Abstract: The purpose of this study was to examine the Swedish industry- and craftmanship trade, specifically the relationship between effort and reward and how it affects the meaningfulness during labour hours. Also, what are the possible effects on production efficiency as a whole? Discussed and analyzed through empirics and previous research. 38 workers filled out a survey and two interviews were conducted to get a more analytic depth to the data. The results showed that there is little to no reward for high effort during labour hours on the evaluated workplaces, combined with low commitment and meaningfullness. My conclusions are that more ways of effort-based rewards would likely have a positive effect on meaningfulness and thereby the production as a whole. I also show that the theses of Karl Marx are still plausible and relevant in modern day industrial- and craftsmanship trades in capitalist countries.

The purpose of the present study was to (1) examine throughout the season dynamics of the handball team's performance and related factors (i.e. emphasizing leadership, emotions and concentration) as perceived by the coach and the captain. The analysis was used to motivate the emotions being studied in objective two (2) examine the handball team during successful and less successful games in terms of the dynamics of the players’ emotions, concentration and performance between two halves of the game and after time-outs. Informants for objective 1, was the team coach and the team captain. Objective 2 of the study consisted of 15 women all playing in the same team. The study includes longitudinal data over a ten game period containing five successful and five less successful games. Data was collected after games using the ECPP(H) developed by Olausson and Vallmark-Jansson (2013). In-depth narrative interviews were used. Three analyses were made: (1) sjuzet- fabula, (2) holistic- content and (3) categorical-content analysis. Poetic representation was used to present parts of the results. The results showed shifts in the dynamics of performance, possible explanation to the shift of dynamics of emotions, concentration and performance and different types of leadership styles demonstrated throughout the season. Furthermore, similarities and diversities were found between the coach and captain’s perceptions of the season in focus. Finally, practical team-specific applications are suggested, such as working with emotional control in order to help the team enhance their performance. / Syftet med föreliggande studie var att (1) undersöka dynamiken av ett lags prestation och relaterade faktorer (med betoning på ledarskap, emotioner och koncentration) under en säsong ur lagets coach och lagkaptens perspektiv. Analysen användes för att motivera emotionerna studerade i syfte 2 att (2) undersöka dynamiken av spelarnas emotioner, koncentration och prestation mellan halvlekar i en match och efter time-out. Informanter i syfte 1 var lagets coach och lagkapten. Deltagare i syfte 2 bestod av 15 kvinnor, alla spelare i samma elit handbollslag. Studien innehåller longitudinell data insamlad under en period av tio matcher, bestående av fem framgångsrika och fem mindre framgångsrika matcher. Datainsamling genomfördes efter matcher med hjälp av instrumentet ECPP(H) framtaget i Olausson och Vallmark-Jansson’s (2013) studie. Djupgående narrativa intervjuer användes. Tre analyser användes (1) sjuzet-fabula, (2) holistisk innehållsanalys och (3) kategorisk innehållsanalys. Poetisk representation användes för att presenterar delar av resultatet. Resultatet visade förändringar i prestations dynamik, möjliga förklaring till dynamiken inom specifika emotioner och koncentration samt olika typer av ledarskapsstilar. Vidare uppvisade resultaten både likheter och olikheter mellan coachen och kaptenens uppfattningar av avslutad säsong. Avslutningsvis föreslås flera lagspecifika praktiska applikationer, som att arbeta med emotionell kontroll i syfte att hjälpa lagets prestation.

