Studiens syfte är att analysera elevers upplevelser av inflytande. Vårt mål var även att lyfta elevernas rätt till att yttra sina åsikter om fritidsverksamheten. Tidigare forskning visar att fritidshemslärare tar upp vikten av lyssnande och att möta eleverna på deras nivå i sin verksamhet. Tidigare forskare lyfte även en relationell inkluderingstank där elevernas olika förutsättningar ses som tillgångar. Dessutom betonas genom att inkludera eleverna i beslutsfattandet främjar vi deras kunskap om demokrati och ger dem verktyg att utöva demokratiska principer. Maktförhållanden spelar också en viktig roll i hur elevernas inflytande påverkas. Maktförhållanden kan vara både formella och informella och kan existera i skolan, hemmet och andra samhällsmiljön. För att verkligen främja barns rättigheter är det nödvändigt att ta itu med samhälleliga strukturer och maktförhållanden på ett systematiskt sätt.Utifrån ett fenomenologiskt perspektiv försöker vi spegla elevernas åsikter. I studien lyfts öppet förhållningssätt inom fenomenologin som innebär att vuxna är beredd att ifrågasätta och ompröva sina egna uppfattningar. Fenomenologin användes i den analytiska delen av den insamlade empirin. Studiens empiri samlades in genom ett frågeformulär där elever i åk 3 medverkade från två skolor. Resultaten visar att det finns gränser för elevernas deltagande och inflytande i fritidshemmet och effekten varierar. Resultaten visar även likheterna mellan eleverna vad de upplever meningsfullt i verksamheten. De mest intressanta delarna av studien är hur elever uppfattar inflytande, om de känner sig hörda av vuxna och vad som upplevs meningsfullt. Vår studie visar att vara med vännerna var mest meningsfullt, vilket vi även anser är ett av de viktigaste resultaten. / The purpose of the research is to analyze students’ experiences of influence. Our goal was also to emphasize the students' right to express their opinion about the school-age educare centres. Previous studies show that teachers in school-age educare centres pay attention in their activities to the importance of listening to students and meeting them at their own level. Early researchers proposed the idea of relational inclusion, where students' different circumstances are seen as strengths. It is also emphasized that by involving students in decision-making, we promote their knowledge of democracy and give them the tools to practice democratic principles. Power relations also play an important role in how students' influence is affected. Power relationships can be both formal and informal and occur in school, home and other social settings. To truly promote children's rights, it is necessary to systematically address social structures and power relations. From a phenomenological perspective, our goal is to reflect students' opinions. The research emphasizes the open approach of phenomenology, which means that adults are willing to question and rethink their perceptions. Phenomenology was used in the analytical part of the collected empirical data. Empirical data for the study were collected through a questionnaire with third-year students from two schools. The results show that student participation and influence in school-age educare centres has its limits and the influence varies. The results also show similarities of students in what they find meaningful in the activity. The most interesting parts of the research are how students perceive influence, whether they perceive themselves to be heard by adults, and what is perceived as significant. Our research shows that being with friends was the most significant, which we believe is one of the most important outcomes.

Human rights are a relatively modern term that has a key role in our globalized society. Before human rights were developed, European colonialism was dominating the world arena and the rights that came with it. However, when human rights were established after World War 2 and it’s atrocities, decolonization began through social movements demanding independence and the rights they sought after. Throughout the twentieth century, human rights have been implemented in most countries and laws that protect human life against discrimination of ethnicity, culture, religion and gender, which also pervades the school's activities. In schools human rights have become an increasingly dependent resource to protect the rights for children but also adults. One subject that is highly affected by human rights is history when reflecting upon the treatment of indigenous people historically. When reading history it is important to source and corroborate sources in order to understand historical views and policies in order to connect them to the present. At the same time, empathy and judgment have become an increasing way of viewing history. According to a study made by Thomas Nygren, some students in Sweden tend to ignore historical views and place their own views of what's right and wrong historically connected to empathy and judgment. The consequence of viewing history through personal opinions or only referring to modern standards, may decrease historical consciousness and exclude critical thinking. To understand the school's foundation of values ​​and governing documents, colonialism is an essential historical area to make sense of the past, present and future. It may change the perception of what today's students think of how human rights has grown throughout history, and in turn affected our school system and society.

