I Sverige begår ca 1500 personer suicid per år, och 90 % av dessa har visat tecken på psykisk sjukdom. Av de som har gjort suicidförsök kommer ungefär hälften i kontakt med vården. Psykiatrisk omvårdnad syftar till att främja hälsa och lindra lidande och det behövs många olika färdigheter i arbetet med den suicidnära patienten, för att genom den terapeutiska relationen kunna ge en empatisk, säker och professionell omvårdnad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som var viktiga i omvårdnadsarbetet med suicidnära patienter, ur ett patientperspektiv. Metoden som användes var en litteraturstudie. Den bestod av 13 vetenskapliga artiklar, 12 kvalitativa och en både kvalitativ och kvantitativ, publicerade mellan 1999-2008, som granskats, analyserats och bearbetats enligt Polit och Becks arbetsmodell. Resultatet visade på tre huvudkategorier och åtta subkategorier. Huvudkategorin Relation bestod i subkategorierna bemötande, bekräftelse och kommunikation. Huvudkategorin Aktivitet bestod i subkategorierna avledande sysselsättning och sömn/vila. Huvudkategorin Säkerhet bestod i subkategorierna personligt övervak, fysisk miljö och visitation. Dessa kategorier visade vilka faktorer som suicidnära patienter upplevde som värdefulla för att minska deras suicidala tankar/handlingar och hur de önskade bli omhändertagna av omvårdnadspersonal.

No description available.

Bakgrund: Rapporter och studier belyser utvecklingsbehovet inom hälso- och sjukvården avseende salutogena förhållningssätt. Få systematiska hälsofrämjande arbetsmetoder existerar samt att ett helhetsperspektiv där den enskilde patientens resurser tillgodoses, bör vara centralt. Denna studie avser att skapa ökad kunskap om hur arbetet med patientens resurser ser ut. Syfte: Syftet var att undersöka hur specialistsjuksköterskan i psykiatrisk vård identifierar, värderar och använder sig av resurser hos patienter med psykisk ohälsa. Metod: Kvalitativ design valdes för att ge svar på syftet. Datainsamlingsmetoden var intervju där sex specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård deltog. Forskningsfrågorna besvarades via frågor av öppen karaktär. Datamaterialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys, induktiv ansats. Resultat: Informanterna beskrev att patientens resurser identifierades i alliansskapande möten, kartläggande samtal samt motiverande samtal. Vad informanterna värderade som resurser resulterade i kategorierna interna respektive externa resurser. Exempel på betydelsefulla resurser är att ha ett socialt nätverk, att ha insikt över sin situation samt motivation att göra förändringar i sin tillvaro. Att formulera resursdiagnoser och att interagera dem med åtgärderna i omvårdnadsplanen, beskrevs som ett effektivt verktyg för att förvalta patientens resurser. Samtliga informanter upplevde påtagliga förbättringsområden avseende resurshanteringen, till exempel saknades ett gemensamt språk angående hur resurser skall tillvaratas, arbetet upplevdes alltför probleminriktat samt önskades ett processmässigt tankesätt istället för att endast det akuta åtgärdas. Diskussion: Studiens resultat diskuterades gentemot Antonovskys salutogena perspektiv, vilken understryker vikten av att se det friska hos patienten och vilka resurser som bidrar till hälsa. Flera studier lyfter fram att det salutogena perspektivet och begreppet KASAM kan användas i praktiken samt ha betydelse i återhämningsprocessen mot psykisk hälsa. / Background: Studies show a need for development in mental health service for salutogenic approaches. Few systematic health promoting activities exist and a holistic perspective, where the patient’s individual resources are catered, should be the focus. This study intends to provide a better knowledge of how the work with the patient’s resources look like. Aim: The aim of this study was to examine how psychiatric nurses identify, value and use the resources of patients with mental illness. Method: A qualitative design was chosen. The data collection was done by interviews, in which six psychiatric nurses participated. Open-ended questions were used to answer the research questions. Data was analyzed according to qualitative content analysis, using an inductive approach. Results: The participants described that the patient’s resources were identified in sessions where the emphasis was laid on building a therapeutic alliance, information gathering and motivational interviewing. The resources that the participants valued resulted in two categories, internal versus external resources. To have a social network, to have awareness of one’s situation and motivation to change were all examples of meaningful resources according to the participants. To formulate resource diagnosis and to integrate these with the interventions in the care plan were described as effective tools in order to look after the patients’ resources. All participants experienced significant improvements in terms of managing their resources. For instance, there was no agreed understanding of how to utilize resources, the work was perceived as too problem focused and a preference for a more process focused way of thinking was expressed. Discussion: The study’s results were discussed against Antonovsky’s salutogenic         perspective, which emphasises the importance of viewing the healthy aspects in patients as well as the factors that contributes to good health. Many studies highlight that the salutogenic perspective and KASAM can be applied in practice and is useful for the recovery process in mental health.

