• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 217
  • 11
  • 1
  • Tagged with
  • 229
  • 111
  • 66
  • 48
  • 47
  • 46
  • 36
  • 36
  • 34
  • 29
  • 29
  • 27
  • 25
  • 24
  • 24
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
61

Mentorskap - professionsutveckling i förskolan

Nebes, Amelie January 2014 (has links)
No description available.
62

Den undervisande högskolebibliotekariens professionella lärande : Berättelser om kompetens och utveckling

Delhommeau, Heidi January 2018 (has links)
Biblioteken står i frontlinjen för många av kunskapssamhällets snabba förändringar. Frågan hur professionen ska kunna möta nya krav i sin verksamhet är idag mer aktuell än någonsin: vilka färdigheter och kompetenser krävs och hur ska dessa utvecklas? Som ett inlägg i debatten undersöker denna uppsats undervisande högskolebibliotekariers lärande för att ur denna förståelse identifiera framgångsfaktorer och utvecklingsmöjligheter för kontinuerlig professionell utveckling. Genom litteraturstudier och djupintervjuer med fyra undervisande högskolebibliotekarier framträder bilden av ett yrke som kännetecknas av varierande förutsättningar och arbetsuppgifter, där nyfikenhet och en vilja att utvecklas är centralt. Man tar själv ansvar för sitt lärande och lärobehoven tenderar att vara praktikorienterade och handlar om ämneskunskap, pedagogik, didaktik, teknik samt den akademiska miljö där man verkar. Trots att vikten av vetenskaplig grund och teoretisk förankring lyfts så står detta tillbaka för det informella och praktiknära lärandet där en själv, de egna intressena och erfarenheten – att göra, testa, pröva, söka, kolla upp och läsa på – framställs som viktigast vid sidan av de möten, samtal och utbyten man kan ha med kollegor och målgrupper. Framgångsfaktorer för kontinuerlig professionell utveckling som identifieras är det utvecklingsstödjande klimat som arbetsplatsen upplevs som, där utbildning och lärande ses som ett naturligt inslag och man har frihet att utforma och utveckla varierande och utmanande arbetsuppgifter. Man ingår i arbetsteam med goda förutsättningar att diskutera och bolla med kollegor. Chefen är positivt inställd till kompetensutveckling, möjlighet finns att delta i både formella och informella läraktiviteter och man är delaktig i sin egen kompetensutveckling som står i samspel med arbetsuppgifter och är väl förankrad i behov. Positiva effekter syns genom att respondenterna känner sig trygga i sin roll som undervisare och med sina kompetenser samtidigt som de behåller drivet och viljan att fortsätta lära sig och utvecklas. De utvecklingsmöjligheter som identifieras handlar om att komplettera vad som tycks vara en väl fungerande kompetensutveckling med fokus på yrkespraktik med en som främjar ett mer formellt, strukturerat och systematiskt lärande där vetenskap, teori och forskning ges större plats. Här skulle utbildare, yrkesföreningar och chefer kunna inta en mer proaktiv roll.
63

Specialistsjuksköterskors upplevelse av professionell handledning

Asgarzadeh, Mahtab, Paust, Karin January 2013 (has links)
Specialistsjuksköterskor, exempelvis distriktsjuksköterskor och barnmorskor, arbetar självständigt. De behöver ofta göra avancerade bedömningar och fatta snabba beslut utan tillgång till läkare. Syftet med examensarbetet var att undersöka specialistsjuksköterskors upplevelse av att delta i professionell handledning. Denna studie utgår från en kvalitativ ansats med en konventionell kvalitativ innehållanalys. För att uppnå ett brett urval kontaktades verksamheter inom intensivvård, akutsjukvård, ambulans-och psykiatrivård samt även verksamhetsansvariga inom den kommunala vården. Professionell handledning visade sig bara vara aktuellt inom psykiatrisk vård och till viss del inom kommunal vård och omsorg. Åtta intervjuer utfördes som analyserades och resultaten presenteras i fyra kategorier. Dessa är: handledning ökar vårdkvaliteten, kompetensutveckling genom professionell handledning, reflektion och bekräftelse samt handledarens roll. Sjuksköterskan anser att handledning i grupp är ett öppet forum där det finns möjlighet att både lära sig från andra människor och tillsammans hitta en lösning. De kan i handledningsgruppen stödja varandra på ett sätt som underlättar för dem att gå vidare och möta problemen i arbetet. Studien visar fynd på att professionell handledning minskar stress och utbrändhet hos sjuksköterskor. / Program: Fristående kurs
64

