Business-related human rights violations are a recurring problem in the world. Just over 10 years ago, Sweden adopted the UN's guiding principles for business and human rights, in 2015 Sweden presented an action plan for business and human rights, and in 2016 there was a law regarding sustainability reporting for companies.  The Swedish government repeatedly states that business and human rights go hand in hand and expresses high expectations for Swedish companies to respect human rights.  In order to carry out the study of both the Swedish state's and Swedish companies' compliance with the UN's guiding principles, the Uyghurs' exposure to forced labor in Xinjiang and three Swedish companies are used as study objects. The result of the study leaves much to be desired from the Swedish state's side, as it acted very passively in the matter.

No description available.

The Convention on the rights of the child (CRC) stipulates a set of rights for all children and declares that all national legislation should be in compliance with the convention. The CRC states that the best interests of the child shall be of primary consideration in all actions concerning children; that every child has the right to protection of their family relations as well as the right to know about its parents. The purpose of this study is to investigate how well does the Swedish regulation of establishing legal parenthood comply with the child’s family oriented rights stipulated by the CRC. The study uses a critical legal dogmatic method and is analysed from a theory of the best interests of the child principle. The result shows that the Swedish law strongly protects the child’s right to know about his/her genetic origin. However, the findings illustrate that the mentioned right is often seen as synonymous for what is best for the child, and therefore leaves no space for questioning other aspects that may affect the child’s well-being. Furthermore the results demonstrate that the Swedish family law mainly protects hetero normative families where none of the parents has changed their legal gender. The further away from this norm that the child’s family is, the more complicated it is to establish legal parenthood and therefor harder to protect the child’s right to its family relations. The paper argues that the Swedish family law hence leaves little space for what could be seen as the best interest of a specific child in a specific context, and by doing so diverges from the CRC which advocates contextually when analysing what is best for the child. The paper concludes that a more flexible law where the best interests of the child can be taken into account in greater extent could secure the rights of the child more effectively.

Implementationsproblematiken inom de mänskliga rättigheterna är en pågående diskussion. Denna undersökning behandlar hur artikel 16.2 implementerats i Gambia och vad det kan finnas för svårigheter i implementeringen av en artikel som behandlar barnäktenskap. Genom fallstudien som metod och implementeringsforskning, Susan Möller Okin samt Sheyla Benhabibs teori gällande grupprättigheter kontra kvinnors rättigheter på individnivå undersöks hur artikel 16.2 i CEDAW implementerats i Gambia. Artikel 16.2, vilken beskriver barnets trolovning och äktenskap, dekonstrueras och utifrån det diskuteras innebörden i artikeln vilket senare jämförs med Gambias nationella lagstiftning. Undersökningen består av att se hur artikel 16.2 implementerats i Gambiaoch vad det kan finnas för svårigheter i implementeringen av en artikel som behandlarbarnäktenskap. Slutligen konstateras implementeringsproblematikens komplexitet och hur ett fall och en implementering av en specifik artikel i en specifik stat inte är den andra lik. Därmed inte sagt att det inte går att eliminera de grövsta misstagen genom att lära av tidigare försök och forskning. / Implementation issues within Human Rights is an ongoing discussion. This study deals with how Article 16.2 was implemented in The Gambia and what difficulties can arise in the implementation of an article on child marriage. Through case study as a method and implementation research, Susan Moller Okin and Sheyla Benhabibs theory of group rights versus the rights of women on an individual level I wish to examinate how Article 16.2 in CEDAW is implemented in the Gambia.Article 16.2, which describes the child betrothal and marriage, is being deconstructed and from that discussed the meaning of the article, which later is compared with the Gambia national legislation. The study consists of seeing how Article 16.2 was implemented in The Gambia and what the difficulties in the implementation of an article on child marriage may be. Finally it is confirmed that implementation issues complexity, a case and an implementation of a specific item in a specific state is not like the other. That said, it is not possible to eliminate the largest mistakes by learning from previous experiments and research.

I denna studie kommer du som läsare få en inblick i lekar och aktiviteter där barnen har full kontroll över situationen. Studiens syfte är att genom observation synliggöra hur barn begränsar sina kamratkulturer och om det förekommer fördomar eller kränkande behandling när man gör uteslutningar av sina kamrater. I resultatet kan man se hur barnen som observerats är väl medvetna om förskolans regler och värderingar, således förekommer inga trakasserier eller kränkande behandling under lekens gång. Dock använder man sig av subtila och kamouflerade strategier för att styra leken kring såväl lekens utformning till vilka kamrater som får ingå i sin lekkonstellation och således ta sig runt de regler som finns kring kamratskap, t.ex. anpassningar av regeln ”Alla får vara med”. I deras uteslutningar kan man se hur hierarkier har byggts upp och genom sina verbala och icke-verbala språk förtydligar man vilka som kan få tillträde och inte. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv är det också sagt att studien inte enbart berättar om barns uteslutningsstrategier utan ger också en bild kring den kultur och de samtal som råder inom förskolemiljön som i sin tur skapar en arena där uteslutningarna sker. / In this study you will be able to get a “sneak peek” into the play and game in which the children are the masters. The purpose of this study is through observation show whether children are limiting their play arenas and if children are excluding others by using unethical or stereotypical methods, such as excluding because of age, gender, ethnicity, etc. The results of the observations show that the children of this observation doesn’t use judgmental exclusions however use hidden and camouflaged strategies to adapt the play to match their intentions. By playing by the hierarchic rules of the preschool arena the children are able to choose their wanted playmates, the intentions and the rule of the game itself. The exclusion strategies are subtle and yet so obvious and through their psychical and verbal language they show each other the signs of which you are in the game or not. The children of the study are well aware of the physical and social rules within the preschool and are therefore able to adapt their exclusion strategies by bending the rules, for example the most common “Everybody are allowed to join the game”. With that in mind this study doesn’t only show the exclusion strategies but also the culture and conversations that creates the environment in which these exclusions are performed.

