Undersökningar visar att det är få företag som är förberedda för en attack frånaktivister. Tillvägagångssätten för att bemöta aktivisterna har också ofta visat sig varabristfälliga. Att se över sin egen verksamhet, med inriktning på företagsetik och specielltföretagets sociala ansvar gentemot sin omvärld, kan öka beredskapen hosorganisationen. Det finns också ett flertal principer, riktlinjer och deklarationer att följaför den som vill känna sig till freds med sin verksamhet. Omtanken om människor, djuroch miljö ökar nämligen, och utan rätt beredskap kan företaget bli rubbat avutomstående, som med bojkotter och andra påtryckningsmedel försöker påverkaföretaget i en viss riktning. Dessa aktivister är ofta del av en större social rörelse. En förståelse av hur dessafungerar, är organiserade och agerar är av stor betydelse för att kunna bemöta dem pårätt sätt. En bevakning av grupperna bör utföras, liksom bevakning av det egna företagetoch av världen runt omkring. Har man väl blivit utsatt för protester, har det effektivastesättet att lösa problemen visat sig vara att föra en dialog med aktivisterna. Dialogen börleda fram till en vinn-vinn-situation, där företaget måste vara berett på att genomdrivagenuina förändringar, men dialogen innebär också att aktivisterna måste vara villiga tillen kompromiss. Är de inte det, får man med hjälp av goda kunskaper inom kris- ochriskkommunikation, konflikthantering, PR, psykologi och med sina samhälls- ochmedierelationer förbereda sig inför en eventuell attack mot företaget. Man kan ocksåbinda allianser med mer etablerade aktivistgrupper, för att på så sätt öka stödet för detegna företaget. I uppsatsen har den huvudsakliga metoden varit fallstudier. Dessa har utförts genomdokumentanalys och personliga intervjuer. De studerade företagen har varit tidskriftenCafé, Ikea och McDonalds. Café kritiseras i egenskap av manstidning att förstärkakönsrollerna och motarbeta jämlikheten mellan könen. Ikea har kritiserats förbarnarbete och för att använda trä från regnskogen. McDonalds till slut, är iaktivisternas ögon en symbol för multinationella företag, USA, kapitalet, köttindustrinetc. Undersökningen visar att de studerade företagen klarat sig relativt bra i dessa frågor.Ikea är det mest oproblematiska av de tre företagen, då det vid kritik riktad mot dem,agerat snabbt och med stort allvar för att ställa saker och ting till rätta. När det gällerCafé och McDonalds, är mycket av kritiken mot dem vag, och de ses ofta enbart somsymboler för något de själva inte tycker att de är. Kritiken ger sällan några förslag tillförändringar, och är i många fall rent propagandistisk. Det är därför inte bara företagensansvar att komma till rätta med problemen, utan också de mer etablerade aktivisternas.De studerade företagen kan därför med fortsatt kritisk granskning av sin egenverksamhet, fortsätta utan större samvetskval.

This thesis examines how two different scientific fields, psychophysiology and sociology, conceptualize “information processes” – in the human brain on one hand, and in society on the other. The information process in human is represented by the orienting reflex with Eugene N. Sokolov as theoretic representative. In the field of sociology the information process is represented by social movements with Ron Eyerman och Andrew Jamison as theoretic representatives. The conclusion is that, although the raving ontological and epistemological differences between the scientific objects of the two fields, the conceptualizations of information process are theoretically isomorphic to one and other. This is contextualized in relation to broader processes of metaphoric cohesion through scientific and discursive practices in modernity, where material remodeling of reality gives impact to the spatial orientation from which basic concepts derive. The method used is called experimental isomorphological analysis, a method eclectically constructed on the foundation of George Lakoff and Mark Johnson, V.N Voloshinov, Michel Foucault and Jacques Lacan for the purpose of distinguishing structures of conceptualization in scientific theory.

