<p>Med utgångspunkt i barndomssociologiska tankar undersöker följande etnografiskt inspirerade studie intentionen med och receptionen av Stockholms Kulturhus barnkulturverksamhet Rum för Barn. Genom att tillämpa Stuart Halls kommunikationsmodell för<em> inkodande </em>och <em>avkodande</em> av budskap på materialet, som består av intervjusamtal, observationer, styrdokument, information till besökarna samt en kvalitativ enkätstudie, diskuteras de barndomsideologier om barnet som <em>blivande</em> alternativt <em>varande</em> människa som förekommer i verksamheten samt de vuxna besökarnas tolkning av dessa.</p><p>I analysen framkommer en dubbelhet gentemot barnen såsom å ena sidan blivande människa och å andra sidan varande människa från såväl verksamhet som besökare. Undersökningen påvisar att de båda ideologierna (om barnet som blivande och varande människa) är alltjämt närvarande i både verksamhetens intention samt i de vuxna besökarnas reception och omsatta barnsyn. Rum för Barns givna förutsättningar, dess egen förståelse av verksamheten, sammanhanget och det faktiskt kommunicerade intentionen kan förståelse av verksamheten är bred och bitvis brokig. Också de tolkningar informanterna gör av verksamheten varierar, från godtyckliga till oppositionella.</p><p>Uppsatsen påvisar att verksamheten kan användas som ett forum för förverkligande av barnets rättigheter men att detta inte alltid görs.</p>

<p>Studiens syfte har varit att försöka öka kunskapen när det gäller det centrala och underliggande i utvalda partiers flyktingpolitik. Frågeställningarna har varit: Hur beskriver några svenska riksdagspartier sin flyktingpolitik med avseende på centrala aspekter, såsom vem som skall få asyl, på vilka villkor, uppehållstillstånd eller ej? Hur beskriver partierna sina tolkningar av några grundläggande perspektiv av EU: s flyktingpolitik? Vilka möjliga likheter respektive skillnader uppvisar de i avseende politiskt innehåll? För att besvara frågeställningarna genomfördes en kvalitativ, kritiskt analys, av typen innehållslig idéanalys. De fem partier som valdes ut var följande: Moderata Samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet de Gröna samt Socialdemokraterna. Frågeställningarna besvarades och analyserades ur det socialkonstruktionistiska perspektivet, begreppen makt och humanitet samt ur tidigare forskning. Studiens resultat har visat att partierna, enligt sina ideologier, konstruerar vad de anser att en flykting är. Partierna har ett antal synpunkter på vad som gör en människa till en flykting, vilka rättigheter skall gälla för den människan samt hur hon skall behandlas. Partierna uppvisar både likheter som skillnader sinsemellan.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att medelst intervjuer lyfta fram vad barn och ungdomar som har medverkat i olika barnprogram i SVT har för synpunkter och tankar på sitt deltagande.</p><p>Genom nio intervjuer med elva informanter i åldrarna 8-17 år belyses aspekter såsom inflytande, känsla av delaktighet och möjligheter till påverkan, betydelsen av att få medverka i TV samt tankar om kändisskap och att bli sedd. Nämnda aspekter sätts sedan i relation till barnrättskonventionen samt till olika barndomsdiskurser och föreställningar om barndom.</p><p>Studiens teoretiska utgångspunkter har makt som övergripande tema och berör tre områden. Först belyses begreppen makt och diskurser, därefter diskuteras hur kulturstudier har försökt synliggöra de maktstrukturer som produceras i samhället genom bland annat media och slutligen presenteras teorier från barndomsforskning där maktordningen mellan barn och vuxna problematiseras.</p><p>Genom intervjuerna framgår att ett vuxet förhandsarbete präglar TV-produktionerna och att de deltagande barnen har liten eller ingen möjlighet att göra några större förändringar i sitt deltagande. Vuxnas planerande av barnens agerande, utseende och repliker kan sägas gå stick i stäv med barnrättskonventionen. Barnen är därmed styrda och kan ses som symboler, eller representanter för en barndom som vuxna anser viktig att förmedla. Det är diskursen om det naturliga, oskuldsfulla barnet tillsammans med diskursen om det kompetenta, duktiga barnet och barnet med rättigheter som ska förmedlas genom rutan, medan de diskurser som kan urskiljas genom informanternas berättelser är diskursen om barnet som symbol eller representant för en passande barndom och diskursen om det onaturligt naturliga barnet.</p><p>Informanterna bekräftar ett vuxet förhandsarbete men anser inte det vara något problem. De menar att det finns möjligheter att påverka produktionen och ser sig som jämlikar till de vuxna, men förmedlar implicit sin underordnade ställning och vuxnas makt och tolkningsföreträde. Vad informanterna framförallt belyser som centralt är den uppmärksamhet och känslan av kändisskap som följer i spåren av att ha medverkat i TV. Även om ett synliggörande av barn kan vara ett steg i rätt riktning mot jämlikhet mellan barn och vuxna krävs ett vidare arbete med reflektioner över varför barnen ska delta, hur de ska delta och att barnen själva ges möjlighet att komma till tals och delges information och beslut. Annars riskerar barnen att bli till rekvisita och statister i sina egna barnprogram.</p>

