No description available.

No description available.

Syftet med denna studie är att studera den språkliga konstruktionen av det våldsutsatta barnet utifrån SOU-rapporter (statens offentliga utredningar). Som teoretiska och metodologiska utgångspunkter har vi utgått ifrån socialkonstruktionism och diskurspsykologi. Därtill har vi integrerat feministisk teoribildning med betoning på genus. Som metod har vi utifrån diskurspsykologi valt att använda Edleys analysmodell bestående av tolkningsrepertoar subjektsposition samt ideologiska dilemman. I vårt resultat kom vi fram till fem olika tolkningsrepertoarer innefattande två subjektspositioner vardera. Första tolkningsrepertoaren belyser barnet som offer i form av brottsoffer och omyndig. Vår andra tolkningsrepertoar behandlar delaktighetens svårigheter gällande det aktivt deltagande barnet och det passivt deltagande barnet. Tredje tolkningsrepertoaren uppmärksammar barnet i förhållande till rättigheter där vi lyfter barnet som ägare av rättigheter samt barnet som underordnad rättigheter. Tolkningsrepertoar fyra ser till barnet relaterat till ansvar utifrån det ansvarstagande barnet och barnet under vuxnas ansvar. Den femte tolkningsrepertoaren skildrar barnet i relation till omsorg där vi i vårt material kunnat utläsa den omsorgsfulla mammans barn samt den våldsutövande pappans barn. Sammanfattningsvis har vi utläst den komplexitet som råder gällande det våldsutsatta barnets delaktighet i relation till omsorg och rättigheter.

Arrende är ett mycket gammalt koncept som funnits i många samhällen världen över och som genom åren har förändrats väldigt mycket. Upplåtelseformen har funnits längre än begreppet arrende som först under 1600-talet blev det vedertagna ordet i Sverige. Idag räknas arrende som en form av nyttjanderätt och regleras av Jordabalken. Det finns fyra olika arrendeformer, den här studien riktar enbart in sig på jordbruksarrende och på jordbruksarrendatorer. De aktuella juridiska reglerna i den här studien är besittningsskyddet, rätten att överta marken, skyldigheten att investera på stället de arrenderar och det skydd arrendatorer har för sina investeringar. En del forskare menar att det finns en koppling mellan markförstöring och utarrenderad mark. Att en bonde brukar marken olika beroende på om han arrenderar marken eller om han är ägare av marken. Detta är ett intressant ämne att forska i eftersom det i många länder är stora andelar mark som utarrenderas. Den här studien lägger fokus på att undersöka hur jordbruksarrendatorer förhåller sig till att investera i det ställe som de arrenderar. Studien undersöker också hur arrendatorernas investeringar påverkas av deras juridiska rättigheter. Underlag till den här studien bygger på enkätsvar och intervjuer från olika jordbruksarrendatorer. De har bidragit med sina egna åsikter och tankar kring investeringar. Inkomna enkätsvar är 21 stycket och det intervjuades 5 stycken. De juridiska rättigheterna som kommer i och med besittningsskyddet påverkar majoriteten av deltagarna att utföra större och långsiktiga investeringar. Förhållningssättet som jordbruksarrendatorerna har skiljer sig från arrendator till arrendator. Förhållningssättet skiljer sig beroende på vad det rör sig om för investering. Investeringens lönsamhet för arrendatorn, kostnad, omfattning samt hur tidskrävande investeringen är, påverkar arrendatorernas förhållningssätt till investeringar på mark de arrenderar. / Leasing land is today in Sweden a right to use land for different kinds of use. In Swedish law there is four different forms of lease, this study deals with lease of land for agriculture and leaseholders of agricultural land. The current legal regulations in this study is the possession protection, the preemption right, the obligation to invest in the real property they lease and the security leaseholders have for their investments. Some scientists think that land degradation is increased when land is leased. The researchers mean that a farmer cultivates the soil different if he is leasing the land than if he is the owner of the land. This problem is interesting to study because in lots of countries the amount of land that is leased is big. This study has a focus on agricultural leaseholders and how they relate to the real property that they lease. It is also studying the leaseholders attitude to their investments in relation to their legal rights. Data for this study is based on questionnaires and interviews of various agricultural leaseholders. It was 21 leaseholders that responded on the questionnaires and five leaseholders were interviewed. The legal rights of the possession of protection affects the majority of the participants to carry out larger and long-term investments. The approach that agricultural leaseholders have about the investments are different from leaseholder to leaseholder. The approach differs depending on what kind of investment it is. Factors such as cost, scale and time-consuming investments is affecting leaseholders approach to investments on the real property they lease.

Using the events in Sweden in the autumn of 2015 as a practical example, this paper examines the question of whether there are circumstances when it is morally permissible for rich, democratic states to close their borders to asylum-seekers. To lay a common ground, the author starts by looking at the right of asylum-seekers, who a refugee is, and what obligations a host country have towards them. Thus, after looking at general human rights, and how they apply to the right to seek asylum, the author turns to the question of who a refugee is, and the difference between refugees according to the 1951 Geneva Convention, and people who are in need of subsidiary protection, before choosing to use UNHCR’s wider definition of a refugee. While acknowledging that refugees have specific rights that other persons in need of protection do not, all asylum-seekers are entitled to not be sent back to a place of danger (which is the principle of non-refoulement). Though both groups are entitled to stay on in the country, the temporary status for those in need of subsidiary protection raises some questions about integration and their standing in society and therefore the question of membership rights is discussed before the author returns to the events in Sweden in 2015 and argues that there are circumstances when it is morally acceptable for a country to close its borders to refugees, but that there are limitations when this can be done and for how long. Finally, it is argued that a system that prevents countries from having to – or choosing to – close their borders to refugees is needed. The author discusses whether the grounds for such a system could be found in the work that UNHCR does, and if the DAC agreement can be used as a model for fair distribution.

