Med tanke på att mer än hälften av jordens befolkning numera lever i städer och trenden fortsätter stiga, blir det allt viktigare att skapa resilienta städer. Städer som är resilienta är mer motståndskraftiga och mindre känsliga mot störningar. För att rikta fokus mot kommunal planering har inriktning gjorts mot begreppet social-ekologisk resiliens. En stad som är social-ekologiskt resilient kan främja ekosystemtjänster långsiktigt i de störningar urbana miljöer kan utsättas för. Ekosystemtjänster är beroende av biologisk mångfald och för att inte göra avkall på biologisk mångfald är det viktigt att markanvändningen planeras väl. I studiens teoretiska referensram beskrivs därför sex strategier som kan användas inom kommunal planering för att främja social-ekologisk resiliens. Syftet med arbetet är att undersöka hur kommunalt planeringsarbete ser ut för social-ekologisk resiliens i dagsläget samt vilka likheter och skillnader som finns kopplat till experters utlåtanden och studiens teoretiska referensram. Målet är att redogöra för denna skillnad och hur det skiljer sig för att synliggöra vad som behöver förbättras på kommunal nivå för att främja social-ekologisk resiliens. Metoden för att ta reda på det var i form av kvalitativa intervjuer av experter samt kommunala planerare från tre av Sveriges största kommuner: Stockholm, Göteborg och Uppsala. Till de kommunala intervjuerna gjordes även en kompletterande innehållsanalys av de tre kommunernas översiktsplaner för att ge ytterligare information där den var bristande i resultatet av intervjuerna. En jämförelse gjordes sedan mellan social-ekologisk resiliens enligt experternas utlåtande, teoretiska referensramen och kommunal planering.  Resultatet visar att kunskap om begreppet social-ekologisk resiliens saknas bland de studerade kommunerna. Alla kommuners planering strävar efter att arbeta för vad Folke (2006) definierar som social-ekologisk resiliens utan att göra det medvetet. Det finns kopplingar till begreppet inom dessa kommuners planering, men används inte aktivt att sträva efter i planeringen. Däremot arbetar samtliga av kommunerna indirekt med strategier för social-ekologisk resiliens med prioritering av de kortsiktiga, rekreativa och hälsofrämjande kvaliteterna för människan. Med grund i den bristande kunskapen och den indirekta planeringen för social-ekologisk resiliens dras slutsats i att den viktigaste av strategierna är att bredda deltagandet och främja lärandet för att öka kunskap och förståelse kring varför diverse beslut tas. Tvärsektionellt arbete kan bidra till att rätt kunskap finns när motsägande intressen ställs mot varandra vid beslutsfattande. / Given that more than half of the world's population now lives in cities and the trend continues to rise, it is becoming increasingly important to create resilient cities. Cities that are resilient are more resistant and less sensitive to disturbance. In order to limit the scope of the study to municipal planning, the focus has been centered on the concept of social-ecological resilience. A city that is social-ecological resilient can promote ecosystem services in the long run in the urban environment despite the disruptions that it can be exposed to. Ecosystem services are dependent on biodiversity, and in order not to compromise biodiversity, it is important that land use is well planned. The study's theoretical framework, therefore, describes six strategies that can be used in municipal planning to promote social-ecological resilience. The purpose of the study is to investigate how the theoretical framework and the interpretations of experts differ from the municipal planning and analyze similarities and differences between them. The aim is to account for these differences in order to show what needs to be improved at the municipal level to promote socio-ecological resilience. The methods consisted of qualitative interviews with experts on the subject area and municipal planners from three of Sweden's largest municipalities: Stockholm, Gothenburg and Uppsala. A content analysis was also made on municipal plans to supplement the interviews. Finally, a comparison was made between social-ecological resilience through the experts’ points of view, the theoretical framework and municipal planning. The results show that knowledge of the concept of social-ecological resilience is lacking among the municipalities studied. The planning of all municipalities strives unconsciously to work for what Folke (2006) defines as social-ecological resilience. Although there are links to the concept within municipal planning, it is not used actively towards planning. On the other hand, all municipalities examined in the study indirectly work with strategies for social-ecological resilience, with priority given to the short-term, recreational and health-promoting qualities for humans. The study concludes that the most important of the strategies for social-ecological resilience is to broaden participation and promote learning, in order to spread more knowledge and understanding about why various decisions are made. Internal interaction between departments can also lead to the availability of right knowledge when conflicting interests are set against each other in decision-making.