I förskolans verksamhet hörs ofta frasen ”nej du får inte vara med” från barnen. I mångas öron låter det negativt. Jag beskriver ett dilemma där jag hör detta och ställer mig på barnets sida som får detta sagt till sig. Med min makt som pedagog bestämmer jag att barnet visst får vara med. Barnen som först sagt ”Nej” ändrar sig sedan och låter barnet få vara med ändå. Jag reflekterar och ifrågasätter mitt handlande och förhållningssätt. Gjorde jag rätt som stöttade barnet in i en lek eller avbröt jag de andra barnens lek?   Metoden jag använder är essä, i vilken jag skriver om barns rätt till lek. Genom det interaktionistiska perspektivet och min praktiska kunskap reflekterar jag över vilka rättigheter och skyldigheter barn har till varandra. Därav har jag undersökt bland annat hur kamratkulturer uppstår, vilka faktorer som bidrar till att barn exkluderas i lek och om barns lekstrategier. Essän behandlar även frågor kring etik och normer. Herbert Mead, William Corsaro och Eva Johansson är några av de personer som essän inspirerats av i de teoretiska utgångspunkterna. Med hjälp av teoretikerna och egen reflektion belyser jag dilemmat ur mitt perspektiv och ur barnens perspektiv. Syftet med essän är att reflektera över min huvudfråga som är ”Vilka rättigheter har barn till sin egen lek i förskolan?”. Det som jag har kommit fram till är att barn har rättigheter men även skyldigheter till sina kamrater i leken. Rättigheter där barnen ser sig själva ur sitt eget perspektiv men även skyldigheter att se andras känslor ur ett annat perspektiv, till exempel genom empati. / In preschool you often hear the phrase ”no you can’t play with us” from the children. For many people it often sounds negative. I will describe a dilemma where I hear this and choose to stand on the side of the child  who does not get to play with the others. With my power as a preschool teacher I will decide that this child must be allowed to play along. The children who first said ”No” changes their minds and decide to allow the other child to play with then. I reflect and question my actions and my way of approach. Where my actions right by supporting the child into a game, or did I interrupt the other childrens play? The method I choose to write in, about childrens right to play, is essay. By the interactionistic perspective and through my practical knowledge I reflect about the rights and the obligations that children have to each other when they play. Therefore I have been researching on how peer culture arise in the preschool, the factors that prevent children from being excluded from the play and about childrens strategies of playing. The essay also examines questions about ethics and standards. Herbert Mead, William Corsaro and Eva Johansson are some of the people from the theoretical approach, in which the essay is inspired by. With the help of theories and self-reflection I will highlight the dilemma from my perspective and from childrens perspective. The purpose of the essay is to reflect on my main question, which is ”What rights do children have when they want to be apart of a play, in the preschool?” My conclusion with this essay is that when children are playing they have rights, but they also have obligations to their friends. Rights where children see themselves from their own perspective, but also obligations to ensure feelings of others, from a different perspective, for example through empathy.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur mediebevakningen av Kallak-konflikten sett ut och hur samiska intressen och värden gjorts förståeliga i och genom bevakningen av konflikten. Metoden som har använts är det diskursanalytiska logikperspektivet, vilket strukturerar materialet genom att identifiera och beskriva de logiker som används för att förstå situationen. Teorin är baserad på internationell forskning kring ursprungsfolk som behandlar hur marken förstås och värderas, och även behandlar vilka större komplexa implikationer en markkonflikt kan ha för ursprungsfolk. Analysen består av citat eller utdrag ur tidningsartiklar, och i slutsatsen diskuterar jag de tre större logikerna som har identifierats i materialet: Ekonomilogiken, Miljölogiken och Rättighetslogiken. / The aim of this thesis it to examine how the 'Kallak-conflict had been portrayed in the news coverage and how Sami interests and values has been made comprehensible through and by the news coverage. The method that has been used is the discourse analytic logic perspective, which, by structuring the material can identify and describe the logic’s that are used to understand the situation. The theory is based on international research on indigenous people that handle how the land can be perceived and valued, and handle the bigger more complex implications a land conflict can have for indigenous people. The analysis is based on quotes, or sections from newspaper articles, and in my conclusion I discuss the three major logic’s I found in the material: The economic logic, the environmental logic and the logic of rights.

