SAB är ett globalt marknadsledande stålföretag som grundades år 1878. Företaget har sju produktionsanläggningar varav ett ligger i Oxelösund. Produktion från järnmalmspellets till värmebehandlad plåt sker dygnet runt i olika byggnader på produktionsområdet som är flera kvadratkilometer stort, vilket innebär att interna transporter inom produktionsområdet är nödvändigt. Transporterna sker idag med dragare som framförs av dragarförare som tar emot transportbeställningar från de olika hallarna på produktionsområdet. Hallarna är tilldelade olika prioritet vilket innebär att dragarförarna har olika tid på sig att slutföra transportuppdragen. Dragarförarna ser i det gemensamma transportsystemet samtliga transportuppdrag och har möjlighet att själva bestämma vilka transportuppdrag de vill slutföra.   Hallarna upplever att det stundvis är långa väntetider och ringer då till samordningen för att få sina transportuppdrag prioriterade medan avdelningen för interna transporter i sin tur upplever en inflation i prioritet där fler och fler transportuppdrag hamnar på högre prioritet. Syftet med arbetet är således att SSAB ska få en ökad förståelse för hur de kan minska väntetiderna för hallarna och möjligtvis öka antalet slutförda transportuppdrag. Målet med studien är att utföra en simuleringsstudie dels i syfte att kartlägga transportsystemet, dels för att kunna undersöka hur olika scenarier påverkar väntetider för hallar samt slutförda transportuppdrag för dragarna. För att uppnå rapportens syfte och mål har en simuleringsmodell över det studerade området byggts i Arena.  Med hjälp av simuleringsmodellen har två olika typer av experiment genomförts för att besvara rapportens frågeställningar, nämligen jämförande alternativ och sökexperiment.    För experimenten som utfördes som jämförande alternativ utformades 21 scenarier som innebar olika prioritetsättningar och som alla testades med 4, 5 och 6 dragare. Resultatet av varje scenario innebar en viktad prioritet baserat på hur antalet slutförda transportuppdrag blev fördelat mellan prioriteterna. Den viktade prioriteten sammanställdes tillsammans med medelväntetiden för alla hallar i ett spridningsdiagram för respektive dragarantal. I resultatet kunde man se att ju fler områden som sätts på högre prioritet, desto längre blir väntetiden. Däremot skedde det ingen förändring för det totala antalet slutförda transportuppdrag baserat på hur prioriteringen sattes. Vid sökexperimenteringen testades olika antal dragare för att se när det totala antalet slutförda transportuppdrag nådde sitt tak. Som mest testades 50 dragare och resultatet visade att taket för antalet transportuppdrag som slutfördes var omkring 5900 med 9 dragare, där taket nås på grund av att hallarna i simuleringsmodellen inte genererar fler transportuppdrag än så.   Slutsatsen är att dragarförarna ser ut att kunna slutföra transportuppdragen inom utförandetiden med 5 dragare så länge den viktade prioriteten för områdena är större än 4. Men om SSAB ska öka produktionstakten, vilket innebär fler transportuppdrag i transportuppdragslistan, kommer de behöva använda sig av fler dragare på anläggningen. Slutligen rekommenderas att kommunikationen ses över gällande prioritetsättningen. Om hallarna får tydligare information om vilken prioritet de har kan kommunikationen förbättras. Genom införande och användande av de tre begreppen utförandetid, slutförandetid och väntetid, som introducerats och definierats i den här rapporten, skapas en gemensam bild över var problemen uppstår. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Bakgrund: Sveriges akutmottagningar tog emot 1,7 miljoner patienter under år 2021. Alla patienter som inkommer till akutmottagningen triageras. Triage är det första steget i omhändertagande av patienter och utgår från kontaktorsak, bedömning av symtom samt vitalparametrar. Metoden säkerställer att patienter ska få rätt hjälp i rätt tid. På akutmottagningar tar sjuksköterskor emot patienter och utför triagebedömning. Sjuksköterskors triagebeslutsförmåga utvecklas genom klinisk erfarenhet. Patricia Benners teori ”från novis till expert” användes som teoretisk referensram i litteraturöversikten. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av triage på akutmottagning. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats, 12 vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades enligt Fribergs femstegsanalys. Resultat: Sjuksköterskor uppskattade att använda triagesystem och subjektiva observationer påverkade deras triagebedömning. Sjuksköterskornas färdigheter och kompetens var av betydelse i deras triagearbete. Det framkom att patientkontakten, akutmottagningens arbetsmiljö och samarbetet mellan andra professioner hade inverkan på deras triage. Slutsats: Triage på akutmottagningar är komplext trots att det utförs med hjälp av arbetsverktyget triagesystem. Sjuksköterskors arbetsbelastning utgjorde hinder för sjuksköterskors triage. Klinisk erfarenhet, kompetens, utbildning och praktisk övning ansågs värdefullt för att utföra korrekta triagebeslut. Sjuksköterskors färdigheter och förmågor att triagera utvecklas genom de olika stegen från novis till expert. / Background: Sweden's emergency departments received 1,7 million patients in the year 2021. All patients who enter emergency departments are triaged. Triage is the first step in the care of patients and is based on the cause of contact, assessment of symptoms and vital signs. The method ensures that patients get the right help at the right time. In emergency departments, nurses receive patients and perform triage assessment. Nurses' triage skills develop through clinical experience. Patricia Benner's theory "from novice to expert" was used as a theoretical frame of reference in the literature review. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences of triage in emergency departments. Method: A literature review with qualitative design and inductive approach, 12 articles were included and was analyzed according to Friberg's five-step analysis. Results: Nurses appreciated using triage systems and subjective observations influenced their triage assessment. Nurses' skills and competence were important in their triage work. It emerged that patient contact, the working environment of the emergency department and the collaboration between other professions had an impact on their triage. Conclusion: Triage in the emergency department is complex, even though it is performed with the help of the triage system work tool. Nurses' workload was a barrier to their triage. Clinical experience, competence, education and practical training were considered valuable in making correct triage decisions. Nurses' skills and abilities to triage develop through the different stages from novice to expert.

Since today’s fast-paced landscapes evolves into digital environments, businesses are faced by the need of performing digital transformation, as it will support them in staying competitive. However, when executing digital transformation, it becomes important to prioritize the right initiatives to ensure efficient budget allocation, as well as to track progress and value realization to assess real impact and to secure efficient realization. Therefore, tracking value and realization of digital transformation is an essential process in the progress of digitalizing business processes and staying competitive, and thus, should be executed in a mature manner. Consequently, this study’s purpose includes the development of a framework, which can be used to evaluate the maturity of organizations when tracking the value and the realization of digital transformation. To fulfill this, a case study was conducted, whose results were based on qualitative data collected through observation, interviews, and internal documentation. It was found that three aspects are relevant to be assessed when evaluating processes of tracking digital transformation value and realization, namely, formalization, integration, and utilization of the tracking system. For these three aspects, different ambition levels are defined and seen as targets to be sought after by organizations. Furthermore, it is found to be relevant to track progress of digital transformation in terms of development, deployment, and adoption, as well as to assess associated risks, impact on the company’s financials, and objectives and key results. To develop a maturity framework, additionally, five distinct maturity levels were identified, based on challenges and a future ambition for a tracking system. These levels range from “not started” to an “ambition level”. As a result, the maturity assessment framework developed in this study is deemed relevant to be used in a descriptive manner, illustrating key aspects to be considered when tracking the value and realization of digital transformation, as well as when analyzing organizations’ performance in that respect. The study’s outcomes are thus expected to support transparency in organizations when managing digital transformation. / Då dagens snabba landskap utvecklas till alltmer digitala miljöer måste företagen genomföra digital transformation för att kunna behålla sin konkurrenskraft. När man genomför