As a response to digitalisation and new niche competitors, incumbent banks tries to increase their flexibility by adopting agile principles at their development departments. However, the flexibility of the agile departments is constrained by the flexibility of the rest of the organisation, which are still working according to the waterfall method. To address this problem, several incumbent banks are focusing towards scaling their agile work to the entire organisation. The case company for this study is a bank trying to scale their agile work by using the Scaled Agile Framework (SAFe). Nonetheless, there is scepticism within the bank whether Weighted Shortest Job First (WSJF), the prioritisation model used in SAFe, is applicable in financial software development. The available case studies are often conducted by consultancy firms implementing the framework and are focused towards the positive effects, excluding challenges or adaptions made for specific industrial contexts. This study contributes to this gap in the literature with empirical findings by assessing the adaptability of WSJF and its ability to satisfy the prioritisation needs of financial software development. Moreover, empirical data is used to formulate recommendations for how WSJF can be adapted and integrated with the current processes of financial software development. To operationalise the study, the following research question was formulated: "How could WSJF be modified to better suit financial software development?". To answer upon this, a qualitative case study employing semi-structured interviews was conducted. The semi-structured interviews were used to identify the prioritisation needs at a selected case department. The needs were used to formulate prioritisation requirements that were structured according to an analytical framework. The framework was used to evaluate how many of the requirements WSJF were able to satisfy. Moreover, the analytical framework was used as a guideline in formulating the recommendations of modifications to better satisfy the prioritisation needs. The results showed that no single set of needs is able to conclude the prioritisation needs of all organisational levels. Employees on an operational level have a more practical approach towards prioritisation and requires a model that is easy to use and time efficient. Meanwhile, the strategic level requires a model with high precision that could estimate the value of deliveries monetarily, allowing them to track the realisation of deliveries in the financial figures. WSJF are able to satisfy the needs of the operational level but fails to satisfy the needs of the strategic level. Derived from the obtained needs of both levels, the following two modifications are recommended: Establish a uniform value definition that are used by the entire organisation and Implement a prioritisation model that can combine monetarily CoD at a strategic level with relative CoD at an operational level. By implementing these changes the percentage of satisfied requirements increased from 50% to 89% on a strategic level and from 85% to 90% on an operational level. Resulting from this, the conclusion is that WSJF can be modified to better suit financial software development by implementing the recommended changes formulated in this report. / De traditionella storbankerna försöker implementera agila arbetssätt inom deras utvecklingsavdelningar för att öka flexibiliteten. Detta är ett svar på en ökad digitalisering och nya nischade konkurrenter. Dock är flexibiliteten av de agila arbetssätten begränsad av flexibiliteten av den övriga organisationen, som fortfarande jobbar enligt vattenfallsmodellen. För att adressera denna begränsning fokuserar bankerna på att skala upp det agila arbetet så att det täcker hela organisationen. I denna studie studeras en av dessa banker, som har valt att använda sig av det agila skalningsramverket Scaled Agile Framework (SAFe). Trots valet av SAFe finns en viss skepticism huruvida den medföljande prioriteringsmodellen Weighted Shortest Job First (WSJF) lämpar sig för finansiell mjukvaruutveckling. De studier som finns tillgängliga kring SAFe och WSJF är till stor del framtagna av konsultfirmor vars uppgift är att implementera SAFe. Således är dessa rapporter fokuserade på de positiva effekter som uppnås, samtidigt som utmaningar och anpassningar för det specifika industriella kontexten utelämnas. Detta skapar ett gap inom litteraturen, till vilket denna studie ämnar att bidra med empiriska resultat från en undersökning av WSJFs förmåga att tillfredsställa och anpassas efter prioriteringsbehoven inom finansiell mjukvaruutveckling. Därutöver ligger de empiriska resultaten till grund för rekommendationer