Att leva med ADHD innefattar en rad problem som hos den drabbade individen kan leda till sociala svårigheter och i förlängningen till ytterligare psykiska sjukdomstillstånd, såsom ångest och depression. Det är därför angeläget att undersöka unga människors egna erfarenheter av vad det innebär att ha fått diagnosen ADHD, för att finna vägar som kan reducera riskerna som kommer med diagnosen. Denna studie riktar sig till unga vuxna med ADHD och syftar till att öka kunskapen om de unga vuxnas erfarenheter av att ha fått diagnosen ADHD. Till studien rekryterades fyra unga kvinnor som alla hade fått sin diagnos inom det gångna året. Informanterna randomiserades ur ett barnpsykiatriskt register inom Region Halland. Informanterna tillfrågades via telefon och vid intervjutillfället genom erhölls skriftlig information samt samtyckesformulär. Studiens resultat visar på sambandet mellan ADHD och andra problem. Flertalet av informanterna hade känslor av utanförskap och svårigheter med att passa in med flertalet misslyckande i sin historia. Att ha fått en diagnos bidrog till att få sina bekymmer förklarade inte minst för sig själv men även för sin omgivning. Studiens resultat visade även på gruppens rädsla inför att byta vårdkontakt främst gällande övergången från barnpsykiatri till vuxenpsykiatri. Den aktuella studien visade att det är vanligt med olika problem hos individer som har ADHD men även vilken betydande personlig vinst det kunde innebära att få diagnos och därmed den hjälp som är anpassad. Då studien enbart är gjord på fyra informanter är resultatet inte generaliserbart. Dock kan studien användas som bakgrund till en större studie med fler informanter. Kunskapsläget på området är idag bristfälligt då det handlar om enskildas individers erfarenheter. Studien kan därmed bidra till att ytterligare undersökningar genomförs och med det kan vården förbättras och anpassas ytterligare för att gynna patienterna. / Living with ADHD can lead to a number of problems for the individuals receiving the diagnosis. Social- and psychological difficulties and other mental illnesses like depression and anxiety are all conditions that can occur when individuals are diagnosed with ADHD. Based on these facts it is urgent to examine young adult’s own experiences of what it means to live with an ADHD diagnosis to find ways to reduce the risks following the diagnosis. This study’s aim turns focus on young adults with ADHD, and the purpose is to increase the knowledge in what’s important after receiving a diagnosis from a nursing perspective. Four young women who all had received their diagnosis during the past year were recruited to the study. The informants were randomized from a children's psychiatric registry in Region Halland . The informants were contacted by phone and asked to participate in the study. Before the interviews started they were asked to fill in a consent form. The findings from your study clearly show a correlation between ADHD and other troubles in young adults everyday life. The majority of the informants describe feelings of exclusion with multiple failures in adaption as a result. Receiving a diagnosis contributed to get an explanation for their troubles, not only for themselves but to their environment as well. The result of the study also show the group's fear of changing health care contact mainly concerning the transition from child psychiatry for adult psychiatry. The study shows a high prevalence of trouble among individuals who have ADHD but also what an enormous personal profit it may mean getting diagnosis when the support can be individually adjusted. The study is based on only four informants and the result is therefore not possible to generalize on a larger group, however, the study can be used as background for a larger study with more informants. The current state of scientific knowledge in the field today are insufficient and most facts are based on individuals own experiences. We hope that our findings can contribute to further research that can benefit the nursing care for the patients.

