Bemanningsbranschen har under de senaste tjugo åren expanderat kraftigt i Sverige och visar på rekordhöga omsättningar, där allt fler söker sig till branschen. Det har också på senare år blivit allt vanligare med bemanningsföretag som specialiserar sig på studenter eller invidiver med egen verksamhet, vilket också är det som denna undersökning handlar om. Syftet med uppsatsen är att förstå bemanningskonsulternas uppfattningar om yrkesrollens fördelar och nackdelar, samt förstå vilken inverkan omfattningen av feedback, utbildning och utvecklingssamtal har för konsulternas känsla av commitment, identifikation och tillhörandeskap gentemot kund- och bemanningsföretaget. Undersökningen består av en kvalitativ metod med kvantitativa inslag där ansatsen är induktiv. Undersökningen innefattar semistrukturerade intervjuer med fem studerande bemanningskonsulter och en enkätundersökning som besvarats av 52 respondenter som alla uppfyller kraven för att medverka i undersökningen. Den teoretiska referensramen består av teorier som berör organisatorisk identifikation, commitment, psykologiska kontrakt, flexibilitet och makt. Resultatet av undersökningen ger indikationer på en komplex organisatorisk situation vad gäller identifikation, och tillhörandeskap där konsulterna kan ha multipla förhållningssätt vad gäller identifikation till båda företagen som ingår den i trepartsrelation som konsulten, kund- och bemanningsföretaget skapar. Resultatet vittnar också på att fördelarna med att arbeta som bemanningskonsult också upplevs som nackdelarna.

Ökade flexibla anställningsformer har inneburit ett ökat intresse för det psykologiska kontraktet. Psykologiska kontrakt har visats ha en avgörande funktion i anställningsrelationen. Forskning gällande konsulters psykologiska kontrakt och specifikt ingenjörer är begränsad. Studien syftar därför till att undersöka ingenjörskonsulters upplevda innehåll i deras psykologiska kontrakt med konsult- respektive kundföretag. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju konsulter från fyra konsultföretag och intervjuerna analyserades induktivt och tematiskt. Resultatet identifierade 4 centrala teman: kundföretagets förväntningar på konsulten, konsultens förväntningar på kundföretaget, konsultföretagets förväntningar på konsulten samt konsultens förväntningar på konsultföretaget. Vidare har 14 kategorier inordnats under respektive tema. Resultaten som bidrar med nya kunskaper avseende på innehållet i det triangulära psykologiska kontraktet utifrån ingenjörskonsulters perspektiv, diskuteras i relation till tidigare forskning om psykologiska kontrakt.

<p>Bemanningsföretag var förbjudna fram till 1992 då lagstiftningen blev mer liberal. Antal bemanningsföretag har sedan dess ökat drastiskt. Trots att anställningsvillkoren för uthyrd personal har förbättrats sedan 1992 befinner sig konsulterna alltjämt i en speciell arbetssituation. Att vara anställd på bemanningsföretag skiljer sig från att ha en traditionell anställning där arbetsuppgifterna utförs på en och samma arbetsplats. Den uthyrda personalen har exempelvis dubbla chefer, dubbla lojaliteter, växlande arbetsplatser och ständigt nya arbetskamrater. Eftersom arbetssituationen för uthyrd personal skiljer sig från en traditionell arbetssituation då exempelvis arbetskamrater och arbetsuppgifter är beständiga, anser vi att det sociala stödet från personalansvarig blir extra viktigt.</p><p>Syftet med denna studie är att undersöka hur personalansvarig på ett bemanningsföretag arbetar för att tillhandahålla socialt stöd samt hur detta stöd upplevs av konsulter. Vi har genomfört en kvalitativ studie då vi ville få en djupare förståelse för ett fenomen. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med en personalansvarig och fyra konsulter som denne är ansvarig för.</p><p>Vår teoretiska utgångspunkt utgörs främst av House teorier om socialt stöd och Karaseks krav/kontroll/stöd-modell. Vi har även valt att använda oss av en del andra teorier som på olika sätt kan härledas till socialt stöd.