Bemanningsföretag var förbjudna fram till 1992 då lagstiftningen blev mer liberal. Antal bemanningsföretag har sedan dess ökat drastiskt. Trots att anställningsvillkoren för uthyrd personal har förbättrats sedan 1992 befinner sig konsulterna alltjämt i en speciell arbetssituation. Att vara anställd på bemanningsföretag skiljer sig från att ha en traditionell anställning där arbetsuppgifterna utförs på en och samma arbetsplats. Den uthyrda personalen har exempelvis dubbla chefer, dubbla lojaliteter, växlande arbetsplatser och ständigt nya arbetskamrater. Eftersom arbetssituationen för uthyrd personal skiljer sig från en traditionell arbetssituation då exempelvis arbetskamrater och arbetsuppgifter är beständiga, anser vi att det sociala stödet från personalansvarig blir extra viktigt. Syftet med denna studie är att undersöka hur personalansvarig på ett bemanningsföretag arbetar för att tillhandahålla socialt stöd samt hur detta stöd upplevs av konsulter. Vi har genomfört en kvalitativ studie då vi ville få en djupare förståelse för ett fenomen. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med en personalansvarig och fyra konsulter som denne är ansvarig för. Vår teoretiska utgångspunkt utgörs främst av House teorier om socialt stöd och Karaseks krav/kontroll/stöd-modell. Vi har även valt att använda oss av en del andra teorier som på olika sätt kan härledas till socialt stöd. Resultatet visar att personalansvariges bild av hur denne arbetar med att tillhandahålla socialt stöd stämmer relativt väl överens med konsulternas upplevelse av det stöd som tillhandahålls. Idag finns ingen uttalad systematik från personalansvariges sida vad det gäller att tillhandahålla socialt stöd, kontakten som sker upplevs av båda parter som behovsanpassad. Vi menar att den kontakt som sker i dag bygger mycket på tillit och tillgänglighet. Personalansvarig arbetar för att tillgodose alla delar av det sociala stödet, denne skulle dock önska att det fanns tid för mer personlig kontakt med konsulterna. Konsulterna upplever kontakten med personalansvarig som tillräcklig men även de ser fördelar med att ha mer personlig kontakt.

Employer Branding är ett strategiskt verktyg som ökat i popularitet i dagens organisationer för att attrahera, rekrytera och behålla personal. I näringslivet talas det om tre starka skäl att arbeta med Employer Branding. För det första motsvarar inte den kvalificerade arbetskraft den kommande efterfrågan på arbetsmarknaden, för det andra ställer människor i dagens samhälle högre krav på arbetsgivaren och för det tredje har organisationers medarbetare ett mer betydande ansvar i informell marknadsföring. Denna studie genomförs på uppdrag av Centrala studiestödsnämnden (CSN) och datamaterialet har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med medarbetare från en avgränsad del av organisationen. Studien syftar till att försöka förstå vilka aspekter som anställda ser som attraktiva med arbetsgivaren men även hur de identifierar sig med den. Resultatet visar att det som medarbetarna ser som attraktivt är en relativt samlad bild. Däremot när det gäller identifiering med organisationen är resultatet inte lika entydigt. Medarbetarna upplever vidare att kännedomen om organisationen ur ett externt perspektiv är lågt. Förbättringsområden som framträder i resultatet cirkulerar främst kring frågor om kommunikation och förändring. Slutligen kopplas studiens resultat samman med litteratur inom ämnesområdet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur cellkontor och öppet kontorslandskap påverkar medarbetarna och deras interaktion med kollegorna på arbetsplatsen. Syftet är även att undersöka vilka effekter de olika arbetsplatsutformningarna har på innehållet av det psykologiska kontraktet. För att besvara syftet utfördes sju semi-strukturerade intervjuer med individer som har erfarenhet av båda arbetsplatsutformningarna och som arbetar inom tjänstemannasektorn. Det teoretiska ramverket för studien, grundar sig i teorin om psykologiska kontrakt och Goffmans dramaturgiska teori. Tidigare forskning på området undersöker huvudsakligen hur anställda upplever att arbetsmiljön, tillfredsställelsen och sociala beteende-mönster kopplat till arbetsplatsers utformning förändras när organisationer går från cellkontor till öppet kontorslandskap. Då tidigare forskning som är positionerad nära vårt fält, främst utgörs av kvantitativa metoder, hoppas vi kunna komplettera med nya kvalitativa analyser. Resultatet visar att respondenterna föredrar olika arbetsplatsutformningar och att det i öppet kontorslandskap finns fler störningsmoment som kan påverka trivseln, den sociala interaktionen med kollegor och arbetsprestation negativt. Resultatet visar även att arbetsplatsens utformning påverkar de psykologiska kontrakten, då de förväntningar och åtaganden som finns mellan arbetsgivare och anställda ser olika ut beroende på arbetsplatsutformningen. Vid utformandet av en arbetsplats anser respondenterna att arbetsgivaren bör ta hänsyn till de krav som ställs på arbetsrollen och de arbetsuppgifterna som ska utföras. Resultatets genomgående tema är att de anställda behöver de rätta förutsättningarna, oavsett arbetsplatsutformning, för att på ett optimalt sätt kunna utföra sitt arbete.

