• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 217
  • 11
  • 1
  • Tagged with
  • 229
  • 111
  • 66
  • 48
  • 47
  • 46
  • 36
  • 36
  • 34
  • 29
  • 29
  • 27
  • 25
  • 24
  • 24
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
81

The Cuban nurse’s experiences of working and living in the same neighbourhood as her patients / Den kubanska sjuksköterskans upplevelse av att arbeta, bo och leva i samma område som sina patienter

Trujillo Ericsson, Eliza, Henrikson, Maja January 2015 (has links)
No description available.
82

Professionell identitet : Förskollärares yrkesspecifika kompetenser, i en förskola på vetenskaplig grund. / Professionell identity : Preschoolteachers jobspecific skills, i a preschool on a scientific basis.

Grander Berglund, Victoria, Wolf, Jenny January 2014 (has links)
2011 fick det svenska utbildningsväsendet en ny skollag, i vilken det står att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Tidigare studier har påvisat att förskollärare känner en osäkerhet inför vad det vetenskapliga begreppet innebär. Den här studien syftar till att undersöka förskollärares yrkesidentitet och yrkesspecifika kompetenser i relation till att förskolan vilar på vetenskaplig grund. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv vilket innebär en syn på människor som deltagare i en social interaktion där handlingar och tänkande är situerade i en social kontext.  Studiens empiriska data härrör från fokusgrupper med förskollärare samt intervjuer med en lektor och en professor. Analysarbetet har genomförts med inspiration av Grounded Theory. Resultatet består av sju olika kategorier. Kollektiv kompetens som praxisbunden och verbal, Kompetens i form av görande, Kompetens som förmåga att hantera en komplex verksamhet, Personlighet som kompetens, Reflektion som kompetens, Se och förstå barns intentioner samt Kompetens och identitet i relation till en vetenskaplig grund. Det framkommer en hög kompetens hos förskollärare när de samtalar om sin verksamhet, men de har svårt att uttrycka sin kunskap i relation till vetenskapliga teorier. När de sätter ord på sin kompetens gör de det i termer av ett görande i en kollektiv och praxisbunden kultur.
83

Revisorn 3.0 - identitetskrisen som inte finns

Olsson, Nils H., Pergård, Sebastian January 2014 (has links)
Syfte: Syftet med studien är att utforska hur revisorns egenskaper och uppfattningar om en god revisor påverkar den professionella och organisatoriska identiteten. Metod: Genom att använda oss av ett positivistiskt synsätt i kombination med en deduktiv ansats och en kvantitativ metod har vi erhållit vårt empiriska material. Teoretiskt perspektiv: Studien utgår från litteratur gällande revisorns traditionella och nya roll. Vidare har teori om professionell och organisatorisk identitet använts samt andra teorier inom vårt ämnesområde. Empirisk metod: SPSS har använts för att analysera vår empiri som erhållits genom en kvantitativ metod, enkäter. Empirin har analyserats genom multipel regressionsanalys samt faktoranalys. Resultat: Vårt resultat visar på att organisatorisk och professionell identitet lever i symbios och kan numera betraktas som en totalidentitet för revisorn. / Purpose: The purpose of this study is to explore how the characteristics of an auditor and an auditor’s perception of a well performing auditor effects the professional and organizational identity. Methodology: By using a positivistic view with a deductive approach and a quantitative method we have obtained our empirical material. Theoretical perspective: The study emanates from literature regarding the auditor’s traditional and new role. Furthermore theory about professional and organizational identity have been used among other theories within our research area. Empirical methodology: SPSS has been used to analyze our empirical foundation obtained through a quantitative method, surveys. The empirical foundation has been analyzed through multiple regression analysis and factor analysis. Conclusions: The result of our study shows a symbiosis between professional and organizational identity. They should now be considered as a one-unit identity.
84

Att gå vilse och finna nya vägar. En kvalitativ uppsats om upplevelser av psykoterapiintegration - under utbildningen och i yrkeslivet / Getting lost and finding new pathways. A qualitative study exploring experiences regarding psychotherapy integration - durin training and in clinical practice