The aim of this thesis is to describe the rise of the Tea Party movement in the United States. By using a known theory within social movement studies, the political process theory, this thesis look into the factors that could have played a role in the rise and fast mobilization of the Tea Party movement. The political process theory consists of three parts and hence looks into both the political structure of, in this case, the United States, how mobilizing structures have been used and into the cultural framing used by the Tea Party to create their identity. In order to bring structure to the thesis, the three theory parts have been transformed into analysis models. These give a very good idea of all the factors that could have played a part and therefore also a good way to describe the rise of the Tea Party movement. The research confirm what the political process theory says, that the Tea Party movements rise came at a time when there were a mix of factors at play, both structural and cultural, creating an opportunity that the Tea Party took. The Tea Party’s fast mobilization can be seen as a result of the combination of factors present at the time. The methods used in this thesis are qualitative data analysis and process tracing.

Uppsatsen har för avsikt att undersöka hur den nypaganistiska, och i första hand nordamerikanska, rörelsen Church of All Worlds reagerar mot förändring och institutionalisering. För att förstå institutionaliseringsprocessens bakomliggande krafter och identifiera dess konsekvenser, är det övergripande syftet med uppsatsen att utifrån en fallstudie av Church of All Worlds undersöka hur organisationen under sina verksamhetsår förändrats i fråga om (1) förhållande till samhället, (2) ideologi, (3) organisatorisk struktur och (4) ledarskap. Utgångspunkten är att betrakta rörelsen som dels religiös och spirituell, dels organisatorisk och ekonomisk, varför uppsatsen lutar sin teoribildning mot både religions- och samhällsvetenskapen och mot organisationsteorin. Som samhälleliga samt organisatoriska faktorer till Church of All Worlds institutionalisering finner vi den postmoderna motreaktionen mot industrisamhällets missförhållanden samt kritiken mot existensen av den objektiva sanningen. Institutionaliseringens följder är emellertid att rörelsen slutligen upptas som en del av det sen-moderna samhällssystemet. Förändringen märks i första hand då rörelsen under 80-talet förvandlas till en ekonomiskt intresserad organisation med tjänstehierarkier och reglerat ansvar som påföljder. Den byråkratiska arbetsordningen urlakar inte bara rörelsens ideologi, utan tvingar också den nu demokratiskt tillsatte ledaren till radikala åtgärder för att återfå sin makt, något som når sin kulmen i en konflikt med ledarens sorti som yttersta konsekvens.

<p>Undersökningar visar att det är få företag som är förberedda för en attack frånaktivister. Tillvägagångssätten för att bemöta aktivisterna har också ofta visat sig varabristfälliga. Att se över sin egen verksamhet, med inriktning på företagsetik och specielltföretagets sociala ansvar gentemot sin omvärld, kan öka beredskapen hosorganisationen. Det finns också ett flertal principer, riktlinjer och deklarationer att följaför den som vill känna sig till freds med sin verksamhet. Omtanken om människor, djuroch miljö ökar nämligen, och utan rätt beredskap kan företaget bli rubbat avutomstående, som med bojkotter och andra påtryckningsmedel försöker påverkaföretaget i en viss riktning.</p><p>Dessa aktivister är ofta del av en större social rörelse. En förståelse av hur dessafungerar, är organiserade och agerar är av stor betydelse för att kunna bemöta dem pårätt sätt. En bevakning av grupperna bör utföras, liksom bevakning av det egna företagetoch av världen runt omkring. Har man väl blivit utsatt för protester, har det effektivastesättet att lösa problemen visat sig vara att föra en dialog med aktivisterna. Dialogen börleda fram till en vinn-vinn-situation, där företaget måste vara berett på att genomdrivagenuina förändringar, men dialogen innebär också att aktivisterna måste vara villiga tillen kompromiss. Är de inte det, får man med hjälp av goda kunskaper inom kris- ochriskkommunikation, konflikthantering, PR, psykologi och med sina samhälls- ochmedierelationer förbereda sig inför en eventuell attack mot företaget. Man kan ocksåbinda allianser med mer etablerade aktivistgrupper, för att på så sätt öka stödet för detegna företaget.</p><p>I uppsatsen har den huvudsakliga metoden varit fallstudier. Dessa har utförts genomdokumentanalys och personliga intervjuer. De studerade företagen har varit tidskriftenCafé, Ikea och McDonalds. Café kritiseras i egenskap av manstidning att förstärkakönsrollerna och motarbeta jämlikheten mellan könen. Ikea har kritiserats förbarnarbete och för att använda trä från regnskogen. McDonalds till slut, är iaktivisternas ögon en symbol för multinationella företag, USA, kapitalet, köttindustrinetc.</p><p>Undersökningen visar att de studerade företagen klarat sig relativt bra i dessa frågor.Ikea är det mest oproblematiska av de tre företagen, då det vid kritik riktad mot dem,agerat snabbt och med stort allvar för att ställa saker och ting till rätta. När det gällerCafé och McDonalds, är mycket av kritiken mot dem vag, och de ses ofta enbart somsymboler för något de själva inte tycker att de är. Kritiken ger sällan några förslag tillförändringar, och är i många fall rent propagandistisk. Det är därför inte bara företagensansvar att komma till rätta med problemen, utan också de mer etablerade aktivisternas.De studerade företagen kan därför med fortsatt kritisk granskning av sin egenverksamhet, fortsätta utan större samvetskval.</p>

