SAMMANFATTNING  Datum: 2020-06-08 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp  Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola Författare: Niklas Haeger (97/01/16) Felix Lange (95/08/14) Joel Lindholm (95/12/05) Titel: Påverkar företagets finansiella prestation styrelsens storlek? Handledare: Fredrik Jeanson Nyckelord: Finansiell prestation, Styrelsens storlek, Bolagsstyrning, ROE, ROA Frågeställning: Hur påverkas styrelsens storlek av företagets finansiella prestation? Syfte: Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt företagets finansiella prestation påverkar styrelsens storlek i företag registrerade på Stockholmsbörsen. Metod:För att undersöka sambandet mellan finansiell prestation och antal styrelseledamöter genomfördes en kvantitativ studie med hjälp av datainsamling från urvalets årsredovisningar.  Slutsats: Studien finner ingen signifikans mellan företagens finansiella prestation och storleken på styrelserna utifrån variablerna ROE och ROA vilket gör att vi inte med säkerhet kan säga om det finns ett samband mellan dessa. Baserat på tidigare studier går det däremot att se ett positivt samband i denna studie.

Syftet med denna studie är att beskriva eventuell samvariation mellan matematikbakgrunden från gymnasiet och prestationen på yrkesexamensprogram på högskolan. Denna studie har begränsats till att undersöka de studenter som genomgått något program i gymnasiesystem 2011 varefter de har påbörjat optikerprogrammet vid Linnéuniversitetet. Studien är kvantitativ och data rörande matematikbakgrunden i form av antalet lästa kurser och erhållna betygssteg i dessa, hämtades från det nationella antagningssystemet NyA medan data rörande prestationen i form av antalet avklarade högskolepoäng hämtades från det nationella studiedokumentationssystemet LADOK. Data från samtliga 49 studenter som genomgått gymnasiesystem 2011 för att sedan påbörja optikerprogrammet vid Linnéuniversitetet läsåret 2013/2014 till läsåret 2018/2019 undersöktes. För att visuellt presentera datamaterialet i studien så skapas en form av träddiagram vilket benämns matematikträd. Efter detta så görs dels en visuell analys av det matematikträd som skapats för optikerprogrammet med avseende på eventuell samvariation mellan matematikbakgrunden från gymnasiet och prestationen på högskolan. För att verifiera denna analys och få ett mått på hur stark samvariationen är så görs samma analys med statistiska metoder. Resultatet av studien visar att den del i matematikbakgrunden som visade sig ha den största samvariationen med prestationen på optikerprogrammet var betyget i den behörighetsgivande kursen i matematik vilken är Matematik 2a/2b/2c. Däremot visade studien låg samvariation mellan den andra delen i matematikbakgrunden vilken var antalet lästa kurser utöver behörighetskravet i matematik och prestationen på optikerprogrammet. / <p>Ursprunglig lokal D1143 med fysisk träff byttes mot digitalt möte i Zoom pga corona epedemin.</p>

Denna rapport innehåller en studie om hur artificiella ljudmiljöer påverkar människan, med grunden i frågeställningen: ”Hur påverkas en spelares prestation av artificiella ljudmiljöer?”. En prototyp med inspiration av ett 3D plattformsspel skapades med två olika varianter av ljudmiljöer: en stadsmiljö och en naturmiljö. En pilotstudie utfördes med ett speltest och ettavslutande frågeformulär, därefter gjordes en undersökning med 18 deltagare. Med hjälp av forskningen i bakgrundskapitlet blir det tydligt att ljud har en påverkan på den kognitiva förmågan. Testet var dock gjort i en för liten skala, med för få resurser för att kunna ge ett definitivt resultat. En större studie med fler informanter, mer resurser och mer tid skulle kunna ge ett starkare resultat.

