Denna uppsats behandlar Linda Palms material Tio kompisböcker baserade på barnkonventionen (2014) och Astrid Lindgrens Pippi Långstrump (1945). Detta material undersöks genom en kvalitativ analys med en komparativ metod. Syftet med denna uppsats är att komparera ett skönlitterärt verk med en tillrättalagd litteratur. Detta görs för att skapa en förståelse för litteraturens relevans i ett värdegrundsarbete i skolan, samt vilka didaktiska konsekvenser som kan uppstå. Dessa konsekvenser kan bildas på grund av lärarens engagemang i undervisningen vilket kan ligga till grund för diskussioner. Skolverket (2011) nämner värdegrunden i ett inledande stadie vilket ger oss en förståelse för vilken omfattande roll den har i undervisningen. Värdegrunden är baserad på barnkonventionen som blev lag i Sverige år 2018.Den teori som genomsyrar denna uppsats är critical literacy som behandlar förmågan att läsa mellan raderna. Edvardsson (2020, s. 37) beskriver critical literacy som förmågan att kunna läsa mellan raderna och kritiskt granska en text. Det skapar alltså en djupare förståelse för det som läses. Vårt resultat visar att både skönlitteratur och tillrättalagd litteratur kan skapa olika förutsättningar för ett värdegrundsarbete. Samtidigt som det går att använda sig av båda dessa i undervisningen. Litteraturen skapar olika förutsättningar för diskussion.

Denna uppsats undersöker FN:s roll och antagna resolutioners påverkan på det palestinska folkets rätt till självbestämmande i Gaza och Västbanken efter Oslo-avtalen 1993. Genom att granska FN:s deltagande i fredsprocessen och dess politiska ställningstaganden i regionen, syftar studien till att ge insikter om FN:s förmåga att påverka självbestämmandet för det palestinska folket. Studien använde kvalitativ textanalys och realistisk teori för att utvärdera FN:s agerande och resolutioners effektivitet. Resultaten visade att trots FN:s resolutioner och engagemang har implementeringen av palestiniernas rätt till självbestämmande varit bristfällig och ineffektiv. Bristen på en effektiv mekanism inom FN för att genomdriva resolutioner och säkerställa efterlevnad av internationell lag har begränsat organisationens förmåga att lösa konflikten och skydda de drabbade. Genom att tillämpa realistisk teori visar studien att stater prioriterar sin överlevnad över moraliska principer och att FN strävar efter fred genom förhandlingar och konfliktlösning för att säkra ordning och säkerhet. / This paper examines the role of the UN and the impact of adopted resolutions on the Palestinian people's right to self-determination in Gaza and the West Bank following the Oslo Accords of 1993. By examining the UN's participation in the peace process and its policy stances in the region, the study aims to provide insights about the UN's ability to influence the selfdetermination of the Palestinian people. The study used qualitative text analysis and realist theory to evaluate the effectiveness of UN actions and resolutions. The results showed that despite UN resolutions and commitment, the implementation of the Palestinians' right to selfdetermination has been inadequate and ineffective. The lack of an effective mechanism within the UN to enforce resolutions and ensure compliance with international law has limited the organization's ability to resolve the conflict and protect those affected. By applying realist theory, the study shows that states prioritize their survival over moral principles and that the UN strives for peace through negotiations and conflict resolution to ensure order and security.

En kvalitativ textanalys av Pudlar och pommes (2016) och Vitvivan och Gullsippan (2021) med temat värdegrund. Tishko Taha. Svenska språket, svenska självständigt arbete på avancerad nivå, med inriktning F-3, 15 högskolepoäng. Örebro universitet VT2023. Uppsatsen är en kvalitativ textanalys där jag analyserar två verk av Pija Lindenbaum. Pudlar och pommes (2016) och Vitvivan och Gullsippan (2021). Jag undersöker hur dessa två barnböcker kan användas på olika sätt i värdegrundsarbetet i skolan F-3. Studiens syfte är att analysera de två bilderböckerna utifrån ett intresse för värdegrundsfrågor, det jag vill lyfta fram, hur böckerna på olika sätt gestaltar/aktualiserar värdegrundsfrågor. I studien kommer jag också att titta närmare på hur bild och text förhåller sig till varandra och vad de förmedlar till oss läsare.

