Studien syftade till att identifiera underlättande och hindrande faktorer för implementering och vidmakthållande av Child-Parent Psychotherapy (CPP) i Sverige. Studien är en kvalitativ intervjustudie i naturalistisk kontext baserad på semistrukturerade intervjuer med 12 CPP-utbildade behandlare. Ett strategiskt urval gjordes med syfte att åstadkomma varierad data. Insamlad data analyserades genom tematisk analys och resulterade i de fyra temana: Små barn med traumaerfarenheter, Organisationens förutsättningar, Betydelsen av stöd i arbete med Child-Parent Psychotherapy och Behandlaren och Child-Parent Psychotherapy. Resultaten indikerade att implementering och vidmakthållande av CPP i Sverige påverkas av faktorer på olika nivåer. Dedikerat arbete för tillgängliggörande av patientgruppen, resurser, ett väldefinierat uppdrag, rutiner för nyutbilding av behandlare, handledning och stöd i juridiska processer beskrevs underlätta implementering. Resultaten tyder på att om strategisk nivå, verksamhet och behandlare delar ansvaret för implementering kan hållbar implementering genomföras i fler verksamheter och små barns behov av traumabehandling tillgodoses. / The study aimed to identify facilitating and hindering factors of implementation and sustainability of Child-Parent Psychotherapy (CPP) in Sweden. The study is a qualitative interview study in a naturalistic context based on semi-structured interviews with 12 CPP-trained therapists. The study’s strategic sampling of participants aimed to achieve sample variation. The collected data was analyzed using Thematic Analysis and resulted in the following four themes: Young trauma-exposed children, Organizational conditions, The significance of support when working with Child-Parent Psychotherapy and The therapist and Child-Parent Psychotherapy. Results indicated that implementation and sustainability of CPP in Sweden was influenced by diverse factors on various levels. Dedicated work to make the patient group accessible, resources, a well-defined assignment, routines for training of new therapists, supervision and support in legal processes were described as facilitating factors for implementation. Results suggest that if the strategic level, organization and therapists share responsibility of implementation, sustainable implementation can be carried out in more organizations and young children's needs of trauma treatment can be met.

Bakgrund: Bristande kommunikation är en faktor som påverkar patientsäkerheten negativt inom hälso- och sjukvården. Personlig skyddsutrustning som till exempel skyddsmask 90, används av intensivvårdssjuksköterskor under covid-19 pandemin. Personlig skyddsutrustning såsom skyddsmask 90 har visat sig dämpa ljudnivån på verbal kommunikation, samtidigt som kommunikation genom ansiktsuttryck försvinner helt. Syfte: Syftet med studien var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av kommunikation vid användning av skyddsmask 90 i vården av patienter med covid-19. Metod: Denna studie är en kvalitativ intervjustudie, där rekrytering av deltagare genomförts med ett ändamålsenligt urval. Analysen utfördes induktivt med en manifest ansats. Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier. Huvudkategorierna: Att kommunikationen försvåras, att skapa förutsättningar för en bättre kommunikation, att upprätthålla patientsäkerheten, att anpassa sig till arbete i skyddsmask 90. Faktorer som försvårar kommunikationen är att ljudnivån vid samtal blir lägre än normalt. För intensivvårdssjuksköterskorna blir det svårare att lugna och trösta patienterna, då de har svårare att höra och förstå vad som sägs när personalen använder skyddsmask 90. Det som främjar kommunikationen är närhet till patienten, samt en tydlig och strukturerad kommunikation. Patientsäkerheten kan upprätthållas genom att använda vedertagna kommunikationsmodeller vid samtal såsom closed-loop och SBAR, men även genom att fråga för att vara säker på att rätt saker uppfattades. Efter en tillvänjningstid i skyddsmask 90 är det möjligt att upprätthålla en adekvat kommunikation. Slutsatser: För att säkerställa en god kommunikation kan användare av skyddsmask 90 använda sig av kommunikationsverktyg, prata nära, tydligt och endast om relevanta saker. Genom att säkerställa en god kommunikation upprätthålls även en god patientsäkerhet.

Background: In Sweden, organized crime has become more varied and cross-border which has led to change in the nature and the scope of organized crime. The national crime prevention program – Tillsammans mot brott (TMB) was presented by the Government of Sweden to increase security and prevent crime.  Aim: The aim of the study is to investigate how municipal officials experience barriers and facilitators regarding the implementation of the national crime prevention program at local level. Methods: A qualitative method was used to gain in-depth knowledge about the study aim. A purposive sampling method was used, and a semi-structed interviews were conducted with eight participants from eight different municipalities. An inductive content analysis was used, and an ecological framework was applied to analyze the collected data.  Result: The result showed that the municipality officials’ experience of barriers and facilitators regarding the implementing TMB could be divided into two categories; (i) internal work processes for implementing crime prevention initiatives, and (ii) external work direction within crime prevention collaboration.  Conclusion: A public health approach enables to tackle innovative and holistic the occurrence and consequences of crimes since it involves working evidence-based with a range of stakeholders to address the multicausal origins of crimes

