Kunskapsbaserade stöd får en allt mer central roll inom vård och omsorg. De viktigaste rekommendationerna som idag finns är de nationella riktlinjerna som Socialstyrelsen har tagit fram. Som det ser ut idag används dessa i olika utsträckning inom primärvården runt om i Sverige och många landsting har sina egna varianter på kunskapsstöd. Därför ska ett nationellt kunskapsstöd utvecklas som alla kan ta del av för möjliggörande av att patienten får den bästa möjliga vården, vilket också ska leda till en mer jämlik vård i hela Sverige. I denna studie samlades information in om hur ett sådant stöd skulle kunna utformas via 8 intervjuer med läkare där resultatet sedan användes för att utforma en enkät som 16 personer inom primärvården från olika landsting besvarade. Enkäten behandlade frågor om hur de ville att informationen skulle presenteras och vilka huvudrubriker de ansåg vara viktigast i ett kunskapsstöd. Det visade sig att Behandling var den viktigaste huvudrubriken, att lättanvänt och pålitligt är viktiga egenskaper hos ett kunskapsstöd och att informationen ska presenteras kortfattat så att läkaren snabbt kan få en överblick av informationen då läkare ofta har tidsbrist.

Bakgrund: Psykisk ohälsa nämns som en global folksjukdom som under senaste tiden har ökat bland befolkningen speciellt efter utbrott av COVID- 19 pandemin. Personer med psykisk ohälsa vänder sig främst till primärvården som först kommer i kontakt med en sjuksköterska. Otillräcklig kunskap och stigma bland vårdpersonal påverkar bemötandet och därmed leder till dålig interaktion mellan vårdtagare och vårdgivare. Patienters upplevelse i möte med vårdpersonal spelar en stor roll för vidare uppföljning och motivation till behandling. Syfte: Syftet med denna litteraturstudien var att beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet inom primärvården. Metod: Studien presenteras i en litteraturöversikt av Friberg med induktiv ansats. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre huvudkategorier nämligen upplevelser av välbefinnande, hinder i att söka vård och vägledning och främjande insatser. Under huvudkategorierna framkom ytterligare fem underkategorierna, värdig bemötande, stigmatisering och dålig bemötande, tidsbrist och brist på resurser, personal stöd och hjälp samt uppföljning och kontinuitet. Slutsats: I studiens resultat framgår patienters upplevelse av bemötandet utifrån olika situationer. Vår slutsats leder till att resultatet har kunnat summera både fördelar och nackdelar. Mycket av upplevelserna handlade om ett gott bemötande från personalen inom primärvården. Trots de goda möten mellan primärvårds personalen och patienterna framkommer det även hur personer med psykisk ohälsa berättar om stigma i samband med att söka vård. Både tidigare studier och resultatet från vår litteraturstudie visar att patienter med psykisk ohälsa känner en trygghet när vårdpersonalen möter de med omtanke och respekt. Ett gott bemötande medför positiva effekter som stärker relationen mellan patienter och vårdgivare.

