Studien behandlar ämnet fri programvara utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv. Texter och tal av Richard M. Stallman, grundaren av Free Software Foundation (FSF), ligger i fokus för studien. FSF är en rörelse som har i syfte att göra och kämpa för fri programvara. Detta innebär uttryckligen en kritik mot programvara som är ofri eller proprietär. Studien visar på tre olika diskurser som är betydelsefulla för fri programvara; frihetsdiskursen, maktdiskursen och etikdiskursen. Det förs även en mer teoretisk kopplad diskussion där texternas relateras till teorier om hackeretik, frihet och mänskliga rättigheter.

Society must defend openness and respect for human rights as well as the fundamental values of democracy, which is threatened by terrorism. The purpose of the thesis is to elucidate and analyze whether there has been a change in Sweden's internal security policy with regard to combating terrorism, the terror legislation more specifically. This will be done by studying different positions in a new terrorist legislation. The essay will be based on realism and liberalism. In this essay, the scientific starting point will be qualitative content analysis in order to be able to analyze the work in the best possible way in order to be able to categorize the positions that partition before. Terrorism is one of the more serious threats to democracy and human rights. The terrorist act that took place in April 2017 has shown that we are not spared an attack, that the terror threat is real. The current situation in Sweden means that new political priorities and initiatives are needed to overcome the terrorist offenses.

The aim of my essay is to examine the discourse on the human rights within the Swedish political parties from a right-left perspective. Through an idea and ideology analysis of Liberalerna and Vänsterpartiet party programs from 1944, 1972, 1990 and 2013, the tworesearch questions will be answered. The idea and ideology analysis will be conducted into three parts, first i will conduct a text analysis to determine the subject matter of the text and understand what ideology is presented in the analyzed text.The first research question deals with how Liberalerna and Vänsterpartiet present human rights in their party programs, the second question will be addressing if there has been a change in how the parties present human rights based on the historical turn in human rights. The previous research in the essay will provide and establish a basic understanding between human rights and the political parties in Sweden. The analysis will conclude that there has been a change in how the parties talk about human rights and that human rights are closely linked to a liberal thought tradition. The analys will also conclude that the human rights has been more beneficial for liberal ideology and liberal thought in comparison to socialism and to some extent marxism

The aim for the study is to investigate whether or not personnel with pedagogical and managing responsibilities convey childrens rights in accordance with the documents governing the Swedish preschools and the convention on the rights of the child. The study’s research questions are as follows: according to personnel with pedagogical and managing responsibilities, what opportunities are made possible for children’s rights learning? How does personnel with pedagogical and managing responsibilities look upon their educational responsibility regarding children’s rights learning, and what aspects within the organization can affect this responsibility? A qualitative method is applied and six semi-structured interviews with personnel with pedagogical and managing responsibilities were conducted. Foucault’s perspective on power, in accordance with the interpretation of Axelsson and Qvarsebo (2017) is applied to the study. The theoretical framework will assist to illustrate the asymmetric relationships within the preschool. The result of the study indicates that preschoolteachers lack of knowledge in regard to the convention on the rights of the child affects if and how children are being thought about their rights. The study also concludes that preschoolteachers decisions concerning childrens perception abilities in relation to rights learning are centred around age presumptions. The study further demonstrates the significance of early rights learning situations starting in preschool this to facilitate children’s position as rights carrying citizens within their own right.

The purpose of this study is to examine how Swedish inmates can utilize the right to vote during their time in prison. To fulfill the purpose, the study investigates how the Swedish Prison and Probation Service arrange elections in different prisons. Interviews with representatives of the Swedish Prison and Probation Service, as well as with a previous inmate, are conducted to show how the different prisons work with arranging elections and encouraging the prisoners to vote. The results are analyzed with a qualitative method. A theory of social inclusion and the right to vote as a positive right is used to analyze the data. The data shows that prisons work differently with arranging elections and most of the prison representatives thinks that there should be room for different approaches due to security level, clients and other conditions. The representatives of the prisons that participated in the study perceive the directions from the Swedish Prison and Probation Service differently which could imply a need for clearer information. The level of participation from the inmates differs, which could correlate to the efforts being done by the prison to encourage the inmates to vote. The conclusions that can be drawn from the study is that cooperation with other relevant actors is necessary to arrange elections where all inmates can participate, and that encouraging efforts from the prisons are needed to secure the inmates’ right to vote.