Syftet med studien var att undersöka kostintaget hos amatördamfotbollsspelare i division 2, 3 och 5 i mellersta Sverige. Studien är en deskriptiv, empirisk tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Datainsamlingen bestod av 24 h recall intervjuer och en enkät med bakgrundsinformation om deltagaren. Deltagarnas genomsnittliga kaloriintag beräknades med hjälp av programmet Dietist Net Pro till 1979 kilokalorier/dag utifrån medianvärde, att jämföra med det genomsnittliga rekommenderade dagliga intaget som beräknades till 2137 kcal, (även detta utifrån medianvärdet). Det låga energiintaget bidrog även till att deltagarna inte nådde upp i RDI för järn, folat, vitamin D, kalcium, magnesium och kolhydrater. Det var 19 deltagare som åt mer än genomsnittet av kilokalorier och 21 deltagare som åt under genomsnittskalorierna. Inga statistiska signifikanta skillnader i energi- eller näringsintag kunde påvisas mellan deltagare i olika divisioner eller åldersgrupper. Damfotbollsspelarna i denna studie visade sig äta för lite energi utifrån sitt energibehov, vilket potentiellt kan bidra till näringsbrister, specifikt fråga om järn, folat, vitamin D, kalcium, magnesium och kolhydrater. Detta riskerar leda till försämrad prestationsförmåga vid träning och match, försämrad allmän hälsa och återhämtningen, nedbrytning av kroppen kan förekomma och vardagsorken kan försämras med ett otillräckligt energiintag i relation till träningsfrekvens, intensitet och duration. Denna studie kan vara ett första steg inom Sverige för att förstå att kost och träning är viktiga komponenter för att kunna prestera och orka med längre stunder av ansträngning. / The aim of the study was to examine the dietary intake of female amateur football players in the division 2, 3 and 5 in the middle part of Sweden. The study is a descriptive, cross-sectional study with a quantitative approach. Data collection consisted of 24 hour recall interviews and a questionnaire with background information about the participant. The participants consisted of 40 female football players from divisions 2, 3 and 5. The participants' average calorie intake was estimated using the program Dietist Net Pro 1979 kilocalories (kcal)/day, compared with the average recommended daily allowance (RDA), which was estimated at 2137 kcal. The low energy consumption contributed to the participants' inability to meet the RDA for iron, folate, vitamin D, calcium, magnesium and carbohydrates. There were 19 participants who ate more than the average amount of energy and 21 participants who ate below the average amount of calories. No statistically significant differences in energy or nutrient intake could be established between the participants in different divisions or age groups. Female football players in this study were found to eat too little energy (food) on the basis of their energy needs, which may potentially contribute to nutritional deficiencies, specifically in iron, folate, vitamin D, calcium, magnesium and carbohydrates. Deficiencies in these nutrients may lead to impaired performance in training and matches, impaired general health and recovery, and to a break-down of body tissues for energy.

No description available.

Denna studie undersöker om andelen kvinnliga styrelseledamöter i svenska, börsnoterade bolag påverkar företags finansiella prestation och om detta skiljer sig med hänsyn till bolagsstorlek. Studien använder sig av data från bolag noterade vid Stockholmsbörsen mellan år 2014–2017. För att undersöka om det finns ett samband mellan andelen kvinnliga styrelseledamöter och finansiell prestation, mätt i Tobin’s Q och ROA, utförs multipla regressionsanalyser; OLS. För att även undersöka skillnaden mellan storleken på bolag delas det ursprungliga urvalet upp i ytterligare två delar definierade som små respektive stora bolag. Resultaten från studien uppvisar ett positivt samband mellan andelen kvinnliga styrelseledamöter och finansiell prestation och ger en indikation på att effekten är större då andelen kvinnor uppnår 30%; den så kallade kritiska massan. Gällande storleken på bolaget visar resultaten på att andelen kvinnliga styrelseledamöter har en större effekt på Tobin’s Q i små bolag än i stora. Resultatet stödjer teorier rörande den positiva effekten av könsdiversifiering och överensstämmer i stort med tidigare forskning. Studien bidrar till en bredare förståelse för hur modererande variabler som företagsstorlek kan ha en inverkan på hur könsdiversifiering påverkar den finansiella prestationen.