Bakgrund: En viktig del av diabetessjuksköterskans arbete innefattar att stödja och utbilda patienten angående diabetesegenvård. Att stödja patienten i egenvården kan medföra förbättrad glykemisk och metabol kontroll med bibehållen livskvalitet. Det finns viss evidens för att en skriftlig individuell behandlingsplan kan vara en personcentrerad metod för att främja god egenvård hos patienter med diabetes typ 2 i primärvården. Det finns idag ingen sådan nationellt framtagen behandlingsplan. Syfte: Syftet med studien var att utvärdera om en skriftlig individuell behandlingsplan kan påverka HbA1c eller empowerment hos patienter med typ 2 diabetes. Metod: 50 patienter deltog i en kvantitativ randomiserad kontrollerad studie. Hälften av patienterna randomiserades till interventionsgrupp och erhöll en skriftlig individuell behandlingsplan i samband med besöket. Patienterna fick besvara frågeformuläret Swe-DES 23 samt lämna HbA1c. Uppföljande data samlades in efter tre månader (n=36). Data analyserades med icke-parametriska metoder. Resultat: Patienterna som erhöll en skiftlig individuell behandlingsplan sänkte sitt HbA1c, mätt efter tre månader. Det fanns dock inga signifikanta skillnader gällande HbA1c-förändring mellan interventions och kontrollgrupp. Inga förändringar gällande empowerment kunde uppmätas. Slutsats: Sjukvården behöver utveckla enkla kostnadseffektiva arbetsmetoder för att kunna erbjuda personcentrerad vård till det ökande antalet patienter med diabetes som behandlas i primärvården. Studiens urval var för litet för att kunna dra några signifikanta slutsatser. Vidare studier behövs för att undersöka om den individuella skriftliga behandlingsplanen kan påverka HbA1c samt empowerment. / Background: An important part of the work as a diabetes nurse is to support and educate the patient in diabetes self-care. This can lead to improved glycemic and metabolic control,without affecting the quality of life. There is evidence supporting that an written care-plan can be a person-centered method that promote good self-care through increased empowerment, within the group of patients diagnosed with diabetes type 2. There is currently no such nationally developed care-plan. Aim: The aim of this study was to evaluate if a written care-plan can affect HbA1c or empowerment in a group of patients diagnosed with diabetes type 2. Method: A quantitative randomized controlled trial. A total of 50 patients participated, of with 25 were randomized to the interventions group and received the written care-plan. Empowerment was measured with Swe-DES 23 and the participating patients HbA1c were collected. This data was then compared with data after three months (n=36). Non-parametric methods were used for the analysis.Results: The participating patients in the intervention group had a significant decrease in HbA1c after three months. There were no significant differences in HbA1c decrease in-between the groups. No significant differences were found regarding empowerment. Conclusion: The healthcare need to develop simple and cost effective work methods to be able to offer person-centered care to the increasing number of patients with diabetes in the primary care. The sample size was small and no significant conclusions could be drawn. Further studies are required to evaluate if the written care plan can have an effect on HbA1c or empowerment in patients with diabetes type 2.

Forskning har visat att adaptivt ledarskap och kommunikation ger goda förutsättningar för framgångsrik krishantering samt att ledarens roll är central för hur verksamheter tar sig igenom krissituationer likt en pandemi. Syftet med denna studie var att undersöka primärvårdschefers upplevelse av hur deras ledarskap möjligt har påverkats och eventuellt förändrats under Covid-19-pandemin. Sex primärvårdschefer intervjuades genom semi-strukturerade intervjuer vilka analyserades med tematisk analys. Resultatet visade att ledarna under pandemin har behövt hantera psykosociala faktorer bland personal i större utsträckning än vanlig. Att pandemin i hög grad påverkat ledarna personligen både positivt och negativt framkom samt att deras chefserfarenhet haft stor betydelse för deras ledarskap. Också ledarskapsstrategier som kommunikation, tydlighet och självomhändertagande har varit väsentliga för att kunna leda verksamheten framgångsrikt. En viktig slutsats av studien är att de psykosociala aspekterna av ledarskap behöver få större utrymme i det dagliga arbetet. Viktiga utvecklingsområden för framtiden är att genom ledarskapsutbildning skapa möjlighet för ledare att behålla ett långsiktigt arbetssätt även under kriser samt ge primärvårdschefer bättre förutsättningar för god kommunikation. / Research has shown that a leader’s role is central in how an organization gets through straining situations such as a pandemic. Strategies like adaptive leadership and communication are also key to successful crisis leadership. The purpose of this study was to explore primary health care managers experiences in how their leadership possibly has been affected and changed by the Covid-19 pandemic. Six managers were interviewed by semi-structured interviews which were analyzed with thematic analysis. The results showed that during a pandemic the managers were required to deal with psychosocial factors among staff to a higher extent than usual. The pandemic had also greatly affected the managers personally, both positively and negatively, and their managerial experience was of importance to their leadership. Lastly, leadership strategies such as communication, clarity and self-care were essential to the managers ability to lead the organization successfully. An important conclusion of the present study is that psychosocial aspects of leadership need to be an even bigger part of daily health care work. Leadership education focusing on strategic leadership and good communication would be helpful to give managers the possibility to maintain these abilities when their normal activities are hit with a crisis.