Bibliotekariers yrkesroll på integrerade bibliotek : undersökning av bibliotekariers uppfattningar inom integrerade folk- och skolbibliotek / Librarian´s professional role in an integrated library : investigation of librarians perceptions in integrated public and school libraries

Landgren, Mette January 2007 (has links)
This master thesis deals with the problem of integrated libraries. The number of integrated public and school libraries has significantly increased over time. These libraries are integrated for different reasons, most often because of economic considerations. The goal of the thesis is to investigate librarians´ understanding and perceptions of the professional role in this type of integrated libraries. I have investigated how librarians see and interpret their own professional role, and what factors influence their perceptions in an integrated library.The three main questions are: How do the librarians explain their professional role in an integrated library? How does their professional role change because of the fact that they work in an integrated environment? What factors, according to the librarians, influence and/or change the professional role mostly? The data has been collected through interviews with eight librarians at integrated libraries. They were employed as public librarians, school librarians or had a combined job of a public and school librarian. The method I have used is a combination of qualitative interviews and literature studies. The analysis is based on the topics emerging from the interviews with eight respondents and the literature.The study reveals that the professional role of a librarian is influenced and changed by an integrated public and school libraries´ environment. In this environment, a public librarian usually has to diminish the role and functions of a public librarian and also play a bigger pedagogical role. Another factor that influences the librarian’s role is that a librarian experiences fragmentation of his role and duties that is stressful. It is difficult for the librarians to decide the right level of service for the visitors of the integrated library. Despite this, librarians like their work. The reason for this is that they have very different work issues and also a very close contact with users. The librarians also work with different categories of staff and users and this is also a factor that influences their professional role. It is also difficult to give hundred percent of ones attention to any of the professional roles if one person has to fulfil both of them. It is also very important that a written agreement (or contract) is produced to regulate the work and activities of the librarians in integrated libraries. A school, a school library, and a public library have to negotiate this written agreement in detail and it is very important that all components of an integrated library are represented in this agreement. / Uppsatsnivå: D
65

Professionell barnteater på folkbibliotek : ”att bli berörd, att bli glad, att få skratta” / Professional Children’s Theatre in Public Libraries : “to be moved, to be happy, to laugh”

Rakowska, Sylwia January 2009 (has links)
This master’s thesis concerns the performance of professional children’s theatre in public libraries. With qualitative interviews I have looked into how four children’s librarians and two theatre consultants appreciate professional children’s theatre, and furthermore I have looked into their view on the importance of theatre for children. My intentions have also been to investigate their views on the function and status of children’s theatre in public libraries and also the relationship between library and theatre activities for children. The empirical findings have been analyzed using theory and previous research. The quality aspect of children’s theatre has been analysed using Willmar Sauter’s communication model, which analyzes the communication between the stage and the audience. The results show that children’s librarians and theatre consultants believe that the experience of quality is strongly connected to the theatre company’s treatment of the audience prior to the performance and their ability to maintain the communication with the audience through out the performance. The quality of the performance is also influenced by the children’s librarians and the theatre consultant’s perception of the working skills, intentions, conditions of production, and economical conditions of the theatre company. Furthermore the results show that the children’s librarians and theatre consultants are convinced that a positive experience of children’s theatre is potentially beneficial to children, due to its ability to confirm the child’s inner and outer world, and work as a means for processing and reflection. The results show that children’s theatre performed in libraries can serve a useful purpose in the relation between a child and its parents. The children’s librarians all consider children’s theatre to be an integral part of children’s libraries activities.
66

"Låt det ta sin lilla tid" : En kvalitativ studie om mötet mellan socialarbetare och klienten med utmattningssyndrom