<p>Det politiska engagemanget i det civila samhället har under de senaste årtiondena genomgått en förändringsprocess i sitt uttryckssätt. Främst genom ett minskat intresse för det klassiska partipolitiska engagemanget, som istället har utvecklats mot ett individuellt och livsstilsanpassat sätt att påverka, förändra och agera i det civila samhället. Detta är en utveckling som tydligt kan illustreras av ungdomar och deras dominerande och växande engagemang i en ny typ av sociala rörelser i det civila samhället. Dessa sociala rörelser innehar en global karaktär och dess arbete präglas av olika typer av aktionsformer för att få fram just sitt budskap till de parlamentariska politikerna gällande krav på snabb politisk handling inom just deras intresseområde.</p><p>Det som fångade mitt intresse var att försöka få en bild av ungdomarnas attityder och åsikter kring denna politiska förändringsprocess. Syftet med denna uppsats är således att undersöka ungdomars attityder och åsikter gällande detta individualiserade och livsstilsanpassade sätt att påverka i samhället och engagera sig ’politiskt’ genom så kallade nya sociala rörelser.</p><p>Utgångspunkten för studien är en deduktiv ansats i form av att studiens framställda empiriska material prövas mot en allmänteoretisk bakgrund bestående av de betydelsefulla teoretiska idéerna inom det berörda fältet med fokus på samhällsteoretikerna Anthony Giddens, Ulrich Becks, Alberto Melucci och Håkan Thörn.</p><p>Det empiriska materialet i studien bygger på en genomförd kvantitativ enkätundersökning av gymnasieungdomar, för att genom detta resultat kunna utröna ungdomars attityder och åsikter gällande det individualiserade och livsstilsanpassade sättet att påverka i samhället och engagera sig politiskt genom så kallade nya sociala rörelser.</p><p>Generellt pekar studiens resultat på att ungdomarnas attityd till stora delar kan anses vara förenlig med ett individualiserat och livsstilsanpassat sätt att påverka politiskt i samhället, genom att ungdomarna anser att individens vardagliga handlingar, att inneha en åsikt och visa handlingskraft, är politiskt viktigt för individen själv. Attityderna pekar också på att man till stora delar har en samsyn med de nya sociala rörelsernas globala synsätt gällande olika problemoch frågeområden i samhället, som exempelvis miljöfrågor.</p><p>Men däremot är det en liten grupp som kan tänka sig att direkt engagera sig och fullt ut sympatisera med deras olika vägar för politisk handling. Av hela studien kan man dra slutsatsen att de flesta ungdomarnas attityder gällande politiskt engagemang snarare befinner sig i ett gränsland mellan ett klassiskt partipolitiskt och ett som kan jämställas med de nya sociala rörelserna. Detta kan symboliseras genom att intresset för att kunna tänka sig att aktivt engagera sig klassikt partipolitiskt eller att kunna tänka sig att aktivt engagera sig de nya sociala rörelserna, är gällande båda tämligen lågt.</p>