gällande hur WSJF bättre kan anpassas och integreras inom finansiell mjukvaruutveckling. För att operationalisera studien formulerades följande forskningsfråga: "Kan WSJF modifieras för att lämpa sig bättre inom finansiell mjukvaruutveckling?". För att besvara detta genomfördes en kvalitativ fallstudie där semi-strukturerade intervjuer användes för att identifiera prioriteringsbehoven av en utvecklingsavdelning hos den undersökta banken. Behoven användes för att populera ett analytiskt ramverk, som sedan användes för att utvärdera hur många prioriteringskrav som WSJF lyckas tillfredsställa. Dessutom agerade ramverket som guide i framtagandet av rekommenderade modifikationer, för att öka antalet krav som WSJF tillfredsställer. Resultatet indikerar att ingen enskild uppsättning av behov täcker samtliga prioriteringsbehov i organisationen. Anställda på en operationell nivå har en praktisk syn på prioritering och efterfrågar en modell som är tidseffektiv och enkel att använda. Anställda på en strategisk nivå kräver en prioriteringsmodell med hög precision som kan uppskatta värdet av en leverans monetärt, då detta möjliggör en uppföljning av hur leveransvärdet realiserats genom de finansiella siffrorna. WSJF tillfredsställer prioriteringskraven från den operationella nivån medan den misslyckas med att tillfredsställa hälften av kraven från den strategiska nivån. Utifrån de prioriteringskrav som samlats in rekommenderas följande två modifikationer: Fastställ en gemensam värdedefinition som används i hela organisationen och Implementera en prioriteringsmodell som kombinerar monetärt värde på en strategisk nivå med relativt värde på en operationell nivå. Genom att implementera dessa modifikationer ökar antalet tillfredsställda krav från 50% till 89% på en strategisk nivå och från 85% till 90% på en operationell nivå. Utifrån detta är slutsatsen att WSJF kan modifieras för att bättre lämpa sig för finansiell mjukvaruutveckling.

Trycksår är en vårdrelaterad skada vars prevalens är utbredd på sjukhus i Sverige.Denna hudskada uppkommer när ett ihållande tryck orsakar att underliggandevävnad skadas. Riktlinjer finns utformade för hur preventionsarbetet med trycksårska utföras, och syftar till att minska prevalensen av trycksår. Syftet med studienvar att undersöka sjuksköterskors syn på trycksårsprevention relaterat till patientersom ligger inlagda på somatisk vårdavdelning. De undersökningsmetoder somanvändes var av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Materialet samlades in viaenkäter och det slutliga informantantalet uppgick till 29 informanter. Analysengenomfördes utifrån manifest innehållsanalys och deskriptiv statistik. Det resultatsom framkom i studien visade att 72 % av informanterna ansåg att de hade ettbehov av att öka sin kunskap om trycksår. Av de informanter som deltog i studienkände 86 % till de rutiner och riktlinjer för trycksårsprevention som fanns påavdelningen. Av de informanter som hade anställningsformen vikariat ellermånadsanställning kände endast hälften till rutinerna och riktlinjerna. Samtligainformanter som hade någon form av vidareutbildning ansåg att trycksår var enprioriterad omvårdnadsåtgärd, till skillnad från de som inte hade någonvidareutbildning där endast 75 % av informanterna ansåg att det var prioriterat. / Pressure ulcer is a care related injury that has a broad prevalence in the hospitalsof Sweden. This dermatological injury appears when a constant pressure createsdamage to the underlying tissue. Guidelines have been formed towards the workof pressure ulcer prevention, which aims to minimize the prevalence of pressureulcers. The aim of this study was to examine nurses’ view on pressure ulcerprevention in relation to patients admitted to a somatic ward. The methods ofexamination used had both a qualitative and a quantitative approach. The materialwas collected through questionnaires and the final number of informantsamounted to 29. The methods of analysis used were manifest content analysis aswell as descriptive statistics. The result of the study demonstrated that 72 % of theinformants considered that they had a need to increase their knowledge aboutpressure ulcers. Among the informants that participated in the study, 86 %acknowledged knowledge about the wards’ routines and guidelines for pressureulcer prevention. Only half of the informants that were deputies or had a monthlyemployment knew about these routines and guidelines. All of the informants thathad any form of further education thought of pressure ulcer prevention as aprioritized act of nursing, a result that differs from the informants with no form offurther education amongst whom only 75 % thought of pressure ulcer preventionas prioritized.