Economic sanctions are an instrument that states can use to punish or influence other states. Such sanctions may include the freezing of assets of individuals and organizations but may also in some cases constitute total bans on trade with the state hit by the sanctions. Being hit by sanctions means that the targeted person risks having their human rights restricted. This is because sanctions are a kind of "punishment" with the aim of getting the entity who is hit to stop a certain be-havior. The risk with this "punishment" is that the restriction of human rights is far too disproportionate in relation to the purpose of the sanctions. This paper examines the extent to which those who are hit by sanctions have their human rights restricted. The focus of the paper is on two rights. The right to life and the right to a fair trial. Both comprehensive and targeted sanctions are discussed in the paper. Furthermore, the paper argues that comprehensive sanctions are prob-lematic and that they risk leading to violations of the right to life. The paper also argues that targeted sanctions are also problematic in relation to human rights, even if these are less problematic than comprehensive sanctions. This is because targeted sanctions are fraught with restrictions on the right to a fair trial, and that the entity hit by targeted sanctions cannot be guaranteed a fair trial if he wishes to overturn the sanction decision. In addition, the paper explores the role of the European Court of Justice as a sanctions review body and explores future solu-tions that could improve the legal certainty of targeted sanctions.

Syftet med studien var att undersöka hur 1-3 åringars rättigheter utifrån artikel 2,3 och 13 i barnkonventionen syntes i planerade aktiviteter på förskolan. Följande frågeställningar användes för att besvara studiens syfte: Hur hävdar 1-3 åringar sina rättigheter som utgår från barnkonventionen? Hur interagerar förskollärarna med barnen och på vilka sätt informeras barnen, om, sina rättigheter som utgår från barnkonventionen? Hur diskuterar arbetslaget barnkonventionen?Metoden som användes i studien var öppna observationer som genomfördes på tre olika avdelningar på två olika förskolor samt att det utfördes informella samtal. I resultatet kom det fram att förskollärarna inte diskuterade barnkonventionen varken i arbetslagen eller i barngrupperna, men att barne rättigheter utifrån barnkonventionen däremot kom till uttryck i parktiken. Barnen hävdade sina rättigheter genom kroppsspråk, mimik, känslor, TAKK och verbal kommunikation. Förskollärarna lyssnade på barnen och deras önskemål under de planerade aktiviteterna.

Abstract Studien avser att undersöka hur förskolan förhåller sig till och agerar gentemot barn som far illa och hur processen ser ut mellan förskola och socialtjänst när en orosanmälan görs. Studien syftar även till att kartlägga hur processen ser ut mellan förskola och socialtjänst när en orosanmälan görs och huruvida processen brister, samt på vilket sätt den brister. I analysen studeras också hur förskola och socialtjänst förhåller sig till barns rättigheter och vad som anses vara barns bästa. Barns rättigheter ställs likaså i relation till föräldrars rättigheter när det handlar om beslut som rör barn. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har varit till användning, med syftet att få en uppfattning om hur orosanmälningar utspelas i praktiken. Studiens deltagare är personer som arbetar inom förskolan och socialtjänsten.  Studiens analys bygger på det barndomssociologiska perspektivet, som utgår från barns rätt till delaktighet i samhället. Vi har även kompletterat vår studie med tidigare forskning som behandlar professionellas erfarenheter och perspektiv rörande orosanmälningar, samverkan mellan organisationer samt förebyggande arbete vid misstanke om att barn far illa. Studiens resultat synliggör att det är upp till oss vuxna att möjliggöra barns delaktighet i situationer som rör barn. Barns delaktighet visade sig vara reglerad utefter barns mognad och ålder, vilket ansågs vara barns bästa vid orosanmälningar. Resultatet synliggör att samverkan mellan förskola och socialtjänst brister i vissa avseenden, såsom en avsaknad på återkoppling från socialtjänsten och att förskolan inte gör tillräckligt med orosanmälningar. Oavsett är det föräldrarna som beslutar om barn får stöd från socialtjänsten eller inte.