Utifrån ett holistiskt perspektiv framträder ett tydligt problem i hur ensidigt media framställer psykisk ohälsa. Genom att studera specialistsjuksköterskors erfarenheter av medias rapportering om psykisk ohälsa kan ett hittills ofta förbisett perspektiv bidra till ökad kunskap om mediers rapportering om psykisk ohälsa. Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter bland specialistsjuksköterskor i psykiatrisk vård av hur psykisk ohälsa framställs i medier. Föreliggande studie hade en kvalitativ design med induktiv ansats och genomfördes med semi-strukturerade intervjuer med 8 specialistsjuksköterskor i psykiatrisk vård. Resultatet visar att psykisk ohälsa är stigmatiserat och att media i många fall framställer en alltför negativ och missvisande bild av psykisk ohälsa, trots att det finns positiva perspektiv på psykisk ohälsa, främst i alternativ till traditionella medier. Det medicinska perspektivet dominerar i media och det finns en avsaknad av det psykiatriska omvårdnadsperspektivet. Konklusionen i föreliggande studie är att specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård erfar medias framställning av psykisk ohälsa som negativ och missvisande. De erfar även att det medicinska perspektivet får ta mycket stor plats och att psykiatrisk omvårdnad osynliggörs. Mer forskning bör bedrivas på hur psykisk ohälsa framställs på sociala medier och hur avsaknaden av andra perspektiv än det medicinska påverkar allmänhetens förståelse för psykisk ohälsa. Journalisters perspektiv bör studeras. Specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård borde beredas en större plats i media. Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter borde stödjas i att ge omvårdnadsperspektivet större plats såväl kliniskt som i media.

Bakgrund: Outhärdlig psykisk smärta, bristande livslust och suicid är ett folkhälsoproblem. Tidigare studier visar att det finns många faktorer som förhöjer risken för suicid. Dock finns det inte i samma utsträckning kunskap om de faktorerna som skyddar mot suicid. Genom ökad kunskap om de skyddande faktorerna mot suicid kan även ökad resiliens skapas inför framtida utmaningar. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva de skyddande faktorer som kan stärka livskraften hos suicidnära personer. Metod: En systematisk litteraturstudie av tio studier med kvalitativ ansats användes. Dataanalysen genomfördes utifrån Evans beskrivande metod.  Resultat: Tre teman identifierades som skyddande faktorer för suicidnära personer: Kontakt, Vändpunkter och Coping. Tio subteman identifierades: Kontakt: familj och vänner, kontakt med sig själv, kontakt med en gud, andra gemenskaper; Vändpunkter: nya insikter, känsla av delaktighet; Coping: framtida mål, förebild, hälsosamt beteende, lidande och suicidtankar som coping.  Diskussion: Sjuksköterskans uppgift är att värna om livet, lindra lidande, ingjuta hopp, främja hälsa och in i det längsta förstärka livskraften hos patienten. Kunskap från den vårdvetenskapliga forskningen med avseende på bemötande och skyddande faktorer i samband med suicidalitet kan bidra till ny kunskap av vikt inom psykiatriskomvårdnad. / Background: Unbearable psychological pain, lack of desire to live and suicide are public health problems. Earlier studies have shown that there are many factors that increase the risk for suicide. The field of research in protective factors for suicide has been rather unexplored, in comparison. By increasing the knowledge the protective factors there can be an increased resilience before future challenges in psychiatric care.   Aim: The purpose of the present study was to describe the protective factors that can strengthen the viability in suicidal persons.  Method: A systematic review of literature of ten studies with qualitative approach was used. Data analysis was performed based on the descriptive method invented by Evans.  Results: Three themes where identified as protective factors for suicidal persons: Contact, Turning points and Coping. For each theme, different subthemes has been identified: Contact: family and friends, contact with oneself, spiritual contact, other communities; Turning points: new insights, participation; Coping: future goals, role model, healthy behaviour, suffering and suicidal thoughts as coping. Discussion: The nurse’s role is to protect life itself, to ease suffering, to instil hope, to promote health and into the longest increase the viability in suicidal patients. The psychiatric care needs to assimilate new knowledge from the Science of care in terms of treatment of patients and protective factors. Furthermore, to better understand the psychology of suicide and to counteract taboo, which still revolves around suicide.