digital transformation blir det dock viktigt att prioritera rätt initiativ för att säkerställa effektiv budgettilldelning, samt att uppfölja framsteg och värdeförverkligande för att bedöma verklig påverkan och säkerställa effektiv realisering. Därför är uppföljning av värde och realisering av digital transformation en viktig process för att digitalisera affärsprocesser och för att förbli konkurrenskraftig, och bör därför genomföras på ett moget sätt. Följaktligen inkluderar denna studies syfte utvecklingen av ett ramverk, som kan användas för att utvärdera organisationers mognad när man uppföljer värdet och realiseringen av digital transformation. För att uppfylla detta genomfördes en fallstudie, vars resultat baserades på kvalitativ data som samlades in genom observation, intervjuer och intern dokumentation. Det visade sig att tre aspekter är relevanta att bedöma när man utvärderar processer för att uppfölja värde och realisering av digital transformation, nämligen formalisering, integration och användning av uppföljningssystemet. Olika ambitionsnivåer definieras för dessa tre aspekter och ses som mål som organisationer ska sträva efter. Vidare konstateras att det är relevant att uppfölja framstegen i digital transformation när det gäller utveckling, införande och användning, samt att bedöma tillhörande risker, inverkan på företagets ekonomi, mål och nyckelresultat. För att utveckla ett ramverk för mognadsbedömning identifierades dessutom fem olika mognadsgrader, baserade på utmaningar och en framtida ambition för ett uppföljningssystem. Dessa nivåer sträcker sig från "inte påbörjad" till "ambitionsnivå". Som ett resultat av detta anses det ramverk för mognadsbedömning som utvecklats i denna studie vara relevant att använda på ett beskrivande sätt och illustrera de viktigaste aspekterna som ska beaktas när man uppföljer värdet och realisering av digital transformation, samt när man analyserar organisationers prestationer i det avseendet. Studiens resultat förväntas således stödja transparens i organisationer när de hanterar digital transformation.

Införandet av affärssystem är en komplex process. Att framgångsrikt införa ett affärssystem har länge varit en utmaning för organisationer eftersom flera olika faktorer, verksamhetsprocesser och aktörer är involverade. Att sammanställa en prioriteringslista över kritiska framgångsfaktorer kan vara ett sätt för organisationer att förbereda sig inför införandet. En prioriteringslista kan hjälpa de involverade aktörerna att få en inblick i vad som bör fokuseras på för att uppnå ett framgångsrikt införande. En prioriteringslista kan också öka förståelsen för de likheter och skillnader som finns i prioriteringen av framgångsfaktorer mellan de tre organisationsnivåerna i nivåmodellen. Tidigare prioriteringslistor har dock enbart sammanställts av ledningen på affärsutvecklingsnivån och saknar därmed perspektiv och synsätt från anställda på verksamhets- och systemutvecklingsnivån.  Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att beskriva och förklara likheter och skillnader i prioriteringen av kritiska framgångsfaktorer på olika organisatoriska nivåer vid införande av affärssystem. Vid utförandet av denna studie har en litteraturstudie genomförts, vilken sammanfattas i en analysmodell. Denna analysmodell har utgjort grunden för den semistrukturerade intervjuguiden som använts för att insamla empiriska primärdata med hjälp av en fallstudie. En kvalitativ forskningsmetod har således tillämpats i denna studie. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts och dessa intervjuer har sedan analyserats och jämförts med teori och tidigare studier.  Denna studies viktigaste slutsatser är: De största likheterna i prioriteringen återfinns mellan verksamhets- och systemutvecklingsnivån. De största skillnaderna i prioriteringen återfinns mellan affärsutvecklingsnivån och övriga två organisationsnivåer. Respondenternas anledningar bakom vald prioritering skilde sig åt. Respondenterna på affärsutvecklingsnivån angav tydlighet och budgettänk. Respondenterna på verksamhetsutvecklingsnivån angav kompetens och en betoning på det operativa arbetet. Respondenterna på systemutvecklingsnivån angav teknisk grund samt att prioriteringslistan representerar systemutvecklingsnivån. Studiens samtliga respondenter menar också att det är av stor vikt att involvera aktörer från de tre organisationsnivåerna i sammanställningen av en prioriteringslista. Respondenterna 2, 3, 4 och 6 menar att involveringen av aktörer från olika organisationsnivåer kan öka sannolikheten att inga behov missas eller förbises.