The present study aimed to examine how physical exertion influences cognitive performance.Orienteers (n = 23) competing at primarily a national to international level were recruited toparticipate. A randomised control trial using a cross-over research design required participantsto complete two trials measuring performance over a duration of 35 minutes. Specifically, inone trial participants undertook a cognitive testing protocol divided into five blocks comprisedof three separate cognitive tests that each lasted approximately one minute, between each testparticipants rested for one minute (i.e., one minute testing, followed by one minute resting fora duration of 35 minutes). The other trial required participants to complete the same cognitivetesting protocol whilst simultaneous completing a cycling time trial (i.e., aiming to cycle amaximum distance within the time of 35 minutes). Analyses revealed participants performedsignificantly worse on the cognitive tests whilst simultaneously completing the cycling timetrial. Upon closer scrutiny of the individual tests, designed to measure the cognitive functionsof decision-making, working memory, and updating, a similar trend in performance wasobserved although it was not found to be statistically significant. The findings of the presentstudy highlights implications for athletes, coaches, and sports psychologists in attempts tooptimise sport performance and minimize cognitive impairments during physical exertion. Thestudy supports the need for greater ecological validity in the investigation of cognitiveperformance in sport science research. The findings of the present study indicate that appliedsport psychology research may be enhanced by the use of research designs comprised ofcognitive tests that more closely replicate the cognitive demands of competition settings. / Denna studie syftade till att undersöka hur fysisk ansträngning påverkar kognitivprestation. Urvalet bestod av orienterare tävlandes på huvudsakligen nationell tillinternationell nivå (n = 23). Studien var en randomiserad korsstudie där deltagarna genomfördekognitiva tester vid två försökstillfällen på 35 minuter vardera. Under det ena försökstillfälletgenomförde deltagarna ett kognitivt testprotokoll, indelat i fem block innehållande tre testervardera, där varje test varade i ungefär en minut, följt av en minuts vila mellan testerna (dvs.en minuts testning, följt av en minuts vila med en varaktighet på 35 minuter). Det andraförsökstillfället bestod av att deltagarna genomförde samma kognitiva testprotokoll samtidigtsom de cyklade, med målet att komma så lågt som möjligt i distans under 35 minuter.Resultaten visade på signifikant lägre kognitiv prestation när deltagarna cyklade samtidigt.Genom närmare analys av varje enskilt test (som ämnade mäta de kognitiva funktionernabeslutsfattande, arbetsminne och uppdatering) hittades samma trend, men utan signifikans.Fynden kan vara av vikt för idrottare, tränare och idrottspsykologer i deras arbete för attoptimera prestation och minimera kognitiv försämring under fysisk ansträngning. De stödjeräven behovet av ekologisk validitet i studier ämnade att undersöka kognitiv prestation inomidrott. Vidare indikerar fynden att tillämpad idrottspsykologisk forskning kan förbättras genomatt använda en forskningsdesign innehållande kognitiva test som är mer jämförbara med dekognitiva utmaningar idrottare ställs inför under tävlingssammanhang.

Syftet med denna studie är att undersöka hur matematikångest samvarierar med olika faktorer inom matematik. Den tidigare forskning som presenterats visar hur begreppen självuppfattning och upplevd självförmåga relaterar till matematikångest. Utifrån den forskning som studerats ser vi att äldre individer samt flickor i högre grad upplever matematikångest jämfört med yngre respektive pojkar. Forskningen är dock inte enhällig gällande dessa slutsatser. Denna studies teori bygger på begreppen självuppfattning, upplevd självförmåga samt matematikångest och hur man med hjälp av de två första begreppen kan undersöka matematikångest. Med hjälp av data från TIMSS 2015 som behandlas i statistikprogrammet SPSS har vi kunnat undersöka matematikångest hos svenska elever i årskurs 4 och 8. Resultaten visar att matematikångest korrelerar negativt med elevernas prestationer inom alla de grupper som undersökts, även om denna korrelation skiljer sig i styrka. Matematikångest visar sig vara vanligare hos elever i årskurs 8 än i årskurs 4, och samma relation syns mellan könen där flickor visar större andel som upplever matematikångest gentemot pojkar.

Denna uppsats handlar om hur man som professionell musiker blir påverkad av olika stressfaktorer i det yrkesamma livet. Nervositet är ett vanligt problem bland musiker och många finner oro och stress i sitt vardagliga arbete. I uppsatsen avhandlas vilka metoder som kan användas för att handskas med stress och nervositet, men även vad nervositet i musikbranschen innebär. Bland metoderna ligger fokus på meditation och mindfulness, som räknas till de mentala metoderna. Även fysiska metoder, så som träning och yoga, berörs och avhandlas. Sammanfattningsvis är det mycket individuellt hur scenskräck tar sig i uttryck. Lika individuellt blir det då att finna vilken metod som passar individen bäst för att förebygga denna stress. / <p>C. P. E. Bach (1714-1788)</p><p><strong>Hamburgersonaten</strong></p><p><em>1. Allegretto</em></p><p><em>2. Rondo: Presto</em></p><p></p><p>F. Poulenc (1899-1963)</p><p><strong>Flöjtsonat</strong></p><p><em>1. Allegretto malinconico</em></p><p><em>2. Cantilena</em></p><p><em>3. Presto giocoso </em></p><p> </p><p>G. Crumb (1929)</p><p><strong>Vox Balaenae (Voice of the Whale)</strong></p><p><em>1. Vocalise (…for the beginning of time)</em></p><p><em>2. Variations on Sea Theme:</em></p><p><em>Sea Theme</em></p><p><em>Archeozoic</em></p><p><em>Proterozoic</em></p><p><em>Paleozoic</em></p><p><em>Mesozoic</em></p><p><em>Cenozoic</em></p><p><em>3. Sea Nocturne (…for the end of time)</em></p><p></p><p></p><p><strong>Medverkande:</strong></p><p>J. Ansved, flöjt</p><p>G. Öquist, piano</p><p>V. Wistrand, cello </p><p>T. Rudberg, piano</p>