Syftet med denna studie är att söka svar på i vilken omfattning barn har getts möjlighet att uttrycka sin åsikt inom socialtjänstens förhandsbedömningar som inte har lett till utredning. Detta genom att mäta i vilken omfattning barnets närvaro har dokumenterats inom ramen för en förhandsbedömning som inte har lett till utredning. För att besvara studiens syfte användes utvalda variabler för att ta reda på om det finns eventuella omständigheter som kan ha påverkat om barnet har getts möjlighet att uttrycka sin åsikt. Barnets ställning inom socialtjänsten är stärkt på ett flertal vis och denna studie tar avstamp i vad socialtjänstlagen (SFS 2001:453), FN:s konvention om barnets rättigheter och Stockholms stads riktlinjer för socialtjänsten fastställer om barnets möjlighet till att uttrycka sin åsikt i ärenden som rör dess person.  Studien är en kvantitativ aktstudie och empirin består av 384 förhandsbedömningar som inte lett till utredning. Förhandsbedömningarna är genomförda av samma stadsdel inom Stockholms stad under 2013. Genom att se till dessa dokument gav det oss möjlighet att mäta i vilken omfattning barnets närvaro har dokumenterats i förhandsbedömningarna och på så vis getts möjlighet att uttrycka sin åsikt. Den huvudsakliga teoretiska utgångspunkt vi valt att använda är synen på barn som såväl subjekt som aktör i ärenden som rör dess person. Då studien avser att mäta en företeelse som sker utifrån en socialsekreterares aktiva val i om barnet tillåts att närvara under en förhandsbedömning tolkas resultatet även utifrån ett maktperspektiv.  Studiens resultat visar att barns möjlighet till att uttrycka sin åsikt är begränsad inom förhandsbedömningarna som inte lett till utredning. Då barnets närvaro endast dokumenterats i 20 procent av det undersökta materialet. I resterande förhandsbedömningar har socialtjänsten valt att inte låta barnet närvara och beslut har fattats utan att höra barnets åsikt.

This thesis analyzes the concept of ”funktionalitet” (the dis/ability divide), normality and vulnerability in the Swedish Law on Support and Service to Certain Disabled People (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade – LSS). LSS is the main rights law for people with disabilities and was groundbreaking when it came, but has since its legislation not been developed any further. Recent debate has shown that the law is not implemented according to its intentions. Through the use of discourse analysis and the theoretical perspectives ableism, intersectionality and vulnerability this thesis investigates the understanding of ”funktionalitet” in the legislation and the official government inquiry (SOU 1991:46) that submitted a proposal for the law in 1991. The main conclusions of the analysis point toward a conception of ”funktionalitet” as both depending on the power structure of ableism and as a diversity in humanity. The position as a person with disability is portrayed as a special (or pathogenic) vulnerability in order to claim special rights. Moreover the thesis briefly discusses how the position as a person with disabilities is denied other identificatory categories such as a person with a gender identity, sexuality and/or being a parent. These are topics for further research.

Den här examensuppsatsen behandlar i stort principerna om ömsesidigt förtroende och ömsesidigt erkännande på unionsrättens område för frihet, säkerhet och rättvisa. Uppsatsen identifierar och uppmärksammar ett växande problem i Europa, nämligen att skyddet av grundläggande rättigheter och rättsstatsprincipen inte är en självklarhet inom alla medlemsstaters rättsordningar. Det anförs att denna problematik bygger upp för att en användning av principerna i straffrättsliga samarbeten kan bli problematisk om det inte sker med försiktighet. Med hänsyn till aktuell rättspraxis redogörs för hur EUD ser på den saken. En användning av principerna som är alltför oförsiktig exemplifieras med den föreslagna E-bevisförordningen. Det hela resulterar i en diskussion om hur principerna inom ramen för E-bevisförordningen används respektive hur de borde användas för att uppställa ett tillräckligt skydd för grundläggande rättigheter och rättsstatsprincipen. Slutsatsen som nås i uppsatsen är att E-bevisförordningen borde förändra sin utformning och omformuleras i flera hänseenden inte bara med hänsyn till EUD:s rättspraxis, utan även för att minimera risken för att enskilda lider rättsförluster. / This thesis deals with the principles of mutual trust and mutual recognition within the EU’s area of ​​freedom, security and justice (ASJ). The thesis identifies a mounting problem in Europe: the protection of fundamental rights and the rule of law is no longer self-evident in all Member States’ legal systems. The thesis then assumes that this may become problematic if the use of the principles in EU criminal law co-operation is not applied in a sensitive and cautious manner. With regard to the current case-law of ECJ, an interpretation of the court’s view on this issue is put forward. The E-evidence regulation proposal is used as an example of a too risky use of the principles in a criminal law co-operation legislation. The thesis then focus on how the principles is used in the E-evidence regulation and how they should be used to include a sufficient protection of fundamental rights and the rule of law. The conclusion is reached that the E-evidence regulation must be amended and, in several respects, improved not only with regard to the case-law of ECJ, but also in order to minimize the risk of individuals suffering legal losses