Bakgrund: Inom det kirurgiska specialistområdet vårdas både elektiva, akuta och palliativa patienter. Det finns forskning som beskriver sjuksköterskors upplevelser av att vårda akuta och palliativa patienter var för sig. Det finns dock begränsad forskning kring sjuksköterskors upplevelser av att vårda akuta, elektiva och palliativa patienter samtidigt, på samma avdelning. Syfte: Beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda elektiva, akuta och palliativa patienter samtidigt på en kirurgavdelning. Metod: Kvalitativ intervjustudie med sju sjuksköterskor. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier, med tre subkategorier till respektive huvudkategori. Under huvudkategorin; Patientvariationer skapar stimulans och ställer krav beskrivs patienternas varierade omvårdnadsbehov, betydelsen av anpassning samt arbetstillfredsställelse. Under huvudkategorin; Arbetsmiljöns påverkan på vård och hälsa beskrivs den pressade arbetsmiljön, behov av prioritering samt känsla av otillräcklighet.  Konklusion: Att vårda akuta, elektiva och palliativa patienter samtidigt beskrivs som varierade och lärorikt. Samtidigt ställer det krav på att anpassning. Vidare skapar den höga arbetsbelastningen behov av att prioritera. Prioriteringen leder till att vissa delar av omvårdanden och patientgrupper blir lidande. Resultaten visar också att det är särskilt svårt att vårda palliativa patienter på en botande avdelning. / Background: Within the surgical specialist care, both elective, acute, and palliative patients are cared for. There is research that describes nurses' experiences of caring for these patients separately. However, there is limited research on nurses' experiences of caring for these groups of patients simultaneously. Aim: Describe nurses' experiences of caring for elective, acute and palliative patients simultaneously in a surgical ward. Method: Qualitative interview study with seven nurses. The data was analyzed through qualitativecontent analysis. Findings: The results revealed two main categories, with three subcategories belonging to each main category. The main category: Patient variations create stimulation and set requirements gives a description of the patients' varied nursing needs, the importance of adaptation and job satisfaction. The main category: The impact of the work environment on care and health, describes the pressured work environment, the need for prioritization and the feeling of inadequacy. Conclusion: Caring for acute, elective and palliative patients simultaneously is described as varied and instructive. At the same time, it requires adaptation. Furthermore, the high workload creates the need to prioritize, which leads to the suffering of certain parts of the care and patient groups. The results also suggest that it’s particularly difficult to care for palliative patients in a curative ward.

Under flertalet år har såväl alarmeringscentralen som ambulanssjukvården observerat en ökning av inkommande anrop från hjälpsökande till alarmeringscentralerna som genererar ambulansuppdrag. Det medför en trend med höga antal prioritet 1-uppdrag som kan leda till brist på ambulansresurser. Efter ambulanssjuksköterskans bedömning inger flera ambulansuppdrag inget behov av ambulanssjukvård. Därtill ökar riskerna för allvarlig vårdskada för livshotande sjuka och skadade patienter. Sedan början av 2000-talet har allt fler regioner, som sluter avtal med SOS Alarm för att bedöma och prioritera vårdärenden, börjat ställa krav om tillgång till legitimerad sjuksköterskekompetens för att öka kvaliteten på larmbehandlingen. Huruvida legitimerad sjuksköterskekompetens innebär gynnsam effekt för larmkedjan och patientsäkerheten är dock omdebatterad med begränsad forskning som inte är enig om slutsatserna. Syftet är att identifiera skillnader i hänvisningsgrad och prioriteringar mellan internutbildade respektive sjuksköterskeutbildade larmoperatörer vid alarmeringscentraler. Data från regionerna Sörmland och Halland analyserades i en deskriptiv retrospektiv kvantitativ studie där 2393 respektive 1542 ambulansärenden erhölls från regionerna. I Hallands län, som ingår avtal med SOS Alarm, där majoriteten av larmoperatörerna ej innehar sjuksköterskelegitimation, bedömdes 59,4 % av vårdärendena som prioritet 1-uppdrag i kontrast mot Sörmlands län där larmoperatörer, på Sjukvårdens alarmeringscentral innehar sjuksköterskelegitimation, bedömde 35,6 % som prioritet 1- uppdrag. Den högre andelen prioritet 1-uppdrag speglades inte i att ambulansen bedömde fler patienter som kritiskt sjuka. Ingen snedfördelning mellan de båda regionerna gällande ambulanssjuksköterskans bedömning av patienter observerades, vilket varken kan påvisa överprioritering i den icke sjuksköterskeutbildades bedömning eller gynnsamheten av legitimerad sjuksköterskekompetens som larmoperatör. Således är vidare forskning som beaktar hela ärendeprocessen väsentlig.

