Syftet med denna studie har varit att undersöka bildämnets status. Därför har följande frågeställningar formulerats: Vad anser bildlärarutbildare, legitimerade bildlärare, bildlärarstudenter och elever på högstadiet om bildämnets status? Anser bildlärare på högstadiet att deras ämne är prioriterat i jämförelse med andra ämnen? Vilken syn på bildämnet förmedlas under bildlärarutbildningen? En kvalitativ metod i form avstrukturerade intervjuer har genomförts. Det empiriska materialet visar att majoriteten av informanter anser att bildämnet har låg status. Det visar också att majoriteten av bildlärare inte tycker att deras ämne är prioriterat. Den syn som förmedlas av bildämnet under bildlärarutbildningen är både positiv och negativ.

Denna studie handlar om högläsning i förskolan ur förskollärares perspektiv. En undersökning kring vad förskollärarna har för syn till högläsning samt hur den planeras och prioriteras i deras barngrupp.   Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt förskollärarna använder högläsning i förskolan samt hur högläsningen prioriteras. Vi vill även undersöka förskollärarens syn på högläsning. Därför har vi valt att intervjua utbildade förskollärare som arbetar i förskolan.    I denna studie har vi använt oss utav kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat åtta förskollärare för att samla in data till vår undersökning.   Resultatet av studien visar på att prioriteringen av högläsning skiljer sig åt mellan de intervjuade förskollärarna. Resultatet visar även att alla förskollärare anser att högläsning är ett viktigt och språkfrämjande verktyg men att det inte alltid används i ett undervisningssyfte.

This thesis considers how an assessment method for reinvestments in the distribution grid can be designed and implemented. The assessment method was created to give long-term estimations of the amount overhead lines that could be substituted with underground cables and how to prioritize between different areas. The regulation of power grid companies was reviewed to highlight important factors for profitable reinvestments. The assessment method was implemented for overhead lines in Ellevio´s distribution grid using the database program FME and validated against real reinvestment decisions in a case study area called Sinntorp. The resulting reinvestment proposals mainly consist of replacing older grid sections and sections where expensive maintenance is planned in the future. The script show similar results as real reinvestment decisions but small differences are noticed related to the script’s hard focus on older grid sections. The script has potential to be used on Ellevio´s entire overhead line network but this requires work to complete essential data. Further validation on new areas are also desired to see if results are reasonable and if the script can be developed to consider more reinvestment factors.

På en intensivvårdsavdelning vårdas bland annat patienter som är svårt sjuka, har allvarliga skador och kan ha genomgått omfattande operationer. Patienterna är oftast helt beroende av vårdpersonalen och att de sköter deras hygien. Med tanke på att de även kan vara infektionskänsliga är det extra viktigt att dessa patienter får en så individuellt anpassad munvård som möjligt. Studier tyder på bristande kunskaper kring oral hälsa och att munvården inte prioriteras inom vården trots att allvarliga komplikationer kan uppstå. Syftet med denna studie var att belysa undersköterskors uppfattning om oral hälsa och vilka rutiner som finns för munvård på patienter vid en intensivvårdsavdelning. Åtta intervjuer ägde rum som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet tyder på att munvård prioriteras högt på avdelningen och att undersköterskorna har kunskaper om varför det är viktigt att patienterna har en god munhygien. Det framgick också att munvårdsrutiner finns på avdelningen och tycks utföras till stor del tillfredsställande.

Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor inom särskilt boende resonerar kring kvalitetsuppföljningar och dess eventuella konsekvenser för omvårdnaden. Metod: Semistrukturerade intervjuer efter öppen intervjuguide med sex sjuksköterskor. Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundmans metod. Huvudresultat: I vilken grad kvalitetsregistren och kvalitetsuppföljningarna integreras i omvårdnadsarbetet och dess utveckling är centralt för om dessa uppfattas som stöd eller hinder för god kvalité i omvårdnaden. Dubbel dokumentation bidrar till att sjuksköterskorna omprioriterar arbetstiden och arbetar mer konsultativt och administrativt. Detta minskar tiden för omvårdnadsobservationer och handleding av omvårdnadspersonal samt gör att kvalitetsregistreringar snarast uppfattas som ett hinder. Sjuksköterskorna använde sin professionella kunskap och kliniska erfarenhet i högre grad än registerdata vid omvårdnadsbedömningar. Dessa sågs som alltför komplexa för att kunna fångas i kryssfrågeformulär. Mer kliniska observationer efterfrågas i kvalitetsuppföljningarna för ökad medvetenhet om hög arbetsbelastning och dess eventuella konsekvenser samt för att garantera de boende god omvårdnadskvalité. Konklusion: Sjuksköterskorna upplever att de arbetar under svår tidspress. Tiden anges som essentiell för vilken omvårdnadskvalité som erbjuds. Vid beslut om registreringar av kvalitetsindikatorer bör sjuksköterskornas totala arbetsbörda beaktas. Registreringarna bör integreras i befintliga journalsystem så att sjuksköterskornas omprioriteringar inte får negativa konsekvenser för omvårdnadskvaliten. / Objective: How nurses in residential care reflect on quality follow-ups and its possible consequences for nursing care. Method: Semi-structured interviews with six nurses. Qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman's method. Main Results: To witch degree quality follow-ups and national quality registers are integrated in Nursing care and its development is central to if these are seen as support or as obstacle to good nursing care quality. Double documentation contributes to nurses working more consultative and administrative. This reduces the time for nursing observations and guiding the nursing staff as well as contributes to national quality registers being perceived as hindrance. The nurses used their professional expertise and clinical experience to a greater degree than registry data in nursing care assessments. These were seen as too complex to be captured in questionnaires. Conclusion: The nurses perceive that they work under severe time constraints. Time is specified as essential for quality of nursing care. In decisions about quality indicators registrations nurses’ total workload should be taken into account. Registrations should be integrated into medical record used so nurses’ re-prioritizations not have negative consequences for nursing care quality.

Bakgrund I svensk hälso- och sjukvård skall prioriteringar utgå från de tre principerna i den etiska plattformen. Habiliteringen i Västra Götaland har utvecklat ett beslutstöd för prioriteringar med utgångspunkt från den nationella modellen för öppna prioriteringar vars syfte är att omsätta den etiska plattformen till praktiken.   Syfte Syftet med förbättringsarbetet var att börja använda beslutsstöd vid val av behandlingsmetoder, och hypotesen var att om beslut tas strukturerat ökar förutsättningarna för en mer likvärdig vård. Studiens syfte var att beskriva medarbetarnas upplevelser av förbättringsarbetet.   Metod I det pågående förbättringsarbetet har Nolans förbättringsmodell använts. Studien genomfördes som en deskriptiv kvalitativ studie och fokusgrupper genomfördes i två omgångar med deltagande team.   Resultat Medarbetarna upplever att arbete utifrån prioriteringsriktlinjer är viktigt men är beroende av beslutsstödet utformning och yttre faktorer. Att prioritera blir enklare om åtgärderna på väntelistan är rangordnade. Det går än inte att utläsa att mer likvärdig vård uppnåtts men när medarbetarna får styra över förbättringsarbetet minskar väntetiden från beslut till behandlingsstart.   Slutsatser Nolans förbättringsmodell fungerar vid införande av beslutsstöd för prioritering. Det återstår att se om beslutsstödet bidrar till en mer likvärdig vård. / Background In Swedish health care priorities shall be based on the principles in the ethics platform. Habilitation Services in Västra Götaland has developed a decision support for priorities on basis of the national model of priorities aimed to translate the ethical platform to practice.   Purpose Improvement work aimed to start using decision support in the selection of treatment. The hypothesis was, if decisions are structured increases the prospects of a more equitable care. The purpose was to describe employees’ experiences of improvement work.   Method The ongoing improvement work have used Nolan's model of improvement. The study was conducted as a descriptive qualitative study with focus groups in two rounds.   Results Employees feel that work on the basis of priority guidelines are important, but are dependent on decision support design and external factors. Prioritizing becomes easier if the waiting list are ranked. It is not yet possible to say that a more equitable care has been achieved but when employees get control over the improvement work the waiting time from decision to treatment reduces.   Conclusions Nolan's model of improvement works at the introduction of decision support for priority. It remains to be seen whether decision support contributes to more equitable care.