Genom denna studie ville jag utforska den agens som uppstår i mötet mellan barnen och den pedagogiska dokumentationen samt hur posthumanistiskt inspirerade analyser av re-visittillfällen kan bidra med förståelse för de yngsta barnens möjlighet till kommunikation och meningsskapande genom den pedagogiska dokumentationen. Jag observerade och filmade re-visittillfällen där en grupp yngre barn möter dokumentation för att få syn på vad som sätts igång i detta möte. Genom att använda en posthumanistisk ansats betraktas inte bara människor, utan också ickemänniskor som agentiska, de gör och genererar förändring (Lenz Taguchi, 2012:12). Tänkande, intention och kommunikation brukar betraktas som mänskliga förehavanden men i ett posthumanistiskt perspektiv betraktas det som fenomen som uppstår i intra-agerande mellan olika agenter. Analyser av filmsekvenserna gjordes utifrån Barads (2007) diffraktionsbegrepp och Lenz Taguchis (2012) begrepp om cirkulära och horisontella rörelser vilka beskriver processerna i användandet av pedagogisk dokumentation. Uppsatsen belyser några av de möjligheter och tillblivelser som perspektivet bidrog med och att den pedagogiska dokumentationens agens kan ses som något som uppstår i agenternas möten. De mänskliga och ickemänskliga agenterna samhandlade och kommunicerade, en kommunikation som kan ses som samtidig, överlappande och utvidgande. Den pedagogiska dokumentationen och de övriga agenterna gör något, de aktiverade agerande och artikulerade förslag. Ur det uppstod nytt agerande, ny kommunikation och nytt meningsskapande

Sammanfattning Genom denna studie ville jag utforska den agens som uppstår i mötet mellan barnen och den pedagogiska dokumentationen samt hur posthumanistiskt inspirerade analyser av re-visittillfällen kan bidra med förståelse för de yngsta barnens möjlighet till kommunikation och meningsskapande genom den pedagogiska dokumentationen. Jag observerade och filmade re-visittillfällen där en grupp yngre barn möter dokumentation för att få syn på vad som sätts igång i detta möte. Genom att använda en posthumanistisk ansats betraktas inte bara människor, utan också ickemänniskor som agentiska, de gör och genererar förändring (Lenz Taguchi, 2012:12). Tänkande, intention och kommunikation brukar betraktas som mänskliga förehavanden men i ett posthumanistiskt perspektiv betraktas det som fenomen som uppstår i intra-agerande mellan olika agenter. Analyser av filmsekvenserna gjordes utifrån Barads (2007) diffraktionsbegrepp och Lenz Taguchis (2012) begrepp om cirkulära och horisontella rörelser vilka beskriver processerna i användandet av pedagogisk dokumentation. Uppsatsen belyser några av de möjligheter och tillblivelser som perspektivet bidrog med och att den pedagogiska dokumentationens agens kan ses som något som uppstår i agenternas möten. De mänskliga och ickemänskliga agenterna samhandlade och kommunicerade, en kommunikation som kan ses som samtidig, överlappande och utvidgande. Den pedagogiska dokumentationen och de övriga agenterna gör något, de aktiverade agerande och artikulerade förslag. Ur det uppstod nytt agerande, ny kommunikation och nytt meningsskapande.

