Rainbow shelves, shelves with a LGBTQ theme, are becoming popular in Swedish libraries, and may have been created to counteract the poor indexing of the fiction with LGBTQ themes. The purpose of this thesis is to examine how the books on this shelf are indexed in one Swedish library. In order to do so we first examine the subject headings list used to index fiction to see what LGBTQ subject headings there are and if they are lacking in any way. Then we examine the representation of these subject headings on the rainbow shelf to see how the shortcomings of the list influence the indexing. We also do a content analysis on the books found to have no LGBTQ subject headings to examine why they have been placed on the shelf. Are there shortcomings in the indexing of these books? We use queer theory to suggest that the shortcomings of the indexing is caused by the underlying heteronormativity of our society. We find that many LGBTQ words are not represented in the subject headings list and that heteronormativity is predominant but only made visible through what does not conform to the norm. The most prevalent LGBTQ subject headings in the rainbow shelf are those concerning homosexuality, while bisexuality and transgender subject headings are barely used at all. We find that the indexing of the books without LGBTQ terms in many cases is lacking, but in others it is a question of how you choose to interpret the book.

Jämställdhet ses som något eftersträvansvärt i Sverige idag. Hur jämställdhet kan uppnås anses handla om att kvinnor och män, inom en heterosexuell relation, byter sysslor med varandra. En av de sysslorna är att vara föräldraledig. Denna uppsats gör en queerteoretisk analys av faderskap. Empirin utgörs av intervjuer med, och observationer av, fem medelklasspappor i Stockholm. Uppsatsen undersöker hur informanterna tar sig an ett kvinnligt kodat område samtidigt som de förhåller sig till maskulina genuskonstruktioner och praktiker. Resultatet visar att pappaledighet är normerande inom jämställdhetsdiskursen. Jämställdhetsdiskursen är även medelklassbetingad. Informanterna förhåller sig till en maskulinitet som består av traditionellt maskulina värdeord som aktiv, tydlig och trygg, liksom av feminint betingade ord som närvarande och omhändertagande. Informanterna stärker sedermera denna maskulinitet i homosociala sammanhang. Genuskonstruktionerna störs utanför jämställdhetsdiskursen när mannen är föräldraledig medan barnet fortfarande kan ammas. En ammande man skulle även bryta mot genuskonstruktionerna inom en jämställdhetsdiskurs.

HBT-frågor är idag en alltmer omtalad fråga i den samhälleliga debatten. Sedan diskrimineringslagstiftningen ändrades år 2009 har organisationer ett alltmer omfattande ansvar att arbeta för att motverka diskriminering i alla dess former. Då Skellefteå kommun har fattat beslut om att öka sitt invånarantal till 80 000 invånare år 2030 görs stora insatser föratt se till att alla människor har samma förutsättningar att leva och verka i kommunen.Uppdraget var därför att undersöka första och andra linjens chefers möjligheter att utifrån den befintliga likabehandlingspolicyn arbeta med HBT-frågor. Studien baseras på 12 intervjuer med första- och andra linjens chefer på en kvinnodominerad och en mansdominerad arbetsplats inom kommunen. Resultatet visar att cheferna upplever en begränsning i hur de kan använda sig av likabehandlingspolicyn i sitt dagliga arbete. Dokumentet ses mer som spelregler snarare än något som konkret kan användas praktiskt. Den mest framträdande föreställningen kring HBT-frågor bland cheferna på de arbetsplatser som undersökts var att det inte fanns någon problematik med diskriminering inom deras verksamhetsområde. Därför fanns en föreställning bland några av cheferna att något förebyggande arbete med dessa frågorinte behövdes. Det går att utläsa vissa skillnader mellan kvinnodominerade och mansdominerade arbetsplatser i hur man arbetar med HBT-frågor samt de föreställningar som finns kring hur dessa frågor talas om på arbetsplatserna. Cheferna på de kvinnodominerade arbetsplatserna var mer benägna att bedriva ett proaktivt likabehandlingsarbete än cheferna påde mansdominerade arbetsplatserna. Ingen bedriver dock ett specifikt arbete med HBT-frågori dagsläget.