Sammanfattning Studien syftar till att undersöka de bakomliggande förklaringarna till varför individer som befinner sig mitt i livet genomför ett jobbyte. Fokus ligger på motivationsfaktorn eftersom motivation i stor utsträckning leder till ett agerande. Studiens frågeställningar är: Vad motiverade personen att byta yrke? Påträffades några hinder under vägen till det nya yrket, i så fall vilka? Blev personen nöjd med yrkesbytet via en akademisk examen? För att få svar på forskningsfrågorna utfördes sex stycken intervjuer med individer mellan 30-55år och som alla tagit en master i sociologi samt genomfört en karriärsförändring. Både kvinnor och män representerades. Denna studies teoretiska ramverk är McClellands motivationsteori och teorin rädslan att misslyckas (fear of failure, FF). McClellands motivationsteori förklarar tre behov; prestation, samhörighet och makt. Dessa behov förklarar varför individer motiveras och i förlängningen agerar. Fokus ligger på prestationsbehovet. Teorin rädslan att misslyckas förklarar varför denna rädsla kan leda till att individer motiveras till att prestera. Denna teori är ett komplement till McClellands motivationsteori. Teorierna ger tillsammans en bra bakgrund till att förklara individers motivation som leder till ett agerande och att individer presterar. Tidigare forskning av karriärsväxlare som befinner sig mitt i livet har bland annat kommit fram till att individer som har en hög motivation också är de som uppnår karriärsuccé. Resultaten har analyserats utifrån sju stycken olika teman som utkristalliserades ifrån intervjuerna. De är: bakgrund, prestation, makt, samhörighet/tillhörighet, utmaning, hinder/barriärer/rädsla, mål. Studien visar på att när individer har ett jobb som de av olika anledningar vill bort ifrån leder det individen in på en karriärsresa. Prestation och rädslan för att misslyckas är exempel på faktorer som motiverar individer att agera.

Syftet med studien är att, utifrån lärares och specialpedagogers uppfattningar, undersöka om och i så fall hur specialpedagoger kan stötta lärare i deras relationer till eleverna. I bakgrund och tidigare forskning lyfter vi relevant forskning, litteratur, skollag, läroplan och specialpedagogprogrammets examensförordning. De är kopplade till vikten av relationen mellan lärare och elev i skolan, samt specialpedagogens roll. I studien har enskilda intervjuer använts som datainsamlingsmetod och har genomförts med lärare och specialpedagoger. Det empiriska materialet har transkriberats och resultatet kategoriserats. Därefter bearbetades datan genom analys för att senare diskuteras och utifrån det drogs slutsatser. Analysen har utförts ur ett specialpedagogiskt perspektiv med ett särskilt fokus på relationellt och kategoriskt förhållningssätt. Studien har tagit hänsyn till de fyra forskningsetiska principerna. Informanterna har fått förhandsinformation där syftet för studien framgår. Där framgår även att deltagandet är frivilligt, att alla uppgifter de ger kommer att avidentifieras och att all data endast används i forskningssyfte. Resultatet visar att både lärare och specialpedagoger uppfattar relationen mellan lärare och elev som central för att eleven ska lyckas i skolan. Det visar även på att lärare söker kunskap, genom handledning av specialpedagogen, om hur de ska hantera problematiska relationer till elever. Specialpedagoger upplever att de kan göra mer men har för lite tid till handledning. Vidare visar resultatet på att lärare och specialpedagoger har problematiska uppfattningar om respektive yrkesgrupp. Vår slutsats är att relationen mellan lärare och specialpedagog är viktig och något som behöver arbetas på för att de tillsammans ska kunna utveckla arbetet med lärarens relation till eleverna.