte att lyfta fram och utröna förekomsten av genusperspektiv i forskningen samt hur det speglas från lärare inom naturvetenskapliga ämnen och teknik i deras undervisning. En intervjustudie och en litteraturstudie betraktades parallellt. Undersökningen sågs från ett intersektionellt perspektiv med tonvikt på genus men beakta specifikt klass och etnicitet. Fokuseringen i intervjuerna var att försöka nå lärarnas egna lösningar runt de föreställningar de har av genusproblematiken utifrån problemfrågorna. Resultatet av litteraturstudien visar att det har hänt mycket under de senaste åren inom de aktuella problemområdena både nationellt och internationellt. Flickorna visar ett bättre resultat teoretiskt och har generellt högre betyg än pojkar i naturvetenskapliga ämnen. När det gäller intervjustudierna framgick genusmedvetenhet inte lika klart. I den verklighet som läraren befinner sig är det svårare att få läroplansmålen kring jämställdhet förankrade i deras undervisning. En lydelse är att gamla mönster präglar skolmiljön om att flickor är på ett visst sätt och pojkar är på ett annat sätt. Generellt har lärarna en likstämmig lösning om flickornas situation i skolan som att ha mindre grupper där flickorna kan höras och synas mer. En viktig aspekt i studien som saknas är perspektivet från kvinnliga lärare. Resultatet hade då kanske sett annorlunda ut.

Syftet med föreliggande studie är främst att studera sammanhållning hos herr- respektive damlag samt undersöka eventuella skillnader/likheter. Författarna avser vidare att undersöka ledares uppfattningar om sin egen roll för sammanhållningen i ett lag samt deras uppfattningar om hur sammanhållning skapas och bibehålls. Totalt deltog 96 manliga och kvinnliga handbollsspelare, från division 1 och 2, i åldrarna 16-34 i den kvantitativa undersökningen och 4 tränare deltog i den kvalitativa undersökningen. Resultatet visade att det fanns en signifikant skillnad mellan sammanhållningen i dam- respektive herrlagen då kvinnor upplevde en högre grad av sammanhållning. Resultaten visade vidare att tränarna ansåg att sammanhållningsarbetet bör se olika ut för kvinnor och män då kvinnor lägger större vikt vid att känslan i gruppen var bra och män fokuserar mer på prestation. Slutligen visade resultatet att sammanhållning ständigt bör underhållas för att uppnå bästa resultat. Resultaten diskuteras i relation till olika teoretiska perspektiv. / The purpose of this study is mainly to study the cohesion of the men's and women's teams and investigate any differences / similarities. The authors also intend to explore coaches perceptions about their own role in the cohesion of a team, and their perceptions of how cohesion is created and maintained. A total of 96 male and female handball players, in division 1 and 2, from age 16 to 34 participated in the quantitative study, and four coaches participated in the qualitative survey. The results showed that there was a significant difference between the cohesion of the men and women, as the female handball players experienced a higher level of cohesion then the male handball players. Further, the results showed that the coaches felt that the cohesion is different in men's and women's teams,as women attach higher value to how well the members of the group get along and men tend to focus on their own performance. Finally, the results showed that cohesion should be constantly maintained in order to achieve success. The results were discussed in relation to different theoretical perspectives.