</p><p>Resultatet visar att personalansvariges bild av hur denne arbetar med att tillhandahålla socialt stöd stämmer relativt väl överens med konsulternas upplevelse av det stöd som tillhandahålls. Idag finns ingen uttalad systematik från personalansvariges sida vad det gäller att tillhandahålla socialt stöd, kontakten som sker upplevs av båda parter som behovsanpassad. Vi menar att den kontakt som sker i dag bygger mycket på tillit och tillgänglighet. Personalansvarig arbetar för att tillgodose alla delar av det sociala stödet, denne skulle dock önska att det fanns tid för mer personlig kontakt med konsulterna. Konsulterna upplever kontakten med personalansvarig som tillräcklig men även de ser fördelar med att ha mer personlig kontakt.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur HR-avdelningen arbetar</p><p>under en sammanslagnings-/uppköpsprocess ett företag går igenom.</p><p>Detta undersöktes med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex personer</p><p>som arbetade med HR-frågor på sex olika företag. I intervjuerna</p><p>användes en intervjuguide med fyra frågeområden vilka utarbetats i en</p><p>förstudie. Intervjuutskrifterna tolkades utifrån en tematisk analysmetod.</p><p>I resultatet framgår att det HR-avdelningen arbetar med under en</p><p>sammanslagnings-/uppköpsprocess är informationsinsamling avseende</p><p>personalfrågor, ta fram underlag för fackliga och individuella</p><p>förhandlingar om avtal samt samarbetar med chefer i att ta fram ett</p><p>introduktionsprogram och genomföra detta. HR-avdelningen är också</p><p>delaktig i att sprida information under hela processens gång. Resultatet</p><p>har kunnat kopplas med god överensstämmelse till tidigare forskning</p><p>inom området. Studien anses användbar då sammanslagningar och</p><p>uppköp blir allt vanligare i arbetslivet och således påverkar ett allt</p><p>större antal individer. Det är viktigt ur ett mänskligt perspektiv att</p><p>företag, och i de ligger också en HR-avdelning, har strategier för att</p><p>hantera dessa processer.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka hur organisationer kan arbeta effektivt med medarbetarskap. Detta undersöktes genom att ta reda på hur man kan arbeta, utveckla samt hur respondenterna upplever medarbetarskapet. För att undersöka detta gjordes kvalitativa intervjuer med sex medarbetare och en chef inom Umeå kommun. Resultatet indikerar på att medarbetarna värdesätter dialog och diskussion samt aktiviteter som kretsar kring detta i medarbetarskapsarbetet. Medarbetarna upplever att det finns en öppenhet och god kommunikation på arbetsplatsen. Studien visar även att det finns utvecklingsmöjligheter inom hur man i dagsläget arbetar med både individuella och organisatoriska mål. För att utveckla medarbetarskapet tycker medarbetarna att det sker ett kontinuerligt arbete. Studien kommer även fram till att kontexten är en viktig faktor som påverkar hur utfallet med medarbetarskapsarbetet blir

Den växande trenden att företag använder sig av personalinhyrning för att vara konkurrenskraftiga innebär ofta osäkra och ostabila anställningar för konsulterna som hyrs in. Dessa anställningar påverkar också konsulternas lojalitet och tillhörighetskänsla gentemot företagen, vilka är andra viktiga faktorer i företagens framgång. Därför är syftet med denna studie att skapa en djupare förståelse för hur konsulterna upplever sin lojalitet till företagen, vilka faktorer som kan påverka den samt företagens inverkan i lojalitetsskapandet. För att undersöka syftet har två frågeställningar formulerats. En kvalitativ metod med intervjuer genomfördes där åtta konsulter som är uthyrda till olika kundföretag deltog. Intervjuguiden skapades utifrån den teoretiska referensramen, innehållande teorier kring bland annat lojalitet och tillhörighet, för att fånga konsulternas upplevelser kring deras arbetssituation. Resultatet från intervjuerna delades in i olika teman som sedan analyserades utifrån teorier och litteratur. Utifrån analysen besvarade vi våra frågeställningar och drog slutsatser om vilka faktorer som konsulterna upplever påverkar lojaliteten samt vilken inverkan de upplever att företagen har. De faktorer som konsulterna upplevde påverkar var främst otryggheten i anställningen, kommunikationen samt storleken på företagen. Företagens inverkan var främst inkludering i företagen, hur väl konsulterna togs omhand och sågs som en del av företaget. Bemanningsföretaget verkade även som en extra trygghet för konsulterna och kunde ha en kompenserade inverkan om kundföretaget inte mötte konsulternas förväntningar.