Klimatkrisen är idag en stor samhällsfråga som berör den hållbara utvecklingen i världen och Sverige. Bostäder och service står för 40% av Sveriges slutliga totala energianvändning. På senare tid har det blivit vanligare att miljöcertifiera byggnader, där certifieringen Miljöbyggnad är den mest förekommande. I Sverige är det totala marknadsvärdet för fastighetsbeståndet cirka 10 804 miljarder kronor. En betydande storlek om jämförelse görs med Sveriges BNP år 2017 på cirka 4 600 miljarder kronor. Vidare har det framgått från tidigare studier att miljöcertifierade byggnader har ett högre marknadsvärde kontra konventionella byggnader. Värderare har med andra ord ett stort ansvar att prissätta fastigheter korrekt där flera tidigare studier gjorts kring dem bakomliggandende hårda faktorerna som hyresnivå, vakans, driftkostnad, riskpremie och deras påverkan på marknadsvärdet. Vidare finns studier som indikerar att mjuka faktorer som inomhusklimat, strävan efter minskad klimatpåverkan, hälsa, estetik, social status, kvalitet på byggnad, varumärke och säkerhet har en inverkan på marknadsvärdet. Vad som inte undersökts är hur dessa faktorer prioriteras av fastighetsvärderarna. Denna studie syftar till att undersöka dem mjuka värdena med inverkan på värderingen avMiljöbyggnads-certifierade fastigheter samt hur fastighetsvärderare prioriterar dessa vid en värdering. Genom att först granska tidigare studier skapades en förståelse för dem mjuka faktorerna och dess kopplingar till värdering. Därefter utgjordes studien av en enkätundersökning som besvarades av fastighetsvärderare från banker samt olika fastighets- och rådgivningsbolag. Där värderarna fick poängsätta de olika mjuka faktorernas prioritet. Enkätsvaren jämfördes därefter genom medelpoäng och korrelation för att få en generell uppfattning av fastighetsvärderarnas inställning och likheterna mellan de mjuka faktorernas prioritering. Resultatet från enkätstudien visar att den genomsnittliga fastighetsvärderaren prioriterar de mjuka faktorerna enligt följande, 1) kvalitet på byggnad, 2) varumärke, 3) estetik, 4) säkerhet,5) strävan efter minskad klimatpåverkan, 6) social status, 7) ljuskvalitet, luftkvalitet och termisk kvalitet (delad prioritering) och sist 8) hälsa. / The climate crisis is today a major societal issue that affects sustainable development in the world and Sweden. Housing and services account for 40% of Sweden’s final total energy use.In recent times, it has become more common to certify buildings environmentally, where the certification Miljöbyggnad is the most common. In Sweden, the total market value of the property portfolio is approximately SEK 10,804 billion. A significant size if we were to compare with Sweden's GDP in 2017 of approximately SEK 4,600 billion. It has emerged from previous studies that environmentally certified buildings have a higher market value compared to conventional buildings. In other words, valuers have a great responsibility to appraise properties correctly where several previous studies have been done on the underlying hard factors such as rent level, vacancy, operating costs, risk premium, and their impact on market value. Furthermore, some studies indicate that soft factors such as indoor climate, the pursuit of reduced climate impact, health, aesthetics, social status, quality of building, brand and safety have an impact on the market value. What has not yet been investigated is how these factors are prioritized by the property valuers. This study aims to examine those soft values with an impact on the valuation of Miljöbyggnad certified properties and how property valuers prioritize these in a valuation. By first reviewing previous studies an understanding of the soft factors and their links to valuation was created. Subsequently the study consisted of a survey that was answered by property valuers from banks and various real estate and consulting companies. Where the valuers had to score the priority of the various soft factors. The survey results were then compared through average scores and correlation to get a general idea of the property valuers attitude and the similarities between the prioritization of the soft factors. The result of the survey shows that the average property appraiser prioritizes the soft factors as follows: 1) quality of building, 2) brand, 3) aesthetics, 4) safety, 5) the pursuit of reduced climate impact, 6) social status, 7) light quality, air quality and thermal quality (shared priority) and finally 8) health.

