Syftet med studien var att undersöka rädslan för att bli direkt- och indirekt utsatt för våld från såväl besökare som polis i samband med Allsvensk fotbollsmatch. Urvalet bestod av 369 personer som besöker minst en fotbollsmatch per säsong (55 kvinnor och 314 män) med ålder mellan 18-75 år (M=34,59, SD=12,24) där data hämtats in via webbenkäter. Resultatet visade att besökare med högre besöksfrekvens i genomsnitt uppvisar högre nivåer av rädsla för våld för såväl andra besökare som för polisen, jämfört med de som har en lägre besöksfrekvens. Resultatet visade även på att det i genomsnitt fanns en högre rädsla för våld från polisen än våld från besökare. Resultaten pekar på att polisens strategier vid fotbollsmatcher tycks vara kontraproduktiva, då polisens uppdrag bland annat är att främja trygghet. Resultaten går i linje med dels tidigare forskning som påvisat att polisnärvaro på redan trygga platser tenderar att skapa otrygghet. Resultaten pekar på behovet av förnyade och mer evidensbaserade insatser från polisen under fotbollsmatcher, samt bättre dialog med besökare för att motverka stigmatisering av besöksgrupper och polismyndigheten.

Studiens syfte var att undersöka de kapabla väktarna polis, ordningsvakter, polisens volontärer samt icke-uniformerade kapabla väktares betydelse för trygghet och rädsla för personbrott. Även sambandet mellan trygghet och rädsla för personbrott undersöktes. I enkäten deltog totalt 307 studenter varav 129 var män och 178 var kvinnor (M=23,6 år, SD=4,63). Resultaten visade att polisens volontärer var de som hade störst betydelse för både tryggheten och rädslan för personbrott för kvinnorna. Bland männen fanns inga skillnader mellan de kapabla väktarna i tryggheten, dock indikerade resultatet att polisens volontärer har mest betydelse för rädslan för personbrott. Det fanns även ett samband mellan trygghet och rädsla för personbrott. Det fanns dock bara signifikanta skillnader mellan sambanden för kvinnor, där polisens samband var svagast. / The study's purpose was to examine the capable guardians police, security guards, police volunteers and non-uniformed capable guardian’s importance for feelings of safety and fear of personal crime. The correlation between feelings of safety and fear of personal crime was also investigated. A total of 307 students participated in the survey, 129 were men and 178 were women (M=23.6 years, SD=4.63). The results showed that police volunteers were those who had the greatest significance in both feelings of safety and fear of personal crime for women. For men, there were no differences between the capable guardians in feelings of safety, however, the results indicated that police volunteers have the most significance for fear of personal crime. There was also a correlation between feelings of safety and fear of personal crime. However, the relations only had significant differences for women where police were found to have the weakest correlation.

I den nuvarande samhällskontexten är det av intresse att analysera förtroendet för polisen, motiverat av den ökade rapporteringen av skjutningar och den höga exponeringen av kriminalitet i medierna. Dessa faktorer förväntas ha en inverkan på det förtroende som den svenska befolkningen känner inför polisen. Denna studie har för avsikt att utreda hur allmänhetens relation till polisen har påverkats och även analysera huruvida klasstillhörigheter har en inverkan på förtroendet. Effekten av klass kompletteras även av att analysera effekten av rädsla för brott. Studiens utgångspunkt bygger på en konfliktteoretisk ram där klass konceptualiseras genom Bourdieus kapitalbegrepp. För att komplettera klassperspektivets förklaringsförmåga integreras även teorin om rädsla för brott som inkluderar mer individuella aspekter där klass inte nödvändigtvis behöver vara av betydelse. Studiens datamaterial består av den tionde omgången av European Social Survey (ESS) som påbörjades år 2020. Endast data från Sverige har använts för undersökningen, vilket resulterade i 2287 respondenter. Resultaten av multivariata regressionsanalyser visar att högre klasstillhörighet genom socialt och ekonomiskt kapital ökar förtroendet för polisen, samt att rädsla för brott har en minskande effekt på förtroendet för polisen. Sammanfattningsvis bidrar denna studie med sociologisk forskning om konsekvenser av ojämlikheter i det svenska samhället, där insikter om hur de olika samhällsklyftorna har en inverkan på svenska individers förtroende för polisen framhävs.

