Detta är ett examensarbete på grundnivå om hur nya religiösa rörelser framställs i läroböcker från läroplanerna i grundskolan från 1962, 1980 samt 2011. Det problem jag ser, och som jag vill förmedla ny kunskap om, är att flera av de religionsböcker som används i högstadiet verkar ha ett ganska generaliserande sätt att beskriva nya religiösa rörelser, vilket skulle kunna skapa fördomar mot rörelserna. Syftet med undersökningen är att undersöka hur de nya religiösa rörelserna framställs, vilka eventuella skillnader det finns i läroböckerna från de olika läroplanerna och hur lite eller hur mycket plats de får i läroböckerna i förhållande till det övriga religionskunskapämnet. Undersökningen har genomförts med kritisk diskursanalys som metod och teori med hjälp av Faircloughs tredimensionella modell. Resultatet av undersökningen varierade beroende på vilken läroplan läroboken utgick från samt vilken ny religiös rörelse som framställdes. Resultatet visar att i de äldre läromedlen var de nya religiösa rörelserna inte skildrade alls eller att det var kristna nya religiösa rörelser som presenterades. Intressant nog fanns en gemensam nämnare i vissa läroböcker där en del rörelser framställdes på ungefär samma sätt, både i negativ samt positiv anda.

Syftet med denna uppsats är att undersöka nutida sociala rörelsers aktiviteter på World Wide Web och ta reda på om det finns något sammanhängande informationssystem för dessa rörelser där, hur det ser ut och hur viktigt det är som informationskälla. Inom ramen för denna undersökning företogs först en teoretisk genomgång av begreppet sociala rörelser för att definiera undersökningsobjektet. Därefter introducerades den webbometriska metod som sedan användes för att analysera ett antal svenska nutida sociala rörelsers webbplatser. I samband med presentationen av den webbometriska metoden diskuterades också diverse problem rörande material och materialinsamling samt tidigare forskning på området. De webbometriska analyserna visade att det finns kopplingar mellan webbsidor som gör att de kan ses som sammanhängande informationssystem. Dock gick det inte utifrån analyserna att se hur detta system används. En intervju med en inom rörelserna aktiv informant bekräftade och fördjupade resultaten från de webbometriska analyserna. Studien avslutas med diskussioner kring möjligheter till fortsatt forskning på det webbometriska området och användningen av metoden.

This essay aims to examine textbooks and digital textbooks for how they present new religious movements and secular world view in upper secondary school in Sweden. This essay also strives to examine if this presentation is non-confessional or non-religious. These results will then be compared between traditional textbooks and the digital textbooks. In total six textbooks are included in the study where of three are traditional and three are digital.The study shows that the textbooks are presenting new religious movements and secular world view from a historical and a character based perspective in most cases, the digital being less so. It has also shown that the digital textbooks don’t include new religious movements and that the traditional textbooks might be non-religious concerning secular life views and not at all concerning the new religious movements. For the digital textbooks, the results are inconclusive.Keywords:

Det har blivit allt vanligare att tala om miljöfrågor som en av vår tids stora ödesfrågor. Kopplingar mellan religiositet och miljöengagemang är många och i vårt aktuella samhällsklimat kan det vara lämpligt att undersöka ifall det föreligger signifikanta samband dem emellan. Hittills har den empirin som undersökt frågan gett mycket delade och omdebatterade meningar. Den här uppsatsen använder Durkheims definition av religion som en universell företeelse för att bidra med ytterligare ett intressant perspektiv. Sociologisk teori om hur individen beter sig på ett visst sätt enskilt och på ett annat i stunder av intensiv kollektiv gemenskap leder även till antagandet att religiositet kan påverka individuellt och kollektivt miljöengagemang på olika sätt.  Av den anledningen testas hypoteserna att religiositet har en positiv effekt på en individs nivå av miljövänligt beteende medan det har en negativ effekt på en individs benägenhet att delta i en kollektiv miljöaktion. Resultatet visar att det föreligger ett positivt samband mellan religiositet, mätt i frekvens av gudstjänstdeltagande, och miljövänligt beteende i vardagen, men inget signifikant samband med benägenhet att delta i en kollektiv miljöaktion. Studiens resultat tyder även på att kontrollvariablerna utbildningsnivå, kontinent och kön har ett bättre prediktionsvärde för miljöengagemang än religiositet har. Slutsatsen är emellertid att religiositet kan ha olika effekter på individuellt och kollektivt miljöengagemang.