Bakgrund: Psykisk ohälsa hos äldre personer är underidentifierat. I Sverige signalerar Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen behovet av att förebygga psykisk ohälsa hos äldre personer och främjandet av de äldres psykiska välbefinnande. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnaden av äldre personer med psykisk ohälsa inom den kommunala hälso- och sjukvården. Metod: En kvalitativ induktiv forskningsansats valdes med intervjuer som datainsamlingsmetod och kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman som analysmetod. Resultat: Urvalet bestod av nio sjuksköterskor som arbetade i sex kommuner i Mellansverige. Dataanalysen genererade tre kategorier: Endimensionell omvårdnad, Stigma existerar och Behov av förändring. Sjuksköterskornas upplevelser handlar om att de har svårt att få ett helhetsperspektiv på patientens behov, att kunskapen och huvudfokus i vården ligger på somatisk sjukdom och att vården av patienter med psykisk ohälsa uppfattas som mindre värdefull. Sjuksköterskor känner sig obekväma i sin roll och signalerar behov av förändring. Slutsats: Sjuksköterskorna ser ett behov av förändringar för att förbättra omvårdnaden av äldre personer med psykisk ohälsa. Sjuksköterskorna känner sig dock inte tillräckligt fria för att genomföra dessa förändringar, även om det finns hoppingivande signaler om att situationen håller på att förbättras i Sverige. / Background: Mental illness in older people is under-recognised. In Sweden, the Public Health Agency and the National Board of Health and Welfare signal the need to prevent mental ill health in older people and to promote the mental well-being of older people.  Aim: To describe nurses' experiences of caring for older people with mental illness in municipal health care. Method: A qualitative inductive research approach was chosen with interviews as the data collection method and qualitative content analysis according to Graneheim & Lundman as the analysis method. Result: The sample included nine nurses, working in six municipalities in central Sweden. The data analysis generated three categories: One-dimensional nursing, Stigma exists and Need for change. Nurses' experiences are that they have difficulties in getting a holistic perspective on patient’s needs, that the main focus and most of the expertise in care is on somatic illness and that care for patients with mental illness is perceived as being of lesser value. Nurses feel uncomfortable in their role and signal the need for change. Conclusion: Nurses see a need for change to improve the care of older people with mental illness. However, nurses do not feel sufficiently free to implement these changes, although there are hopeful signs that the situation is improving in Sweden.

Bakgrund: År 2020 rapporteras det globalt 604 000 nya fall av livmoderhalscancer. I 90% av fallen skedde dessa i låg- eller medelinkomstländer. Den vanligaste orsaken till livmoderhalscancer är infektion med HPV-virus som är en sexuellt överförbar infektion. Behandlingen vid livmoderhalscancer är kirurgi, cytostatika, strålbehandling och kombinerad behandling med cytostatika och strålning. En god hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet och en fundamental del av människans generella hälsa är sexuell hälsa. Syftet: Syftet var att belysa kvinnors upplevelse av sexuell hälsa vid diagnostiserad livmoderhalscancer. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturöversikt med induktivt förhållningssätt där 14 artiklar har analyserats enligt analys av Friberg i fem steg. Resultat: Huvudkategorierna som framträdde var sexuellt lidande med underkategorierna sexuell hälsa relaterat till fysiska besvär och sexuell hälsa relaterat till psykiska besvär. Andra huvudkategorin är sexuellt välbefinnande med underkategorierna sexuellt intresse och stöd av vården. Slutsats: Livmoderhalscancern påverkade välbefinnandet och sexuella hälsan för kvinnor på ett negativt sätt. Resultatet visade att kvinnors självkänsla och kroppsbild förändrades med livmoderhalscancern och behandlingen och att fysiska symtom gjorde att kvinnorna upplevde en förändrad sexualitet. I de fall där kvinnorna upplevde en förbättrad sexuell hälsa och kunde återgå till ett fungerande sexliv hade partnern ett stöttande förhållningssätt och sjukvården hade försett dem med information och kunskap. / Background: In 2020, 604 000 new cases of cervical cancer were reported globally. 90% of these cases took place in low- or middle-income countries. The most common cause of cervical cancer is infection with the HPV virus, which is a sexually transmitted infection. The treatment for cervical cancer is surgery, cytostatics, radiotherapy as well as combined treatment with cytostatics and radiation. Satisfactory health is a basic human right and a fundamental part of a person's general health is their sexual health. Aim: The aim was to describe women’s experience of sexual health when diagnosed with cervical cancer. Method: The study is a qualitative literature review with an inductive approach where 14 articles have been analyzed according to analysis by Friberg in five steps. Result: The main categories that emerged were sexual suffering with the subcategories sexual health related to physical problems and sexual health related to psychological problems and the main category sexual well-being with the subcategories sexual interest and support from caregivers. Conclusion: Cervical cancer affected quality of life and sexual health of women in a negative way. The results showed that women's self-esteem and body image changed with cervical cancer and treatment and that physical symptoms caused the women to experience a changed sexuality. In cases where women experienced improved sexual health and were able to return to a functioning sex life, their partners had a supportive approach and health care had provided them with information and knowledge.