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns en skillnad mellan män och kvinnor gällande hur de upplever det psykologiska kontraktets uppfyllelse samt om någon av kommunikationsdimensionerna (personlig feedback, relation med överordnad, kommunikationsklimat och delaktighet i organisationen) kan predicera upplevelsen av det psykologiska kontraktet. Data samlades in genom en webbaserad enkät som besvarades av 62 respondenter. Enkäten bestod av tre delar som behandlade bakgrundsfrågor, psykologiska kontrakt (med frågor från Psychological contracts across employment situations, PSYCONES) och nöjdheten med kommunikationen (Communication Satisfaction Questionnaire, CSQ). Genom t-test och regressionsanalys i SPSS, konstaterades det att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan hur män och kvinnor upplever det psykologiska kontraktet samt att kommunikationsdimensionen delaktighet i organisationen predicerar upplevelsen av det psykologiska kontraktet. / The aim of the study was to investigate whether there was a difference between men and women how they perceive the fulfilment of the psychological contract and if any of the communication dimensions (personal feedback, relationship with supervisor, communication climate and organizational integration) can predict the psychological contract. Data was collected through a web-based survey that was answered by 62 respondents. The survey had three parts that included background questions, psychological contracts (questions from Psychological contracts across employment situations, PSYCONES) and communication satisfaction (Communications Satisfaction Questionnaire, CSQ). Through t-test and regression analysis in SPSS it was found that there was no difference between how men and women perceived the psychological contract and that participation in the organization predicts the experience of the psychological contract.

Dagens digitaliserade samhälle bidrar till att anställda får allt svårare att dra en gräns mellan privatliv och arbetsliv. Detta medför att informella förväntningar skapas på arbetsrollen, framförallt gällande arbetstid och tillgänglighet. Dessa förväntningar kan definieras som psykologiska kontrakt mellan anställda och arbetsgivare och kan påverka anställdas vilja att stanna kvar på företaget. Syftet med studien är därmed att bidra med kunskap kring psykologiska kontrakt och arbetsroller. Vi undersöker hur anställda uppfattar och hanterar sina arbetspositioners rollbeskrivningar i kontext av möjliga informella förväntningar som ingår i det psykologiska kontraktet. Syftet är även att undersöka möjliga skillnader av informella förväntningar gällande arbetsroller mellan anställda inom IT- och ekonomibranschen. Sammantaget visar tidigare forskning att det psykologiska kontraktet skapas genom ömsesidigt beroende mellan anställda och arbetsgivare. Relationen mellan parterna är således en viktig faktor för att ett stabilt psykologiskt kontrakt ska upprätthållas och präglas därmed av kontroll och trygghet. Eftersom tidigare forskning om psykologiska kontrakt till stor del är begränsade till den amerikanska arbetsmarknaden är vår förhoppning att vi med denna studie ska kunna bidra med kunskap om den svenska arbetsmarknaden. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ studie genomförts på anställda inom IT- och ekonomibranschen. Val av branscher grundades i vår tro att det fanns ett stort utrymme att synliggöra psykologiska kontrakt inom branschernas olika arbetsroller och arbetsuppgifter. Studiens empiriska material bestod av sju semistrukturerade intervjuer med respondenter som varit verksamma inom respektive bransch i minst tre år. Studiens resultat och de generella slutsatserna är att anställda upplever att det finns informella förväntningar på deras arbetsroller och arbetstid. Detta resultat återfinns i både IT- och ekonomibranschen och dessa förväntningar är betydelsefulla för att anställda ska uppleva arbetsrollen som trygg och stabil.