<p>Idag anser de flesta professionella världen över att autism är en organisk skada. Ett barn med autism bearbetar information och uppfattar världen annorlunda än andra. Det mest utmärkande draget hos dessa barn är att de har svårt med den sociala kompetensen. Syftet med studien var att belysa och öka förståelsen för hur föräldrar till ett barn mellan åldrarna noll till tolv år med diagnosen autism, upplever sin livssituation. Vi valde att genomföra en intervjustudie med fem föräldrar till barn med detta funktionshinder. För cirka tio år sedan koncentrerades forskningen mest på orsakerna till varför barnen fick autism, om det berodde på miljön eller om det var medfött. Det är först på senare år som intresset väckts för hur föräldrar till barn med autism har det i sin vardag och upplever stödet från samhället. Föräldrarna i vår studie uppgav att deras påfrestande situation medfört att deras hälsa, arbetsliv och fritid påverkats. Dock var de flesta nöjda med de insatser de hade även om det efterlystes ytterligare stöd. Denna uppsats innehar ett socialpsykologiskt perspektiv, där resultatet analyseras utifrån roll- och systemteori för att dessa på ett bra sätt belyser faktorer och relationer som påverkar familjernas livssituation.</p>

<p>Uppsatsen har behandlat en fråga av betydelse för det sociala arbetets utmaningar i en globaliserad värld – mediernas makt att formulera sociala problembilder. Syftet har varit att med hjälp av en diskursanalytisk ansats studera nationella mediediskurser som berör de som benämns ”gömda flyktingbarn”. Detta för att se hur de framställs och vilka möjliga konsekvenser det får för det sociala arbetet. Textmaterial från tidningar och radio har analyserats mot bakgrund av tidigare forskning samt kunskapen kring ”barnets bästa”. Den diskursanalytiska tolkningsramen har använts för att synliggöra samband och skapa förståelse för texters möjligheter att påverka formandet av samhällets diskurser.</p><p>Analysens resultat har synliggjort både dominerande och alternativa framställningar av de ”gömda flyktingbarnen”. Nyhetsrapporteringen övertas till stor del av beskrivningar som leder till en syn på barnens existens som ett problem och medierna både uppmärksammar och reproducerar en världsordning där barnens rättigheter ifrågasätts. Gransknigen kunde också visa att det finns en tröghet inbäddad i mediedebatten där förändring och nytänkande blir svåråtkomligt och där alternativa skildringar av ”gömda flyktingbarn” hamnar i skymundan. Studien har visat att socialarbetaren står inför stora utmaningar att ifrågasätta de maktstrukturer, både synliga och osynliga, som pågår omkring dem och som bidrar till att återskapa en strukturell diskriminering.</p>

<p>Syftet med den här studien var att belysa hur offentlig medial debatt om papperslösa personers rätt till vård ser ut i Sverige. Studien hade en kvalitativ ansats. Metoden som användes var idé- och ideologianalys och med hjälp av denna analyserades ett antal tidningsartiklar. Om papperslösa personers situation i allmänhet och deras tillgång till hälso- och sjukvård finns tidigare forskning, men det saknas studier om debatten som sådan. Resultatet av denna studie visade att debattens huvudsakligen förs av journalister och politiker men även av andra aktörer såsom läkare, olika typer av organisationer och till viss del privatpersoner. Kärnan i debatten visade sig bestå av huruvida sjukvård skall betraktas som en mänsklig eller medborgerlig rättighet och tre ideologiska block urskiljdes i analysen. Dessa rör medborgarskap, mänskliga och medborgerliga rättigheter samt välfärdsstatens roll. Konklusionen blev att detfinns en tydlig ideologisk skiljelinje mellan de som åberopar mänskliga respektive medborgerliga rättigheter i debatten om papperslösa personers rätt till vård.</p>