Denna studie undersöker nyanställda musiklärare i grundskolan utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Studien undersöker vilka artefakter de använder när de bedömer och vilka prioriteringar som görs. Studien bygger på tre intervjuer i fokusgrupper som analyserats med tematisk analys. Tidigare forskning framhäver att lärare byter jobb allt oftare och att lärarens förmåga att bygga relationer är av stor betydelse för undervisningens kvalitet. Det finns mycket forskat på hur nyutexaminerade musiklärare agerar i sin första yrkesroll. Vissa menar dock på att det kan finnas likheter som berör alla nyanställda, oavsett hur mycket eller lite erfarenhet de har sen innan, därtill sällar sig denna studie. Föreliggande studie finner att nyanställda musiklärare använder flera olika slags artefakter vid bedömning, så som olika typer av planering, skriftliga anteckningar och videoupptagningar. Nyanställda musiklärare prioriterar, enligt denna studie, att fokusera på att strukturera sin musiksal, bygga relation till sina nya elever och kollegor samt kartlägga elevernas aktuella kunskaps och färdighetsnivå för att på så vis handskas med stressen av att vara nyanställd. / This study investigates newly hired music teachers in the elementary school from a sociocultural perspective. The study investigates how they assess their students, which artifacts they use for this, and which priorities they make. The data for the study was collected from interviews in three focus groups. This was then analyzed using thematic analysis within a sociocultural perspective. Previous research shows that teachers change schools more and more often. Furthermore, the teacher’s ability to build relationships has a major impact on the quality of the teaching according to previous research. There is research on how newly examined music teachers act at their first job, however there is also research indicating that there might be similarities amongst newly hired music teachers regardless of their prior working experience. This study is an example of such research. This study finds that newly hired music teachers use many different artifacts as they assess. These can be for instance different types of planning, written notes, and video records. According to the present study, newly hired music teachers prioritize creating a structure in their music room, building relationships with their new pupils and colleagues, and mapping the current level of their student's knowledge and abilities to handle the stress of being a newly hired teacher.

Inledning: Radiologin har en central roll inom vården men det råder brist på röntgensjuksköterskor i alla 21 regioner i Sverige just nu. Arbetsgivarnas konkurrens om de nyutexaminerade innebär att mer kunskap om arbetssökandes önskemål och prioriteringar kan vara av värde. Syfte: Studiens syfte var att kartlägga vilka faktorer som påverkar nyutexaminerade röntgensjuksköterskors val av första arbetsplats. Metod: En webbaserad enkät skickades ut till de som examinerades mellan år 2021–2022 från de åtta lärosäten som erbjuder röntgensjuksköterskeutbildningen. Enkäten var egenkonstruerad och bestod av både kvantitativa och kvalitativa frågeställningar. Svaren analyserades med deskriptiv statistik och kvalitativ innehållsanalys. Totalt deltog 88 röntgensjuksköterskor fördelat på 69 kvinnor och 19 män. Resultat: De faktorer som prioriterades högst inför val av första arbetsplats var erbjudande om tillsvidareanställning, arbetsplatsens geografiska placering samt möjlighet till yrkesrollsutveckling. Majoriteten av deltagarna var nöjda med sin första anställning och förväntas stanna kvar på sin nuvarande arbetsplats de kommande åren men studien belyser även att det finns förbättringspotential hos arbetsgivarna vad gäller rekrytering. Slutsats:Sammanfattningsvis visar studien att ett flertal faktorer har inverkan på nyutexaminerade röntgensjuksköterskors val av första arbetsplats där de högst rankade faktorerna kan kopplas till individens grundläggande behov.

No description available.