AbstraktDenna uppsats handlar om mänskliga rättigheter och utilitarism. Vi vill utreda om man kanförstå mänskliga rättigheter utifrån ett utilitaristiskt perspektiv. Vi har valt utilitarismen dådess tanke om att den mest moraliska handlingen är den som maximera nyttan kan verkasjälvklar men dess följder motsätter sig ofta våra moraliska intuitioner. Det är intressant attjämföra utilitarismen och mänskliga rättigheter då mänskliga rättigheter utgår från en tankeom naturliga rättigheter som tillkommer människan endast i egenskap av att vara justmänniska. Våra frågeställningar är om utilitarismen kan förklara iden om mänskligarättigheter och om FN:s resolutioner och konventioner kan förstås genom en utilitaristiskteori. För att göra detta har vi ett teorikapitel som går igenom dels olika tankar om rättigheteroch dels om utilitarismen. I detta avsnitt går vi även igenom teorin om naturliga rättigheter dådet är dessa mänskliga rättigheter hänvisar till. I vår analys tar vi upp några av FN:skonventioner och resolutioner. Vi har valt barnkonventionen, folkmordskonventionen ochWienkonventionen och resolutioner som följer av dessa. Vi redovisar genom dessa FN:sståndpunkter och riktlinjer och analyserar dem genom vår teori, alltså utilitarismen, för att seom man kan förstå dessa utifrån ett utilitaristiskt perspektiv. Genom denna analys har vikommit fram till att den utilitaristiska teorin kan försvara de flesta av FN:s riktlinjer somkommer av dessa konventioner och resolutioner. Trots att utilitarismen har en motsattutgångspunkt än FN kan utilitaristen försvara dessa rättigheter då de tenderar att öka nyttan.Om man kan gå med på att syftet med en rättighet inte har någon betydelse kan mänskligarättigheter förstås utifrån ett utilitaristiskt perspektiv. / AbstractThis essay deals with Human Rights and Utilitarianism. We intend to investigate whether it ispossible to understand Human Rights from a utilitarian perspective. We have chosenutilitarianism as it is based upon a philosophy in supports of the action which creates thegreatest good and while this at first may seem obvious, its consequences often contradict ourmoral intuitions. It is interesting to compare Utilitarianism to Human Rights since HumanRights are based upon a belief of Natural Rights applicable to all humans solely on the criteriaof being humans. The question we pose is whether the idea of Human Rights and the UN’sresolutions and conventions can be understood from a utilitarian theory. In this chapter wewill also deal with the Theory of Natural Rights as these will be referred to. In our analysis weconsider some of the UN’s conventions and resolutions. Namely; the Child Convention; theGenocide Convention; and the Vienna Convention and the resolutions as a result of these.Through them we intend to explain UN guidelines and principles and analyse them throughour theory, utilitarianism, to find out whether it’s possible to understand them from autilitarian perspective.Our analysis has made us conclude that most of the UN’s guidelines, as a result of theseconventions, can be by supported a utilitarian theory. Despite contradictive basic valuesutilitarianism defend UN rights as these strive to increase the greater good. If you agree thatthe aim of an action has no relevance Human Rights can be understood from a utilitarianperspective.

Jag har valt att studera uppkomsten av The African Charter On Human and Peoples Rights. Mitt huvudsyfte är att se vilken roll Afrikas historia har spelat för utformandet av den afrikanska stadgan för mänskliga rättigheter och vid sidan av detta även ta reda på om stadgan är effektiv. Jag har också valt att göra en jämförelse med Europakonventionen för att se vad som skiljer de två regionala systemen för mänskliga rättigheter åt. Jag har sökt information, granskat och tolkat det jag läst med hjälp av rättsvetenskaplig metod och en kvalitativ textanalys utefter en teori om universalism och en världssystemanalys. Något som krävt mycket och noggrann läsning.Mitt resultat pekar på en relativt ineffektiv stadga med starka regionala värderingar och stort fokus på kontinentens historia av kolonialism och de koloniala arven detta gett. En historia av förtryck som gjort det svårt för de afrikanska utvecklingsstaterna att ta plats i den globala världen och världssamfundet. Något som visar att universalism i vissa fall kan gå att nå, eftersom det finns lika många skillnader som likheter mellan det afrikanska och europeiska dokumentet för mänskliga rättigheter. Dock med en tanke om att regionalism kanske ger bättre förutsättningar än universalism. / I have chosen to study the origin of The African Charter on Human and Peoples Rights. My main purpose has been to find out the importance of the African history in the shaping of the charter. Besides that I have choose to make a comparison with the European Convention to see what separates the two regional systems on human rights from each other. Furthermore I have tried to find out if the African charter is effective.I have searched for information, reviewed and interpreted what I have read in both books and human rights documents on the subject to find my answers. My results points out to a relatively inefficient charter with regional values and a focus on the history of colonialism and the colonial legacies. A history of oppression that made it difficult for the African developing-countries to make themself a place in the global world and the international community.My results also shows that universalism is something that is possible to achieve since there are as many differences as similarities between the African and European document on human rights.However, with an idea that regionalism may offer better conditions than universalism.

