No description available.

Revisorsrotation infördes för att öka förtroendet för den lagstadgade revisionen genom att öka revisorers oberoende, professionella skepticism och minska risken att vänskapsrelationer bildas mellan revisorn och klienten. Däremot har införandet av revisorsrotation mötts av mycket kritik. Befintliga studier presenterar en variation av fördelar och nackdelar med införandet av revisorsrotation vilka i sin helhet är oense om fördelarna överväger nackdelarna. Syftet med uppsatsen är att undersöka synen på och påverkan revisorsrotation har på revisorer professionella skepticism. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med både revisorer och företag som har erfarenhet av revisorsrotation. Resultatet tyder på att både revisorerna och företagen ser positivt på revisorsrotation och att revisorsrotation leder till ökad professionell skepticism i form av att revisorerna ställer fler frågor, begär in mer underlag och i sin helhet lär känna bolaget från grunden. Resultatet presenterar därigenom argument för att revisorsrotation är positivt men lyfter även riskerna med revisorsrotation som bör reflekteras över vid framtida regleringar av revisionsbranschen.

Då sexualundervisningen i Sverige länge varit bristfällig inför Skolverket ett nytt kunskapsområde i läroplanens värdegrund. I tidigare forskning framkommer det att sexualundervisningen skiljer sig åt beroende på den enskilda lärarens förutsättningar, och att många lärare upplever en osäkerhet över ämnesinnehållet och hur det bör behandlas i undervisningen. Därför vill den här studien genom semistrukturerade intervjuer undersöka sex lågstadielärares uppfattningar om sexualundervisning och det nya kunskapsområdet i Lgr 22: Sexualitet, samtycke och relationer. Förståelsen för vad det innebär att vara en lärare kan ses som en effekt av samhällets och individens värderingar, dessa värderingar och de samspelar formar en lärares professionella identitet. Genom en narrativ analys undersöks hur individuella och kontextuella förutsättningar kan påverka hur lågstadielärare tolkar att kunskapsområdet kan integreras i lågstadiet. Studiens slutsats är att den sexualundervisning som bedrivs idag påverkas av den enskilda läraren, och trots att ett nytt kunskapsområde har formulerats kvarstår en osäkerhet hos lärarna kring hur undervisningen om Sexualitet, samtycke och relationer bör bedrivas. Det framkommer att sexualundervisning inte är en självklar del av en lågstadielärares professionella identitet, och de sex lågstadielärarna efterfrågar tydligare riktlinjer för hur de bör hantera undervisningen. Kunskapsområdet har bortprioriterats i implementeringsarbetet och ingen av lärarna uppgav att de vet hur implementeringsarbetet kommer att se ut framöver. Studien visar att det finns oklarheter kring vem som bär det yttersta ansvaret för att lågstadielärare ska få de kunskaper och verktyg som behövs för att integrera Sexualitet, samtycke och relationer, som en del av det värdegrundsarbete som ska genomsyra undervisningen från och med införandet av Lgr 22.

Bakgrund: Sjuksköterskan ställs inför utmaningar på personligt plan när hon möter lidande och döende patienter. I sjuksköterskeyrket är det nästintill oundvikligt att möta patienter vid livets slut. Mötet med döende patienter uppbringar blandade känslor hos sjuksköterskan och hanteras på olika sätt utifrån varje individ. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att identifiera sjuksköterskan känslomässiga upplevelser vid mötet med döende patienter. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde olika känslomässiga upplevelser som både var negativa och positiva, efter analys av 10 vetenskapliga artiklar identifierades fem olika teman: känsla av tillräcklighet – otillräcklighet, känsla av sårbarhet - utsatthet, känslor av involvering, känsla av balans mellan närhet och distans och känslan av professionell hanterbarhet. Slutsats: Utifrån studierna gavs en helhetsbild där sjuksköterskornas upplevelser i samband med vård av döende patienter beskrevs som obehagliga men även upplevelser av att känna tillfredställelse över att sjuksköterskan gjort vad hon kunnat för patienten. En mer positiv inställning till situationer och känslomässiga upplevelser framkom hos sjuksköterskor med mer erfarenhet. / Background: The nurse will face challenges on a personal level when she encounters suffering and dying patients. In the nursing profession, it is almost inevitable to meet patients at end of life. Meeting with dying patients brings up mixed feelings in the nurse and are managed in different ways based on each individual. Objective: The aim of this study was to identify the nurses’ emotional experiences when meeting with dying patients. Method: A literature study with qualitative approach. Results: The nurses experienced different emotional experiences that were both negative and positive, after an analysis of 10 scientific articles, five different themes were identified: sense of adequacy - inadequacy, sense of vulnerability - exposure, sense of involvement, sense of balance between closeness and distance and sense of professional manageability. Conclusion: Based on the studies presented an overall picture of the nurses' experiences in connection with the care of dying patients were described as unpleasant but also experiences of satisfaction when the nurse did what she could for the patient. A more positive approach to situations and emotional experiences was revealed by nurses with more experience.