Title: Development opportunity and motivation - A qualitative study about how individuals with different educational backgrounds experience that development opportunities affect their motivation to perform. Authors: Mohamed Hassan and Charlotte Wennerholm School: Halmstad University Term: Spring term 2020 The purpose of the study was to investigate how individuals with different educational backgrounds experience development opportunities and in what way they feel it affects their motivation to perform. The research questions were: “What experiences do individuals have regarding their development opportunities?”, “How does the experienced development opportunities affect the motivation to perform?” and “Does individuals different educational backgrounds have an effect on how they experience their development opportunities?”. To answer these questions, we used a qualitative method in the form of interviews. We have eight respondents with whom we have held semi-structured interviews. The selection consists of individuals from different professions and educational backgrounds and all of them are between the age of 24 and 35 years. The findings show that educational background has an effect on how individuals experience their development opportunities. The individuals who has a Swedish upper secondary level education as their highest are more likely to be dissatisfied with their advancement possibility because they will reach a ceiling which requires higher education. The results of this study also show that there is a connection between development opportunities and the motivation to perform. A good experience related to development opportunities leads to higher motivation.

Studiens syfte är att genom analys av data från TIMSS 2015 bidra med kunskap om sambanden mellan elevers självförtroende i matematik och deras matematikprestationer beroende på kön, och vidare hur det skiljer sig mellan årskurs 4 och 8. Studiens fyra forskningsfrågor är: Skiljer sig matematikprestationer beroende på kön och ålder (årskurs 4 och 8) och i så fall på vilka sätt?, Skiljer sig självförtroende i matematik beroende på kön och ålder (årskurs 4 och 8) och i så fall på vilka sätt?, Vilka samband finns mellan matematikprestaioner och självförtroende i matematik beroende på kön? och Vilka samband finns mellan matematikprestationer och självförtroende i matematik beroende på ålder (årskurs 4 och 8)?. Begreppen självförtroende, kön och genus som används i studien definieras under centrala begrepp i avsnittet bakgrund. Studien genomförs med utgångspunkt i Hirdmans teori om genussystemet och Schoenfelds teoretiska beskrivning av elevers uppfattningar och attityder gentemot matematik. För att besvara forskningsfrågorna genomförs en statistisk analys i form av korrelationsanalys och t-test. Resultaten visar att elevernas matematikprestationer är likvärdiga mellan könen i båda årskurserna och att prestationerna för båda könen har försämrats från årskurs 4 till i årskurs 8, men framför allt för flickor. Elevernas självförtroende är likvärdigt mellan könen i årskurs 4, medan i årskurs 8 visar pojkarna på ett högre självförtroende. Båda könens självförtroende verkar ha försämrats med åldern och då i större utsträckning för flickorna. Vidare visar resultaten ett samband mellan elevers självförtroende i matematik och matematiska prestationer. Ett starkare samband uppfattas i årskurs 8 medan ett svagare samband i årskurs 4. Resultatet visar även att sambandet tenderar att vara starkare bland flickor än pojkar.

Psykologiska aspekter inom E-sport är ett relativt obeforskat område. E-sport skiljer sig från traditionell sport i att den inte ställer samma fysiska krav, men inom andra områden är kraven liknande. I E-sport ställs höga krav på koncentration och beslutsfattande, samt förmågan att hantera emotioner som stress och prestationsångest. I denna studie undersöktes korrelationer mellan självskattad self-compassion, coping, ångest, stress, tillfredsställelse samt självskattad prestation och Average Damage per Round (ADR). Vidare genomfördes en kort intervention för att undersöka om 3 dagars övning i self-compassion har en effekt på självskattad self-compassion, coping, ångest, stress, tillfredsställelse samt självskattad prestation och ADR. Övningen bestod av en självadministrerad, skriftlig uppgift med syfte att träna viktiga komponenter i self-compassion. Deltagarna (N = 8) var manliga gymnasieelever i åldrarna 16-19 år, med Counter Strike: Global Offensive (CS: GO) som E-sportsinriktning. Studien har en kvasiexperimentell inomindividsdesign. Data samlades in med digitala självskattningsformulär vid två tillfällen; före (T1) och efter (T2) interventionen. De formulär som användes var Self-compassion Scale (SCS), Brief COPE, samt enskilda frågor kring emotioner och subjektiv prestation. ADR insamlades via spelklienten. Det fanns ett negativt samband mellan Stress och ADR och ett positivt samband mellan Mindfulness och Tillfredsställelse. Mellan T1 och T2 ökade även poängen på subskalan Denial i Brief COPE. Sammanfattningsvis visar analyserna tendenser till förändringar i coping och self-compassion, men få signifikanta resultat fanns. Resultaten bör dock tolkas med försiktighet med tanke på det låga deltagarantalet och indikationer behöver styrkas med vidare studier inom ämnet.