Eiderbrant, Tove, Fredriksson, Sandra January 2019 (has links)
Denna studie har haft som ambition att genom semistrukturerade intervjuer försöka belysa hur olika aspekter av mötet mellan socialarbetare vid Uppsalas Arbetsmarknadsförvaltning och klienter med utmattningssyndrom ser ut. Detta med bakgrund i att utmattningssyndrom ökat i Sverige de senaste fem åren. Uppsatsen tar avstamp i stämplingsteori, stigmateori och olika mötesmodeller, och maktförhållandet mellan socialarbetare och klient diskuteras och problematiseras. Dessutom vävs vad som utgör ett professionellt förhållningssätt gentemot klienten in i analys och diskussion, där empati, empowerment och klientdemokrati blir återkommande faktorer för vad som utgör det professionella förhållningssättet. Resultaten visar framförallt på att informanterna aktivt har funderat kring hur de ska bemöta klienter med utmattningssyndrom, samt att de flesta av dem i någon mån reflekterat kring fördomar kring utmattade personer. Majoriteten av informanterna var av åsikten att de hade färre fördomar om personer med utmattningssyndrom än allmänheten, samtidigt som någonting som kan tolkas som fördomar om utmattade framkom även i intervjuerna. Det tyder på att många av fördomarna är omedvetna. Det framgår också att informanterna är samstämmiga kring att samarbetet mellan Arbetsmarknadsförvaltningen och sjukvårdsapparaten lämnar mycket att önska. Eftersom studien omfattar tio personer kan inga långtgående slutsatser av studien dras, utan studien är mer att betrakta som en inblick i yrkesverksamma socialarbetares tankar om mötet med de klienter som har utmattningssyndrom. Studien är begränsad till socialarbetarna ifråga, men det hade varit intressant att ta del även av utmattade klienters upplevelser av mötet med socialarbetare. Upplevelsen av att möta socialtjänsten som person med utmattningssyndrom är den andra sidan av mötet, som vi önskar att antingen vi eller andra får tillfälle att undersöka i framtiden.
67

Socionomstuderandes självkännedom : en enkätstudie om hur de själva upplever den

Crossler, Rita January 2005 (has links)
<p>Syftet med undersökningen var att mäta hur studenter vid Stockholms universitets allmänna</p><p>socionomlinje själva skattar sin självkännedom. En jämförelse gjordes mellan</p><p>termin ett och sex för att se om den självskattade självkännedomen utvecklats under</p><p>utbildningens gång. Jag gjorde en enkätundersökning där studenterna fick ta ställning</p><p>till olika påståenden samt svara på i vilken utsträckning olika faktorer inverkat. Resultaten</p><p>presenterades som en jämförelse mellan terminerna, men vissa resultat avseende</p><p>hela undersökningsgruppen presenterades också. Studien visar att samtliga respondenter</p><p>upplevde sig ha en god självkännedom. Man kan avläsa en tendens till att sjätteterminsstudenterna</p><p>i något högre utsträckning anser sig ha en mycket god självkännedom samt</p><p>att de upplever att självkännedomen har utvecklats under studietiden. Detta anser de</p><p>inte vara enbart utbildningens förtjänst utan faktorer såsom ålder, yrkeserfarenhet, relationer</p><p>samt kriser har också i stor utsträckning bidragit till utvecklingen av självkännedomen.</p><p>Bland de moment under utbildningen som man anser bidragit mest toppar praktikterminerna.</p><p>Studien gjordes utifrån ett psykodynamiskt perspektiv.</p>
68

Den professionella sjuksköterskan - i relation till den akademiska sjuksköterskeutbildningen