Syftet med studien är att i relation till musik- och kulturskolornas verksamhetsidéer/planer få insikt i elbaslärares förhållningssätt till vad som är viktigt för nybörjarelever att lära sig. Utifrån detta syfte är avsikten att försöka förstå vilka lektionsmoment elbaslärare prioriterar i sin undervisning av nybörjarelever, varför de valt att fokusera på just dessa och deras syn på eventuella styrdokument för respektive arbetsplats. Jag har i min undersökning genomfört kvalitativa intervjuer med fyra elbaslärare från olika musik- och kulturskolor. Arbetets har sin utgångspunkt i historiska perspektiv på musikkulturskolornas framväxt och de pedagogiska traditioner som format dem samt det sociokulturella perspektivet på lärande.   I resultatet framkommer att det viktigaste för informanterna är att eleven får komma igång och spela så snabbt som möjligt och att den huvudsakliga drivkraften i nybörjarundervisning för elbaselever är lust, glädje och upplevelser – vilket går helt i linje med mycket av de tendenser som behandlas i forskning rörande musik- och kulturskolan samt dess verksamhetsplaner under senare år.   Under diskussionsrubriken diskuteras informanternas syn på vad de tycker är viktigt för nybörjarelever att lära sig i relation till de traditioner, idéer och värderingar som enligt det sociokulturella perspektivet styr hur undervisningen formas. Utöver detta diskuteras musiklärarnas förhållningssätt till rådande styrdokument och deras respektive arbetsplats verksamhetsplan. / The purpose of this study is, in relation to the activity ideas/plans of community schools of music and art, to gain insight into the electric bass teachers approach to what is important for beginners to learn. From this view, the intention is to try to understand which lesson content is prioritized in the teaching of beginners, why they chose to focus on these and their views on possible regulatory documents for each workplace. In my survey I have conducted qualitative interviews with four bass guitar teachers from various community schools of music and art. Work is based on theories of the emergence of community schools of music, the educational traditions that shaped them and the sociocultural perspective on learning.   The results show that the main driving force of beginners teaching for bass guitar students is desire, joy and experiences – which is in line with much of the trends covered in research on community schools of music and art and their activity plans in recent years.   In the discussion section the views on what informants thinks is important for beginners to learn is discussed in relation to the traditions, ideas and values according to previous research which determines how the lessons are shaped. In addition to this the music teacher's attitudes and relations to current regulatory documents at their respective workplace is discussed.

Introduction: When in care, patients are assessed and prioritised throughout the whole process of care, but to perform these assessments is a complex task. The emergency dispatch center performs the assessment and prioritise the patient over the phone, and do not see them in person. Often it is not even the patients themselves that are on the other end of the line. The ambulance nurse meets their patient when the assessment is made and all senses can be utilized. The purpose of the ambulance nurse assessment is that the patient should receive the best care upon arrival in the pre-hospital care and further in the chain of care. It is desirable that there is a connection between the assessments between the assessments that are made in the pre-hospital chain of care, despite that they have different purposes. Today a tendency to contact the emergency dispatch center prevails, and a general increase of ambulance assistance compared to earlier years can be seen in Sweden. However, the number of ambulance resources are limited and can in the long run become a problem for patient safety. Seriously ill patients must not be overlooked, and therefore correct assessments must form the foundation for those assessments that are being made across the whole chain of care. A well functioning pre-hospital chain of care is of significant importance for patient's security and for the following process of care. Aim: The aim of the study was to investigate what differences and associations that exists between the emergency dispatch centers' assessment of the level of care priority and those from the ambulance nurse. Method: A quantitative study with a retrospective design. In total, 638 alarms were analysed via data from an ambulance operation in the south of Sweden. The result was accounted for by statistical analysis. Result: The result showed a weak connection between the prioritisation performed by the emergency dispatch center compared