Denna uppsats analyserar de tre svenska samtida romanerna Ett öga rött av Jonas Hassen Khemiri, Dina händer var fulla av liv av Suad Ali och Stjärnlösa nätter av Arkan Asaad. Analysen görs utifrån genusteori, postkolonial teori och diskursanalys. Detta för att synliggöra hur etnicitet, kultur och genus framställs i romanerna. Syftet med detta är att demonstrera hur litteraturanalyser kan användas för att förankra gymnasieskolans värdegrundsarbete i svenskämnet. Skönlitteraturen blir en plattform för att diskutera ämnen som kan vara svåra att angripa. Genom att skönlitteratur både kan skapa distans och närhet till det lästa kan det både assistera lärare i att arbeta med etnicitets, kultur och genusfrågor, samt engagera elever att diskutera dessa frågor.     Studien använder sig av den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys som gör det möjligt att analysera språket och maktstrukturer i romanerna. Norman Faircloughs tredimensionella modell inom kritisk diskursanalys har också använts, vilket sätter texten i centrum och kopplar den sedan till textproduktion och textkonsumtion. De teorier som använts är genusteori, postkolonial teori och diskursanalys. Teorierna har synliggjort hur romanerna framställer etnicitet, kultur och genus. Att analysera romanerna på detta sätt har möjliggjort att göra djupgående analyser i dem för att sedan sätta romanerna i kontexterna svenskämnet och gymnasieskolans värdegrund.     Resultatet av analysen är att olika kulturer i romanerna har styrkor och svagheter som bör diskuteras i svenskklassrummet. Det finns också etnicitetsstereotyper som behöver synliggöras för att alla i skolan ska kunna känna sig inkluderade och bli bemött utifrån sin identitet i stället för sin etnicitet. Resultatet visar också att kvinnor och män bemöts utifrån stereotypiska förväntningar som finns för respektive kön och att genus således är ett resultat av sociala konstruktioner som ingår i olika diskurser. Skönlitteratur kan således vara ett verktyg för lärare och elever att skapa en mer jämställd och trygg skolmiljö.

Bakgrund: Mänskliga rättigheter har funktionen som en del av skolans värdegrundoch som centralt innehåll i samhällskunskaps- och historieämnet. Tidigare forskningvisar att mänskliga rättigheter förstås och talas om utifrån både sina juridiska,moraliska och politiska aspekter i svenska gymnasieskolan och att tyngdpunktenmellan dessa kan variera kraftigt mellan olika källor som används i undervisningen.Dock har ingen direkt jämförelse gjorts mellan läroböcker i samhällskunskap ochmänniskorättsorganisationers skolmaterial. Syfte: Uppsatsens syfte är att jämföra likheter och skillnader mellan hur läromaterialfrån en människorättsorganisation och en samhällskunskapsbok för gymnasieskolanpresenterar begreppet mänskliga rättigheter. Metod:Uppsatsen har använt sig av en jämförande idealtypsanalys där Amnestyselevportal och samhällskunskapsboken Arena 123 studerats utifrån ett på förhanddefinierade idealtyper relaterat till mänskliga rättigheter samt jämförts med varandra. Resultat: Amnestys elevportal och Arena 123 uppvisar likheter vad gäller betoningpå att staten är den primära skyldighetsbäraren i att garantera mänskliga rättigheter.Amnestys elevportal och Arena 123 skiljer sig åt på primärt tre områden. Det förstaområdet är att Amnestys elevportal beskriver mänskliga rättigheters moraliska grundsom konstant och oföränderlig och att Arena 123 beskriver mänskliga rättigheter somett resultat av samhälleliga diskussioner samt att rättigheterna beskrivs förändrasmed tiden. Det andra området är att Amnestys elevportal benämner abort ochHBTQI-rättigheter som mänskliga rättigheter utan att de är definierade som sådana iFN:s deklarationer eller konventioner. Arena 123 benämner ingenting som inte ärdefinierat i en FN-deklaration eller FN-konvention som en mänsklig rättighet. Dentredje betydande skillnaden mellan dem är att Amnestys elevportal beskriver utförligtoch detaljerad hur en individ kan utkräva sina mänskliga rättigheter med juridiska ochutomjuridiska medel. Arena 123 beskriver inte hur individen kan utkräva sinamänskliga rättigheter.