Bakgrund: En halv miljon människor uppskattas ha diabetes i Sverige, varav majoriteten utgörs av typ 2- diabetes. Patienter med prediabetes och typ 2- diabetes är därmed en vanlig patientgrupp inom primärvården. För dessa patienter är fysisk aktivitet en viktig del i förebyggande syfte, men även som en del i behandlingen, vid etablerad typ 2- diabetes på grund av dess positiva fysiologiska effekter. Fysisk aktivitet är även prioriterat i syfte att undvika komplikationer. Ett verktyg som distriktssköterskan kan använda till denna patientkategori i hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande syfte är Fysisk aktivitet på Recept (FaR). Syfte: Att belysa distriktssköterskors uppfattning om förskrivning av Fysisk aktivitet på Recept till patienter med prediabetes och typ 2-diabetes. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer låg till grund för datainsamlingen. Åtta distriktsköterskor verksamma på hälsocentral intervjuades. Insamlad data analyserades via kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Dataanalysen utmynnade i tre kategorier. Distriktssköterskans personliga inställning till FaR, där FaR beskrivs som ett verktyg för motivation och ett tydligt redskap för patienten. Distriktssköterskans kompetens och arbetsmiljö påverkar förskrivning, visar på bristande kunskap och utbildning hos distriktssköterskan, vilket i kombination med tidsbrist, är ett hinder för förskrivning. Omgivningsfaktorer som kan påverka förskrivning av FaR, skildrar ett ekonomiskt perspektiv, där vikten av samverkan mellan lokala aktörer och patientens inställning, är yttre faktorer som kan påverka förskrivning. Slutsats: Distriktssköterskor har generellt en positiv uppfattning om FaR och de ser det som ett bra verktyg för motivation och som ett tydligt redskap för patienter med prediabetes och typ 2- diabetes. De efterlyser mer kunskap, utbildning, tid och ett utvidgat samarbete med lokala aktörer, för att använda FaR i högre utsträckning.

SAMMANFATTNING Bakgrund Hudcancer är en av Sveriges vanligaste cancerformer. Omkring 50 000 människor insjuknar varje år i de tre olika hudcancerformerna basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom. Forskning har konstaterat att hudcancer är en av de mest ökande cancerformerna i Sverige samt att tidig diagnos är viktigt för överlevnadsmöjligheterna. Med denna vetskap valde författarna till studien att undersöka vad sjuksköterskor inom primärvården i Sverige gör för att förebygga solskador och följaktligen utvecklandet av maligniteter i huden. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet och upplevelse av preventivt arbete rörande individers solskador. Metod Studien är baserad på en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Datan erhölls genom sex intervjuer med sjuksköterskor som representerade sex vårdcentraler i Stockholms län. Det transkriberade materialet lästes igenom, diskuterades, kondenserades och sorterades in under lämpliga koder. Resultatet redovisas i löpande text understödd av tabeller och citat från intervjuerna. Resultat Informanterna anser att de under sin yrkesverksamma tid införskaffat tillräcklig kunskap och erfarenhet för att bedriva det arbete de idag utför inom området solhälsa. De känner motivation inför ämnet, men i brist på riktlinjer och adekvat utbildning inom området upplever de svårigheter att aktivt arbeta med ämnet. Slutsats I denna studie kunde sjuksköterskor inom primärvården konstateras vara lämpliga aktörer berörande solskadepreventivt arbete om adekvat utbildning tillhandahölls och riktlinjer inom området författades. Sjuksköterskan kunde även konstateras behöva verktyg och kvalitetsindikatorer att tillgå i det preventiva arbetet.