Title: Virtual work environment and its impact on employee motivation and performance. Keywords: virtual workplace, motivation, performance, covid-19 Research question: How is employees' motivation and performance affected in a virtual work environment? Purpose: The purpose of this study is to investigate how the individual's motivation and performance are affected by a virtual work environment during the current covid-19 pandemic from an employee perspective. Method: Case study methodology with semi-structured interviews with respondents from five different organizations and a systematic literature study (SLR). Conclusion: It is suggested that the virtual work environment entails an increased workload, which entails a negative impact on the employee’s motivation and performance. Furthermore, it is suggested that a combination of physical and virtual work environment is essential to achieve increased motivation and performance among the employees. Finally, it is suggested that a combination of both monetary and non-monetary rewards is considered essential to achieve increased motivation and performance among the employees. / Titel: Virtuell arbetsmiljö och dess påverkan på medarbetares motivation och prestation. Nyckelord: virtuell arbetsmiljö, motivation, prestation, covid-19 Frågeställning: Hur påverkas medarbetarnas motivation och prestation inom en virtuell arbetsmiljö? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur individens motivation och prestation påverkas av en virtuell arbetsmiljö under den rådande covid-19 pandemin utifrån ett medarbetarperspektiv.  Metod: Fallstudiemetodik med semi-strukturerade intervjuer med respondenter från fem olika organisationer samt en systematisk litteraturstudie (SLR).  Slutsats: Det antyds att den virtuella arbetsmiljön medför ökad arbetsbelastning vilket medför negativ påverkan på medarbetarens motivation och prestation. Vidare antyds det att en kombination mellan en fysisk och virtuell arbetsmiljö är väsentlig för att uppnå ökad motivation och prestation hos medarbetaren. Slutligen antyds att en kombination av dels monetära samt icke-monetära belöningar anses väsentliga för att uppnå ökad motivation och prestation hos medarbetaren.

Idrottares mående och prestationsförmåga påverkas av en rad faktorer. Att idrottare påverkas psykologiskt och fysiologiskt av ökad press i tävlingssituationer är erkänt, men exakt vilka underliggande mekanismer som påverkar detta är ej klarlagt. Ett behov av att bredda förståelsen för hur emotioner och anspänning under pressade situationer påverkar idrottare är relevant inom flera sporter. Att utöva elektronisk sport (E- sport) innebär en större psykologisk påfrestning snarare än fysisk, där förhöjd hjärtfrekvens kan härledas till anspänning och emotioner i den pressade situationen snarare än fysisk ansträngning. I denna studie undersöktes relationen mellan prestation, emotioner samt anspänning (hjärtfrekvens) hos E- sportare under tränings- och tävlingssituation. I tillägg undersöktes om psykologisk flexibilitet har något samband med dessa variabler. De undersökta emotionerna var känsla av kontroll, förnöjsamhet, ilska, tävlingsängslan och nervositet. Data samlades in genom ett webbaserat självskattningsformulär som deltagarna (N=10) fyllde i före, under och efter match. Hjärtfrekvens mättes under match med hjälp av pulsband. Resultaten visar på vissa statistiskt signifikanta samband där negativa emotioner skiljer sig mellan tränings- och tävlingssituationerna. Hur detta i sin tur påverkade spelarnas prestation förefaller oklart.Med anledning av få deltagare kan inga slutsatser dras utifrån dessa fynd, men området är intressant för framtida studier.