The Association of Southeast Asia Nations (ASEAN) has since its origins in the late 1960’s been connected to the emphasis on Economic, Social and Cultural rights and the regional need for economic development. Through the intense years and debates that followed the first ASEAN Declaration the unity has made significant contributions to the Human Rights discourse due to the challenges and possibilities that surfaced. The Kingdom of Cambodia is one of the ASEAN member states poorest countries but through rapid economic development are well on its way towards becoming a middle- income nation. The local experiences of the Khmer people in the Cambodian society will provide indicators of what is needed out of an ASEAN Human Rights mechanism. This Master’s Thesis will critically analyze the evolving ASEAN Human rights mechanism as it has reached so far and what the Khmer Human Rights needs are from such a mechanism.

The city of Bangalore in southern India is undergoing rapid urbanisation and administrative transition. Its growth puts pressure on the available water sources – being mainly the disputed inter-State River Cauvery and the hard-rock aquifers – with ensuing problems of access. These aspects affect how rights to and over water are fulfilled and perceived. Competition for drinking water is intensifying worldwide and over a billion people are estimated to lack safe access to it. Urbanisation and other demographic trends, along with globalisation and climate change, are adding to the changing patterns of water scarcity. The role of rights in attaining and improving access to water is undoubtedly great and often referred to in the general water management debate. The notion is analysed here as having three interlinked dimensions: the right to water as a human right; water in terms of property rights; and water rights. Law treats these rights, and thereby water, differently. For instance, groundwater has traditionally been thought of as invisible and unpredictable. Partly for this reason, it is still left largely unregulated in many parts of the world. In India, according to the proverb, ‘the landlord is a water lord’. This has effects on the claim for water as a human right. The dissertation shows that we cannot talk in terms of water and rights until we are aware of how complex rights apply simultaneously, and how they correspond to obligations.

The Egyptian Revolution 2011 created a space and opportunity to forward important demands concerning different social and political issues, amongst these matters related to women's status and situations in the society. Feminist and women's rights proponents in Egypt conceptualize the aims of a feminist or women's rights agenda as (women's) human rights and citizen's rights, independence, freedom and choice, though such universal concepts are understood in accordance with particular cultural or individual contexts. Feminist struggles must be seen in the cultural and social environment in which they take place in order to be properly understood. Feminist struggles in Egypt takes place in an overarching religious context. Religion constitutes a source of legitimacy in the Egyptian society and feminist activists appropriate religious language to pose their political demands and to make them comprehensible at a local level. Feminist demands are generally brought forward strategically, in order to achieve acceptance and enhance cultural legitimacy. A patriarchal culture is perceived as the main obstacle to advance women's status and situations. For that reason, addressing and changing that patriarchal culture is seen as the main objective for feminist struggles. Individual agency is highlighted in this respect. The interest and responsibility of securing and forwarding women's rights is mainly perceived to lay in the hands of feminist activists and women's rights groups themselves. The Egyptian Revolution was an outcome of individual and collective agency. In the revolution, women may have enacted more of a public agency than an individual agency to realize their interests. During the revolution women transcended gender roles and exposed some images of women as stereotypes. The Egyptian Revolution broke a barrier of fear in the society and invoked in men and women a sense of dignity and rights. The post-revolutionary public and political discourse constituted a backlash for women's rights, but it may also have produced a renewed interest for feminist struggles and women's rights. After the revolution, the participation in the society may have increased and men and women might not be as easily intimidated as before.