Bakgrund: Intrauterin fosterdöd är en sällsynt händelse, av 1000 förlossningar är det cirka tre till fyra förlossningar där det inträffar i Sverige. Som förälder kan det vara svårt att hantera sorgen vid intrauterin fosterdöd och därmed finns det behov av stöd. Föräldrarna uppger att de inte får den rätta vård och stöd som de är i behov av. Det finns bristfällig kommunikation mellan barnmorskor och föräldrar. Stöd till barnmorskor är lika viktigt, vilket är en förutsättning för att kunna hantera svåra situationer. Syftet: Att beskriva barnmorskors erfarenhet av att stödja föräldrar efter förlossning vid intrauterin fosterdöd. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. En webbenkät som besvarades av 25 barnmorskor. Resultat: Fyra kategorier och nio subkategorier utformades. Barnmorskorna ansåg att grunden till god vård för föräldrarna vid intrauterin fosterdöd var att vara närvarande och stödja föräldrarna genom hela vårdtiden. Det kan vara en utmaning att hantera egna känslor samtidigt som det är en hög arbetsbelastning på arbetsplatsen. Behovet av fördjupad kunskap kring stödjandet av föräldrarna föreligger. Slutsats: Barnmorskorna ansåg behovet av vidareutbildning inom ämnet för att kunna hantera svåra situationer. Stödet till barnmorskorna var en viktig faktor för att klara av att bemöta föräldrarna vid intrauterin fosterdöd. / Background: Intrauterine fetal death is a rare event, occurring in approximately three to four out of 1000 births in Sweden. As parents, coping with the grief of intrauterine fetal death can be challenging, and the need for support is crucial. Parents report not receiving the proper care and support they require. There is inadequate communication between midwives and parents. Support for midwives is equally crucial, to be able to manage difficult situations. Aim: To describe midwives' experiences in supporting parents after childbirth in cases of intrauterine fetal death. Method: Qualitative method with an inductive approach. A web- based survey was completed by 25 midwives. Results: Four categories and nine subcategories were formed. Midwives believed that the foundation for providing good care to parents in cases of intrauterine fetal death was to be present and support the parents throughout the entire care period. Managing their own emotions while facing a heavy workload at the workplace can be challenging. There is a need for further education regarding supporting parents going through an intrauterine fetal death. Conclusion: Midwives identified the need for further education on the subject to manage difficult situations. Support for midwives was a crucial factor in being able to support parents in cases of intrauterine fetal death.

Introduktion: I ambulansen sker ett dyadiskt teamarbete, där två personer, varav minst en sjuksköterska, arbetar tillsammans. Ett effektivt och välfungerande teamarbete har visat sig främja personalens hälsa och trygghet samt öka patientsäkerheten, medan hinder i teamarbetet kan skapa ineffektivitet och öka risken för misstag. Syfte: Specialistsjuksköterskors upplevelser av dyadiskt teamarbete i prehospital miljö. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Åtta specialistsjuksköterskor, arbetande på akutambulans i Sverige, intervjuades via semistrukturerade intervjuer. Kvalitativ manifest innehållsanalys valdes som analysmetod. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; vikten av öppenhet och trygghet, känslor av ensamhet och otrygghet, kommunikationens betydelse samt kompetens och erfarenhet påverkar samarbetet. Resultatet visade att specialistsjuksköterskorna upplevde att tillit inom teamet var avgörande för teamarbetet, där tryggheten i samspelet med kollegan bidrog till både lust och säkerhet i arbetet. Vid bristande tillit i teamarbetet kunde känslor av ensamhet och otrygghet uppstå vilket kunde ge osäkerhet i arbetet. Kommunikationen i teamet var viktigt för att kunna sköta sitt jobb och vid tydlig kommunikation minskade risken för missförstånd. Specialistsjuksköterskorna beskrev att erfarenhet och kompetens var en stark orsak till trygghet i teamarbetet. Slutsats: En slutsats utifrån studiens resultat är att det är viktigt att det dyadiska teamet i ambulansen är tillitsfullt och har en öppen karaktär. Att man vågar lita på varandra i teamet och att man har en gemensam bild av det arbete som skall genomföras. Att arbetet i ambulansen både blir roligare och säkrare om man har en bra kommunikation och försöker skapa en atmosfär som är tillåtande och utvecklande. Ett teamarbete med bristande tillit leder till osäkerhet, tvivel och ökar risken för missförstånd. Det behövs ytterligare studier för att utveckla metoder för att stärka den psykosociala arbetsmiljön men även för att undersöka teamarbetets påverkan på patientsäkerheten.