Syftet med den här uppsatsen är att tolka Janne i Peter Pohls Janne, min vän utifrån ett queerteoretiskt perspektiv. Genom att använda mig av queerteorins tankar om kön/genus, normalitet och identitet tror jag mig kunna ge en alternativ bild av Jannes liv. Mitt mål är att försöka hitta en bild som skiljer sig från den, så ofta förekommande i tidigare forskning, om flickan som måste klä ut sig till kille för att ha en chans till frihet. Istället kommer jag fokusera på hur Janne, i vänskapen med Krille och gänget, får möjlighet att skapa en identitet och ett liv på egna premisser.

In this essay, I make a queer feminist analysis of Mats Strandberg’s and Sara Bergmark Elfgren’s teenage novel ”Cirkeln”, which is about six teenage girls who learn that they are witches with a mission to save the world from demons. Using Judith Butler's theories, I examine the norms of sex/gender, ethnicity, class and sexuality found in the text and how these standards are created. I also analyze whether, and if so how, these standards may change when the magical elements enter the text. I also discuss the fact that older Gothic novels with magical elements often have been regarded as queer through history.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Denna studie syftar till att undersöka hur läromedel för samhällskunskap för gymnasieskolan  skildrar kön- och köns överskridande identiteter samt sexuella identiteter och läggningar i textinnehållet. Studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys av tre läromedel som avser samhällskunskap 1b för gymnasieskolan, vilka alla är utgivna eller redigerade mellan 2016–2018. Studiens konklusion visar på att läromedlens innehåll explicit exkluderar andra könsidentiteter än manligt och kvinnligt kön samt skildrar i ringa mängd olika sexuella läggningar. Detta medför flera problematiska aspekter både för elever och lärare, då elever med normbrytande könsidentitet och sexuell läggning inte kan identifiera sig som likvärdig den kvinnliga och manliga könsidentiteten eller heterosexualiteten, vilket undervisande lärare måste bemöta med kompletterande kunskapskällor för att kunna genomföra en likvärdig undervisning.

I skolans styrdokument står att ingen i skolan ska utsättas för diskriminering eller kränkande behandling på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, eller sexuell läggning, och att skolan aktivt ska motverka traditionella könsmönster. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om läromedel i ämnet engelska för grundskolans senare år utifrån aspekterna genus och heteronormativitet. För att uppnå syftet gjordes en kvalitativ, tematisk analys, och resultaten av studien visade att det finns en uppdelning mellan vad som är manligt och kvinnligt i läromedlen. Det visade sig också att heteronormativiteten bekräftas genom att HBTQ-personerna i läromedlen är få, att deras sexualitet diskuteras specifikt medan heterosexualiteten inte diskuteras och därmed tillåts bli förgivettagen, samt att de texter som handlar om HBTQ-personer i stort handlar om de olika problem som de ställs inför på grund av sin sexualitet. Slutsatsen blir att läromedlen är problematiska på flera sätt, och att de lärare som använder dem behöver vara medvetna om det.

”Den etiska relationen” är en uppsats med syfte att jämföra samtida medierepresentationer av polyamori i relation till monogaminormen. Uppsatsens empiri består av TV-serieavsnitt, radiointervjuer, filmer samt en polyamorös guidebok. I den jämförande analysen ställs 2000-talets fiktiva medierepresentationer av polyamori mot dokumentära berättelser från personer som identifierar sig som polyamorösa. Med fokus på emotioner, diskursmotstånd, bemötande och sociala sanktioner undersöks representationens roll i reproduceringen av normer samt hur dess motstånd yttrar sig. Detta gjordes med hjälp av kritisk diskursanalys utifrån frågeställningar om hur representationen ser ut, film- och serienarrativens maktasymmetrier och vilka emotioner som skildras som centrala hos karaktärerna. Svartsjuka är en central del av uppsatsens analysavsnitt då denna framställs som en avgörande komponent i kärleksrelationer och det är i detta avseende som representationsskillnaderna var som störst. Jag undersöker även framställningen av kärleksrelationers olika nivåer av etik, då även detta skapade en tydlig distinktion mellan polyamori och monogami. Med en queerteoretisk läsning av materialet fann jag ett diskursivt motstånd, men även en reproducering av stereotypa föreställningar och ett fortsatt marginaliserande av sexuella praktiker och identiteter. Representationerna bidrar med en ambivalens, invecklade system av kulturellt imaginära verkligheter som står i förhandling med varandra för att uppnå hegemoni.

No description available.