Sedan lanseringen av ChatGPT i november 2022 har användandet av tjänsten ökat explosionsartat. Den artificiellt intelligenta chattboten har klivit in på arbetsplatser runtom i världen och sålunda börjat förändra arbetspraktiken för många yrkesgrupper. HR är en yrkesgrupp som har varit präglad av de senaste 60 årens teknologiska utveckling. Denna studie undersöker hur HR-arbetare använder ChatGPT i arbetet och hur de i relation till chattboten upplever sin professionella identitet. Genom en kvalitativ undersökning med 14 semistrukturerade intervjuer finner vi att HR-arbetare använder ChatGPT som en medarbetare i olika bemärkelser. Användandet av ChatGPT avlastar administrativ arbetsbörda och möjliggör mer interaktivt och strategiskt arbete, vilket bekräftar och förstärker den mellanmänskliga, kreativa och innovativa upplevelsen av den HR-relaterade professionella identiteten. / Since the launch of ChatGPT in November 2022, the usage of the service has skyrocketed. This artificially intelligent chatbot has made its way into workplaces around the world, thus beginning to transform the work practices of many professional groups. HR is a professional group that has been shaped by the technological advancements of the past 60 years. This study examines how HR professionals utilize ChatGPT in their work and how they perceive their professional identity in relation to the chatbot. Through a qualitative investigation involving 14 semi-structured interviews, we find that HR professionals use ChatGPT as a co-worker in various ways. The use of ChatGPT unburden administrative workload and enables more interactive and strategic work, confirming and enhancing the interpersonal, creative and innovative perception of the HR-related professional identity.

Denna studie bygger på sju djupintervjuer med fritidshemslärare som undervisar eller har undervisat i fritidshem och musik. Studiens syfte är att undersöka hur fritidshemslärare upplever att deras professionsidentitet påverkas av att arbeta i två skilda verksamheter. Syftet är även att undersöka vilka möjligheter och begränsningar lärare upplever att det dubbla uppdraget medför. Frågeställningarna som behandlas är: vilka möjligheter och begränsningar upplever fritidshemslärare att det finns med att undervisa i både fritidshem och musik? Hur beskriver fritidshemslärare sin dubbla roll? Hur upplever fritidshemslärare sin professionsidentitet när de växlar mellan två yrkesroller? Resultatet analyseras med ett professionsteoretiskt ramverk och begreppen autonomi, jurisdiktion och hybrid professionell identitet. Resultatet visar att samtliga fritidshemslärare upplever en hybrid professionsidentitet som kan vara positiv för undervisningen om rätt förutsättningar ges. Föratt kunna upprätthålla den hybrida professionella identiteten behövs ställtid, planeringstid och samverkan. Resultatet visar även att fritidshemsprofessionen har expertkunskaper som skiljer sig från andra lärares, detta blir framförallt synligt i relationsskapandet med elever. Studien visar dessutom att fritidshemsrollen väger tyngre än musiklärarrollen, men att det går att dra nytta av båda rollerna.

Forskningsfråga: Finns det ett samband mellan revisorns riskbedömning och yrkeserfarenhet? Skiljer sig sambandet mellan olika riskfaktorer? Påverkar yrkeserfarenhet den totala riskbedömningen? Syfte: Syftet är därför att undersöka om revisorns riskbedömning inför nio riskfaktorer påverkas av yrkeserfarenhet. Metod: Studien genomfördes genom en kvantitativ metod med datainsamling   genom enkäter. Deskriptiv statistik användes för att presentera hur riskbedömningen blev utifrån medelvärdet och var standardavvikelsen var som störst respektive minst. Detta följdes av Pearsons korrelationsanalys, för att se sambandet mellan riskfaktorer och yrkeserfarenhet för varje riskfaktor, och en enkel linjär regression för den totala riskbedömningen. Slutsats: Studien visade att det inte fanns något statistiskt säkerställt samband mellan yrkeserfarenhet och riskbedömning för enskilda riskfaktorer eller för den totala riskbedömningen. Baserat på det kommer studien fram till att riskbedömningen inte påverkas av yrkeserfarenhet. / Research questions: Is there a relationship between auditor's risk assessment and professional experience? Does the relationship differ between different risk factors? Does auditor’s professional experience affect the overall risk assessment? Purpose: The purpose of this study is to determine if the auditor's risk assessment of nine risk factors is affected by experience. Method: The study was conducted through a quantitative method with data collection through questionnaires. Descriptive statistics were used to present how the risk assessment turned out based on the mean value and standard deviation. This was followed by Pearson's correlation analysis, to see the relationship between risk factor and professional experience for each risk factor, and a simple linear regression for the overall risk assessment. Conclusion: The study shows no statistically significant correlation between professional experience and risk assessment for the nine risk factors individually nor together. Based on the results, auditor’s professional experience does not affect the risk assessment.