Introduktion: Antalet prehospitala förlossningar är få och därför kan det vara svårt för ambulanspersonal att upprätthålla tillräcklig kompetens inom området. Eftersom det händer sällan kan det väcka oro hos sjuksköterskor. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda vid prehospital förlossning. Metod: En kvalitativ metod användes med semistrukturerade intervjuer som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med induktiv manifest ansats. Nio sjuksköterskor verksamma i norra Sverige inkluderades. Resultat: Resultatet presenteras i fem kategorier; Vikten av information och förberedelse, Stress och oro för komplikationer, En känsla av skräckblandad förtjusning, Stöd och samarbete minskar oron och Kunskap och erfarenhet ökar upplevelsen av trygghet. Resultatet visade att sjuksköterskor inom ambulanssjukvården känner en skräckblandad förtjusning när det kommer till att ta sig an uppgiften att bistå vid en förlossning prehospitalt. Det är en arbetsuppgift som skänker glädje i slutändan men vägen dit kan vara fylld av stress, oro och en upplevelse av brist på kunskap inom området. Slutsats: Förlossningar är ett uppdrag som sjuksköterskor inom ambulansen känner sig mindre förberedda på, det är en sällanhändelse och det gör att de inte kan tillägna sig den erfarenheten de önskar. Det finns ett behov av ökad kunskap och övning inom området.

En ökad problematik med barn och unga som utför allvarliga brott kopplat till organiserad brottslighet i Sverige har lett till ökade behov av myndighetsgemensam samverkan, däribland Barn och unga i organiserad brottslighet [BOB]. Mot bakgrund av detta syftar denna kvalitativa studie till att bidra med fördjupad kunskap om hur aktörer verksamma i Malmö och Södertälje kommun, som är involverade i arbetet mot barn och unga i organiserad brottslighet, upplever arbetet med målgruppen. Detta med ett särskilt fokus på samverkansarbete mot nyrekrytering. I studien jämförs upplevelserna i Malmö och Södertälje. Semistrukturerade intervjuer (n=12) genomfördes med anställda inom Polismyndigheten, olika avdelningar inom Socialtjänsten, Skolverket och Länsstyrelsen i respektive kommun och tillhörande region. Resultaten har analyserats med hjälp av tematisk analys samt relevanta delar ur organisations- och samverkansteorier. Resultatet indikerar att det finns en positiv bild av samverkan i båda kommunerna, som delvis präglas av tidigare erfarenhet av stor problematik med organiserad brottslighet vilket har framkallat ett behov av samverkan. Det framgår också av resultatet att det finns flera utmaningar och behov inom respektive verksamhet för att fortsatt bedriva ett effektivt samverkansarbete inom området. Studien har bidragit till en fördjupad förståelse för de anställdas upplevelser av arbetet, och kan användas för att vidareutveckla samverkansarbetet kring barn och unga. Vidare forskning bör inkludera flera aktörer på lokal nivå, då civilsamhälleaktörer anses ha en viktig roll i samverkan, samt studier på kommuner som har haft mindre erfarenhet av problematiken som kan andra upplevelser av samverkan. / An increase of children and youths committing serious crimes linked to organized crime in Sweden has led to a greater need for cooperation between authorities, such as Children and Youths in Organized Crime [BOB]. Considering this, the aim of this qualitative study is to contribute with in-depth knowledge of how actors active in Malmö and Södertälje municipality, who are involved in the work against children and young people involved in organized crime, perceive their work. Particular focus has been on collaborative efforts to prevent new recruitment. The study compares the experiences in Malmö and Södertälje. Semi-structured interviews (n=12) were conducted with employees within the Swedish police, different departments within Social services, the Swedish National Agency for Education and the County Administrative Board in each municipality and associated region. The study analyzed the results using thematic analysis, as well as relevant parts from organization and cooperation theories. The results show a positive attitude toward cooperation in both municipalities, which is partly characterized by previous experience of major problems with organized crime, which has created a need for cooperation. The results also illustrate some obstacles in the present work and potential areas for development in order to continue an effective collaborative work.The study has thus contributed to a deeper understanding of the employees' experiences of work, and can be used to further develop cooperation around children and youth in organized crime. Further research should include several actors at the local level, as civil society actors are considered to have an important role in collaboration, as well as studies on municipalities that have had less experience with the problem that may have other experiences of cooperation.