Sammanfattning Vad beror det på att vissa anställda erbjuds karriärmöjligheter och andra typer av utvecklingsmöjligheter av sin arbetsgivare på en arbetsplats och andra inte? Att en anställd söker en tjänst internt och besitter en lång erfarenhet eller högre utbildning men en nyligen anställd som nyligen börjat får jobbet, eller att en anställd helt plötsligt inte får stanna kvar på sin arbetsplats utan rimlig förklaring? Dessa händelser är exempel av situationer som uppstår dagligen inom olika organisationer och arbetsplatser, där anställda och arbetsgivare har olika uppfattningar om vilka förväntningar och löften de har gentemot varandra. Syftet med denna studie är att undersöka dessa komplexa förväntningar närmare med utgångspunkt i teoretiska antaganden om så kallade psykologiska kontrakt (även kallad informella och osynliga kontrakt). Dessa kontrakt är motsatsen till formella skriftliga kontrakt där titel, befattning och lön framgår. Psykologiska kontrakt handlar om vilka outtalade löften, åtaganden och förväntningar som finns mellan arbetsgivare och anställd, vad man tror att man är överens om men som forskningen visar att vi oftast inte är. Vad får det för konsekvenser när de psykologiska kontrakten bryts? Psykologiska kontrakt finns i alla relationer, mellan familjemedlemmar, inom vänskapsrelationer, på arbetsplatsen osv. I denna studie fokuserar vi på att undersöka de psykologiska kontrakten ur en arbetstagares synvinkel gällande karriärutveckling och utvecklingsmöjligheter hen upplever sig ha på sin nuvarande, eller hade på en tidigare arbetsgivare. Med hjälp det teoretiska ramverket kring psykologiska kontrakt som utgångspunkt genomfördes åtta kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma tjänstemän inom Human Resources (HR). Resultaten visar att flera av respondenterna har haft erfarenheter utav brutna psykologiska kontrakt genom arbetslivet, på både låg och hög nivå. Det visar sig även att våra respondenter har väldigt liknande åsikter om hur deras karriärutveckling leds i första hand personligen av dem själva som högst ansvariga men att det även måste ske med en känsla av trygghet till chefen och dess stöd i en växelverkan. Att chefen håller det hen lovar och att den anställde känner sig rättvis behandlad framhölls av respondenterna som mycket betydelsefullt för deras välbefinnande.

<p>Efterfrågan på arbetskraft har ökat inom IT-branschen samtidigt som den svenska arbetsmarknaden står inför en generationsväxling. Därav har konkurrensen om arbetskraften ökat och det har blivit viktigare för arbetsgivarna att arbeta mer fokuserat med att attrahera och behålla unga medarbetare. Syftet med denna studie är därför att undersöka vad unga som redan arbetar på ett IT-företag anser är viktigt, både för att attrahera och behålla unga framtida medarbetare. Detta gjordes genom en fallstudie och tio djupintervjuer genomfördes med unga medarbetare på företaget. Detta har resulterat i ett utkast till en modell som visar vilka aspekter som är viktiga för att attrahera och behålla unga medarbetare. Vidare i modellen beskrivs förhållandena mellan dessa aspekter och när dessa är viktiga för unga medarbetare. Den främsta aspekten både ur behålla- och attraheraperspektivet visade sig vara utveckling. De psykologiska teorier och begrepp som appliceras på modellen är commitment, psykologiska kontrakt, employer attractiveness, employer branding samt diverse strategier för att attrahera och behålla personal.</p>