Bakgrund: Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ställs kravet att vården ska bygga på respekt   för patientens integritet och självbestämmande. Trots detta visar studier att kravet inte uppnås, då patienter inte känner sig delaktiga i vården i den utsträckning de önskar. Studier visar på att det inom psykiatrin kan ta tid att införliva patientdelaktighet, då ett gammalt paternalistiskt synsätt på patienter lever kvar på sina håll. Inom ätstörningsvården beskrivs patientdelaktighet som en ledstjärna i behandlingen, men många människor med ätstörningar är svåra att engagera i behandling då de kan vara ambivalenta eller förnekar och inte ser allvaret i sjukdomen. I vårdsituationer uppstår ibland en konflikt mellan patientens rätt till delaktighet i sin egen vård och vad vårdpersonal tänker är det rätta och bästa för personen. Sjuksköterskan är den som står patienten närmast i omvårdnaden och har ett professionellt ansvar att göra patienten delaktig i sin behandling.  Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur sjuksköterskor beskriver  patientdelaktighet vid ätstörningsbehandling i psykiatrisk heldygnsvård. Metod: Studien är en kvalitativ studie med induktiv ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex sjuksköterskor verksamma inom ätstörningsvården, från två olika heldygnsavdelningar i Stockholm. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade; i sex huvudkategorier; Påverkan, Bemötande, Relation,  Organisation och vårdmiljö, Sjuksköterskans situation och Patientens situation med vardera tre underkategorier. Diskussion: Resultatet diskuterade utifrån Kari Martinsens omvårdnadsteori samt annan relevant forskning. / Background: The Swedish Health Care Act states that all care in Sweden should be based in the respect for patient integrity and self-determination. Despite     this, studies show that this requirement is not achieved, as patients do not feel involved in the care to the extent that they would wish. Studies have shown that in psychiatric care, it may take time to incorporate patient- participation, as healthcare professionals' view of patients in many places still tends to be characterized by paternalism. Patient participation is described to be a guiding principle in the treatment within eating disorder care, but as patients can often be either ambivalent to their illness, deny it or not take it seriously, their involvement in the treatment can be difficult to achieve. In situations of care giving, a conflict sometimes occurs between the patient’s right to participate in his or her own care, and the healthcare professional´s ideas of what is right and best for the person. The nurse is the one working the closest to the patient in nursing care and hence has a professional responsibility to make the patient involved in the treatment. Aim: The aim of the study is to investigate nurses’ descriptions of patient participation in eating disorders treatment in psychiatric inpatient care. Method: The study is a qualitative inductive study. Semi-structured interviews were conducted with six nurses from two different inpatient care wards specialized in treatment of eating disorders. The interviews were recorded and transcribed and then analyzed through qualitative content analysis. Results: The study resulted in six main categories; Influence, response,  Relationship, Organization and care environment, The nurse´s situation and The patient´s situation with each three respective subcategories.  Discussion: The results were discussed based on Kari Martinsens theory about nursing       and other relevant research.

