Det svenska föreningslivet och den föreningsmänniska som bär den, framställs både i offentliga utredningar och i forskningsrapporter som viktiga grundstenar för demokratin i Sverige. I uppsatsen undersöker jag denna hur denna diskurs formas i offentliga utredningar och i tidningsmedia. Vilken bild av föreningsliv och demokrati framträder i texterna och hur framställs den gode medborgaren som bär denna demokrati ? I analysen framträder tre teman som understödjer denna diskurs; - det goda föreningslivet, - det hotade föreningslivet och - den gode medborgaren. Samtidigt som föreningslivet beskrivs som en viktig förutsättning för demokrati, uttalas också en stark oro för att föreningsdeltagandet sjunker och vad det kan betyda för framtiden. I analysen av den gode medborgaren framträder dels den demokratigarant som alltmer verkar försvinna och istället tecknas en bild av andra medborgare. De unga och de med invandrarbakgrund beskrivs med ambivalens och oro. Analysen slutar med nya frågor. Är föreningen i den bekanta form som vi känner den, verkligen den största garanten för demokrati och vilka nya former av sociala rörelser utmanar föreningen som kollektiv form för gemenskap.

Den här studien belyser hur nya religiösa rörelser konstrueras och framställs i läromedel för Religionskunskap i gymnasieskolan efter skolreformen Lgr11. Studien utgår i första hand från diskursanalysen som teoretiskt perspektiv och metod, något som innebär att texterna i sig ligger till grund för hur undersökningen utformats. I det här fallet resulterar detta i att två fält, eller diskurser, kunnat utkristalliseras: en som ligger nära hur nya religiösa rörelser omtalas och uppfattas i media och en med ett mer vetenskapligt närmande. I ytterligare en dimension analyseras även läromedlen utifrån huruvida ett vi och dem eller en andrafiering av rörelserna konstrueras. Studien visar att andrafierande konstruktioner förekommer där ofta kristendomen får agera utgångspunkt och varur de nya religiösa rörelserna konstrueras som något annat. Den visar även att det i samband med presentationen av de nya religiösa rörelserna finns ett fokus på sekter där de båda fenomenen mer eller mindre explicit likställs med varandra. Detta bidrar i sin tur är att fjärma de nya religiösa rörelserna från en outtalad normativ utgångpunkt. Andrafieringen konstrueras i form av generaliseringar där de rörelserna beskrivs som en homogen grupp som skiljer sig från normen. Resultatet visar vidare att fördjupningar, och därmed textlängd, samt synliggörande av tolkningspremisser minskar graden av andrafiering. Andrafierande konstruktioner förekommer överlag i det analyserade materialet, men i varierande utsträckning. Detta indikerar att det i hos läromedelsförfattarna även finns en ambition att undvika andrafierande konstruktioner.

Sammanfattning Uppsatsen undersöker hur föreställningar kring unga och deras politiska engagemang såg ut i Sveriges två största morgontidningar under åren 1990-2007. Dessa föreställningar kan ha påverkat medborgarnas syn på unga och på politik men också utvecklingen av politisk ungdomspolitik.  Massmedierna beskrev unga som problematiska i fråga om demokratin, samtidigt som forskning visade att det visserligen var så att unga inte ville engagera sig i politiska partier, men att detsamma gällde den vuxna befolkningen. 76 artiklar från Dagens Nyheter (DN) och 45 artiklar från Svenska Dagbladet (SvD) ingår i studien och de undersöks med metoden innehållsanalys, samt med teorier dels om bilden av "vår tids unga", dels om vad moralpanik är. Undersökningen studerar hur tidningarnas bild av unga och politik under perioden överensstämmer med moralpanikens olika faser. Eftersom moralpaniken i detta fall handlar om en hotad demokrati, använder jag mig av begreppet "demokratipanik". Uppsatsen kommer fram till att Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet följer moralpanikens faser när det gäller ungas politiska engagemang Dessutom blir det tydligt att unga under hela perioden framstår som annorlunda.