Problemformulering: Hur har nyanställdas inställning till arbetsgivaren påverkats från tiden innan anställning tills efter en tid i anställning? Syfte: Att kartlägga hur nyanställdas inställning till arbetsgivaren har förändrats genom påverkan av information, erfarenheter, rekryteringsprocess och introduktionsprocess. Metod och teoretisk referensram: Uppsatsen består av en kvalitativ studie med deduktiv ansats. Den teoretiska referensramen som jag har använt mig av innefattar teorier om psykologiska kontrakt och employer branding. Slutdiskussion: I slutdiskussionen presenterar jag förändringen av den nyanställdes inställning till arbetsgivaren genom de olika skeendena; tiden före anställning, rekryteringsprocessen, introduktionsprocessen och efter en tid i anställning. Jag identifierar i vilket skeende inställningen börjar revideras mer tydligt, vilket var i samband med introduktionsprocessen. Jag identifierar vad som påverkar inställningen mest samt orsaker till förändrad inställning. Jag lyfter fram de faktorer som kan leda till eventuell framtida exit. En slutsats utifrån analysen är att trots att inställningen till arbetsgivaren visat sig god kan det finnas underliggande faktorer som verkar demotiverande och senare skulle kunna leda till exit. Genom att både arbetsgivare och anställd tidigt låter outtalade förväntningar bli uttalade och föra en dialog kring dessa ökar möjligheterna att skapa en hållbar relation mellan arbetsgivare och anställd.

Föreliggande studie undersöker utvecklingssamtalets roll i att forma det psykologiska kontraktet. Den hermeneutiska spiralen har legat till grund för studiens struktur, och empiri har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Tidigare forskning kring psykologiska kontrakt har främst fokuserat på effekterna av kontraktsbrott eller att finna samband till motivation, välmående, effektivitet och lönsamhet. Det har visat sig att uppfyllnad av det psykologiska kontraktet kan bidra med positiva effekter till alla ovan nämnda delar om utformningen av kontraktet går i linje med företagets strategi. Forskningen kring hur kontrakten utformas är dock begränsad. Därmed har denna studie undersökt hur psykologiska kontrakt formas genom utvecklingssamtal samt andra informationskällor. Resultatet i föreliggande studie visar på att utvecklingssamtalets roll varierar från individ till individ, och att andra informationskällor kan ha en mer inflytelserik roll. Studien visar på att det är ett flertal delar av kontraktet som utvecklingssamtalet inte brukar ha något inflytande över, exempelvis vilka regler som finns för klädsel och beteende. De delar av det psykologiska kontraktet som utvecklingssamtalet tenderar att vara mer inflytelserikt över, är de delar som traditionellt diskuteras på ett utvecklingssamtal, vilket är utbildning, prestationer samt lön. Utöver detta stärker föreliggande studie övrig litteratur kring hur viktig närmsta chef är för att forma det psykologiska kontraktet. Studien visar även på att litteratur kring psykologiska kontrakt och utvecklingssamtal från andra länder är överförbar till den svenska kontexten gällande utformningen av psykologiska kontrakt. / This study aims to explore how the performance appraisal plays a part in shaping the psychological contract. The study is based on the hermeneutic spiral, and semi structured interviews were used to collect information. Previous studies regarding psychological contracts have mainly focused on the effects of breaches of contract and finding connections to motivation, wellbeing, effectiveness and profitability. They have shown that fulfillment of the psychological contract can contribute to positive effects to all of those fronts if the contract fits with the company’s overall strategy. However, studies regarding how the psychological contract is shaped is limited, which is why this study aims to explore how the contract is shaped, specifically by performance appraisals. The results show that the role of the performance appraisal in shaping the psychological contract varies from individual to individual, and that other sources of information take a more influential role in the psychological contract. The study shows that there are multiple parts of the psychological contract where the performance appraisal tends to play a part, for example rules regarding how to dress and behave. The parts of the psychological contract in which the performance appraisal tends to play an influential role, are the parts that traditionally speaking gets discussed in a performance appraisal, things such as education, performance and salary. In addition, this study reinforces previous claims that the closest manager plays an important role in shaping the psychological contract. It also shows that the American and British psychological contract and performance appraisal literature is applicable in a Swedish context.