Background: Agenda 2030 is newly launched, thus little research has been conducted about the implementation at the municipal level. To increase the Sustainable Development Goals (SDGs) feasibility requires understanding which elements can facilitate the policy implementation process with the goal of healthy and sustainable societies. Aim: The aim of the study is to investigate the officials’ experiences of implementing the Agenda 2030 at the municipal level. Methods: A qualitative method with an inductive approach was used to address the study aim. A purposive sampling of participants was conducted, and a semi-structured interview was used as the data collection method. In total, ten informants from ten different municipalities participated. A manifest content analysis was conducted to analyze the collected data. Result: The implementation strategies that were used for mobilizing the community to achieve the Agenda 2030 could be divided into internal and external strategies. The internal strategies focused on knowledge enhancing activities and the integration of the SDGs into municipal existing steering documents. The external strategies focused on establishing partnerships and involving the local citizen in the community development. Conclusion: The experiences of the officials indicated that health promotion approaches, and the guiding principles can be valuable tools for municipalities to facilitate the policy implementation process related to Agenda 2030.

Sammanfattning För att ge förutsättningar till optimal tillväxt och utveckling vårdas idag, tillsammans med andra behandlingar, prematura barnen på neonatalavdelningar hud mot hud. Vård hud mot hud av det prematura barnet sker oftast på mammas eller pappas bröst och forskning visar att detta är en gynnsam miljö för barnets utveckling och hälsa. Det har också en positiv inverkan på föräldrarnas anknytnings process. En otrygg anknytning kan leda till ohälsa längre fram i livet och det är därför viktigt ur ett folkhälsoperspektiv att det finns forskning som visar hur personalen ska gå till väga för att ge stöd och hjälp till föräldrar att vårda sitt barn hud mot hud. Syftet med denna undersökning var att ta reda personalens uppfattning och erfarenheter av att vårda barn hud mot hud. För att undersöka detta genomfördes sju semistrukturerade intervjuer med barnsjuksköterskor och barnsköterskor på en neonatalavdelning på ett sjukhus i mellan Sverige. Materialet som intervjuerna gav analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom tre kategorier: personalens syn på sin roll, barnperspektiv och föräldraperspektiv. Kategorierna resulterade i temat ”motstridiga känslor hos personalen”. Detta framkom genom att personalen i sin roll och med sin kunskap om hud mot hud även behöver förhålla sig till barnets behov och barnets rätt till bästa vård samt föräldrarnas behov och svårigheter. Sammanfattningsvis framkom att kunskap, kunskapsöverförande samt att ge föräldrar praktisk hjälp är viktiga för att öka antal timmar barnet vårdas hud mot hud.

Introduktion: Prehospital sjukvårdsledning är ett koncept som används vid skadehändelser och är en ledningsstruktur med definierade roller och beredskapslägen. Sjukvårdsledare är ansvarig för att bedriva sjukvårdsinsatsers ledningsarbete på skadeplatser. Syfte: Att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vara sjukvårdsledare vid arbete på skadeplats. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Åtta ambulanssjuksköterskor i södra Norrland intervjuades via semistrukturerade intervjuer. Manifest innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: Att ta sig an en stor och oviss uppgift, att ha ett stort ansvar i en utmanade situation, att uppnå kontroll genom samverkan samt att utvecklas i sin roll som sjukvårdsledare. Majoriteten kände stress inför ankomst till en skadeplats samt att brist på information påverkade möjligheten att förbereda sig. Allvarliga skadehändelser kunde ge en känsla av hopplöshet. Sjukvårdsledarrollen är viktig och krävande och stärks av erfarenhet. Besluttagandet upplevdes utmanande samt innebar ett stort ansvar. Vikten av att ha kontroll genom strukturerad och organiserad ledning samt att kunna anpassa sig och samverka med andra aktörer som polis och räddningstjänst var något som betonades. Det fanns behov av att reflektera och dela lärdomar efter händelser för att utvecklas. Slutsats: Att vara sjukvårdsledare är en komplicerad och krävande roll för ambulanssjuksköterskor. De kan uppleva stress, oro och rädsla att misslyckas. Trots utmaningen är ambulanssjuksköterskor stolta över arbetet när de lyckas. Det behövs kontinuerlig och verklighetstrogen utbildning samt reflektion för att känna sig trygg som sjukvårdsledare.