Studiens syfte är att belysa förutsättningar för förskollärares professionella lärande och ämneskompetens som ett steg i professionsutvecklingen. För att besvara vårt syfte har vi utgått ifrån tre förskollärares och en förskolechefens tankar och erfarenheter av Matematiklyftet i förskolan. I analysen av vårt empiriska material har vi använt följande teoretiska begrepp: ämnesdidaktik, förskollärarens kompetens och det professionella lärandet. Matematiklyftet har erbjudit möjlighet till förskollärarna att utveckla de nödvändiga kompetenser som de behövde för att kunna tillmötesgå målen i Lpfö 98/2010 för barns matematiska utveckling. Analys och resultat visar att en kompetensutvecklingsinsats, som Matematiklyftet är, inte bara bidrar med ämnesdidaktiska kompetenser hos förskollärare utan den kan påverka pedagogens tankesätt i ett större sammanhang.

Studiens syfte är att utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv undersöka vad det kan innebära att inneha en kristen subjektsposition som pedagog i förskola. Detta har studerats genom semistrukturerade intervjuer med kristna pedagoger, varav två arbetar på förskola med kristen profil och två arbetar på förskola utan kristen profil. Fokus i studien har varit begrepp som privat, profession, norm och subjektsposition. Resultatet visar på att sekulariseringsnormen är stark inom förskolor utan kristen profil och påverkar handlingsutrymmet för de med kristen subjektsposition. Resultatet visar även att en kristen subjektsposition ytterst sällan får lov att vara del av professionen utifrån det handlingsutrymme som diskursen erbjuder. Det visar sig dock att vid ett fåtal tillfällen, såsom till exempel kris och sorg, kan en kristen identitet och erfarenhet ses som positiv för professionsutövning.

Skolverket pekar på fyra orsaker till de allt sämre skolresultaten; decentralisering, individualisering, differentiering samt bostadssegregering. För att nå bättre resultat i skolan implementerade regeringen kunskapskrav i grundskolan. Eleverna på högstadiet fick genom Lgr 11(Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) krav på sig att kunna ämnet. I den nya lärarutbildningen har studenterna mål de ska uppnå. Då lärarstudenterna ska utbilda framtidens medborgare, krävs det att studenterna har kunskaper som relaterar de kunskapskrav som är uppsatta i Lgr11.I styrdokumenten för högskolan och grundskolan anvisas lärarna att undervisa utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. För att detta ska kunna vara möjligt måste studenterna få kunskaper om hur och vart de kan hitta information som är vetenskapligt bestyrkt Detta arbete har gjort en undersökning hur den vetenskapliga grunden kopplas mellan lärarutbildningen och högstadiet. Att vara professionell kräver gedigen kunskap om det arbete som ska utföras. Genom att problematisera begreppet ”professionell” möjliggörs en förståelse om lärarstudenter är tillräckligt professionella (d.v.s. tillräcklig kunskap) inför läraryrket när de examineras från lärarutbildningen.Studenternas vetenskapliga uppsatser syftar det till att utveckla det vetenskapliga skrivandet samt öva färdigheter i vetenskaplig metod. Dessa uppsatser har dålig eller ingen koppling till verksamhet och undervisning i skolan. Studenternas vetenskapliga arbeten borde handla om utvecklingen av lärarutbildningen för att studenterna ska bli bättre rustade och professionella lärare. Genom att använda frirumsteorin, så finns det en möjlighet att uppnå ett syfte med uppsatser genom att appliceras dem på verkliga projekt. Frirumsteorin kan användas av både grundskolan och högskolan för skolutvecklingen. Genom ett samarbete mellan skolorna möjliggörs en professionell ingång till läraryrket. / The School Agency points to four reasons for the deteriorating school performance; decentralization, individualization, differentiation and residential segregation. In order to achieve better results in school, the government implemented proficiency in elementary school. Students in the lower education received by LGR 11 (Curriculum for primary schools, pre-school class and the leisure) demands to know the subject. The new teachers education the student’s only have goal they need to achieve. When teaching students is going to train future citizens, it is required that students have the knowledge that relates the requirements in the elementary school.The governing documents for the college and elementary school, teachers are assigned to teach on a scientific basis and proven experience. For this to be possible, it must be part of the teaching in the School of Education so that students are prepared for this. This work has made a study what is actually meant by a scientific basis. In what way is scientific research at the university linked for the education in elementary school?Being a professional requires thorough knowledge of the work to be performed. By problematize the concept makes it possible to understand if students are professional enough (i.e. have profound knowledge) facing the teaching profession when they graduate from the university. Students write essays on scientific founding at the college but it receives no purpose except that education is based on scientific grounds. By using freespace theory, there is a possibility to achieve an object of the papers by applying them in real projects. Both the school and college for school development can use the freespace theory. Through a partnership between the schools makes it possible to achieve a professional entrance into the teaching profession.