Att ha kunskap om vilka stakeholders som spelar en viktig roll och därmed förtjänar organisationsledningens uppmärksamhet har visats vara extremt viktigt för en organisations framgång. Mitchell et al (1997) presenterar ett ramverk som introducerar sju stakeholder-typer baserat på tre attribut; power, legitimacy och urgency. Modellen bestämmer stakeholder salience, hur viktig en stakeholder är, baserat på hur många av dessa tre attribut denna tillskrivs. I en vidareutveckling av modellen insamlas data i denna studie genom semi-strukturerade intervjuer med verkställande direktörer för svenska småbolag, i syfte att utöka kunskapen om vilka stakeholders som spelar roll för bolagen inom denna viktiga och växande sektor. Fem småbolag i skilda branscher studeras, och studiens kvalitativt insamlade data resulterar i en ny två-stegsmodell; en för avgörande av stakeholder salience, och en för kravprioritering. Power visas vara viktigast för stakeholder salience, följt av ett helt nytt attribut; utbytbarhet. Legitimacy delas upp i två delar; stakeholder legitimacy och kravets legitimacy, som är avgörande i varsin del av modellen.  Urgency visas för småbolag endast vara aktuellt i modellens andra del, kravprioritering.

<p>Den här undersökningen bygger på fyra djupintervjuer av samhällskunskapslärare i år 7 - 9. Syftet med undersökningen är att år 7 - 9 lärare i samhällskunskap ska ge sin åsikt om vad de anser vara de viktigaste kunskapsområdena i att undervisa om och hur deras undervisning ska ge eleverna möjlighet att nå dit. Den här undersökningen är gjord utifrån Folke Vernerssons undersökning om läraruppfattningar i boken "Undervisa om samhället". </p><p>Den här undersökningen visar att samhällskunskapslärarna väljer att undervisa om samma kunskapsområden som tidigare undersökningar visar. Lärarnas motivering för deras val av kunskapsområden är att de vill förbereda eleverna för livet efter skolan. Dessutom vill de fostra eleverna till demokratiska respektfulla medborgare.</p>