<p>På det svenska företagsbeskattningens område finns det ett nära samband mellan skatterätten och redovisningsrätten. Det är dock inte klart huruvida ovan nämnda samband existerar i varje enskilt fall. Värdeförändringar av tillgångar kan i redovisningen resultera i en uppskrivning, nedskrivning eller återföring av tidigare gjord nedskrivning. I denna uppsats skall jag försöka analysera hur en värdeförändring av ovan nämnt slag skall behandlas i skatterätten. Jag studerar fyra typer av tillgångsslag, vilka är inventarier, byggnader, aktier samt immateriella tillgångar. Jag har studerat lagstiftning, förarbeten samt doktrin.</p>

<p>Childhood as a social category is under strucural redefinition. In this thesis the child and childhood are understood as socially constructed phenomenons. Focus is laid upon the construction of the concept “in the best interest of the child” wich in The UN Convention on the Rights of the Child is defined as beeing the foremost important view to take into account when decisions wich affect children are made. As the thesis shows, a concrete and universall view of the best interest of the child is lacking in practice and would in many cases be unfortunate. Hence, the definitions of the term are interpreted as contingent and as negotiated through language (referred to as discourse). The analysis deconstructs utterances in a television based discussion into analytically defined levels of discourse and social practices wich results in a idea of how the child and childhood are defined through discourse. It is revealed that the positions of children and teenagers are mainly set by adult agents and that they sometimes differ from teenagers view of themselves. One of the results of the thesis is criticism against opressing views of the child and destructive definitions of its best interest.</p>

<p>Denna kvalitativa idéanalytiska uppsats har behandlat och analyserat Olof Palmes internationella engagemang och ideologi. Den har beaktat hans främsta politiska idéer och principer: demokrati och mänskliga rättigheter, folkrätten, fred och säkerhet samt jämlikhet ur ett internationellt sammanhang. Dessa universellt erkända politiska idéer och principer som Olof Palme var en anhängare av har var och en belysts i anslutning till hans engagemang i två internationella frågor och företeelser. Demokrati och mänskliga rättigheter har analyserats utifrån diktaturregimerna i Europa och apartheidsregimen i Sydafrika; folkrätten utifrån avkoloniseringen och Vietnamkriget; fred och säkerhet utifrån kalla kriget och konflikten i Mellanöstern; samt jämlikhet utifrån solidaritet med utvecklingsländer och jämlikhet i industriländerna.</p><p>Syftet med uppsatsen var att identifiera Olof Palmes internationella ideologi, i anslutning till det besvarades följande frågeställningar:</p><p>· Vilken analys gjorde Olof Palme av de internationella frågor och företeelser han engagerade sig i?</p><p>· Vilka var de ideologiska motiven till att Olof Palme engagerade sig i just de internationella frågor och företeelser han de facto gjorde?</p><p>· Vilken slags världsordningen förespråkade Olof Palme?</p><p>Som analysram för att klargöra och kategorisera Olof Palmes internationella ideologi nyttjades de tre mest etablerade teorierna i analysen av internationella relationer och världspolitik: realismen, liberalismen och marxismen. Denna teoretiska analysram bidrog till att tillmötesgå idéanalysen vars hörnstenar utgjordes av begreppen: verklighetsbeskrivning, värdering och handlingsnorm, vilka således var i linje med uppsatsens frågeställningar.</p><p>Genom de tre begreppen i idéanalysen och den teoretiska analysramen genererades svaren på frågeställningarna. Där framgick det att Olof Palme i sin analys av de frågor och företeelser han engagerade sig i beklagade över att världssamfundet inte agerade tillräckligt för att uppnå eftertraktat förbättring. För han menade att ett konstruktivt engagemang av omvärlden kunde bära frukt. För honom själv var det relevant att engagera sig i internationella frågor och företeelser eftersom han konstaterade att Sverige och socialdemokratin hade en lång och fruktbar tradition i det. Mer explicit hänvisade han gärna till den socialdemokratiska ideologin och värderingarna som motiv för sitt engagemang. Den samlade bedömningen av Olof Palmes internationalism var att han förespråkade en blandform av liberalistisk och marxistisk världsordning. Det innebar en värld där demokrati och mänskliga rättigheter, folkrätten, fred och säkerhet samt jämlikhet ovedersägligen skulle respekteras och präglade internationella relationer. Således förespråkade han en världsordning bestående av demokratiska stater som respekterade mänskliga rättigheter; att folken som tillhörde ett land fick självbestämmanderätt och utformade sin framtid utan främmande staters inblandning; att stater upphörde med sina militära upprustningar och den misstänksamma hållning visavi varandra och istället upprätthöll dialog och diplomati med varandra för att uppnå försoning och fred; samt att misären och orättvisorna genom solidaritet skulle bekämpas i såväl inom stater som mellan stater.</p>

No description available.