to that performed by the ambulance nurse. In order to strengthen the  validity of the study, the ambulance nurse different assessments (CUPS and RETTS-triage) were also compared which showed a relatively strong association. Conclusion: The comparison between the emergency dispatch center's assessment and the ambulance nurse assessment of the patients can be seen as problematic since they have different preconditions an purposes. The assessments are and should be different and a certain degree over-priorities has to be accepted in order to ensure that acute ill patients not should be overlooked. A stronger connection between these two in order not to endanger patient safety is however desirable. / Introduktion: Inom vården bedöms och prioriteras patienter genom hela vårdprocessen men att utföra dessa bedömningar är en komplex uppgift. Larmcentralen utför bedömningen och prioriterar patienten via telefon och träffar inte fysiskt någon patient. Ofta är det inte ens patienten själv som ringer. Deras prioritering har till syfte att rätt patient ska få hjälp av ambulanssjukvård i rätt tid. Ambulanssjuksköterskan möter sin patient när bedömningen görs och alla sinnen kan användas. Syftet med ambulanssjuksköterskans bedömning är att patienten ska få rätt vård i rätt tid både prehospitalt och vidare genom vårdkedjan. Att det finns ett samband mellan de bedömningar som görs i den prehospitala vårdkedjan är önskvärt trots att de har olika syfte. Det råder idag större benägenhet att kontakta larmcentralen och begära ambulanssjukvård än tidigare år och en generell ökning kan ses i Sverige. Dock är antalet ambulansresurser begränsade och kan i slutänden bli ett problem för patientsäkerheten. Svårt sjuka patienter får inte förbises och därför måste korrekta bedömningar ligga till grund för de beslut som fattas genom hela kedjan. En väl fungerande prehospital vårdkedja är av stor betydelse för människors trygghet och hela den efterföljande vårdprocessen. Syfte: Syftet med studien var att se vilka skillnader och samband som fanns mellan larmcentralens bedömning av prioriteringsnivån och ambulanssjuksköterskans bedömningar. Metod: En kvantitativ studie med retrospektiv design. Totalt 638 ambulansuppdrag granskades via data från en ambulansverksamhet i södra Sverige. Med hjälp av statistisk analys redovisades resultatet. Resultat: Resultatet visade ett svagt samband mellan den prioritering som utförs av larmcentralen jämfört med ambulanssjuksköterskans bedömning. För att stärka studiens validitet jämfördes också ambulanssjuksköterskans olika bedömningar (CUPS och RETTS-triage), vilket visade på ett relativt starkt samband. Slutsats: Jämförelsen mellan larmcentralens prioritering och ambulanssjuksköterskans bedömning av patienten kan ses som problematisk eftersom de har olika förutsättningar och syfte. Bedömningarna är och ska vara olika och viss överprioritering måste accepteras för att akut sjuka patienter inte ska förbises. Önskvärt är dock ett starkare samband mellan dem för att inte äventyra patientsäkerheten utan alla patienter får rätt vård i rätt tid.

<p> </p><p><strong>Aim.</strong> To describe patients who have got a recommendation by a telenurse to visit the emergency department and how many of these patients could have received care in the primary health care instead. Further on, the aim was to describe if there are patients not following the recommendations.</p><p><strong>Methods.</strong> Quantitative, descriptive study, with an examination of medical records of the patients, which the telenurses recommended to visit the emergency department, during one week. Assessments whether the patient could seek medical care at the primary health care was made, firstly based on the telenurses documentation and secondly on both the telenurses and the emergency department´s documentation.<strong></strong></p><p><strong>Results.</strong> 15 % of the patients could have gotten care at the primary health care center, based on the first assessment. 33 % could have gotten care at the primary health care center, according to the second assessment. One fifth of the patients chose not to visit the emergency department even though the telenurses recommended it.<strong></strong></p><p><strong>Conclusion.</strong> The telenurses recommended the patients to the right level of care in seven out of ten cases. We consider the telenurses' assessments to work well.<strong> </strong></p><p> </p> / <p> </p><p><strong>Syfte. </strong>Att beskriva vilka patienter som blir rekommenderade av sjukvårdsrådgivningen att söka till akutmottagningen, samt hur stor andel av dessa patienter som hade kunnat få vård i primärvården istället. Syftet var vidare att beskriva vilka och hur många patienter som blivit rekommenderade av sjukvårdsrådgivningen till akutmottagningen som inte följer denna rekommendation.