Björkström, Monica January 2005 (has links)
<p>The Professional Nurse in Relation to Academic Nursing Education</p><p>The increasing demands on the nurse’s competence in the society are reflected in laws and ordinances as well as in the transition of the nursing education to universities. The overall aim of this thesis was to illuminate, describe and understand nurses’ professional awareness in relation to academic nursing education.</p><p>The longitudinal studies I and II of the thesis included novice nursing students (n= 164/163), senior students (n=123/124), and nurses three to five years after graduating (n=83/82). Study III of the thesis covered a nationally random selection of nurses graduated during four different years before and after the implementation of the academic education (n=289). Study IV focused on senior students (n=155). The data were collected by means of three questionnaires: open questions where the respondents were asked to describe their views of a good nurse and a bad nurse (I); a scale for assessing the professional self in relation to others (modified Nurse Self Description Form) (II); and finally, a questionnaire designed to asses the nurses’ (III) and the students’ (IV) attitudes to and awareness of research within nursing (as developed in study III). The data were analysed by means of content analysis (I) and parametric and non-parametric statistical methods (II, III, IV), and factor analysis (III).</p><p>The result was that the characteristic of a good nurse ”to do good for others” emerged strongly and retained its dominant position throughout the education and beyond. ”To be competent and skilled” was also highly favoured and gained ground during and after the training. ”To have professional courage and pride” and ”to seek professional development” were considerably less prominent but increased slightly in importance over time (I). The professional self in relation to others in similar situations were generally rated as both strong among students and experienced nurses (II). Also in this respect there was an emphasis on the aspect of doing good for others. The professional self grew stronger over time in the areas of drive, objectivity, flexibility, ability to teach, ability to communicate and sociability, whereas the desire to contribute through research and knowledge mastery decreased over time (II). The process of developing into an experienced nurse, however, entailed increased awareness of the complexity of the nursing profession. The instruments for measuring attitudes to nursing research were validated through factor analysis, which generated seven factors termed ”research language,” ”need of research knowledge,” ”participation,” ”the profession,” ”meaningfulness,” ”study literature,” and ”developing–resources” (III). Nurses (III) as well as students (IV) expressed a positive attitude to nursing research and its application to the nursing profession. However, the nurses in particular stated that they seldom read scientific journals and seldom applied nursing research in their daily work.</p><p>To sum up, the research in this thesis shows that students and nurses only to a moderate extent displayed the professional awareness that the academic nursing education aims for. The traditional image of a good nurse was the most clearly manifested form of awareness, whereas insufficient awareness was registered in areas related to own responsibility for research-based practice. The result indicates a need for further collaboration between the nursing education and the health care sector, as well as for academically highly qualified nurses as resource persons in nursing practice, to support quality development in nursing, and serve as role models for students.</p> / <p>Den professionella sjuksköterskan i relation till den akademiska sjuksköterskeutbildningen</p><p>Kraven på en professionell sjuksköterska har ökat i samhället vilket synliggjorts genom olika lagar och författningar samt akademiseringen av sjuksköterskeutbildningen. Det övergripande syftet med avhandlingen var att belysa, beskriva och förstå sjuksköterskors professionella medvetenhet i relation till den akademiska sjuksköterskeutbildningen.</p><p>Delstudie I och II, som var longitudinella, inkluderade sjuksköterskestudenter i början av utbildningen (n=164/163), i slutet av utbildningen (n=123/124) samt sjuksköterskor tre till fem år efter examen (n=83/82). Delstudie III genomfördes med ett nationellt slumpmässigt urval av sjuksköterskor (n=289) examinerade vid fyra olika tillfällen före och efter det att sjuksköterskeutbildningen blev akademiserad. Delstudie IV inkluderade sjuksköterskestudenter strax före examen (n=155). Data har insamlats med hjälp av tre frågeformulär: ett med öppna svar där deltagarna beskrev sin syn på en bra sjuksköterska (I); ett med en skala för bedömning av det professionella jaget i förhållande till andra (modifierad Nurse Self Description Form) (II); ett om sjuksköterskors (III) respektive studenters (IV) inställning till och medvetenhet om omvårdnadsforskning (utvecklades i delstudie III). Data analyserades med hjälp av innehållsanalys (I) och parametriska och icke parametriska statistiska metoder (II, III, IV) samt faktoranalys (III).</p><p>Karaktäristiskt för en bra sjuksköterska var (I): ”att göra gott för andra”, vilket framträdde starkt och bibehölls till stora delar från nybörjarstudent till erfaren sjuksköterska; ”att vara kompetent och skicklig” framträdde också starkt samt ökade under och efter utbildningen; ”att vara modig och stolt i yrkesrollen” samt ”att sträva efter professionell utveckling” framkom i betydligt mindre grad men med en viss ökning över tid. Det professionella jaget i relation till andra i liknande situationer skattades generellt som starkt från nybörjarstudent till erfaren sjuksköterska (II). Även här fanns en betoning av att göra gott för andra. Det professionella jaget stärktes över tid inom arbetsförmåga, objektivitet, flexibilitet, undervisningsförmåga, kommunikationsförmåga och social förmåga medan det försvagades inom vilja att behärska kunskap och vilja att bidra till ny kunskap (II). Utvecklingen till erfaren sjuksköterska visade på en ökad medvetenhet om sjuksköterskeyrkets komplexitet. Instrumentutvecklingen för att skatta inställning till omvårdnadsforskning validerades genom faktoranalys som genererade sju faktorer benämnda ”forskningsspråket”, ”behov av forskningskunskap”, ”delaktighet”, ”professionen”, ”meningsfullhet”, ”studera litteratur” samt ”utveckling – resurs” (III). Såväl sjuksköterskor (III) som studenter (IV) angav en positiv attityd till omvårdnadsforskning och dess tillämpning i sjuksköterskans arbete. Däremot angav framför allt sjuksköterskorna att de i ringa grad läste vetenskapliga tidskrifter samt i ringa grad använde omvårdnadsforskning i det dagliga arbetet.</p><p>Sammanfattningsvis framkom att studenter och sjuksköterskor endast delvis uppvisade en professionell medvetenhet relaterat till intentionerna i den akademiska sjuksköterskeutbildningen. Den medvetenhet som tydligast framkom kan relateras till den traditionella bilden av en bra sjuksköterska medan de områden som framträdde som bristfälliga kan relateras till de krav som ställs på ett professionellt arbete grundat på vetenskap och beprövad erfarenhet. Resultatet påvisar behovet av fortsatt samverkan mellan sjuksköterskeutbildningen och vårdverksamheten samt behovet av sjuksköterskor med högre akademisk utbildning som resurspersoner för utveckling av en forskningsbaserad patientvård.</p> / Vid disputationstillfället var delarbete 1, den professionella sjuksköterskan – i relation till den akademiska sjuksköterskeutbildningen, accepterat för publicering.
69