Huruvida bolags finansiella prestation påverkas vid börsnotering har diskuterats och forskats om på olika marknader runt om i världen. En del forskning har fokuserat på aktieprisets förändring medan andra på bolagets faktiska värdeskapande. Tidigare forskning om bolags faktiska värdeskapande har gett varierande resultat, där huvudmarknader tenderar att underprestera generellt medan alternativmarknader har visat på både över- och underprestation efter börsnotering.   Denna studies teoretiska grund ligger i ett flertal teorier som förklara hur bolag bör agera i olika situationer och vilka utfall dessa val kan tänkas ha. Även bolags motiv till börsnotering samt dess för- och nackdelar är av intresse. Kapitalanskaffning förklaras som den främsta anledningen till börsnotering, speciellt för små och medelstora bolag med tillväxtpotential (Bancel &amp; Mittoo, 2009). Däremot menar hackordningsteorin att kapitalfinansiering är den sista utvägen för finansiering av verksamhet. I kontrast till hackordningsteorin förklarar propositionen om upplyst värdemaximering att bolags beslut bör grundas i alla intressenters intresse och ta beslut som ger ett långsiktigt värdeskapande för bolaget. Teorierna inom ämnet samt den tidigare forskningen ger en delad bild i vilken riktning ett bolags finansiell prestation kan antas ta efter en börsnotering på en alternativmarknad i norden. Studiens syfte uppfylldes genom att sambandet mellan börsnoteringar på alternativmarknader i norden och finansiell prestation studerades samt skillnaden mot jämförbara icke börsnoterade bolag.  Denna studie använde en kvantitativ datainsamlingsmetod på bolag som noterats på Nasdaq First North åren 2016 och 2017. Datamaterialet användes för att beräkna nyckeltal som sedan analyserades med hjälp av statistiska tester och skillnad i skillnad analysmetod. Nyckeltalen som beräknades utgick från två områden, lönsamhet och effektivitet, vilka tillsammans definierar finansiell prestation enligt denna studie. För att säkerställa att förändringen i finansiell prestation beror på börsnotering och inga andra faktorer användes en kontrollgrupp vars värden ställdes mot en experimentgrupp.  Resultaten i studien visade på en minskning i finansiell prestation för bolagen som noterats på en alternativmarknad i norden. Denna studies resultat stärker därmed uppfattningen att börsnoteringar påverkar den finansiella prestationen negativt. Denna studies slutsats är att den lägre finansiella prestation som observerats ej beror på att bolaget själv “blåst upp” dess resultat inför börsnoteringen i syfte att samla in en större mängd kapital i noteringen, vilket annars är en populär förklaring av detta fenomen. Den kan istället förklaras av att bolagen varit oförberedda på denna strukturförändring samt att de saknat tillgång till andra kapitalkällor, vilket lett till en lägre lönsamhet och effektivitet inom bolaget.

Syfte: Syftet med studien är att studera i vilken utsträckning teknikbolagen på den svenska marknaden är underprissatta och om aktiekurserna avviker mot teknikindex under de tidiga stadierna av börsintroduktionen. Metod: Deduktiv metod. Teoretiskt perspektiv: Tidigare forskning finner att teknikbranschen oftare utsätts för underprissättning än andra branscher eftersom teknikbranschen anses mer riskutsatt. Bland institutionella investerare anses teknikbolagen vara en större riskpå grund av att de har mer instabila kassaflöden och färre likvida tillgångar. Forskningen visar vidare att teknikbolagen presterade bättre på längre sikt än övriga branscher och sämre på kort sikt än övriga branscher. Empiri: Studien omfattar 100 teknikbolag och 98 bolag från de övriga branscherna inom marknaderna Large cap, Mid cap, Small cap, First North, First North Premieroch Spotlight. SX10PI används som benchmark-index i studien. Slutsats: Den studie som här har genomförts ger stöd för den uppfattning som har tidigare forskning pekar på, nämligen att teknikbolag är underprissatta. Studien visade även att teknikbranschen hade avvikande aktiekurser jämfört med andra branscher och branschindex.