Den svenska hälso- och sjukvården har begränsade resurser vilket kräver att prioriteringar görsför att resurserna ska fördelas så effektivt och rättvist som möjligt. En reell prioriteringssituationdär avvägningen mellan effektivitet och rättvisa blir särskilt tydlig är vid beslut om subventionav förskrivningsläkemedel. När ett sådant prioriteringsbeslut fattas är det relevant att undersökavad resurserna som krävs för en prioriterad behandling i stället hade kunnat generera i form avannan vård, det vill säga att kvantifiera både vinster och förluster i termer av hälsa. I dennauppsats granskas därför beslut om subvention av läkemedel som fattats av Tandvårds- ochläkemedelsförmånsverket (TLV) mellan 2017 och 2022, för att kvantifiera hur avvägningenmellan effektivitet och rättvisa kan ha påverkat den totala hälsan i Sverige. Med hjälp av etttröskelvärde för marginalproduktiviteten i hälso- och sjukvården på 250 000 kronor beräknasnettohälsoeffekten av TLVs beslut. Resultaten visar att av totalt 49 granskade beslut omsubvention av läkemedel har det i 32 fall gjorts en avvägning mellan effektivitet och rättvisa.Endast åtta av besluten har en positiv nettohälsoeffekt, där hälso- och sjukvårdssystemetgenererar mer hälsa än det förlorar till följd av TLVs beslut. För de 17 läkemedel där antaletpatienter som berörs av ett beslut angetts kan en negativ nettohälsoeffekt på -24 060 år i fullhälsa (QALYs) konstateras. Cirka 84 % av de observerade besluten har en negativnettohälsoeffekt och har därmed också påverkat den totala hälsan i Sverige negativt. Resultatendiskuteras sedan med stöd av den svenska etiska plattformen och olika teorier om distributivrättvisa, vilka är möjliga anledningar till att resultatet ser ut som det gör. Att uttrycka kostnadoch effekt i termer av hälsa, som nettohälsoeffekten, tydliggör beslutsfattandet och är en starttill en mer transparent fördelning av samhällets begränsade resurser. Vårt förslag är att införaberäkning av nettohälsoeffekten som komplement till nuvarande metod i svenskahälsoekonomiska utvärderingar. / The Swedish healthcare system has limited resources which requires prioritization in order todistribute resources as efficiently and fairly as possible. A real prioritization situation where thetrade-off between efficiency and fairness becomes particularly clear is when deciding tosubsidize prescription drugs. When such prioritization decisions are made, it is relevant toexamine what the resources required for a prioritized treatment could instead have generated inthe form of other care, i.e., to quantify both gains and losses in terms of health. This thesistherefore examines decisions on subsidizing pharmaceuticals made by the Swedish Dental andPharmaceutical Benefits Agency (TLV) between 2017 and 2022, to quantify how the trade-offbetween efficiency and equity may have affected the overall health in Sweden. Using athreshold value for marginal productivity in health care of 250 000 SEK, calculations are madeto determine the Net Health Benefit. The results show that out of a total of 49 revieweddecisions on the subsidization of pharmaceuticals, a trade-off between efficiency and fairnesshas been made in 32 of these. Only eight of the decisions have a positive net health effect, wherethe healthcare system gains more health than it loses. For the 17 drugs where the number ofpatients affected by the decision could be quantified, a negative total Net Health Benefit of -24,060 years of full health (QALYs) was calculated. Approximately 84 % of the observeddecisions have a negative Net Health Benefit and have thus also had a negative impact onoverall health in Sweden. The results are then discussed with support of the Swedish ethicalplatform and various theories concerning distributive justice, which are possible reasons for theresults. Expressing cost and impact in terms of health, as the Net Health Benefit, clarifiesdecision-making and is a start towards a more transparent distribution of society's limitedresources. Our proposal is to introduce calculation of the Net Health Benefit as a complementto the current method in Swedish health economic evaluations.