Gustafsson, Josefin, Nilsson, Fridah January 2014 (has links)
No description available.
85

Etik, ansvar och legitimitet : En kvalitativ studie om hur PR-konsulter förhåller sig till professionell etik

Helgesson, Elin January 2014 (has links)
Titel: Etik, ansvar och legitimitet - En kvalitativ studie om hur PR-konsulter förhåller sig till professionell etik Författare: Elin Helgesson  Kurs, termin och år: MK032G Medie- och kommunikationsvetenskap GR (C) C-uppsats, HT13, 2013-2014. Antal ord i uppsatsen: 19 468 ord. Problemformulering och syfte: Debatten om hur PR-branschen finner sin legitimitet är en central fråga som PR-skrået i helhet tampas med. Det sätt som branschen försökt uppnå en yrkeslegitimitet är att påvisa sitt arbete för allmänintresset och sin positiva roll för demokratin. Emellertid ifrågasätts PR-konsulternas förmåga att representera allmänintresset. Detta eftersom PR-konsulterna befinner sig i en balansakt mellan att de dels som en profession bör arbeta för allmänintresset, och dels att de aktivt ska arbeta för att främja olika särintressen för deras olika uppdragsgivare. En balansakt som ifrågasätter etiken i branschen. Detta lyfter frågan om hur PR-konsulter underbygger sitt handlade som etiskt och vad de anser utgör etiskt beteende inom den egna branschen. Utifrån denna bakgrund är syftet med denna studie är att undersöka hur PR-konsulter ser på professionell etik ur perspektivet av att företräda olika parters intressen. Metod och material: Samtalsintervjun som metod är vald i studien, och totalt åtta respondenter intervjuades. Samtalsintervjuerna genomfördes på respektive respondents kontor och följde en färdiggjord intervjumanual. Efter intervjuerna genomförts transkriberades samtliga intervjuer för att underlätta en god analys. Huvudresultat: Ur respondenternas svar går det att tolka att deras bild a professionell etik egentligen utgörs av att PR-konsulterna själva ska ha en god personlig etik, som även kan appliceras i arbetet. Ett resonemang som i stor grad är paradoxalt och påvisar hur bilden av yrkesetik skiljer sig åt mellan forskarna och PR-utövarna. PR-konsulterna menar att etiken i den egna branschen är på en god nivå även om de ser en förbättringspotential på vissa punkter. Till skillnad från flertalet forskare utrycker en majoritet av respondenterna att det inte finns något uttalat behov av ett etiskt regelverk eller reglering för PR-utövarna. Detta eftersom PR-konsulerna ger ett intryck av att varje PR-konsult utifrån sitt personliga etiska ställningstagande upprätthåller en grad av professionalism som är nödvändig. PR-konsulterna finner sin legitimitet i att de aktivt utvärderar frågor och klienter ur ett etiskt perspektiv. Detta etiska ställningstagande skapar en form av restriktioner i påverkansarbetet som medför att det utförs på ett etiskt sätt och inte skadar allmänintresset. I relation till Edgetts kriterier för att företräda olika intressen på ett etiskt sätt går det att uttolka att respondenterna värderar kriterierna utvärdering, prioritet, sekretess och känslighet högt. Emellertid kompliceras detta av att strategiska och marknadsmässiga inslag har en inverkan på beslutfattandet. Nyckelord: Etik. PR-konsulter. Advocacy/påverkansarbete. Public Relations (PR). Legitimitet. Professionell etik.
86

Förskolekultur : En vetenskaplig essä om hur olika förhållningssätt påverkar förskolan