Bakgrund : Psykiatrisk vård inkluderar förutom att reducera psykiatriska sjukdomssymtom, hälsofrämjande insatser för att stödja patientens utveckling mot positiva aspekter av hälsa. Vården skall utgå från ett hälsofrämjande perspektiv där patientens egna upplevelser uppmärksammas. Psykiatrisk omvårdnad kan beskrivas utifrån olika perspektiv. Det ena perspektivet förmedlar trygghet, förtroende och den andra sortens omvårdnad beskrivs som primärt säkerhetstänkt. Gemensamma ledord för psykiatrisk omvårdnad saknas. Syfte : Syftet med studien var att belysa vilka begrepp som psykiatrisjuksköterskor använder för att beskriva psykiatrisk omvårdnad och därmed möjligen bidra till gemensamma ledord för vad som är psykiatrisk omvårdnad. Metod : Uppsatsen utfördes som en kvalitativ empirisk studie med deskriptiv design. Resultat : Resultatet utmynnande i begrepp som kunde omformuleras till önskvärda egenskaper. Huvudkategorier var personliga egenskaper, professionella egenskaper och professionellt förhållningssätt. Dessa tre huvudkategorier kunde brytas ned till följande sju underkategorier, alert och flexibel; trygg, igenkännande och prestigelös; hoppfull, öppen och förstående; validerande, kommunikativ och lyhörd; kompetent, samarbetsvillig och självständig; patientfokuserad, respektfull och individanpassad samt stöttande och stärkande. Deltagarna var överens om att psykiatrisk omvårdnad kan vara komplext och går ut på att ha ett holistiskt perspektiv, att vårda hela människan. Slutsats: Stötta, stärka och validera patienten ses som centralt i den psykiatriska omvårdnaden, likaså att se patienten ur ett holistiskt perspektiv. Respekt och uppmuntran till delaktighet i sin egen vård liksom att vara trygg och prestigelös. Att se personen bakom sjukdomen, samt se funktionsnedsättning istället för diagnos är viktigt för att ge en adekvat omvårdnad. / Background : Psychiatric care includes, in addition to reducing the psychiatric symptoms of disease, health promotion efforts to support the patient's development toward positive aspects of health. Care must be based on a health promotion perspective in which the patient's own experiences attention. Psychiatric nursing can be described from different perspectives. One perspective conveys security, confidence, and the second type of care is described as primarily meant security. Common keywords for psychiatric nursing missing. Aim: The aim of this study was to highlight concepts that psychiatric nurses in psychiatric care use in nursing and thus possibly contributing to the common values of what is psychiatric nursing. Methods: A qualitative empirical study with descriptive design was carried out.. Results: The result culminating in three categories and seven subcategories. The results showed that there are common characteristics, concepts and ideas about psychiatric nursing, if no recognized concepts. Participants agreed that the psychiatric care can be complex and is to have a holistic perspective, to nurture the whole person. Conclusion: Support, strengthen and validate the patient is seen as central to the psychiatric care, as well as to see the patient from a holistic perspective. Respect and encouragement to participate in their own care, as well as being safe and unpretentious. To see the person behind the disease, as well as see the disability instead of the diagnosis is important to provide adequate care.

Bakgrund: Cannabis är den vanligaste drogen i världen. Cannabismissbruket har successivt ökat de senaste åren. De vanligaste negativa effekterna av cannabis är ångest, panikreaktioner och psykotiska symtom. Många patienter med cannabismissbruk har även psykiska diagnoser. Sjuksköterskor upplever frustrationer när patienter med cannabismissbruk inte vill ta del av behandling och anser att patienter med dubbeldiagnoser är svårbehandlade.    Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av omvårdnad av patienter med cannabismissbruk inom psykiatrisk vård.   Design: Studien har en kvalitativ, induktiv analysmetod.   Metod: Intervjuer med 18 sjuksköterskor inom öppen och sluten psykiatrisk vård.   Resultat: Sjuksköterskorna uttryckte frustrationer över patientens liberala inställning till cannabis, att patienten såg drogen som ofarlig och inte kopplade missbruket till sina psykiska problem. De möjligheter sjuksköterskorna såg i omvårdnaden var att utgå från där patienten befinner sig, att inte komma med pekpinnar och använda sina erfarenheter av patientgruppen för att motivera patienten till att sluta med missbruket.    Konklusion: Sjuksköterskorna uttryckte att de saknade och var i behov av utbildning om patienter med cannabismissbruk för att kunna ge god omvårdnad till patientgruppen. / Background: Cannabis is the most commonly used drug in the world. Cannabis abuse has gradually increased in recent years. The most common adverse effects of cannabis use include anxiety, panic reaction and psychotic symptoms. Many patients who abuse cannabis has also psychiatric diagnoses. Nurses experience frustration when patients who abuse cannabis do not want to take part in treatment and considering patients with dual diagnoses are difficult to treat.   Aim: To describe nurses’ experience of psychiatric care of patients who abuse cannabis.   Design: This study has an inductive, qualitative approach.   Method: Interviews with 18 nurses in outpatient and inpatient psychiatric care.   Results: The nurses expressed frustrations with the liberal approach the patient had to cannabis, the patient´s approach to the drug as harmless and that the patient did not link abuse to psychological problems. The nurses expressed that they saw opportunities in nursing; to start from the patient´s point of view, not lecturing the patient and to use their experience of this group of patients to motivate the patient to quit his or her abuse.   Conclusion: The nurses expressed lack of and need for adequate training in the care of the patient with cannabis abuse.