As a response to digitalisation and new niche competitors, incumbent banks tries to increase their flexibility by adopting agile principles at their development departments. However, the flexibility of the agile departments is constrained by the flexibility of the rest of the organisation, which are still working according to the waterfall method. To address this problem, several incumbent banks are focusing towards scaling their agile work to the entire organisation. The case company for this study is a bank trying to scale their agile work by using the Scaled Agile Framework (SAFe). Nonetheless, there is scepticism within the bank whether Weighted Shortest Job First (WSJF), the prioritisation model used in SAFe, is applicable in financial software development. The available case studies are often conducted by consultancy firms implementing the framework and are focused towards the positive effects, excluding challenges or adaptions made for specific industrial contexts. This study contributes to this gap in the literature with empirical findings by assessing the adaptability of WSJF and its ability to satisfy the prioritisation needs of financial software development. Moreover, empirical data is used to formulate recommendations for how WSJF can be adapted and integrated with the current processes of financial software development. To operationalise the study, the following research question was formulated: "How could WSJF be modified to better suit financial software development?". To answer upon this, a qualitative case study employing semi-structured interviews was conducted. The semi-structured interviews were used to identify the prioritisation needs at a selected case department. The needs were used to formulate prioritisation requirements that were structured according to an analytical framework. The framework was used to evaluate how many of the requirements WSJF were able to satisfy. Moreover, the analytical framework was used as a guideline in formulating the recommendations of modifications to better satisfy the prioritisation needs. The results showed that no single set of needs is able to conclude the prioritisation needs of all organisational levels. Employees on an operational level have a more practical approach towards prioritisation and requires a model that is easy to use and time efficient. Meanwhile, the strategic level requires a model with high precision that could estimate the value of deliveries monetarily, allowing them to track the realisation of deliveries in the financial figures. WSJF are able to satisfy the needs of the operational level but fails to satisfy the needs of the strategic level. Derived from the obtained needs of both levels, the following two modifications are recommended: Establish a uniform value definition that are used by the entire organisation and Implement a prioritisation model that can combine monetarily CoD at a strategic level with relative CoD at an operational level. By implementing these changes the percentage of satisfied requirements increased from 50% to 89% on a strategic level and from 85% to 90% on an operational level. Resulting from this, the conclusion is that WSJF can be modified to better suit financial software development by implementing the recommended changes formulated in this report. / De traditionella storbankerna försöker implementera agila arbetssätt inom deras utvecklingsavdelningar för att öka flexibiliteten. Detta är ett svar på en ökad digitalisering och nya nischade konkurrenter. Dock är flexibiliteten av de agila arbetssätten begränsad av flexibiliteten av den övriga organisationen, som fortfarande jobbar enligt vattenfallsmodellen. För att adressera denna begränsning fokuserar bankerna på att skala upp det agila arbetet så att det täcker hela organisationen. I denna studie studeras en av dessa banker, som har valt att använda sig av det agila skalningsramverket Scaled Agile Framework (SAFe). Trots valet av SAFe finns en viss skepticism huruvida den medföljande prioriteringsmodellen Weighted Shortest Job First (WSJF) lämpar sig för finansiell mjukvaruutveckling. De studier som finns tillgängliga kring SAFe och WSJF är till stor del framtagna av konsultfirmor vars uppgift är att implementera SAFe. Således är dessa rapporter fokuserade på de positiva effekter som uppnås, samtidigt som utmaningar och anpassningar för det specifika industriella kontexten utelämnas. Detta skapar ett gap inom litteraturen, till vilket denna studie ämnar att bidra med empiriska resultat från en undersökning av WSJFs förmåga att tillfredsställa och anpassas efter prioriteringsbehoven inom finansiell mjukvaruutveckling. Därutöver ligger de empiriska resultaten till grund för rekommendationer