Jonsson, Kristine January 2013 (has links)
In my scientific essay, I an experienced child minder, describe two different preschools cultures and investigate how preschool culture can be influenced and created by different conditions. In my first story I describe a professional preschool with a preschool director who is involved in the activities every day. The second story is about a preschool that is characterized by a different preschool culture and members of the staff who are stuck in old patterns and with an absent preschool director. What is it that really creates a professional preschool? I want through my essay highlight pedagogues child perspective, attitude, approach to ethics and preschool values. I'm also researching preschool manager's responsibility and commitment in the preschool educational activities. The text treats communication as an important aspect of a preschool to function. To examine the issue of preschool culture, I use current research literature on professional ethics reflecting on what it is that can affect a preschool culture. It's also about the pedagogue’s ability to handle different situations with children, parents and colleagues, in a respectful manner. All employees within the preschool have the same mission and commitments including through preschool curriculum. "Why is there a difference between preschool cultures and the quality of preschools? And "How can I, as an experienced child minder, influence and develop the educational activities, values and attitudes that have characterized a preschool for many years?" I have come to the conclusion that commitment and understanding about the preschool assignments both from the preschool manager and pedagogues contribute to how a preschool culture is created. Above all, each and every individual within the preschool has an important role in the preschool in order to create a professional environment with a culture of good quality.
87

Revisorns bedömning av fortsatt drift : en kvalitativ studie om faktorer som kan påverka revisorns bedömning av fortsatt drift

Alftén, Isabelle, Håkansson, Sofia January 2018 (has links)
Skandaler inom revisionsprofessionen har lett till en ökad kritik mot revisorer, eftersom deras förmåga att upplysa om problem med fortsatt drift ifrågasattes. I revisionsberättelsen ska revisorn uttala sig om det föreligger tvivel till fortsatt drift, vilket är ett stort ansvar eftersom det handlar om en bedömning av framtida händelser. Forskning visar att bedömningar av fortsatt drift mellan byråer skiljer sig åt beroende på olika faktorer som kan påverka revisorns bedömning. Detta leder till en nyfikenhet för vilka faktorer som kan påverka revisorns bedömning av fortsatt drift. Syftet med studien är att identifiera revisorer i olika revisionsbyråers tillvägagångssätt vid bedömning av fortsatt drift för att skapa en ökad förståelse för vilka faktorer som kan påverka en revisors bedömning av fortsatt drift. Studiens ansats är abduktiv där teorin utgår ifrån revisorns bedömning av fortsatt drift, men som vidare innehåller teorier som kan förklara och hjälpa till att tolka hur revisorn fattar sitt beslut om fortsatt drift. För att få ytterligare förståelse har semi-strukturerade intervjuer utförs med auktoriserade revisorer på olika revisionsbyråer. Empirin från intervjupersonerna resulterar i nya iakttagelser i form av de berättelser revisorerna ger om sin kunskap och erfarenhet av fortsatt drift. Slutsatsen av denna studie är att de olika faktorer som påverkar revisorns bedömning av fortsatt drift är byråstorlek, klientportfölj, kunskap, erfarenhet, specialistpersonal, beslutsstöd, användning av beslutsstöd, samt lagar och standarder.
88

Professionellt lärande i en kollaborativ lärgrupp för idrottslärare : En fallstudie över ett aktionsforskande kollaborativt skolutvecklingsprojekt