Denna studie syftar till att undersöka vilken effekt fondavgiften har för fondens avkastning samt för den riskjusterade prestationen. Dessutom tas hänsyn till om fonden är en aktiefond eller räntefond, samt ifall det har någon betydelse ifall fondens placeringsinriktning är i Sverige eller i utlandet. Genom statistisk dataanalys med såväl korrelations- som regressionsanalys studeras därmed sambandet mellan fondens avgiftsnivå och den genomsnittliga avkastningen under en 3-årig och 10-årig period.  Den teoretiska grunden utgörs av portföljvalsteori samt den effektiva marknadshypotesen. Avgiften anges av TER och Sharpekvoten mäter den riskjusterade prestationen i uppsatsen. Studien uppvisar blandade resultat som både talar för samt emot den tidigare forskningen inom området. På kort sikt återfinns ett negativt samband mellan avgiften och avkastningen vilket är i enlighet med litteraturen inom området. På längre sikt uppvisar resultaten dock ett positivt samband, det vill säga att en högre avgift har viss betydelse för avkastningen samt för den riskjusterade prestationen, vilket inte har framgått i tidigare forskning. Anmärkningsvärt är att det föreligger stora skillnader mellan aktie- och räntefonder. Räntefonder har överlag gått betydligt bättre än aktiefonder under bägge perioder vilket är förvånande då aktiefonder har haft en betydligt högre avgiftsnivå. På liknade vis har svenska fonder gått bättre än utländska fonder, trots att utländska fonder generellt sett tagit ut en högre avgift. Vidare belyser studien vilka konsekvenser olika avgiftsnivåer får över tid, varför kritik riktas till fonder som inte kan leverera en avkastning i paritet till avgiften. Att inte aktiefonder under någon av de studerade perioderna kunnat prestera bättre än räntefonder trots en ansenligt högre avgiftsnivå utgör en varningssignal för fonder med höga avgifter.

Syfte och frågeställningar Syftet var att se om lågaktiva elever, eller de som inte var aktiva i någon föreningsidrott, rörde sig mer vid lek och mindre vid tävling än de högaktiva eller de som var aktiva i föreningsidrott. Hur ser aktivitetsgraden ut hos elever på en idrottslektion när läraren använder sig av lekar och tävling? Förändras aktivitetsgraden om elever är föreningsmedlemmar, pojke eller flicka, lågaktiva respektive högaktiva under alla moment? Metod Vi har genomfört en experimentell studie, där vi undersökt aktivitetsgraden hos elever i årskurs fem och sex på en grundskola i en söderförort i stockholmsområdet. Med stegräknare mättes antalet steg (aktivitetsgraden) i två klasser i momenten lek och tävling under tre idrottslektioner. Alla lekar och tävlingar pågick i åtta minuter. I moment ”lek” minimerade vi tävlings- och prestationsmomenten och moment ”tävling” syftade till att likna väletablerade föreningsidrotter. Populationen jämfördes sedan utifrån deras aktivitetsgrad från stegräknarna i statistikprogrammet SPSS. Vi delade in gruppen i inaktiva och aktiva på två olika sätt, dels utifrån deras enkätsvar och dels baserat på deras resultat från stegräknarna. Resultat Alla grupper sammantaget hade en högre aktivitetsgrad i medelvärde vid lek än vid tävling. De aktiva barnen ökade sin aktivitetsgrad med 7,5 % vid lek jämfört med tävling och de inaktiva barnen hade en ökning med 8,5 % vid samma jämförelse. De aktiva flickorna ökade sin aktivitetsgrad med 9,5 % vid lek jämfört med tävling och de inaktiva flickorna ökade sin aktivitetsgrad med 14,3 % vid samma jämförelse. 38 elever tog fler steg, i medelvärde, vid moment lek jämfört med tävling. 18 elever tog fler steg vid moment tävling jämfört med lek. Pojkarna hade en 10 % högre aktivitetsgrad i medelvärde vid lek jämfört med flickorna och en 17 % högre aktivitetsgrad i medelvärde vid tävling jämfört med flickorna. Ovanstående data är signifikant säkerhetsställda, p&lt;0,05. Slutsats Aktivitetsgraden ökade då vi använde oss av lek istället för tävling. Lek kan vara ett bra verktyg inom ämnet idrott och hälsa för att aktivera inaktiva barn, i synnerhet inaktiva flickor.