gällande hur WSJF bättre kan anpassas och integreras inom finansiell mjukvaruutveckling. För att operationalisera studien formulerades följande forskningsfråga: "Kan WSJF modifieras för att lämpa sig bättre inom finansiell mjukvaruutveckling?". För att besvara detta genomfördes en kvalitativ fallstudie där semi-strukturerade intervjuer användes för att identifiera prioriteringsbehoven av en utvecklingsavdelning hos den undersökta banken. Behoven användes för att populera ett analytiskt ramverk, som sedan användes för att utvärdera hur många prioriteringskrav som WSJF lyckas tillfredsställa. Dessutom agerade ramverket som guide i framtagandet av rekommenderade modifikationer, för att öka antalet krav som WSJF tillfredsställer. Resultatet indikerar att ingen enskild uppsättning av behov täcker samtliga prioriteringsbehov i organisationen. Anställda på en operationell nivå har en praktisk syn på prioritering och efterfrågar en modell som är tidseffektiv och enkel att använda. Anställda på en strategisk nivå kräver en prioriteringsmodell med hög precision som kan uppskatta värdet av en leverans monetärt, då detta möjliggör en uppföljning av hur leveransvärdet realiserats genom de finansiella siffrorna. WSJF tillfredsställer prioriteringskraven från den operationella nivån medan den misslyckas med att tillfredsställa hälften av kraven från den strategiska nivån. Utifrån de prioriteringskrav som samlats in rekommenderas följande två modifikationer: Fastställ en gemensam värdedefinition som används i hela organisationen och Implementera en prioriteringsmodell som kombinerar monetärt värde på en strategisk nivå med relativt värde på en operationell nivå. Genom att implementera dessa modifikationer ökar antalet tillfredsställda krav från 50% till 89% på en strategisk nivå och från 85% till 90% på en operationell nivå. Utifrån detta är slutsatsen att WSJF kan modifieras för att bättre lämpa sig för finansiell mjukvaruutveckling.

Trycksår är en vårdrelaterad skada vars prevalens är utbredd på sjukhus i Sverige.Denna hudskada uppkommer när ett ihållande tryck orsakar att underliggandevävnad skadas. Riktlinjer finns utformade för hur preventionsarbetet med trycksårska utföras, och syftar till att minska prevalensen av trycksår. Syftet med studienvar att undersöka sjuksköterskors syn på trycksårsprevention relaterat till patientersom ligger inlagda på somatisk vårdavdelning. De undersökningsmetoder somanvändes var av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Materialet samlades in viaenkäter och det slutliga informantantalet uppgick till 29 informanter. Analysengenomfördes utifrån manifest innehållsanalys och deskriptiv statistik. Det resultatsom framkom i studien visade att 72 % av informanterna ansåg att de hade ettbehov av att öka sin kunskap om trycksår. Av de informanter som deltog i studienkände 86 % till de rutiner och riktlinjer för trycksårsprevention som fanns påavdelningen. Av de informanter som hade anställningsformen vikariat ellermånadsanställning kände endast hälften till rutinerna och riktlinjerna. Samtligainformanter som hade någon form av vidareutbildning ansåg att trycksår var enprioriterad omvårdnadsåtgärd, till skillnad från de som inte hade någonvidareutbildning där endast 75 % av informanterna ansåg att det var prioriterat. / Pressure ulcer is a care related injury that has a broad prevalence in the hospitalsof Sweden. This dermatological injury appears when a constant pressure createsdamage to the underlying tissue. Guidelines have been formed towards the workof pressure ulcer prevention, which aims to minimize the prevalence of pressureulcers. The aim of this study was to examine nurses’ view on pressure ulcerprevention in relation to patients admitted to a somatic ward. The methods ofexamination used had both a qualitative and a quantitative approach. The materialwas collected through questionnaires and the final number of informantsamounted to 29. The methods of analysis used were manifest content analysis aswell as descriptive statistics. The result of the study demonstrated that 72 % of theinformants considered that they had a need to increase their knowledge aboutpressure ulcers. Among the informants that participated in the study, 86 %acknowledged knowledge about the wards’ routines and guidelines for pressureulcer prevention. Only half of the informants that were deputies or had a monthlyemployment knew about these routines and guidelines. All of the informants thathad any form of further education thought of pressure ulcer prevention as aprioritized act of nursing, a result that differs from the informants with no form offurther education amongst whom only 75 % thought of pressure ulcer preventionas prioritized.