Wiklander, Petter January 2018 (has links)
Aktionsforskning är ett exempel på en skolnära forskningsansats för att utveckla ett professionellt lärande hos lärare, vilket förväntas leda till en utveckling av verksamheten såväl som av lärarnas förståelse av sin egen undervisningspraktik. Studien beskriver och undersöker hur gemensamma reflektioner och ett undersökande arbetssätt i en kollaborativ lärgrupp kan utveckla ett professionellt lärande hos lärare. Forskningsfrågorna som ställdes var: Hur beskriver lärare att de utvecklar sitt professionella lärande i en kollaborativ lärgrupp med ämneskollegor? Hur kan lärare, genom arbete i en kollaborativ lärgrupp, utveckla och förändra (a) undervisningspraktiken, (b) förståelsens av praktiken? Studien har ett sociokulturellt perspektiv på lärande som teoretisk utgångspunkt.  Undersökningen har genomförts som en fallstudie med en aktionsforskande ansats. Empirin har samlats in genom en triangulering av datainsamlingsmetoder, där kvalitativa intervjuer med lärarna i lärgruppen varit tongivande för analysen. Resultatet visar att lärarna uppfattar att arbetssättet lett till ett Ökat reflekterande förhållningssätt, en Ökad handlingskraft att förändra sin praktik, Fördjupade ämnesdidaktiska diskussioner och Nya perspektiv på lärande. Lärarna har även utvecklat metoder för att tydliggöra och kommunicera lärandemål för undervisningen och utvecklat en mer begriplig, hanterbar och meningsfull undervisningspraktik. Det visar även på vikten av att frågeställningarna och förbättringsaktionerna i utvecklingsarbetet utgår från upplevda problem och utvecklingsbehov i praktiken. När ett sådant förhållningssätt integreras i en skolas utvecklingsarbete kan lärare utveckla sitt professionella lärande och sin handlingskraft att förändra sin undervisning. / Action research is an example of an educational research approach to develop teachers' professional learning. The study describes and examines how collaborative reflections and an exploratory approach in a learning community can develop professional learning amongst teachers. The research questions asked were: How do teachers describe that they develop their professional learning in a collaborative learning community with subject colleagues? How can teachers, through work in a collaborative learning community, develop and change (a) their teaching practice, (b) their understanding of the teaching practice? The theoretical framework is based on the sociocultural perspective. The survey has been conducted as a case study with an action research approach. The data has been gathered through a triangulation of data collection methods, where qualitative interviews have been influential to the analysis. The result shows that the teachers perceive that the process led to an enhanced reflective approach, an increased ability to change, deepened subject didactic discussions and new perspectives on learning. The analysis shows that teachers developed methods to clarify and communicate learning objectives for teaching and develop a more comprehensible, manageable and meaningful teaching practice. It also demonstrates how important it is that the developmental topics and actions are based on experienced problems and developmental needs in practice. When such an approach is integrated into a school's development plan, teachers can improve their professional learning and ability to change their teaching.
89

Kan ekonomisk brottslighet misstänkas? : En kvalitativ studie av revisorns tolkning av misstankegraden i revisorns anmälningsskyldighet

Häggblom, Christer, Palmgren, Saga January 2018 (has links)
Ekonomisk brottslighet (ekobrott) i företag är ett stort samhällsproblem både i Sverige och internationellt. Många blir omedvetet drabbade av brotten och mörkertalet bedöms vara stort. I Sverige har revisionen sedan 1999 varit en del i svenska statens plan för att förebygga och upptäcka ekobrott i företag. Revisorerna ålades därmed en skyldighet att anmäla misstanke om ekobrott som upptäcks vid revisionen. Införandet av revisorns anmälningsskyldighet bemöttes med blandade reaktioner från yrkeskåren. Skyldigheten ansågs framför allt vara svår att efterleva då revisorerna menade sig sakna relevant juridisk kunskap. Vidare fanns inte någon tydlig praxis över hur misstankegraden “kan misstänkas” skulle tolkas. Aktuell forskning inom området är begränsad och fokus har där framför allt berört vilka effekter anmälningsskyldigheten har medfört på omfattningen av ekobrott. Med bakgrund av detta undersöker detta examensarbete hur revisorerna idag, ca 20 år efter införandet, tolkar och tillämpar rekvisitet “kan misstänkas” i revisorns anmälningsskyldighet. Studien baseras på sex semistrukturerade intervjuer, varav fyra intervjuer är med auktoriserade revisorer från olika revisionsbyråer i Sverige, en intervju med en ekorevisor på Ekobrottsmyndigheten, samt en intervju är med en jurist på Revisorsinspektionen. Intervjuerna har även innefattat tre fallstudier, eller Case, för att jämföra hur myndigheterna förväntar sig att revisorerna ska tolka och tillämpa “kan misstänkas” med hur revisorerna faktiskt agerar. Resultatet visar att det i vissa fall finns skillnader i tolkningen och tillämpningen av misstankegraden. Dessa skillnader grundar sig i revisorns kompetens, professionella skepticism och oberoende och orsakas av revisorns oro att göra fel, saknad grundkunskap, bristande vidareutbildning, bristande oberoende, samt revisorns personliga inställning till anmälningsskyldighetens verkan. Skillnaderna orsakar i sin tur att revisorn inte upptäcker brott som denne rimligen bör upptäcka eller att revisorn upptäcker brott men inte gör någon anmälan. Dessa konsekvenser medför vidare brister i revisionens kvalitet och revisorernas yrkesetiska kod. För att komma tillrätta med denna problematik finns ett flertal möjligheter. Utbildning, ökad tillsyn och olika ändringar av det aktuella regelverket är möjliga lösningar som framkommit av studiens resultat. Studiens resultat visar att revisorerna, efter 20 års arbete med anmälningsskyldigheten, i vissa fall fortfarande inte fullt ut behärskar tolkningen och tillämpningen av rekvisitet “kan misstänkas”.
90