<p>Enligt rapporten "Akademi eller Verklighet?" skriven av Svenskt Näringsliv saknar många akademiker en god kontakt med arbetslivet under sina studier. Rapporten poängterar att svenska universitets och högskolors samverkan med arbetslivet är bristande och är i behov av förbättring. Detta då bristande arbetslivskontakt under studier kan resultera i att akademiker inte anses vara lika attraktiva på arbetsmarknaden som de akademiker som anser sig ha haft god kontakt med arbetslivet under sina studier.</p><p>Att akademiker som upplevt en god samverkan under sina studier gör dem mer eftertraktade på arbetsmarknaden tyder på att en positiv förändring sker hos en person som har upplevt en god kontakt med arbetslivet och fått praktisk erfarenhet i ett yrke.</p><p>Denna uppsats ämnar analysera huruvida en förändring sker i studenters prioritering av ledarskapsfärdigheter efter att praktiskt fått utöva ledarskap i form av en yrkespraktik. Uppsatsen har vidare som ansats att analysera huruvida de eventuellt ändrade prioriteringarna kan härledas till specifika situationer som upplevts under praktikperioden.</p><p>Uppsatsen utgår från ett hermeneutiskt synsätt och är en fallstudie då uppsatsen har som avsikt att djupgående beskriva och analysera det generella undersökningsproblemet genom att kvalitativt studera studentorganisationen AIESEC. Detta genom att sex intervjuer med studenter som alla besitter ledarskapspositioner, i form av en yrkespraktik, inom organisationen genomfördes. Undersökningen har även en kvantitativ ansats då en enkätundersökning bland studenter som saknar erfarenhet inom ledarskap genomförts för att kunna jämföra prioriteringen av ledarskapsfärdigheter hos studenter som saknar och studenter som praktiskt utövar ledarskap i form av en yrkespraktik.</p><p>För att kunna analysera data erhållen genom undersökningen samt kunna besvara undersökningsfrågan valdes teorier inom området lärande genom erfarenhet samt en modell angående ledarskapsfärdigheter. David Kolbs teori</p><p>Experiential Learning och teorin Action-Observation-Reflection Model är två teorier som författarna av denna uppsats har utgått ifrån för att bättre kunna förklara den eventuella förändringen och härledningen av denna. Teorierna användes även när enkäten och intervjuguiden konstruerades. Vidare användes även ett antal ledarskapsfärdigheter som Hughes, Ginnett och Curphy beskriver i boken Leadership – Enhancing the Lesson of Experience som stöd för undersökningen.</p><p>Efter att undersökningens insamlade data analyserats kunde det tydas att en förändring i prioriteringen av ledarskapsfärdigheter tycks ske då en yrkespraktik inom ledarskap genomgås. Undersökningen tyder på att de studenter som saknar praktisk erfarenhet inom ledarskap prioriterar färdigheten lyhördhet högt medan de studenter som praktiskt utövar ledarskap i form av en yrkespraktik istället tycks prioritera färdigheten motivation. Trots att även likheter i prioriteringen av ledarskapsfärdigheter påträffades mellan studenter som saknar och studenter som praktiskt utövar ledarskap i form av en yrkespraktik tyder bland annat härledningen av prioriteringen av ledarskapsfärdigheter som studenter som praktiskt utövar ledarskap gör att deras prioritering har påverkats av erfarenheten som yrkespraktiken erbjudit. Undersökningen visade att studenters prioritering av ledarskapsfärdigheter tycks kunna härledas till situationer som upplevts eller upplevs i deras ledarskapsposition inom AIESEC samt till tidigare ledares bristande respektive lyckade ledarskap.</p> / <p>According to the report "Akademi eller Verklighet?" written by the Confederation of Swedish Enterprise do many academics lack good contact with the working life during their studies which has resulted in the problem of academics not being desired by employers. The fact that academics that have had a good contact with the working life during their studies are more desired by employers than those academics who did not consider themselves to have a good contact with the working life during their studies shows that a positive change seems to occur when someone undergoes a practical experience within a profession.</p><p>This Bachelor thesis has the purpose to analyze whether a change occur in students prioritization of leadership skills due to a practical experience of leadership in terms of an internship. The thesis aims further to analyze whether one can derive the possible change in students prioritization of leadership skills to situations experienced during the internship in the field of leadership.</p><p>The thesis proceeds from a hermeneutic view and is a qualitative case study since the thesis has the purpose to analyze and describe the research question by studying the student organization AIESEC. The research consists of one questionnaire study among students that lack practical experience in the field of leadership and six interviews with students that practice leadership within the student organization AIESEC. This enables a comparison between the prioritization of students that lack ctical experience of leadership and students that practice leadership in terms of an internship.</p><p>The theories Experiential learning and Action-Observation-Reflection Model and a model regarding leadership skills were used when the questionnaire and the interview guide were constructed and when the information received from the research were analyzed. The theories where also used when the research question was answered.</p><p>After the information received from the research had been analyzed one could interpret that a change in the prioritization of leadership skills seems to occur due to an internship in the field of leadership. One could also interpret from the study that the prioritization of leadership skills derives from situations experienced during the practical experience of leadership and also from previous leaders lacking or successful leadership.</p>

Den här undersökningen bygger på fyra djupintervjuer av samhällskunskapslärare i år 7 - 9. Syftet med undersökningen är att år 7 - 9 lärare i samhällskunskap ska ge sin åsikt om vad de anser vara de viktigaste kunskapsområdena i att undervisa om och hur deras undervisning ska ge eleverna möjlighet att nå dit. Den här undersökningen är gjord utifrån Folke Vernerssons undersökning om läraruppfattningar i boken "Undervisa om samhället". Den här undersökningen visar att samhällskunskapslärarna väljer att undervisa om samma kunskapsområden som tidigare undersökningar visar. Lärarnas motivering för deras val av kunskapsområden är att de vill förbereda eleverna för livet efter skolan. Dessutom vill de fostra eleverna till demokratiska respektfulla medborgare.