<p>Individens rätt till rättvis rättegång inom skälig tid har sedan 1951 funnits i Europakonventionens mänskliga fri- och rättigheter, EMRK, för att försäkra individen om den grundläggande rätten. Rättsläget ser ut som sådant att Sverige inte alltid lyckas uppfylla konventionens innehåll, då flera mål varje år förenas med oskäligt långa väntetider mellan förundersökning till slutdom.</p><p>Uppsatsens syfte är att utreda hur svenska domstolar beaktar artikel 6.1 EMRK, varför rätten till rättvis rättegång inte har fått grundlagsstatus hittills i Sverige samt i vilken utsträckning de rättigheter i artikel 6.1 EMRK återfinns i svensk rätt. Syftet är även att besvara varför grundlagsreformeringen kan ha en positiv inverkan på rättsläget.</p><p>EMRK inkorporerades i svensk rätt 1995, då uppkom en diskussion om den nya lagens rättsliga status, men det avgjordes snabbt att lagen inte skulle få grundlagskydd. Ett starkt argument bakom beslutet var att det i sådana fall skulle innebära dubbelreglering på ett antal rättigheter som redan stadgades i regeringsformen. Författaren tror att rätten till rättegång inom skälig tid föll bort som en följd av regeringens argument, vilket idag orsakar ett antal konventionsbrott i Sverige. Staten är skyldig att gottgöra för konventionsbrotten enligt artikel 13 EMRK, genom att vidta åtgärder som en följd av brottet. Genom tiden har ett antal åtgärder uppkommit genom praxis, som ett komplement till lag för att gottgöra för de brott som begås på området. Utöver de kompensationsalternativ som diskuteras i uppsatsen finns lagen om förtursförklaring i domstol, där tanken är att mål som har dröjt oskäligt länge ska kunna förtursförklaras av domstol, detta för att gottgöra för förseningen innan det är för sent. Tillämpning av det alternativet skulle då leda till att ingen kompensation behöver utgå, då det i slutändan inte blir tal om ett konventionsbrott.</p><p>Propositionen ”En reformerad grundlag” är planerad att träda ikraft 2011, ifall förslaget röstas igenom för en andra gång. Däri stadgas bland mycket annat rätten till rättvis rättegång inom skälig tid. En reformering är enligt författaren en långsiktig lösning på problemet. Reformeringen kan resultera i minskning av antalet brott, vilket skulle innebära färre skadeståndsanspråk mot staten. Den planerade reformeringen är därmed enligt författaren nödvändig för att värna om medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter, vilket borde vara en självklarhet för en demokratisk rättsstat som Sverige.</p>

Individens rätt till rättvis rättegång inom skälig tid har sedan 1951 funnits i Europakonventionens mänskliga fri- och rättigheter, EMRK, för att försäkra individen om den grundläggande rätten. Rättsläget ser ut som sådant att Sverige inte alltid lyckas uppfylla konventionens innehåll, då flera mål varje år förenas med oskäligt långa väntetider mellan förundersökning till slutdom. Uppsatsens syfte är att utreda hur svenska domstolar beaktar artikel 6.1 EMRK, varför rätten till rättvis rättegång inte har fått grundlagsstatus hittills i Sverige samt i vilken utsträckning de rättigheter i artikel 6.1 EMRK återfinns i svensk rätt. Syftet är även att besvara varför grundlagsreformeringen kan ha en positiv inverkan på rättsläget. EMRK inkorporerades i svensk rätt 1995, då uppkom en diskussion om den nya lagens rättsliga status, men det avgjordes snabbt att lagen inte skulle få grundlagskydd. Ett starkt argument bakom beslutet var att det i sådana fall skulle innebära dubbelreglering på ett antal rättigheter som redan stadgades i regeringsformen. Författaren tror att rätten till rättegång inom skälig tid föll bort som en följd av regeringens argument, vilket idag orsakar ett antal konventionsbrott i Sverige. Staten är skyldig att gottgöra för konventionsbrotten enligt artikel 13 EMRK, genom att vidta åtgärder som en följd av brottet. Genom tiden har ett antal åtgärder uppkommit genom praxis, som ett komplement till lag för att gottgöra för de brott som begås på området. Utöver de kompensationsalternativ som diskuteras i uppsatsen finns lagen om förtursförklaring i domstol, där tanken är att mål som har dröjt oskäligt länge ska kunna förtursförklaras av domstol, detta för att gottgöra för förseningen innan det är för sent. Tillämpning av det alternativet skulle då leda till att ingen kompensation behöver utgå, då det i slutändan inte blir tal om ett konventionsbrott. Propositionen ”En reformerad grundlag” är planerad att träda ikraft 2011, ifall förslaget röstas igenom för en andra gång. Däri stadgas bland mycket annat rätten till rättvis rättegång inom skälig tid. En reformering är enligt författaren en långsiktig lösning på problemet. Reformeringen kan resultera i minskning av antalet brott, vilket skulle innebära färre skadeståndsanspråk mot staten. Den planerade reformeringen är därmed enligt författaren nödvändig för att värna om medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter, vilket borde vara en självklarhet för en demokratisk rättsstat som Sverige.