<p>kursa poslovnog engleskog jezika koji ima za cilj razvoj pragmatičke<br />kompetencije polaznika i unapređenje poslovne komunikacije na engleskom jeziku.<br />Uspostavljanje i održavanje uspe&scaron;ne poslovne komunikacije koja uključuje poslovne<br />ljude kojima je engleski jezik zajedničko sredstvo komunikacije zavisi od njihove<br />sposobnosti da koriste jezik na odgovarajući način u odgovarajućem poslovnom<br />kontekstu.<br />Istraživanje za disertaciju sastojalo se iz dva dela. U uvodnom delu<br />istraživanja učestvovali su predavači poslovnog engleskog jezika, studenti koji slu&scaron;aju<br />kurs poslovnog engleskog jezika i zaposleni polaznici koji pohađaju kurs poslovnog<br />engleskog jezika u &scaron;kolama stranih jezika. Cilj ovog dela istraživanja je bio da se<br />prikupe podaci o nastavi poslovnog engleskog jezika kod nas &ndash; na koji način se ona<br />organizuje i &scaron;ta bi trebalo uključiti u nastavu kako bi polaznici bili &scaron;to uspe&scaron;niji u<br />poslovnoj komunikaciji na engleskom jeziku.<br />Nakon toga usledilo je glavno istraživanje u kome je učestvovalo dvadeset<br />zaposlenih polaznika koji su pohađali kurs poslovnog engleskog jezika. Oni su bili<br />podeljeni u dve grupe, kontrolnu i eksperimentalnu, sa po deset polaznika. Obe grupe<br />su pohađale kurs poslovnog engleskog jezika. Kontrolna grupa je kurs slu&scaron;ala samo<br />na osnovu odabranog udžbenika, a eksperimentalna grupa je pohađala kurs koji je<br />izrađen na osnovu analize potreba i u skladu sa poslovnim situacijama u kojima oni<br />koriste engleski jezik. Pre početka kursa obe grupe su popunile upitnik sa op&scaron;tim<br />podacima o njima i upitnik za analizu potreba, ulazni test op&scaron;teg engleskog jezika i<br />ulazni test poslovnog engleskog jezika. Podaci dobijeni upitnikom za analizu potreba<br />upotpunjeni su pitanjima u prvom intervjuu. Napredak u sposobnosti kori&scaron;ćenja<br />engleskog jezika u poslovnoj komunikaciji obe grupe, posebno u pogledu kori&scaron;ćenja<br />govornih činova, praćen je tokom kursa pomoću pet testova nakon svake obrađene<br />teme.<br />Istraživanjem su dobijeni kvantitativni podaci (pomoću testa i upitnika) i<br />kvalitativni podaci (pomoću upitnika i intervjua) koji su detaljno analizirani. Na<br />osnovu analize svih podataka može se zaključiti da su polaznici iz eksperimentalne<br />grupe ostvarili primetno bolji napredak na testovima koji su pratili kurs, ali i u<br />sposobnosti poslovne komunikacije, &scaron;to je bio i cilj kursa.<br />Značaj ovog istraživanja je vi&scaron;estruk jer ukazuje na potrebu da se veća pažnja<br />posvećuje izradi kurseva poslovnog engleskog jezika za zaposlene polaznike,<br />detaljnoj analizi poslovnog konteksta u kome rade i njihovih stvarnih potreba. Takvi<br />kursevi omogućavaju polaznicima da lak&scaron;e i uspe&scaron;nije razviju svoju pragmatičku<br />kompetenciju i unaprede poslovnu komunikaciju.</p> / <p>This thesis in applied linguistics and language teaching focuses on designing a<br />business English course for the purpose of the development of pragmatic competence<br />of business English learners in order to improve their business communication in the<br />English language. Establishing and maintaining successful business communication<br />involving business people who use English as a common communication language<br />depends on their ability to use the language in an appropriate way in an appropriate<br />business context.<br />The research for this thesis consisted of two parts. The first part of the research<br />involved teachers of business English, students who attended business English<br />courses and employed learners who attended business English courses in private<br />language schools. The purpose of this part of the research was to collect the data on<br />business English language teaching, the way the courses are organized and what<br />should be included in the courses so that the learners are able to participate in<br />business communication in the English language.