</p><p><strong>Metod. </strong>Kvantitativ, beskrivande studie, med journalgranskning av de patienter som rekommenderas till akutmottagningen av sjukvårdsrådgivningen under en veckas tid. Bedömning av huruvida patienten kunde söka vård i primärvården gjordes, först utifrån sjukvårdsrådgivningen dokumentation och sedan utifrån både sjukvårdsrådgivningens och akutmottagningens dokumentationen.</p><p><strong>Resultat. </strong>Sjutton av de 111 patienterna (15 %) hade kunnat få vård i primärvården, bedömt utifrån sjukvårdsrådgivningens dokumentation. 33 % hade kunnat få vård i primärvården, bedömt utifrån både sjukvårdsrådgivningens och akutmottagningens dokumentation. En femtedel av patienterna valde att inte komma till akutmottagningen trots att sjukvårdsrådgivningen rådde dem till detta.</p><p><strong>Slutsats.</strong> Totalt sett rekommenderade telefonsjuksköterskorna patienterna till rätt vårdnivå i sju fall av tio, trots de svårigheter som rådgivning och bedömning via telefon medför. Därför anser vi att sjukvårdsrådgivningens bedömningar fungerar bra. En femtedel av patienterna valde att inte komma trots rekommendationen och till detta har vi inte funnit något särskilt skäl.</p><p> </p>

Aim. To describe patients who have got a recommendation by a telenurse to visit the emergency department and how many of these patients could have received care in the primary health care instead. Further on, the aim was to describe if there are patients not following the recommendations. Methods. Quantitative, descriptive study, with an examination of medical records of the patients, which the telenurses recommended to visit the emergency department, during one week. Assessments whether the patient could seek medical care at the primary health care was made, firstly based on the telenurses documentation and secondly on both the telenurses and the emergency department´s documentation. Results. 15 % of the patients could have gotten care at the primary health care center, based on the first assessment. 33 % could have gotten care at the primary health care center, according to the second assessment. One fifth of the patients chose not to visit the emergency department even though the telenurses recommended it. Conclusion. The telenurses recommended the patients to the right level of care in seven out of ten cases. We consider the telenurses' assessments to work well. / Syfte. Att beskriva vilka patienter som blir rekommenderade av sjukvårdsrådgivningen att söka till akutmottagningen, samt hur stor andel av dessa patienter som hade kunnat få vård i primärvården istället. Syftet var vidare att beskriva vilka och hur många patienter som blivit rekommenderade av sjukvårdsrådgivningen till akutmottagningen som inte följer denna rekommendation. Metod. Kvantitativ, beskrivande studie, med journalgranskning av de patienter som rekommenderas till akutmottagningen av sjukvårdsrådgivningen under en veckas tid. Bedömning av huruvida patienten kunde söka vård i primärvården gjordes, först utifrån sjukvårdsrådgivningen dokumentation och sedan utifrån både sjukvårdsrådgivningens och akutmottagningens dokumentationen. Resultat. Sjutton av de 111 patienterna (15 %) hade kunnat få vård i primärvården, bedömt utifrån sjukvårdsrådgivningens dokumentation. 33 % hade kunnat få vård i primärvården, bedömt utifrån både sjukvårdsrådgivningens och akutmottagningens dokumentation. En femtedel av patienterna valde att inte komma till akutmottagningen trots att sjukvårdsrådgivningen rådde dem till detta. Slutsats. Totalt sett rekommenderade telefonsjuksköterskorna patienterna till rätt vårdnivå i sju fall av tio, trots de svårigheter som rådgivning och bedömning via telefon medför. Därför anser vi att sjukvårdsrådgivningens bedömningar fungerar bra. En femtedel av patienterna valde att inte komma trots rekommendationen och till detta har vi inte funnit något särskilt skäl.

The aim of this masters thesis, based on discourse analysis and organization theory, is to study how individuals in different Swedish cultural organizations- and agencys are working with disaster preparedness. The purpose of this is to examine whether organizational structures affect different persons work, cooperation and practical application concerning disaster preparedness in collaboration with both external and internal organizations. The research shows that disaster preparedness are affected by priority issues as well as financial resources causing consequences for future work concerning this kind of issues. Another problem which is also examined and discussed in this thesis are the problematic approach to personal initiative which today is the leading operation for the organizations to deal with disaster preparedness instead of creating professional titles for the persons handles these complex issues.