Abstrakt Färdigheter utvecklas gradvis vid träning och fördelarna som erhålls är många. Utförandet går snabbare, blir mer korrekt och den kognitiva belastningen tros minska. Utvecklandet av färdigheter kan dock påverkas av individens personlighet och faktorer som setts kunna bidra till stress och prestation. Denna studie undersökte betydelsen av upplevda krav, kontroll och socialt stöd enligt en teoretisk modell framtagen av Karasek och Theorell som reviderats av Perski samt personlighet (Eysenck, EPQ-R: extraversion, neuroticism) avseende resultaten på teoretisk respektive praktisk prestation efter olika mängd träning. Prestation mättes med svenska klätterförbundets praktiska och teoretiska standardprov som används vid uppklättring för topprepskort. Antalet deltagare var 60 personer (27 kvinnor, 33 män). Deltagarna var uppdelade på två grupper, varav ena gruppen hade tränat i två timmar och den andra hade tränat i fyra timmar. Resultaten visade inte på några signifikanta skillnader mellan de båda grupperna avseende de undersökta variablerna förutom att de som gått den kortare kursen rapporterade ett starkare socialt stöd än de som gått den längre kursen. De undersökta variablerna krav, kontroll och socialt stöd samt de två personlighetsvariablerna visade sig inte ha någon relation till resultatet på det teoretiska provet. Ju högre krav försökspersonerna rapporterade desto bättre resultat uppvisades dock på det praktiska provet. Tidigare forskning har entydigt visat att dessa variabler har signifikanta relationer till prestation. Avseende studiedesign finns dock vissa metodologiska skillnader relativt denna studie. För att utröna vilka relationer som finns mellan träning gällande klättring, prestation, upplevda krav, kontroll, socialt stöd och extraversion respektive neuroticism skulle det vara önskvärt med en mer omfattande studie. Nyckelord: Träning, Stress, Personlighet, Prestation, Topprepsklättring / Abstract While training, skills are developed gradually and the received advantages are numerous. The performance increases, gets more correct, and the cognitive burden is believed to decrease. Development of the skill can be affected by the individual´s personality as well as factors known to be related to stress and performance. This study examines the relation between experienced demand, control and social support according to a theoretical model developed by Karasek and Theorell and revised by Perski and personality (Eysenck, EPQ-R: extraversion, neuroticism) regarding results of theoretical and practical performance, respectively, after various amount of training. Performance was measured by the Swedish climbing society’s practical and theoretical standard test used at examinations for top rope certificate. There where 60 participants in the study (27 women and 33 men). The participants where divided into two groups, of which one group practiced for two hours and the other group practiced for four hours. The results showed no significant differences between the two groups regarding the observed variables, with an exception for reports of a stronger social support among the participants of the shorter course. The observed variables; demands, control, social support, and the two personality variables showed no correlation with the result of the theoretical exam. Although, participants reporting higher demands scored higher on the practical exam. Earlier research has unambiguously shown that these variables have significant correlations with performance. However, there are some methodological differences with respect to the research design relatively to this study. To investigate the relations between training in climbing and the studied variables, it would be desirable to conduct a more extensive study. Key words: Training, Stress, Personality, Performance, Top rope climbing

Syftet med den här undersökningen är att studera vilken relation som finns mellan sammanhållning och motivation, prestation och kommunikation i en arbetsgrupp. För att undersöka detta har vi utgått ifrån två frågeställningar: vilken relation finns mellan gruppsammanhållningen och individens upplevelse av prestation och motivation i ett IT-företag? och vilken relation finns mellan gruppsammanhållning och kommunikation? Vi har svarat på våra frågeställningar utifrån nio semistrukturerade intervjuer gjorda i en arbetsgrupp på företaget Hewlett-Packard (HP) i Göteborg. Resultatet vi har fått fram genom intervjuerna har sedan analyserats utifrån relevanta, socialpsykologiska teorier och vi har i vår uppsats kommit fram till att sammanhållningen i stor utsträckning påverkar de enskilda individernas motivation, prestation och kommunikation. Vi har även kommit fram till att motivation, prestation och kommunikation i sin tur påverkar hur sammanhållningen utvecklas. / The main purpose of this fieldwork is to study the relation between group cohesion and motivation, performance and communication in a work group. We have used the following questions as our starting point for the research: which is the relation between group cohesion and the individual experience of performance and motivation in an IT-company? And which is the relation between group cohesion and communication? To gather data for our study we used nine semi-structured interviews from a work group in the IT-company Hewlett-Packard (HP) in Gothenburg. The results we gathered through the interviews are analyzed based on relevant theories from the social psychology field and our conclusion from the study is that group cohesion affects the individual motivation, performance and communication. We also concluded that motivation, performance and communication affect the development of group cohesion.