Bakgrund: Alkoholism är en sjukdom som orsakar två och en halv miljon dödsfall varje år runtom världen. Alkohol skadar själen och kroppen från topp till tå. Bra bemötande av patienter med alkoholproblem är en av förutsättningar för att stödja patient i hälsofrämjande arbete.Syftet med denna studie är att belysa hur bemötande till patienter med alkoholproblem är bland personal inom primär vård och inom somatiska vårdavdelningar. Metoden var en litteraturöversikt med viss systematik inspirerad av Willman et al (2011) sju steg. Tio vetenskapliga artiklar var utvalde i studien efter sökningar i databas CINAHL, PubMed och PsychInfo. Resultatet visade att bemötande av patienter med alkoholproblem inom primärvården och inom somatiska vårdavdelningar beror på organisation, attityder och personalens egenskaper. Stigmatisering av patienter samt brister i resurser och internutbildning ledde till dålig bemötande av denna patientgrupp. Empatisk förmåga hos personalen samt positiva attityder till patienter ledde till bra bemötande av patienter med alkoholproblem. Bemötande av patienter med alkoholproblem kan förbättras genom utbildning om alkohol. / Background: Alcoholism is a disease that causes two and a half million deaths each year word wide. Alcohol harms the mind and body from head to toe. Good encounter of patients with alcohol problems is one of conditions to support the patient in health promotion. The purpose of the study is to show encounter of patients with alcohol problems among staff in primary care and somatic ward. The method was a literature review with some general scheme inspired by Willmans et al (2011) seven steps. Ten scientific articles were chosen in the study after searches in the database CINAHL, PubMed and PsychInfo. The result showed that the encounter of patients with alcohol problems in primary care and somatic ward depends of the organization, attitudes and characteristics of staff.Stigmatization of patients, lack of resources and education led to reduced encounter of patients with alcohol problems. Empathy among staff and positive attitudes led to high-quality encounter of patients. Encounter of patients with alcohol problems can be improved through education about alcohol.

Bakgrund: Alkoholkonsumtionen har ökat!i Sverige och är idag en del av det sociala livet. Upptäckande och intervention vid alkoholproblem är viktigt både för individen och samhället. Dock är ämnet alkohol personligt och kan anses vara ett känsligt ämne att prata om inte bara för patienten men även för vårdpersonalen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om läkare och sjuksköterskor upplevde att det fanns något som hindrade de från att engagera sig i upptäckande och intervention samt tala med patienter om deras alkoholvanor. Metod: Litteraturstudie som genomfördes genom granskningar av tio studier, 8 kvalitativa och 2 kvantitativa. Studierna hittades med hjälp av databaserna PsycINFO, CINAHL och PubMed. Resultat: Litteraturstudien kom fram till tre huvudteman som ansågs vara hinder vid upptäckande och intervention samt vid diskussioner om alkoholvanor. Dessa hinder var tidsbrist, rädsla för negativa reaktioner från patienten och otillräckliga kunskaper och riktlinjer. Tidsbrist visade sig vara den främsta orsaken till varför alkoholämnet inte togs upp samt att upptäckande och intervention inte skedde. Rädslan för att patienten skulle reagera negativt på frågor om alkohol eller att relationen med patienten skulle förstöras var ytterligare en anledning. Slutligen kände deltagarna att de saknade kunskap om hur och när de skulle fråga om alkoholvanor och hur intervention skulle genomföras. / Background: Alcohol consumption has increased!in Sweden and is today a part of the social life. Screening and intervention for alcohol problems is important both for the individual and for the society. However, the subject alcohol is private and can be considered a sensitive topic to discuss not only for the patient but also for the caregivers.Aim: The aim of this literature review was to examine whether doctors and nurses felt that there where obstacles preventing them from engaging in screening and intervention as well as discussing drinking habits with their patients. Method: Literature review that was conducted by analyzing ten studies, eight qualitative and two quantitative. Studies were found using the databases PsycINFO, CINAHL and PubMed.Result:!The literature review concluded three main themes that were considered obstacles at screening and intervention as well as in discussions about alcohol habits. These obstacles were lack of time, fear of negative reactions from the patient and lack of knowledge and guidelines. Lack of time was found to be the main reason why alcohol substance was not lifted and the reason for screening and intervention did not occur. The fear that the patient would react negatively to questions about alcohol or the relationship with the patient would come to an end was a further reason. Finally, participants felt that they lacked the knowledge of how and when to ask about drinking habits and how the intervention would be implemented.