Rädsla för brott är ett samhällsproblem som påverkar stora delar av befolkningen och ärdärför ett centralt ämne i den kriminalpolitiska sfären. Därför är det av intresse att studerafaktorer som är associerade med rädslan där en tolkning av Sampson, Raudenbush och Earls(1997) teori om kollektiv förmåga kan tänkas vara relevant. Den här kvantitativa studien baseras på data från Stockholms stads Trygghetsmätning somgenomfördes åren 2020 och 2023 i syfte att undersöka om det finns ett negativt sambandmellan kollektiv förmåga och självrapporterad rädsla för brott samt om det sambandetkvarstår med kontroll för demografiska och socioekonomiska faktorer. Resultatet analyserasutifrån teorin om kollektiv förmåga som rör hur social sammanhållning mellan invånare ochinformell social kontroll i ett bostadsområde kan påverka förekomsten av brottslighet. I denhär studien appliceras teorin utifrån tolkningen om att samma sociala mekanismer även har endämpande verkan på invånares rädsla för brott som begås i deras bostadsområde. Dataanalyseras i Statistical Product and Service Solutions (SPSS) med multipel regressionsanalys(eng. Ordinary Least Squares, förk. OLS). Resultatet visar att det finns ett statistiskt signifikant negativt icke-linjärt samband mellankollektiv förmåga och rädsla för brott som kvarstår med kontroll för demografiska ochsocioekonomiska bakgrundsfaktorer. Graden av rädsla för brott planas ut vid en medelnivå avkollektiv förmåga, vilket innebär att skillnaderna i rädsla för brott blev färre. Det innebär attden här studien påvisar ett empiriskt stöd för att en högre grad av kollektiv förmågasamvarierar med en lägre nivå av rädsla för brott. Sambandet är dock något svagt, vilket tyderpå att det finns andra mekanismer utöver kollektiv förmåga som också har betydelse för rädslaför brott. Slutligen diskuteras studiens implikationer, idéer kring potentiella åtgärder för attöka kollektiv förmåga i bostadsområden, studiens styrkor och svagheter samt förslag påframtida forskning.

Syftet med denna studie var att undersöka skillnader i svenskastudenters attityd till bestraffning utifrån faktorer såsomutbildningsområde, rädsla för brott, könsskillnader samt attributionsstil. Dessutom undersöktes den potentiella interaktionen mellan kön och rädsla för brott. En tvärsnittsundersökning genomfördes och besvarades av 280 deltagare, varav 79 män och 201 kvinnor. Utav dessa var 79 kriminologistudenter, 133 juridikstudenteroch 96 studenter i socialt arbete. Resultaten visade en skillnad mellan dessa tre grupper, där kriminologistudenter hade en mildare attityd till bestraffning än studenter i juridik- och socialt arbete. Vidare visade resultaten på att kvinnor och individer som hade en hög rädsla för brott även har en mer positiv attityd till bestraffning. Däremot fann studien ingen interaktion mellan kön och rädsla för brott. Vidare var endast kausalitetslokus relaterad till attityd till bestraffning. Sammanfattningsvis visar detta på att individers perception av brottoch brottslingar kan ha signifikant effekt på deras attityder till hur bestraffning ska användas i relation till brottslighet. Slutligen rekommenderas vidare forskning inom ämnet för att få mer kunskapom hur attityder till bestraffning formas. / The aim of this study was to examine difference in attitudes towards punishment among Swedish students on factors such as, field of study,fear of crime, gender and attributional style. The potential interactionbetween gender and fear of crime was also explored. A cross sectionalsurvey was answered by 280 participants, consisting of 79 men and201 women. The sample consisted of 79 criminology students, 133law students, and 96 social work students. The results showed adifference between the three groups of students, with criminologystudents being slightly less punitive compared to law- and social workstudents. Results further showed that women and individuals with ahigher degree fear of crime tend to have more positive attitudestowards punishment. However, no interaction was found betweengender and fear of crime. Lastly, only locus of causality was related tomore punitive attitudes. In conclusion, individuals’ perception ofcrime and criminals can have a significant effect on their attitudes onhow punishment should be used in response to crime. Future researchis needed to further deepen our knowledge of how punitive attitudesare formed.