Syftet med undersökningen var att undersöka upplevelsen av psykologiska kontrakt hos mellanchefer, samt om det fanns en koppling i hur de upplevde sitt eget ledarskap i förhållande till synen på psykologiska kontrakt. En kvalitativ studie genomfördes med åtta semistrukturerade intervjuer med mellanchefer från två olika branscher för att skapa en bild av deras syn på psykologiska kontrakt och upplevelsen av sitt ledarskap. Data analyserades genom tematisk analys, där fem huvudteman framkom. Resultatet visade att mellancheferna tyckte att transparens i ledarskapet var viktigt för att skapa tillit till medarbetarna. Resultatet visade att det bör finnas krav som möter förutsättningar. Ett coachande ledarskap med ett prestigelöst förhållningssätt är till fördel för att få med sig personalen. Engagemang var genomgående där mellancheferna menade att det skapar förtroende och tillit genom att visa lyhördhet och handlingskraft. Studien visade att det fanns en koppling mellan hur mellanchefer leder medarbetare och deras syn på psykologiska kontrakt. / The purpose of the study was to examine the experience of psychological contracts with middle managers, and whether there is a link in how they experience their leadership in relation to their view on psychological contracts. A qualitative study was conducted with eight semi-structured interviews with middle managers from two different branches to create a picture of their views on psychological contracts and experiences of their leadership. Data was analyzed through an thematic analysis, where five main themes emerged. The result showed that the middle managers thought that transparency in the leadership is important for creating trust in the employees. The result showed that requirement should encounter prerequisites. Coaching leadership with prestigeless approach is a benefit to bring along employees. Involvement by showing responsiveness and decisiveness for employees create confidence and trust. The study showed that there was a link between middle managers leadership and their views on psychological contracts.

Psykologiska kontrakt innefattar upplevelser av förväntningar och skyldigheter i den ömsesidiga relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare. Syftet med denna studie var att undersöka till vilken grad arbetstagare upplevde att deras arbetsgivare hade uppfyllt sin del av det psykologiska kontraktet. För att göra detta skickades ett frågeformulär ut via mail och sociala medier till arbetstagare på olika organisationer. Frågeformuläret byggde på påståenden inom det relationella psykologiska kontraktet med områdena lojalitet, förtroende, uppskattning, kommunikation och stöd. Vi undersökte om anställningslängd och kön hade en påverkan på uppfattandet om uppfyllandet av det psykologiska kontraktet. Resultaten visade en signifikant skillnad i anställningslängd och uppfattandet av lojalitet, vilket indikerar att förväntningar om lojalitet kommer bli mer uppfyllt med tiden. Däremot var det en ickesignifikant effekt på anställningslängd och uppfattningen av kontraktets totala uppfyllnad, samt en icke-signifikant effekt på kön och uppfyllandet.

Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av det interna psykologiska kontraktet under Covid-19 pandemin, samt i vilken utsträckning det psykologiska kontraktet upplevs vara uppfyllt av arbetsgivaren. En kvalitativ metod användes och nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med offentlighetsanställda sjuksköterskor på fyra olika arbetsplatser inom vården i mellansverige. Intervjuerna analyserades genom en induktiv tematisk analys vilket resulterade i tre huvudteman med sex tillhörande underteman. Huvudresultatet visade att deltagarna upplevde god kommunikation, autonomi och chefernas stöd som centrala delar i deras psykologiska kontrakt. Rätt förutsättningar såsom arbetsmiljö, utbildning och utrustning var även delar av kontraktet som uppskattades av sjuksköterskorna. De upplevde att deras arbetsgivare generellt levt upp till deras förväntningar men att de ökade kraven som orsakades av Covid-19 pandemin resulterade i ouppfyllda psykologiska kontrakt . Detta påverkade deltagarna negativt och orsakade stress , minskad arbetsglädje, ohälsa och i vissa fall uppsägningar.

Syftet med studien är att analysera om och i så fall hur arbetstagare upplever gränsen mellan arbetsliv och privatliv. Studien tar upp vilka metoder och strategier som används för att skapa och upprätthålla gränsen samt huruvida lojalitetskonflikter uppstår mellan sfärerna arbetsliv och privatliv. Uppsatsen utgår från arbetstagare på mindre företag där deras individuella upplevelser analyseras. För att analysera insamlad data utgår uppsatsen från tre huvudsakliga teoretiska områden vilka är lojalitet, lojalitetskonflikter och gränser mellan arbetsliv och privatliv. Studiens respondenter består av fem ingenjörer och fem fastighetsmäklare. Resultatet av studien visar skilda förutsättningar för gränsdragning mellan ingenjörerna och fastighetsmäklarna. Oavsett yrke finns en medveten tanke om gränsdragning. Strategier för gränsdragning används och de vanligaste strategierna är med hjälp av teknik såsom telefoner och datorer. Förutsättningar för gränsdragning är tydligt sammankopplat med lojalitetskonflikter. Där sämre förutsättningar innebär svårare och fler lojalitetskonflikter.

Title: The implied contracts. Nurses experience of psychological contracts.          The purpose of the study was to investigate nurses experience of the psychological contract. An inductive thematic analysis was used where nine semi-structured were conducted with nurses at a hospital in Sweden. The study resulted in six main themes: Clear tasks, Content of the employment relationship, The role of communication, Well-being, Responsiveness and Lack of resources. The working days were regulated by the employment contract, but extra tasks may appear and those were regulated by the psychological contract. The nurses’ expectations in their employment were honesty, responsiveness, and a knowledgeable manager. The communication with the manager was perceived as good, but previous experiences show poor communication. Good well-being in the nurses’ department contributed to the nurses staying, despite considerations about changing employee. They have experienced breach of contract, such as lack of feedback, responsiveness, and broken promises from the employer. They expected more resources such as education and salary. The study can contribute to understand nurturing nurses’ psychological contracts for a functioning employment.