Denna uppsats behandlar särskiljningen mellan mänskliga och ickemänskliga djur i rättighetshänseende. Mitt syfte är att utifrån en värdegrund baserat i mänskliga rättigheter och frågeställningarna ”Kan en särskiljning mellan mänskliga och ickemänskliga djur berättigas i rättighetshänseende?” och ”Varför förnekas ickemänskliga djur rätten till liv?” ifrågasätta varför rätten till liv förnekas ickemänskliga djur. Min tes är att andra djur har rätt till liv och tanken är att genom att belysa den antropocentriska världsbilden som präglar samhället synliggöra vad som sammanbinder förtryck mot människor och förtryck riktat mot andra djur. Jag utgår från de juridiska och politiska instrument som berör vårt förhållande till andra djur för att fastslå gällande rätt. Det följs av en analys av moralfilosofiska teorier i vilka andra djur tas i beräkning och där jag ifrågasätter hur väl utilitarismen och särskilt då Peter Singer kan leva upp till att vara en djurrättsförespråkare. Jag avslutar med att konstatera att för att komma till bukt med övergrepp som sker mot människan såväl som mot andra djur måste sambandet mellan förtrycket mot människor och andra djur tydliggöras och få ett erkännande. / This essay examines the basis of the distinction between human and non-human animals when it comes to considering the claim of rights. My purpose is to question why the right to life is denied non-human animals with the basis in values that human rights is founded on and the questions “Is a distinction between human and non-human animals justified when it comes to considering the claim of rights?” and “Why is non-human animals denied the right to life?”. My thesis is that non-human animals have the right to life. I intend to show the connection between oppression against human and non-human animals by illuminating the anthropocentric conception of the world that characterize our society today. I begin with settling what law and politics says about our relationship to non-human animals by examining relevant documents. Then there is an analysis of ethical theories which is considering non-human life where I question how well utilitarianism and especially Peter Singer function as a animal rights advocate. I finish with a conclusion about our need to recognize the connection between oppression against human and non-human animals to come to end with all oppression.

I denna uppsats har jag studerat vad Corporate Social Resonsibility (sv. företags samhällsansvar) fyller för funktion när det kommer till implementeringen av de mänskliga rättigheterna i de land som multinationella företag har verksamhet i. Uppsatsen har sin utgångspunkt i, och har sin teoretiska förankring i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna samt teorin om Corporate Social Responsibility. En fördjupad teoridel presenteras också där begrepp som det transnationella ansvarighetsglappet presenteras och även en kort diskussion kring den ansvarsutvidgning som skett och inte stater kan ses som enda aktörer för att förverkliga de mänskliga rättigheterna. Jag har använt mig av en kvalitativ forskningsmetod med beskrivande inslag, vilket innebär att jag genom studien haft ett tolkande synsätt på den data som använts. Jag har läst en mängd litteratur för att få en överblick över diskursen för att senare fördjupa mig i delar som jag anser är väsentliga och har passat mina frågeställningar. Jag använder företagen Hennes & Mauritz, IKEA och Volvo för att såväl illustrera som styrka mina argument. Förutom akademisk litteratur har jag använt mig av företagens års- och hållbarhetsrapporter samt en del källor hämtade från internet.Uppsatsen diskuterar vilken roll CSR fyller för de mänskliga rättigheterna. Olika exempel på CSR verksamhet diskuteras med exempel från företagens verksamhet. Bland annat lyfts för vad och för vem företagen anser sig ansvariga för och även vilka områden företagen konkret arbetar för i sitt CSR-arbete. De valda företagen har valt att ansluta sig till FN-initiativet Global Compact vilket uppsatsen också berör. Det finns många argument mot CSR och bland annat företagens motiv kritiseras. Trots att CSR står inför utmaningar när det gäller att förverkliga de mänskliga rättigheterna ser jag i min studie goda resultat av CSR-arbete. Jag ser i min slutsats ingen anledning att förkasta CSR men uttrycker att det bör ses som ett komplement till nationell lagstiftning. Ett starkt civilt samhälle och ett ökat samarbete mellan parter anser jag också är en förutsättning för att tillgodose de mänskliga rättigheterna. / In this paper I have researched the role of Corporate Social Responsibility when implementing human rights in countries where multi-national organizations act. The papers basis and theoretical foundation is the United Nation declaration of human rights along with theories regarding Corporate Social Responsibility. A deepened theoretical section will be presented where the transnational responsibility gap is explained. This section will be followed by a discussion regarding the changing area of responsibility that has take place, where not only governments should be viewed as actors when realizing the human rights. I have used a qualitative research method combined with descriptive elements. The choice of method has impacted the study be me having an interpreting point of view upon the data that has been used. Throughout the research I have studied a variety of literature in order to create an overview of the discourse. Following the literature study, I have chosen parts that I have found the most relevant and fitting for my problem. I have used the companies Hennes & Mauritz, IKEA and Volvo to exemplify as well as strengthen my arguments. In addition to academic literature I have used the companies’ annual reports, sustainability reports and sources from the Internet.The paper discusses the role of CSR when realizing human rights. A variety of examples of CSR- projects will be presented and discussed. The examples are chosen from the previously presented organizations operations. Views of for what and for whom the companies feel responsibility for and what companies actually do in their CSR-projects will be presented. The presented companies have chosen to connect themselves to the UN Global Compact initiative, the paper will also touch upon this. There is criticism against CSR, one of them is questioning the motives of the companies. Although CSR stands before a challenge when realizing human rights I have found positive results from CSR-work. In my conclusion I have found no reason to discard CSR, however it should be viewed as an addition to national law. I believe that a strong society and an increased collaboration between actors is a requirement to achieve realization of human rights.

Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera hur samernas natursyn och kulturella identitet har påverkats av 2018 års skogsbränder och kriser i förhållande till övriga samhället. I syftet ingår att undersöka hur renskötande samer påverkats av 2018 års skogsbränder samt vilken ersättning renskötare erhåller från svenska storsamhället. I syftet ingår även att ta reda på om hänsyn tas till sedvanerätten. Utifrån syftet har frågeställningar formulerats. En fallstudie har utförts för att få en bild av hur renskötare har påverkats av kriserna. En kvalitativ metod har tillämpats för att studera hur respondenterna tänker och känner efter 2018 års kriser. Det insamlade materialet har analyserats utifrån en natursynsmodell som tillämpats som teoretisk tolkningsram. Resultatet visar att det förekommer ett flertal konflikter mellan samer och övriga samhället. Samernas livssyn och syn på naturen skiljer sig väsentligt från storsamhällets. Renskötare vill bevara renbetesområden och naturen intakt medan storsamhället generellt vill exploatera naturresurser. Storsamhällets vinstintressen går ofta före naturens bevarande och samernas och rennäringarnas intressen. Resultatet från fallstudien visar att berörda myndigheter har inlett ett ökat samarbete med samerna till följd av 2018 års skogsbränder och kriser. Samarbetet mellan samerna och myndigheterna har ökat förståelsen för renskötarna situation, vilket framgår av intervjusvaren. Myndigheterna tar sitt ansvar och samarbetar för att lösa eller dämpa konflikter mellan samer, renskötande samer och övriga samhället. Resultatet visar även att renskötare ser med oro på den pågående klimatförändringen som kan få negativa konsekvenser för rennäringen. Det gäller främst omfattande skogsbränder och torka som försvårar för renarna att hitta goda renbetesmarker inom sina ordinarie betesområden. Samernas sedvanerätt till renskötsel och markområden baseras på urminnes hävd, vilken regleras i rennäringslagen. Av undersökningsresultatet framgår att vinterbetesområden med hänglavar och marklavar måste bevaras för att tillgodose rennäringens behov. Renskötarna kommer att fortsätta med renskötseln och nyttja andra renbetesmarker denna vintersäsong i stället för de marker som brunnit. Samernas kulturella identitet har inte påverkats negativt utan snarare stärkts av motgångarna. Renen är renskötarens liv och så kommer det att förbli. Ingen ekonomisk hjälp har utbetalats till de renskötare som drabbats av 2018 års skogsbränder. Sametinget har dock begärt ersättning hos näringsdepartementet, som f.n. handlägger ärendet.   Utmärkande för denna undersökning är att ett ökat samarbete mellan myndigheter, samer, renskötare, markägare och övriga berörda har medfört ökad förståelse för renskötarnas situation, vilket framgår av intervjusvaren. Resultatet från fallstudien visar att myndigheterna och berörda markägare visar ett högt intresse och ansvarskänsla för naturens bevarande och renskötarnas situation.