Vi har byggt vår studie kring vår egen och tidigare forskning om effekterna av daglig fysisk aktivitet, samt kring olika aspekter av vad fysisk aktivitet kan innebära för vår hälsa. Inledningsvis ger vi även en historisk tillbakablick för att på så sätt informera läsarna om hur idrottsämnet växt fram i Sverige. Med grund i att idrottsundervisningen förändrats under de senaste åren, samtidigt som forskningen kring den fysiska aktiviteten ökat, gjordes ett läroplanstillägg 2003. Tillägget innebär att skolan ska erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Syftet med vår studie har varit att undersöka hur läroplanstillägget om daglig fysisk aktivitet implementeras i Stockholm stads grundskolor. Trots omfattande forskning kring den dagliga fysiska aktivitetens positiva effekter, är det inget som tycks prioriteras i dagens skola. Vår undersökning har vi riktat till skolornas rektorer, då de har det pedagogiska ansvaret för att läroplanens mål realiseras. Vi har koncentrerat vår studie kring grundskolor upp till år 6 och därför utgått från läroplanstillägget i Lpo 94, som kom 2003. Vi har även nämnt det läroplanstillägg som samtidigt gjordes i Lpf 94 och som riktar sig till gymnasieskolan. Detta har vi valt att göra för att förtydliga regeringens ansatser om att den dagliga fysiska aktiviteten ska gälla alla skolformer.

På Viledas två anläggningar i Norrköping sker tillverkning respektive konvertering av wettexduk. Uppdragsgivaren, Eva Lindell, upplever att det förekommer mycket slöserier i olika former inom konverteringsanläggningen. Vidare upplever Lindell att många av de slöserier som förekommer hos operatörerna kan reduceras. Examensarbetet utgår ifrån Muda, de åtta slöserierna, och de fem slöserier som studeras och analyseras i detta arbete är överproduktion, onödiga rörelser, väntan, omarbete och överarbete. Slöserierna identifieras främst med hjälp av den kvalitativa metoden spagettidiagram som genomförs under observationer inom anläggningen men under arbetets gång genomförs även en tidsstudie, en enkätundersökning samt utredningar kring företagets struktur, kundorderpunkt och lagerservicenivå. Observationerna utfördes på tre konverteringslinor inom anläggningen hos Vileda. De gav ett entydigt resultat som visade på att uppdragsgivaren hade rätt – det förekommer mycket slöserier, i olika former. Bland annat uppmärksammades att layouten på området kring linorna påverkar förflyttningar av både operatörer och material i mycket stor utsträckning. Samtidigt som spagettidiagrammen ritades upp utfördes en tidsstudie som gav en insikt i hur stor del av den observerade tiden som hela eller delar av en lina stod still. Utifrån tidsstudien upptäcktes att hela eller delar av en lina stod still 11-48 procent av den totala observerade tiden, vilket i störst utsträckning beror på maskinfel. Utredningarna kring företagets struktur, kundorderpunkt samt lagerservicenivå utreddes i samråd med uppdragsgivaren. Utifrån resultatet av utredningarna drogs slutsatsen att det till viss del sker överproduktion inom verksamheten, främst eftersom företagsstrukturen ser ut som den gör. Dock kunde ingen slutsats dras huruvida en eller flera specifika produkter överproduceras eller inte. Enkätundersökningen som genomfördes bland operatörerna som arbetar vid konverteringslinorna gav inspiration till idéerna om möjliga förbättringar inom anläggningen. Utifrån studierna diskuteras ett antal förbättringsmöjligheter som skulle kunna genomföras på kort respektive lång sikt. Att förändra layouten kring konverteringslinorna, flytta på verktyg samt genomföra någon form av vidareutbildning bland operatörerna är exempel på föreslagna förbättringar som skulle kunna genomföras på kort sikt. Att förbättra kommunikationen mellan basproduktion och konvertering, undersöka möjligheter till att uppdatera maskintekniken samt att reducera sampling är exempel på föreslagna förbättringsmöjligheter som företaget skulle kunna genomföra på lång sikt. Sampling innebär att operatörerna måste kontrollera att rätt mängd av aktuell produkt läggs i kartongerna, de kartonger som sedan distribueras till kund. Under observationerna identifierades ett stort problem som leder till flera former av slöseri. På samtliga dukrullar finns ett rullkort med information kring dukens egenskaper, tillverkningsdatum samt en kod som är unik för varje rulle. Rullkortet fästs på dukrullar med hjälp av ett gem, vilket bidrar till flera former av slöserier. Att reducera dessa slöserier genom att ersätta gemet med en annan metod föreslås som en möjlig förbättring.