Enligt forskning har kvinnor en högre rädsla för brott än män. En förklaring är att kvinnors rädsla för sexuella brott ökar rädslan för alla typer av brott. Andra faktorer som har visat sig påverka rädsla för brott är fysisk och psykisk ohälsa. Dessa faktorer och teorin om att kvinnors rädsla för brott påverkas av rädsla för sexuella brott kan innebära att smärtsjukdomar som vulvodyni och vaginism som innebär svår smärta vid penetration och / eller beröring av slidan gör att kvinnor som lider av det kan uppleva en högre rädsla av brottslighet än andra kvinnor. Studiens syfte var att undersöka om vulvodyni har en inverkan på kvinnors rädsla för brott. Deltagarna bestod av 243 kvinnor (medelålder= 24,58, SD= 5,15) med (n=129) och utan (n=114) vulvodyni. Resultaten av studien indikerar att vulvodyni påverkar rädsla för brott och gör kvinnor som lider av den mer rädda för brott än de utan vulvodyni. Kvinnor med vulvodyni har också en högre rädsla för sexualbrott som våldtäkt och sexuella trakasserier. Vulvodyni visar på en unik association till rädsla för brott vid kontroll över andra variabler som tidigare forskning visat samband med rädsla för brott. Rädsla för sexualbrott visar också associationer med rädsla för andra brott hos kvinnor med och utan vulvodyni. Mer forskning om ämnet behövs för att se hur kvinnor med vulvodyni resonerar om sin rädsla för brott. / According to research, women have a higher fear of crime than men. one explanation is that women's fear of sexual offenses increases the fear of all types of crime. Other factors that have been shown to affect fear of crime are physical and mental health. The factors and the theory that women's fear of crime is affected by fear of sexual offenses could mean that pain diseases such as vulvodynia and vaginism that involve severe pain when penetrating and/or touching the vagina make women who suffer from it to have a higher fear of crime than other women. The purpose of the study was to investigate if vulvodynia has an impact on women's fear of crime. The study sample consisted of 243 women (mean age=24,58, SD= 5,15) with (n= 129) and without (n=114) vulvodynia. The results of the study indicate that vulvodynia affects fear of crime and makes women who suffer from it more afraid of crime than those without. Women with vulvodynia also have a higher fear of sexual offenses such as rape and sexual harassment. Vulvodynia also demonstrates having a unique compound to fear of crime proud control for other variables. Fear of sexual crime also shows associates of fear to other types of crimes for women with and without vulvodynia. More research on the subject is needed to see how women with vulvodynia reason about their fear of crime.

Syftet med följande uppsats är att undersöka hur unga kvinnor resonerar kringvarför de konsumerar true crime samt på vilka sätt de beskriver att konsumtionenpåverkar deras rädsla att utsättas för våldsbrott. Uppsatsen syftar även till attundersöka hur unga kvinnor framställer kopplingen mellan kvinnorssocialiseringsprocess och deras rädsla att utsättas för våldsbrott, i relation tillderas konsumtion av true crime. En kvalitativ ansats har tillämpats i form avfokusgruppsintervjuer för att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar.Reflexiv tematisk analys har använts för att analysera materialet. Den tematiskaanalysen resulterade i tre identifierade teman. Det första temat var Lockelsen avtrue crime. De huvudsakliga resultaten för detta tema var att deltagarnakonsumerar true crime för att få förståelse för gärningspersoners motiv ochhandlingar, kunskap om vilka beteenden de ska tillämpa och vilka typer avpersoner de ska undvika för att förhindra att utsättas för brott, samt underhållning.Tema två var Faktorer som påverkar rädsla, där resultaten visade att deltagarnadiskuterade att konsumtion av true crime påverkade deras rädsla att utsättas förvåldsbrott på olika sätt. Främst geografisk- och tidsmässig närhet till brottsoffrensom porträtteras, samt identifiering med brottsoffren var faktorer som gjordedeltagarna mer rädda att utsättas för våldsbrott. Deltagarna kopplade även truecrime innehåll till sin egen verklighet och sin risk att utsättas för brott. Det tredjetemat var Beteende en som konsekvens av true crime och resultaten från dettatema visade att deltagarna beskriver förändringar i deras beteende efter att debörjat konsumera true crime, i form av skyddande och undvikande beteenden. / This bachelor thesis aims to investigate how young women discuss the purposesbehind true crime consumption and how they describe the impact of true crimeconsumption has on their fear of violent crimes. Furthermore, the thesis aims toinvestigate in which ways young women depict the association between women’ssocialization processes and their fear of violent crime, in relation to true crimeconsumption. A qualitative approach has been applied and the thesis aims andresearch questions were answered with the help of focus groups. Reflexivethematic analysis constituted the method of analysis which resulted in threecentral themes. The first being The appeal of true crime. The main results of thistheme showed that the participants consume true crime content to gain anunderstanding of the perpetrators’ motives and actions, knowledge regardingwhich behaviors to adapt in order to avoid victimization, and entertainment. In thesecond theme, Factors that impact fear of crime, the participants discussed thattrue crime consumption impacted their fear of violent crime in diverse ways.Spatial- and temporal proximity to the cases being depicted in true crime contentwas a main factor that contributed to heightened fear. Furthermore, theparticipants connected true crime content to their own reality and their riskassessment in relation to victimization. The third theme was defined as Behaviorsas a consequence of true crime consumption. Results from this theme showed thatthe participants describe changes in their behavior as a consequence of their truecrime consumption. Mainly the behavioral changes consisted of protective andavoidant behavior.