Syftet med denna studie är att undersöka hur gymnasielärare i samhällskunskap definierar och hanterar kontroversiella frågor i sin undervisning. Däri ingår både hur lärarna själva väljer att ta upp kontroversiella frågor samt hur de hanterar situationer där elever uttrycker sig på kontroversiella sätt. Sammanlagt intervjuades elva gymnasielärare i samhällskunskap och analysen ledde fram till två teman: Definition och Hantering. I korthet påvisade resultatet att både definition och hantering till stor del är beroende av den kontext som lärarna infinner sig i. Lärarna beskrev vidare att de hade olika strategier för att hantera kontroversiella frågor i sitt klassrum. Lärarna beskrev också att de hade olika metoder som de använde sig av för att undervisa om kontroversiella frågor, där diskussioner som med hjälp av tidigare forskning kunde kategoriseras i vissa fall som deliberativa. Vidare lyfte lärarna både positiva och negativa aspekter av att ta upp kontroversiella frågor i sin undervisning och de ansåg att det krävdes specifika förmågor och kunskaper av dem som lärare för att kunna hantera dessa frågor. Lärarexamen sågs av de flesta lärare som icke stödjande, medan kollegor främst var det som lärarna upplevde som mest givande att få stöttning av när de skulle hantera kontroversiella frågor. Resultatet i denna studie överensstämmer till stor del med den tidigare forskningen kring ämnet, med den enda stora olikheten att även yttre kontext påpekades av lärarna i denna studie som viktigt, vilket tidigare forskning inte lagt lika stort fokus på. / The aim of this study is to investigate how secondary social studies teachers define and deal with controversial questions in their teaching. This includes both how the teachers themselves choose to raise controversial issues and how they handle situations where students express themselves in controversial ways. In total, eleven high school social studies teachers were interviewed and the analysis led to two themes: Definition and Handling. In short, the results showed that both definition and handling are largely dependent on the context in which the teachers find themselves. The teachers further described that they had different strategies for handling controversial issues in their classroom. The teachers also described that they had different methods that they used to teach about controversial issues, where discussions that, with the help of previous research, could be categorized as deliberative in some cases. Furthermore, the teachers highlighted both positive and negative aspects of raising controversial issues in their teaching and they felt that specific abilities and knowledge were required of them as teachers to be able to deal with these issues. The education the teacher had received were seen by most teachers as not supportive, while colleagues were mainly what the teachers experienced as the most rewarding to get support from when dealing with controversial questions. The results in this study are largely consistent with the previous research on the subject, with the only major difference being that external context was also pointed out by the teachers in this study as important, which previous research did not focus on as much.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare beskriver högläsning och dialogisk högläsning i klassrummet och hur de anser att det kan påverka elevers språkutveckling. Syftet är även att ta reda på hur lärare arbetar med högläsning och dialogisk högläsning samt dess möjligheter och utmaningar. Studien är genomförd med en kvalitativ metod där semistrukturerande intervjuer genomförts. Respondenterna i studien utgörs av fem behöriga grundlärare som arbetar i årskurserna F-3. Studiens resultat visar att samtliga lärare uppfattar att högläsning och dialogisk högläsning har en positiv effekt på elevers språkutveckling, bland annat på ordförrådet och deras förmåga att uttrycka sig. Studien baseras teoretiskt på det sociokulturella perspektivet med ett särskilt fokus på den proximala utvecklingszonen. / The purpose of this study is to find out how teachers describe reading aloud and dialogic reading in the classroom and how they believe it can affect students' language development. The purpose is also to find out how teachers work with reading aloud and dialogic reading, as well as its opportunities and challenges. The study was carried out using a qualitative method where semi-structured interviews were made. The respondents in the study are five qualified primary teachers who work in grades F-3. The results show that all teachers perceive that reading aloud and dialogic reading have a positive effect on students' language development, including vocabulary and their ability to express themselves. The study is theoretically based on the sociocultural perspective with a particular focus on the proximal development zone.