Children´s rights to participation is a widely discussed topic within social workers all over the world. The convention on the rights of children was legislated 2020 and since then children´s rights to participation been a requirement. This means that all children should have the right to both information but also the right to express their opinions, which must be considered in all decisions concerning them. The purpose of this study is to examine how family therapist in social services experiences the implementation of children´s participation and what obstacles it may entail for children´s right to participation. This studies method is based on qualitative semi-structured interviews. Six interviews were conducted with family therapist working in the social services. To analyze the results, previous research was used as well as the systems theory and childhood sociological perspectives. The results show that family therapist have a good knowledge of/understanding of what participation can entail and how to apply the right in their practice. The family therapists describes that they always aim to involve the child through one-to-one conversations to elicit the child´s perspective in a safe environment. However, in cases where it is not possible to meet the child alone, they always provide the child with information about the intervention. The result also shows that family therapist experience challenges in how toaccommodate children’s participation in their practice. The challenges expressed by the family therapists included the parents voice often are out shadowing the child´s voice. And not all children can participate in an individual conversation, so family therapists often try to find alternative ways to involve the child. The familytherapists also expressed that they always try to keep the child´s perspective throughout the intervention, with reference to article 12 of the convention on the rights of the child. The result also shows that family therapists are perceived to use a systemic approach in their work with children, but they also try to highlight the child as an individual agency. Based on this, the result can be interpreted in terms of family therapists experiencing children’s participation as important but sometimes challenging. However, despite the challenge they face, they always strive to bring out the children´s perspective and right´s in the light of the convention on the rights of the child. / Barns rätt till delaktighet är ett omtalat ämne inom det sociala arbetet. Barns rätt till delaktighet lagstadgades 2020 i och med att barnkonventionen blev lag. Det innebär att alla barn ska ha rätt till information och en röst som tas i beaktning i alla beslut som rör dem. Syftet med denna studie är att undersöka hur familjebehandlare i den sociala öppenvården upplever appliceringen av barns delaktighet. Samt vilka möjligheter eller begränsningar det kan innebära för barnets rätt till delaktighet. Studiens metod grundar sig på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Det genomfördes 6 stycken intervjuer med familjebehandlare som arbetar inom socialtjänstens öppenvård. För att kunna analysera resultatet användes dels tidigare forskning men även teorin systemteori och barndomssociologiska perspektiv. Resultatet visar på att familjebehandlarna har en god förståelse kring vad delaktighet kan innebära och hur man applicerar rättigheten i praktiken. Familjebehandlarna beskriver att de alltid har en målsättning att göra barnet delaktigt via enskilda samtal för att kunna få fram barnets perspektiv i en trygg miljö. Men i fall där det inte är möjligt att träffa barnet ensam, ger de alltid barnet information om insatsen.  Men det visar även på att familjebehandlarna upplever utmaningar att tillgodose rättigheten. De uttalade utmaningarna som familjebehandlarna berättade om var att föräldrarnas röst ofta kunde ta över barnets. Samt att det inte är alla barn som har förmågan att delta i ett enskilt samtal, då försöker familjebehandlarna hitta alternativa sätt att göra barnet delaktigt. Familjebehandlarna uttrycker även att de alltid försöker ha barnet perspektiv i främsta rummet med hänvisning till barnkonventionen artikel 12. Resultatet visar även på att familjebehandlarna upplevs använda sig av ett systemiskt förhållningssätt i sitt arbete med barnen, men att de även försöker lyfta fram barnet som en enskild aktör. Baserat på det kan resultatet tolkas i termer av att familjebehandlarna upplever barns delaktighet som viktigt men i vissa fall utmanande. Men trots de utmaningar som de möter alltid försöker få fram barnets perspektiv och barnets rättigheter med hänvisning till artikel 12 barnkonventionen.