Introduktion och handledning vid Akademiska sjukhuset : Nyutexaminerade sjuksköterskors åsikter

Woxberg, Maria, Lindén, Hanna January 2010 (has links)
<p><strong>AIM</strong>: To investigate  newly graduated nurses opinions on their introduction and preceptorship at Akademiska Sjukhuset in Uppsala. <strong>METHOD</strong>: A descriptive cross-sectional study using qualitative and quantitative evaluations. Data was collected by a questionnaire containing open and closed questions. Totally 42 participants took part in the study. Data analysis was obtained using descriptive statistics, thematic analysis and content analysis. <strong>RESULT</strong>: A majority considered the orientation of premises received as adequate and of significance for the adaption to their profession. A competent, dedicated, calm and pedagogical preceptor resulted in increased motivation, sense of security and learning as well as self-confidence. A stressed, unavailable, unconcerned or passive preceptor had the result that the introduction was unsatisfactory and that stress could intervene with the own way of working. Access to a mentor was considered to have a rather large significance for professional development. A majority considered that they were sufficiently or reasonably prepared for their profession after completion of their introduction. Good atmosphere, supportive co-workers, independency and clear ward-routines were considered as positive elements for professional development. Element as stress, lack of time and structure and were listed as negative. The participants requested clearer ward-routines, increased continuity and longer introduction.  <strong>CONCLUSION</strong>: Several elements and qualities in the preceptor was shown to be of positive or negative significance. Suggestions for improvement of preceptorship and introduction at Akademiska sjukhuset, is to make use of and to integrate with the work of the wards. Further  research in Sweden is necessary.</p>
70

Flygtaktiskt Kommando i förändring - en analys av uppgifter och förslag till organisationsstruktur

Andersson, Karin January 2004 (has links)
<p>A1160</p><p>Problem: Studien behandlar omorganisationen av Flygvapnets taktiska kommando (FTK) utifrån uppgiftsperspektivet och är avsedd att besvara frågorna Vad ställer uppgifterna för krav på organisationsstrukturen? Vilken typ av organisationsstruktur är lämplig för FTK?</p><p>Syfte: Denna studie syftar till att analysera och beskriva FTK:s uppgifter och organisationsstruktur samt föreslå en lämplig organisationsstruktur för FTK. Detta görs mot bakgrund av utvald litteratur om organisationsstruktur inom fältet organisationsteori.</p><p>Teori och modell: FTK:s uppgifter har analyserats med utgångspunkt i de utformningsparametrar och situationsvariabler som Mintzberg introducerat för att välja organisationsstruktur. Dessa har sedan analyserats mot följande tre utvalda organisationsstrukturer: professionell byråkrati, processorienterad organisation med team-baserad struktur och projektorganisation.</p><p>Metod: Kvalitativ studie, respondentintervjuer</p><p>Resultat: FTK:s uppgifter befanns ha en grundläggande bas som omfattar ledning av luftstridskrafter, men inom ramen för detta finns också stora skillnader mellan de uppgifter som löses. En kombination av de studerade organisationsstrukturerna föreslås vara lämplig för FTK. FTK:s uppgifter är dock inte tydligt definierade, och motstridiga krav ställs på organisationen. Detta gör det svårt att skapa en effektiv och ändamålsenlig organisationsstruktur för FTK.</p>

Page generated in 0.0788 seconds