Background: Sexual health is a fundamental determinant of health and wellbeing. Sexual interventions need to meet the same standard as any other health issues. Nurses have a responsibility to give patients holistic care and promote health. Helen Erickson’s Modeling and Role Modeling theory describe five goals that nurses can use to provide safe care for patients.  Aim: The aim of this literature review was to describe nurses’ experiences of conversations with patients about sexual health.  Method: Qualitative literature review with a deductive approach. 13 articles were analyzed in relation to Erickson’s theory.  Results: The results were categorized by Erickson's five goals: build trust, promote positive orientation, promote patient’s control, promote and affirm patient’s strengths, and set mutual goals that are health-directed. Within these were subcategories outlining reasons why nurses avoid conversations about sexual health with patients, which included patient’s age or gender, nurses’ discomfort, lack of time or education, as well as uncertainty of whose responsibility it is to have sexual health discussions.  Conclusion: There are many different factors that inhibit the nurse from initiating conversations about sexual health with patients, and the nurse needs to be aware of these factors to avoid them and have health-promoting conversations with patients. / Bakgrund: Sexuell hälsa innebär ett grundläggande behov av hälsa och välbefinnande, och sexuella interventioner bör uppfylla samma standard som alla andra hälsoproblem. Sjuksköterskor har ett ansvar att ge patienter holistisk vård för att främja hälsa. Helen Ericksons Modeling and Role Modeling teori beskriver fem mål som sjuksköterskor kan använda sig av för att bedriva god och säker vård.  Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av samtal kring sexuell hälsa med patienter.  Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med deduktiv ansats. 13 artiklar analyserades i förhållande till Ericksons teori.  Resultat: Resultatet kategoriserades enligt Ericksons fem mål: bygga tillit, främja positiv livssyn, främja patientens kontroll, främja och bekräfta patientens styrkor, samt att sätta gemensamma mål som är hälsoinriktade. Inom dessa mål framkom underkategorier som förklarar varför sjuksköterskor undviker samtal om sexuell hälsa med patienter. Dessa underkategorier tog upp anledningar såsom patientens ålder eller kön, sjuksköterskans bekvämlighet, tid- eller kunskapsbrist samt frågeställning om vems ansvar det är att diskutera sexuell hälsa.  Slutsats: Det finns olika faktorer som hindrar sjuksköterskan från att inleda samtal om sexuell hälsa med sina patienter, och sjuksköterskan behöver vara medveten om dessa faktorer för att kunna undvika dem och ha hälsofrämjande samtal med patienter.

Bakgrund: Sjuksköterskan inom ambulanssjukvården behöver hållas uppdaterad inom den medicinska och omvårdnadens utveckling. Detta då sjuksköterskans arbete inom ambulanssjukvården är ett omväxlande arbete, där varje dag är olik. Den komplexa vård och arbetsmiljön ställer därmed höga krav på både den enskilda sjuksköterskan, och på ambulansteamet. Detta då de ibland träffar på svårt sjuka patienter och ytterligare resurser behövs på plats för att lösa varierande situationer, något som även kan orsaka stress. Problemformulering: Att ställas inför en kritiskt sjuk patient och inse att ytterligare resurser krävs, är realitet för samtliga sjuksköterskor inom ambulanssjukvården. Att behöva vänta på assistans och samtidigt vårda en kritiskt sjuk patient är något som kan bygga på ytterligare stressfaktorer hos sjuksköterskorna. Då det är begränsat med forskning inom området, genomfördes denna studie. Syfte: Sjuksköterskans upplevelse av att invänta assistans med en kritiskt sjuk patient, inom ambulanssjukvården. Metod: Semistrukturerade intervjuer hölls med åtta sjuksköterskor. Deltagarna kom från tre olika ambulansområden inom Västra Götalandsregionen. Ambulansområdena var belagda i storstad, mindre stad och landsbygd. Intervjuerna analyserades med kvalitativ induktiv ansats. Resultat: Analys av upplevelsen att invänta assistans resulterade i tre kategorier, i form av “behov av kontroll”, “känna sig otillräcklig” och “känna sig otrygg”. Diskussion: Sjuksköterska inom ambulanssjukvården ställs inför känslomässiga utmaningar i väntan på assistans, med en kritisk sjukpatient. Känslan att vara otrygg och otillräcklig skapar en hög stress, som resulterar i att sjuksköterskan vill göra så mycket som möjligt för patienten, även om allt inte kan göras. Sjuksköterskan löper risk att drabbas av psykisk ohälsa, ångest och PTSD. / Background: Nurses in ambulance healthcare need to be kept up-to-date in medical and nursing developments. This is because the nurse's work in ambulance healthcare is varied work, where every day is different. The complex care and work environment therefore place high demands on both the individual nurse, but also on the ambulance team. This is because they sometimes encounter seriously ill patients and additional resources are needed on site to resolve varying situations, something that can also cause stress.  Problem formulation: Being faced with a critically ill patient and realizing that additional resources are required is a reality for all nurses in ambulance healthcare. Having to wait for assistance and at the same time care for a critically ill patient is something that can build on additional stress factors for the nurses. As there is limited research in the area, this study was conducted.  Purpose: The nurse's experience of waiting for assistance with a critically ill patient, within the ambulance service.  Method: Semi-structured interviews were held with eight nurses. The participants came from three different ambulance areas within the Västra Götaland region. The ambulance areas were covered in big cities, smaller cities, and rural areas. The interviews were analysed using a qualitative inductive approach.  Results: Analysis of the experience of waiting for assistance resulted in three categories, in the form of "need for control", "feeling inadequate" and "feeling insecure". Discussion: Nurses in the ambulance service face emotional challenges while waiting for assistance, with a critically ill patient. The feeling of being unsafe and inadequate creates a high stress, which results in the nurse wanting to do as much as possible for the patient, even if everything cannot be done. The nurse is at risk of mental illness, anxiety, and PTSD.