Pandemin har nu under en lång tid påverkat människors liv globalt och har även satt sina spår i Sverige. Omorganisationer har gjorts i primärvården till följd av pandemin. Distriktssköterskor har en viktig roll i det hälsofrämjande och förebyggande inom primärvården men detta arbete har till stora delar fått prioriteras bort. Studiens syfte är att undersöka distriktssköterskors upplevelser av att arbeta inom primärvården under en pågående pandemi. För att kunna svara på syftet valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats. Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer där åtta distriktssköterskor deltog. Analysarbetet har utförts med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet belyser de tre huvudkategorierna En förändrad arbetsmiljö, Mötet med patienten och Positiva effekter distriktssköterskornas upplevelser av arbetet inom primärvården under pandemin. Distriktssköterskorna har bland annat upplevt utmaningar i ett överflöd av information samt att deras yrkeskompetens inte upplevdes tas tillvara på till följd av ökad telefonrådgivning. Distriktssköterskorna har också upplevt att det varit utmanande att skapa en tillitsfull och trygg relation till patienterna som under pandemin varit oroliga eller rädda. De har fått prioritera hårdare i vilka patienter som ska få komma till vårdcentralen samt fått förändra sitt arbetsätt mot mer digital vård. En av slutsatserna är betydelsen av att distriktssköterskorna är uppdaterade. Vidare ses behov av att distriktssköterskor får tid till att upprätthålla sin yrkeskompetens som är av stor vikt för att kunna skapa en trygg relation med patienten. En annan slutsats är att möjligheter till att skapa relationer med patienter sker via digital vård.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett globalt problem som ökar successivt och påverkar individens fysiska och psykiska hälsa. I Sverige har primärvården en central och preventiv roll i samhället dit människor kan söka sig för hjälp med övervikt och fetma. För att förhindra fetmarelaterad sjukdom är medicinsk personal viktig och till deras hjälp finns idag utarbetade riktlinjer för behandling av fetma men saknas för övervikt.  Motiv: Patientgruppen med övervikt och fetma är en stor del i samhället. En betydande del av primärvårdens resurser används till patientgruppen på grund av följdsjukdomarna. Allmänläkare och distriktssköterskor behandlar följdsjukdomar och innehar en betydande roll i det hälsofrämjande arbetet. Intentionen i denna studie att beskriva hur allmänläkare och distriktsköterskor arbetar med denna patientgrupp inom primärvården.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva allmänläkares och distriktsköterskors erfarenheter av arbetet med patienter med övervikt och fetma inom primärvården.  Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer, där tre allmänläkare och sex distriktsköterskor intervjuades.  Resultat: I resultatet framkom tre kategorier, vara spindeln i nätet och se till helheten, betydelsefulla faktorer som påverkar vid livsstilsförändring och förbättringspotential för behandling av övervikt och fetma. Till dessa hör nio subkategorier.   Konklusion: Övervikt och fetma eskalerar och förändringar behövs på flera nivåer för att bromsa utvecklingen. En sammanhållen vårdkedja med flera olika professioner under lång tid krävs för att hjälpa en person genomföra en livsstilsförändring och därmed minska risken för framtida sjukdom.