Vårdenhetschefen sätter agendan : Att stödja nya sjuksköterskor att växa in i yrkesrollen / Nurse Managers setting the agenda : Supporting new nurses to grow into the professional role

Ottosson Högberg, Sara January 2017 (has links)
Bakgrund: Nya sjuksköterskor upplever svårigheter med att möta den nya yrkesrollen. För att stödja nyexaminerade att växa in i sjuksköterskerollen samt för att utveckla sin kompetens och praktiska färdigheter spelar introduktionsprogram så som kliniskt basår samt ledarskapet en viktig roll. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva vårdenhetschefers erfarenheter av att skapa förutsättningar för nyexaminerade sjuksköterskor att växa in i sin professionella yrkesroll under kliniskt basår. Metod: Studien är baserad på en kvalitativ metod. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer samlades data in från nio vårdenhetschefer och analyserades sedan genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet baseras på fem kategorier som beskriver hur vårdenhetschefer skapar förutsättningar för de nya sjuksköterskorna på vårdavdelningen: organisera introduktion till vårdarbetet, värna om personalgruppen, skapa tillfälle för lärande, att utöva ett engagerat ledarskap samt ha en stödjande attityd. Slutsats: Resultatet visar på att det är många faktorer som påverkar sjuksköterskornas förutsättningar och att vårdenhetschefernas förhållningssätt är komplext. Genom att visa stöd, genom att delta i sjuksköterskornas socialiseringsprocess och genom att organisera introduktion och vårdarbete efter individuella behov så kan det främja sjuksköterskors lärande och rollbyggande. Det kräver ledare som är aktiva och engagerade och som förstår sin roll i den process det innebär för sjuksköterskor att växa in i yrkesrollen. De förutsättningar som presenteras i resultatet skulle kunna stärka nya sjuksköterskor i att växa in i den professionella yrkesrollen samt bidra till att de stannar kvar i yrket. / Background: New graduate nurses experience difficulties in meeting the expectations of the new professional role. Leadership has been shown to be important when supporting new graduate nurses develop a professional role and develop competence and practical skills. Aim: This study aims to describe nurse managers´ experiences of creating prerequisites for new graduate nurses to grow into the new professional role during an introduction program. Method: A qualitative method was used in this study. Data was collected through semi-structured interviews and analyzed using qualitative content analysis. A total of nine managers were interviewed. Results: The result presents five categories shown to be important when managers support new graduate nurses to grow into the new professional role: organize introduction to the clinical work, care for the group of personnel, create opportunities for learning, exercise a committed leadership and having a supportive attitude. Conclusion: The result suggests that many factors affect nurse's conditions on the ward and that the manager's approach is complex. By showing support, participating in nurse's social process and by organizing the introduction and clinical work, it could promote learning and professional role-building among new graduate nurses. This requires leaders who are active and dedicated, and understand their role in the nursing process of growing into the professional role. The conditions that are presented in this study could strengthen new graduate nurses to grow into the professional role and could promote their intention of remaining in the profession.

Page generated in 0.0825 seconds