The purpose of the study is to depict the exit-process out of the religious group Jehovah's Witnesses, and compare nine informants narratives about the exit-process with three other models that´s been constructed over the exit-process from religious groups and compare and discuss the informants narratives about the exit-process with each other. The result of the study shows that the informants narratives about their exit-process shows some resemblance with the models about the exit-process that the authors Pernilla Liedgren Dobronravoff and Norman Skonovd has developed, and some lesser resemblance with the model about the exit-process that author Stuart Wright has developed. It is also important to point out that the informants narratives do not strengthen any of the models about the exit-process enough to call them complete, because of the differences that shows up in the informants narratives abouth their exit-processes from Jehovah´s Witnesses. The narratives of the informants exit-processes differ from each othertoo, mainly about the length of the exit-process, and the feelings that they feel during the exit-process. The conclusion that can be drawn from this study about the exit-process from the organization Jehovah´s Witnesses is that the exit-process seems to be very individual, although the informants narratives shows some resemblance in their exit-process, mainly about doubts throughout the exit-process, "the turning points", and the lack of support from the "original family" during the exit-process.

Denna studie avser en begreppshistorisk ansats där syftet är att undersöka vilka olika förståelser av begreppet nya religiösa rörelser som återfinns hos några ledande forskare inom forskningsfältet. Studien ser utifrån forskares perspektiv och beskrivning om hur begreppet nya religiösa rörelser har definierats. För att få svar på frågeställningarna har tidigare forskning och litteratur som behandlar ämnet nya religiösa rörelser belysts. För att skapa en mer innehållsrik studie utgår bakgrundsavsnittet från de aktuella kursplaner och kommentarmaterial från grundskolan och gymnasiet samt två läroböcker från två olika tidsperioder som visar på skillnader i begreppsbeskrivningen av nya religiösa rörelser. Det som står i fokus i min studie är hur nya religiösa rörelser definieras rent begreppsmässigt och med hjälp av flera forskare har jag kunnat kartlägga definitionen av begreppet. I studien har jag använt mig av en begreppshistorisk analys. Det som passar in i min studie är främst möjligheten att begreppet kan undersökas semasiologiskt (begreppets betydelser) och onomasiologiskt (begreppets förändringar). I diskussionen diskuteras det resultat som framträtt från de olika forskarnas förståelser av begreppet tillsammans med de två läroböcker och läroplaner för grundskola och gymnasium. Resultatet pekar sedan mot en förändring av begreppet nya religiösa rörelser och hur definitionerna har vidgats med hjälp av flera forskare.

I föreliggande uppsats undersöks hur religionslärare undervisar om nyreligiositet i religionskunskap 2. I uppsatsen har vilka metoder samt vilket urval i innehåll lärarna gör i undervisningen om nyreligiositet varit i fokus. Frågeställningarna hur lärare arbetar med kränkningar/förutfattade meningar om nyreligiositet samt vilken omfattning ämnet har i undervisningen har även varit aktuellt. För att få en tydligare ingång har uppsatsen försökt lyfta den problematik som ofta lyfts i undervisningssituationer och som ofta skapar en utmanande miljö att undervisa för lärare men även en utmaning för elever att lära i. För att undersöka frågeställningarna och få fler synpunkter har åtta lärare intervjuats som undervisar i religionskunskap 2. En hermeneutisk metod har använts för att tolka deras svar. För att koppla de intervjuade lärarnas undervisning till den nedskrivna didaktiken har den teoretiska utgångspunkten utgått från didaktiska teorier, främst de tre modellerna förmedlingsdidaktik, progressionsdidaktik samt hermeneutikdidaktik. Resultatet visar på att hur lärare undervisar i förhållande till metoder, innehåll samt omfattning är ytterst individuellt. Det visar på en markant skillnad i hur undervisningen kan förefalla om nyreligiositet och i vilken omfattning den bedrivs. Resultatet visar även på att hur lärare väljer att hantera kränkningar/förutfattade meningar även är individuellt, men lyfter även behovet av ingripande när detta sker i klassrummet.