Studiens syfte var att undersöka hur stor risken för oro var 2017–2018 i förhållande till kön, ålder och utsatthet samt skillnader mellan olika typer av brott. Det har gjorts ett flertal logistiska regressionsanalyser på ett datamaterial inhämtat från Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning. Brottskategorierna som undersöktes i vår studie var rån, misshandel samt sexualbrott. Resultatet visar att dessa faktorer påverkar oron hos befolkningen. Det är skillnad i oron beroende på om personen är man, kvinna eller äldre. Överlag var kvinnorna mest oroliga samt mest utsatta, förutom när det kom till utsatthet för rån och misshandel där männen var överrepresenterade. Slutsatserna som drogs från detta var att utsattheten är det som påverkar oron mest. Att kvinnorna var mest oroliga stämmer överens med teorin om det ideala offret där kvinnorna passar in. De äldre, som också framställs som ideala offer, var dock mindre oroliga än förväntat. / The purpose of the study was to investigate how great the fear of crime was in the years 2017-2018 in relation to gender, age, and exposure to crime and to investigate differences between three types of crime. Several logistic regressions have been carried out on data obtained from the National Security Council´s crime prevention survey. The crime categories investigated in the study were robbery, assault, and sexual offenses. The results show that crime exposure affects the concern of the population the most, although there is a difference depending on whether the person is male, female, elderly or young. Overall, women were the most worried and the most exposed to crime, except when it came to exposure to robbery and assault. The conclusions drawn from this were that women and elderly are often presented as ideal victims and it agrees with women's concern, although the elderly seem less worried than expected.

This study has conducted eight semi-structured interviews and a thematic analysis to investigate how collective efficacy affects trust in the police, the justice system, and the location of Södertälje, as well as how this, in turn, influences residents' experiences of safety and insecurity. The research design was qualitative and inductive, and the theory of collective efficacy was applied to explain the respondents' experiences. The results showed a high level of fear of crime and a lack of trust in the area due to the high level of crime in the surrounding areas of Södertälje. Lack of trust in the police and the justice system was also one of the most important factors that affected respondents' experiences of safety and fear of crime. / Denna studie har genomfört åtta semistrukturerade intervjuer och en tematisk analys för att undersöka hur kollektiv förmåga påverkar förtroendet för polisen, rättssystemet och platsen Södertälje samt hur detta i sin tur påverkar invånarnas upplevelser av trygghet och otrygghet. Forskningsdesignen var kvalitativ och induktiv, och teorin om kollektiv förmåga applicerades för att förklara respondenternas upplevelser. Resultaten visade en hög grad av rädsla för brott och bristande tillit till platsen på grund av den höga nivån av kriminalitet i områdena runt omi Södertälje. Tillitsbrist till polisen och rättssystemet var också en av de viktigaste faktorerna som påverkade respondenternas upplevelse av trygghet och rädsla för brott. / <p>2023-04-13</p>

Vi har med statistisk analys av datamaterial från Polisen i region Syds trygghetsundersökningar 2015 i Blekinge, Kalmar, Kronoberg och Skåne län undersökt hur oro för brott skiljer sig mellan landsbygd och stad och vilka sambandsvariabler som skulle kunna förklara skillnader. Det finns sammanfattningsvis tre viktiga resultat i vår studie: Allmän oro för inbrott är högre på landet än i städerna i region Syd. Detta resultat skiljer sig från tidigare forskning. Allmän oro för våldsbrott och stöld/skadegörelse på fordon samt konkret oro är högre i städerna än på landet, vilket överensstämmer med tidigare forskning. Vi kan inte med våra sambandsvariabler förklara den högre oron för inbrott på landet. Däremot kan den högre oron för bl.a. våldsbrott och den högre konkreta oron i städerna förklaras av variabeln problem- och ordningsstörningar i bostadsområdena. Vi ser också att variabeln utsatthet för mängdbrott inte kan förklara orosskillnaderna mellan landsbygden och städerna. Vi diskuterar resultaten utifrån teorierna om social desorganisation och risksamhället. Vi frågar oss beträffande resultatet med högre oro för inbrott på landet om det kan finnas outforskade fysiska och sociala problem som besvärar mer på landet än i staden. Våra slutsatser är att allmän oro för bl.a. våldsbrott och konkret oro kan minskas i region Syd genom att arbeta med de fysiska och sociala problem- och ordningsstörningar i bostadsområdena. Vi diskuterar även behovet av ett bredare myndighetssamarbete för att kunna påverka oro för brott. Här påstår vi också att närpolisarbete kan minska oro för brott enligt tidigare forskning och broken windows- teorin trots att detta arbete inte nödvändigtvis sänker brottsligheten. Vi kan inte se att utsatthet för brott påverkar skillnaderna mellan stad och land. Skillnaden i brottsutsatthet mellan stad och landsbygd i Sverige minskar också enligt tidigare forskning. Det kan vara så att utsattheten inte längre skiljer sig tillräckligt för att påverka orosskillnaderna i region Syd. Den mindre skillnaden i brottsutsatthet mellan stad och land samt den högre oron för inbrott på landet talar sammantaget för negativa sociala förändringar på landsbygden i region Syd.