<br />This was followed by the main part of the research, which involved twenty<br />professionals attending a business English course. They were divided into two groups,<br />control and experimental, with ten learners in each group. Both groups attended a<br />business English course, however, the control group had a course based only on the<br />selected course book, and the experimental group had a course designed on the basis<br />of needs analysis and in accordance with the business situations in which they use<br />English language daily. Prior to the course learners in both groups completed a<br />general data questionnaire, a needs analysis questionnaire, general and business<br />English language entrance tests. The data gathered by the needs analysis questionnaire<br />were additionally clarified by the answers in the first interview. The learners&#39; progress<br />in using English in business communication in both groups, especially regarding the<br />use of speech acts, was monitored by five tests, one after each of the topics covered<br />during the course.<br />The data collected in the research, both quantitative (collected by tests and<br />questionnaires) and qualitative (collected by questionnaires and interviews), were<br />thoroughly analyzed. The analysis led to a conclusion that learners from the<br />experimental group showed substantially better improvement in tests and their overall<br />ability to communicate in business related contexts.<br />The significance of this research is manifold and suggests that greater attention<br />should be paid to designing business English courses for professionals and to a<br />thorough needs and business context analysis. Such courses would enable learners to<br />develop their pragmatic competence more successfully and, consequently, improve<br />their business communication.</p>

The aim of the diploma thesis is analysis of the Czechoslovak newsreel of 1961. In the quantitative method, reports are sorted by the codebook into thematic groups. There are following variables: soft x hard news; domestic x foreign news; culture x politics x economy x sport x disaster x rest. As a result of this method we can find out which news were preferred (agenda-setting) and bated (gate-keeping). In the qualitative method author is analysing foreign reports chosen by quantitative method. There were chosen these topics: Soviet economy, German question, Space Race, Cuban Crises and French decolonialism. Powered by TCPDF (www.tcpdf.org)

Syftet med detta arbete är att utforska betydelsen av musik vid avsked hos sörjande människor. Internationell och skandinavisk forskning inom närliggande områden har i större utsträckning beaktat musikens terapeutiska och psykologiska roll. I Sverige saknas i stort sett forskning inom detta ämne. Studien är av kvalitativ art där narrativ analyseras utifrån ett hermeneutiskt perspektiv och det empiriska underlaget i uppsatsen består av 12 livsberättelser av efterlevande i sorgegrupper. De berättar om sorg och förlust samt på vilka sätt de relaterar till musik i samband med begravningen och vidare under den efterföljande sorgeprocessen. Av intervjuerna i semistrukturerad form framkom ett material som presenteras i resultatkapitlet. Musikens roll vid rituella avsked har förändrats idag. Anhöriga är mer delaktiga än tidigare. Musik väljs utifrån personliga kriterier. Musik som förknippas med positiva minnen tillsammans med den anhörige kan ge en upplevelse av igenkänning. Att använda musikterapi under sorgeprocessen eller att lyssna på egenvald musik kan vara ett kraftfullt redskap som förmedlar hopp och tröst till sörjande människor. / The aim of this study is to examine the role of music at the condolence in the grieving persons. In related areas, international and Scandinavian research have explored the therapeutic and psychological role of music. This topic has been missing in earlier Swedish research. The study has a qualitative approach and the analytical prism used for the semi-structured interviews was informed by a hermeneutic method. The empirical basis of the essay is based on 12 life stories of survivors participating in grief support groups. The interviews talk about grief and loss and the ways in which they relate to music at the funeral and during the grieving process. The material which emerged from the interviews in semi-structured form is presented in the results section. The role of music in the ritual condolences has changed. Relatives are now more involved in choosing music than in the past. Music is selected based on personal criteria. Music associated with positive memories of the loved one can convey emotions of recognition. Music therapy during the grieving process, or listen to music of own choice, may act as a spiritual force that gives hope and consolation to the grieving persons.