The aim of this essay is to study the social movement Ung i Sverige and to clarify how their success of mobilization can be explained from the theory of framing. As modern society offers new ways to speak out and communicate, it is interesting to study how the movement was able to motivate to political engagement and participation. The study has focused on analyzing the content of the movement’s social media accounts to examine how they framed their political message. By conducting a qualitative case study and content analysis, the empirical material was sorted by a coding schema, with thematic themes. These themes describe the diagnostic-, prognostic- and motivational framing of the movement. The result revealed that the movement’s framed messages changed and developed throughout the process of mobilization. The conclusion is that there are several factors in the movement’s framing that can be possible explanations for the success of their mobilization.

<p>Vi har byggt vår studie kring vår egen och tidigare forskning om effekterna av daglig fysisk aktivitet, samt kring olika aspekter av vad fysisk aktivitet kan innebära för vår hälsa. Inledningsvis ger vi även en historisk tillbakablick för att på så sätt informera läsarna om hur idrottsämnet växt fram i Sverige.</p><p>Med grund i att idrottsundervisningen förändrats under de senaste åren, samtidigt som forskningen kring den fysiska aktiviteten ökat, gjordes ett läroplanstillägg 2003. Tillägget innebär att skolan ska erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Syftet med vår studie har varit att undersöka hur läroplanstillägget om daglig fysisk aktivitet implementeras i Stockholm stads grundskolor. Trots omfattande forskning kring den dagliga fysiska aktivitetens positiva effekter, är det inget som tycks prioriteras i dagens skola. Vår undersökning har vi riktat till skolornas rektorer, då de har det pedagogiska ansvaret för att läroplanens mål realiseras.</p><p>Vi har koncentrerat vår studie kring grundskolor upp till år 6 och därför utgått från läroplanstillägget i Lpo 94, som kom 2003. Vi har även nämnt det läroplanstillägg som samtidigt gjordes i Lpf 94 och som riktar sig till gymnasieskolan. Detta har vi valt att göra för att förtydliga regeringens ansatser om att den dagliga fysiska aktiviteten ska gälla alla skolformer.</p>

<p>Internet har som ny informationsteknik fört med sig nya möjligheter för informationsspridning. Dessa möjligheter har anammats av människor världen över och information sprids i högre omfattning än någonsin. Uppsatsen tar upp en typ av informationsspridning, fildelning. Målet har varit att undersöka frågor som varför och på vilka grunder organisationerna Piratbyrån, Piratpartiet, Antipiratbyrån och IFPI agerar efter. Diskursteori är det verktyg som användes för att analysera materialet till uppsatsen som är insamlat på ovanstående organisationers hemsidor. Uppsatsens teori baseras i stor del på sociala rörelser och appliceras på organisationerna Piratbyrån och Piratpartiet. Organisationerna ses som en del av en motståndsrörelse mot kulturindustrin som i uppsatsen representeras av Antipiratbyrån och IFPI. De två sidorna agerar i två olika diskurser där synen på intellektuell egendom är nästintill motsatta. Piratpartiet och Piratbyrån arbetar främst med att skaffa folkligt stöd för sina åsikter medan Antipiratbyrån och IFPI söker sig till högre instanser för att uppnå sina mål. Kampen mellan sidorna är långt ifrån över, den civila olydnaden ökar samtidigt som energin som läggs på bevarandet av upphovsrätten bara växer.</p>