The purpose of this study is to examine how educators interact with children inroutine situations, focusing on children's rights and influence. Inspiration for thestudy is from Article 12 of the UN Convention on the Rights of the Child, which isalso clarified in the background section. In this study, Biesta's democratic theoryand the concept of subjectification, together with Lundy's analysis model, haveformed the basis for the study's analysis of various routine situations. This study is aqualitative study where semi-structured observations is used as a method to answerthe purpose and questions. Results indicate that the children's rights are both limitedenabled and limited by the educators' interactions and behaviors. This study contributes insights into how children's rights can be understood and practically applied ineveryday contexts, which is of importance for the development of a more fair andinclusive educational environment for children. / Syftet med denna studie är att granska hur pedagoger interagerar med barn i rutinsituationer med fokus på barns rättigheter och inflytande. Inspiration för studien är ifrån artikel 12 i FN:s barnkonvention som även förtydligas i bakgrundsdelen. Idenna studie har Biestas demokratiska teori och begreppet subjektifirering, tillsammans med Lundys analysmodell, legat till grund för studiens analys av olika rutinsitutatoner. Denna studie är en kvalitativ studie där semistrukturerad observation sommetod genomförts för att svara på syfte och frågeställningar. Resultat indikerar attbarnens rättigheter och inflytande både möjliggörs och begränsas detta genompedagogernas interaktion och beteenden. Denna studie bidrar med insikter i hurbarns rättigheter kan förstås och praktiskt tillämpas i vardagliga sammanhang,vilket är av betydelse för utvecklingen av en mer rättvis och inkluderande pedagogisk miljö för barn.

No description available.

This dissertation uses philosophical tools to examine the child’s right to freedom of religion within the context of the United Nations Convention on the Rights of the Child (CRC) and other international human rights instruments. Article 14 of the CRC establishes the right of the child to freedom of thought, conscience and religion. It also establishes the right of the child's parents to guide and support the child in its exercise of the right to freedom of religion, while adjusting this support according to the child's evolving capacities. The emphasis of the study is on how to understand the child as, on the one hand, agent and subject in the exercise of this right and, on the other, dependent on parental support and guidance. For this purpose, the theoretical underpinnings of the child’s right to freedom of religion are examined with a particular focus on the conceptualization of this right in relation to children. With the text of the CRC as a starting point, different theories on rights, autonomy and religion are analyzed in order to find those compatible with both aspects of Article 14: the child as agent and the child as dependent. Theories that demand fully developed cognitive abilities in order to be a moral agent and a rights holder are rejected, as are theories in which the parents are the sole decision-makers on the basis of their own view of what is in the child's interests. In the same way, conceptions of religion in purely cognitive terms, or not taking into account dimensions of practice and observance accessible to children, are rejected. The conclusion drawn from the analysis is that relational conceptualizations of rights and autonomy and multi-dimensional conceptualizations of religion are best served to include both aspects of the child's right to freedom of religion. In viewing all humans, adults and children alike, as both active agents and vulnerably dependent on others, these conceptualizations challenge traditional views on rights and autonomy, and modern views of religion. In the final chapter, aspects of these relational conceptions are put together into a relational, mutuality-oriented model of the child's right to freedom of religion.

The Paris Principles, a UN document adopted in 1993, requires that states establish NationalHuman Rights Institutions [cit. NHRI] for the protection and promotion of human rights. AlthoughSweden was one of the countries that promoted the adoption of the Paris Principlesinternationally, on a national level there is a still ongoing debate on the necessity of such aninstitution. This paper aims to present arguments for and against the establishment of a NHRIin Sweden in accordance with the binding and additional provisions of the Paris Principles.The Swedish system for promotion and protection of human rights is discussed in this paper,including the issue of access to justice.The main purpose of the paper is to draw conclusions as to how the legal norms shouldbe formed. Primary sources being used are therefore legal literature (both Swedish and foreign)and Swedish preparatory works. The paper contains a comparative section where thecomparative method is used.The paper concludes that Sweden is in need of a NHRI established in accordance withthe binding provisions of the Paris Principles. In addition, in order to promote individuals’access to justice the additional principles should be implemented as well. Since there is arange of obstacles for that, both practical and constitutional, the author of the paper goes on todiscuss how the protection of human rights in Sweden can be reinforced in other ways.