Inledning Bowlbys anknytningsteori utgår från anknytningens eller bindningens betydelse för det lilla barnets mentala utveckling. Den emotionella bindningen till modern (eller annat modersubstitut) anses grundläggande för barnets fortsatta psykiska hälsa, utan den trygga tillgivna bindningen blir inte närhetsbehovet hos det lilla barnet tillfredsställt och blir då reagerar barnet med att då senare i livet vända sig till brottslighet, detta enligt Bowlbys egna observationer hos unga som begått brott (Perris, ss. 112-13, 21-23). Syfte Syftet är att prova Bowlbys anknytningsteori som utgångspunkt för ett inkluderande arbetssätt→ Hur arbetar pedagoger för att bemöta barns skilda behov?→ Hur ser pedagoger på barns olikheter? Metod Jag har sedan gjort en analytisk läsning av litteraturen om Bowlbys anknytningsteori för att identifiera de viktigaste didaktiska implikationer i relation till frågor om inklusion i den svenska mångkulturella förskolan av idag i relation till kön, samhällsklass, etnicitet och särskilda inlärningshinder. Min analytiska läsning av Bowlbys texter har inte varit strikt regelstyrd utan visst utrymme har lämnats för utrymme för egna reflektioner, vilka presenteras och illustreras i metod delen. Utöver detta har jag har intervjuat tre förskollärare, anställda vid en förskola i Västsverige om hur de arbetar i relation till inklusions frågor som ett sätt att testa hur och om idéer kring anknytningsteori och dess didaktiska implikationer fölls i förskolan. Ett glapp har identifierats. Detta glapp kommenteras i texten och ytterligare didaktiska implikationer för förskolan och lärarutbildning tagits fram. Resultat Resultatet visar på att grunden till ett starkt arbetslag är planering, dokumentation, reflektion kring tidigare händelser och en vilja att förbättra genom förberedelse. Det framkommer också data om anknytningens betydelse för barnets möjlighet till en positiv relation med pedagogen. Dessa två faktorer lägger grunden för ett gott och konstruktivt arbete med att ha ett inkluderande förhållningssätt och acceptans för olikheter.

Uppsatsen behandlar förslaget till lagstiftning om rapporteringspliktiga skattearrangemang i SOU 2018:91. I uppsatsen redovisas bland annat remissinstansernas synpunkter och görs en analys av förslaget ur rättssäkerhetssynpunkt.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka i vilken utsträckning det finns en samsyn kring vad värdegrundsarbete innebär. Studien är kvalitativ med stöd från John Deweys Pragmatismen samt tidigare forskning. Resultatet visar att det inte finns någon samsyn på definitionen av vad värdegrunden är och ska innehålla. Däremot finns det en samsyn gällande möjligheter och svårigheter. Studiens resultat visar att den främst framträdande möjligheten är att värdegrunden är förutsättningen för att kunskapsuppdraget ska fungera. De främsta svårigheterna är att värdegrunden är tolkningsbar och att tiden inte räcker till. Slutsatsen blir att undervisningen behöver innehålla delar som leder till att eleverna utvecklar handlingsberedskap och ett normkritiskt förhållningssätt. För att detta ska uppnås behövs det en utökad kompetens bland lärarna.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka hur en grupp grundskollärare i en kommun i norra Sverige kunde uppmärksamma och agera när de befarar att ett barn utsätts för sexualbrott, utifrån de resurser, utbildning och riktlinjer som samhället ger. Statistik visar på att sex barn i en klass på 30 elever utsätts för sexualbrott och samtidigt redogör forskning för att barn som blir utsatta för övergrepp har svårt att berätta vad de varit med om med bakgrund av bland annat skam- och skuldkänslor. Många utsatta barn är också rädda för vad som kommer att hända med förövaren om de berättar, då forskning också visar att förövaren oftast är en närstående till barnet. Flera barn som är med om övergrepp är inte heller medvetna om att de är utsatta för ett brott och vad de har för rättigheter, vilket också ses som ett av hindren för personer som arbetar med barn för att kunna uppmärksamma och agera. Studiens resultat är baserat på sju intervjuer med grundskollärare som arbetar inom grundskolan med barn i årskurserna förskoleklass till årskurs 6. Tematisk analys med inslag av kodning från grounded theory användes för att analysera materialet. Resultatet visar på att informanterna i många fall saknar handlingsberedskap, riktlinjer och stöd för att kunna uppmärksamma och agera när de befarar att en elev utsätts för sexualbrott. Slutsatserna i studien visar att det finns behov av att fortsätta lyfta frågan om sexualbrott och öka samhällsdebatten kring ämnet. Slutsatser som resultatet även påvisar är att förklaringen till de få uppmärksammade sexualbrotten inte återfinns i informanternas engagemang utan i bristande utbildning till lärare och elever, rädsla för hot samt otillräckliga handlingsplaner från rektor, ledning och politiker. Slutligen framkom indikationer på att det råder en kunskapslucka när det kommer till sexualbrott mot barn och vilka möjligheter skolan har att uppmärksamma det.