Hälsofrämjande insatser är viktigt inom sjukvården och sjuksköterskor har en betydelsefull roll för utveckling och genomförande av dessa. Sjuksköterskor arbetar för patientens bästa dels genom att göra bedömningar och kommunicera på ett effektivt och genomtänkt sätt med patienten, personalen, läkare och närstående samt att förhålla sig korrekt till aktuell lagstiftning, ofta under tidspress. Sjuksköterskans uppgift är att tillsammans med patienten tydliggöra mål för fysisk, psykisk, social och andlig hälsa. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att främja fysisk aktivitet hos personer med psykisk ohälsa inom psykiatrisk vård. En systematisk litteraturstudie genomfördes, vetenskapliga artiklar granskades för att få djupare kunskap om det valda fokusområdet. Resultatet bygger på fem artiklar av kvalitativ metod. Följande teman framkom i analysen: Att se effekten av fysisk aktivitet, Att ha en motiverande och stödjande roll samt Att uppmärksamma barriärer för fysisk aktivitet. Sjuksköterskor i omvårdnadsarbetet uppmärksammar effekten av fysisk aktivitet hos personer med psykisk ohälsa. Genom sitt holistiska perspektiv uppmärksammade sjuksköterskor hela människan och genom att främja användandet av kroppen ökade individernas möjlighet till att återfå sin psykiska hälsa. Sjuksköterskor belyste att de hade en motiverande och stödjande roll gentemot personer med psykisk ohälsa. Sjuksköterskor inom psykiatrisk vård identifierade sig som den yrkesgrupp som har störst möjlighet att motivera personer med psykisk ohälsa inom psykiatrisk vård till att integrera fysisk aktivitet i sina dagliga liv. Sjuksköterskor uppmärksammade även barriärer för att främja fysisk aktivitet. För att sjuksköterskans uppdrag, i form av motiverandet och stödjandet av personer med psykisk ohälsa inom psykiatrisk vård, ska kunna utföras med god kvalitet och vara kostnadseffektivt rekommenderas att mer resurser läggs på hälsofrämjande interventioner där fysisk aktivitet ska vara en självklar del. / Health promotion efforts are important in health care and nurses have a significant role in the development and implementation of these. Nurses work for the patient's best by making estimations and communicating in an effective and thoughtful manner with the patient, staff, doctors and relatives, as well as to adhere properly to current legislation, often in time pressure. The Nurse's task is to clarify goals for physical, mental, social and spiritual health together with the patient. The purpose of the study was to highlight nurses' experience of promoting physical activity in mental health patients in psychiatric care. A systematic literature study was conducted, scientific articles examined to gain deeper knowledge about the chosen focus area. The result is based on five articles of qualitative method. The following themes appeared in the analysis: To see the effect of physical activity, To have a motivational and supportive role, as well as Attention to barriers to physical activity. Nurses pay attention to the effects of physical activity in persons with mental health. Through their holistic perspective, nurses alerted the whole person, and by promoting the use of the body, individuals increased the opportunity to regain their mental health. Nurses explained that they had a motivating and supportive role towards people with mental health. Nurses in psychiatric care identified themselves as the occupational group with the greatest opportunity to motivate persons with mental health in psychiatric care to integrate physical activity into their daily lives. Nurses also drew attention to barriers to promote physical activity. In order for the nurse's mission, in the form of motivation and support of psychiatric mental health professionals, to be carried out with good quality and to be cost-effective, it is recommended that more resources be placed on health promotion interventions where physical activity should be an obvious part.