The aim of this study was (1) to examine if people raised in different Christian religious movements have experienced a tension between the movement in question and the Swedish school system, if so, (2) how this tension was perceived, and (3) whether the tension have contributed to the decision to leave the movement. The study has been conducted through semi-structured qualitative interviews with six informants from four different religious backgrounds. The theoretical approach has been to analyse the tension aspect of Rodney Starks theory of church growth. Previous research about school discourses in religious education has been the base for analysing the school practice, while research on defectors experiences have been the base of analysing the informants’ experiences. The result shows that all informants have experienced a tension between the two contexts and that this tension is a contributing factor in their choice of leaving the movement. However, it seems that the movements views of the outside world are of more importance than the tension between the movement and the Swedish school.

Studiens syfte var att undersöka vilka umgängesformer som anses lämpliga respektive olämpliga inom Jehovas vittnen, samt undersöka gruppens sociala relation till det övriga samhället och förhållande till före detta medlemmar. Undersökningen genomfördes i form av en kvalitativ tematisk textanalys, där rörelsens publikationer analyserades för att identifiera  de viktigaste normerna gällande denna studies frågeställningar. Resultatet analyserades och diskuterades sedan med hjälp av Glocks deprivationsteori samt tidigare forskning inom området. Studiens slutsatser är att Jehovas vittnen strävar efter att begränsa sitt umgänge med det övriga samhället. Kontakt med före detta medlemmar är i huvudsak inte tillåtet. Världen anses vara ond och på väg att gå under, man vill därför inte vara en del av den eller utsättas för världsliga människors dåliga inflytande. Medlemmarna uppmanas att enbart spendera mycket tid med och utveckla nära relationer till personer som delar ens tro och värderingar, vittnena umgås därför i huvudsak mest med varandra.

Movement can be described as something that happens in kindergarten almost every day. Movements were either planned in gatherings or in spontaneous moments in the preschool. The curriculum for the preschool (National Agency for Education, 2010) says that as a preschool teacher, you should be responsible for encourage the child's motor development, the child will then be able to maintain the support it needs during this process. The purpose of this study was to find out how the movements looked at various preschools of 1-3 years old children, the focus ended up on the indoor movements. In this study interviews were used with preschool teachers, who were asked to answer various questions about the youngest child's mobility needs. The results of the study showed that movements in various forms was important for preschool teachers, because they were aware of the interaction between the children and that the surfaces in the preschool gave opportunities to the youngest children to meet the challenge in movements that they needed. The obstacles were on the preschool teachers themselves who had to stop the all too lively movements indoors.

When the French government decided to raise the fuel taxes hundreds of thousands of Frenchmen gathered to protest around the country, and the movement of the Yellow Vests was created. As the internal communication mainly took place over the internet, it allowed a leaderless structure where a large number of participants quickly mobilized. Researchers in the field of social movements argue that the formation of collective actions are fundamental for the survival of a movement. In this thesis, quotes from the Yellow Vests are studied as a form of opposition with the aim of investigating changes over time. By creating a tool of analyzing opposition from social movements, a quantitative content analysis is used to study 216 quotes of Yellow Vests in two French newspapers. The results imply that the news reporting of the Yellow describes the movement as having a relatively united external agenda with the desire to gain more direct influence over politics with the purpose of reducing the gap between the peopleand the elite. However, this agenda is given less attention as time passes. Instead, the focus shifts to dealing with questions about the use of violence and the role of leadership internally. This may indicate a weakening of the movement, yet there is still a maintenance of a strong willpower to continue mobilizing.

<p>Scientologikyrkan har sedan dess uppkomst på 1950-talet fått utstå stor kritik. Rörelsen har av somliga målats upp som en farlig sekt medan andra väljer att se den som en ny religiös rörelse, vars lära och praktik, exempelvis dianetiken, ska tolkas i en religiös kontext. Denna studie bygger på en kvalitativ textanalys som går ut på att granska den bild av scientologerna som skildras i olika material, så som rörelsens eget, facklitteratur, tidningar samt skolans undervisningsmaterial. Studien avgränsar sig till att endast behandla scientologerna i Sverige. Olika teorier och tidigare forskning kring sekter och nya religiösa rörelser har applicerats på materialet. Resultatet visar att bilden av scientologerna är väldigt splittrad och hur rörelsen framställs varierar från material till material. Huruvida Scientologikyrkan ska ses som en sekt eller som en ny religiös rörelse är omdiskuterat. Främst rörelsens kritiker benämner den som en sekt och pekar på olika karaktärsdrag för just en sådan, medan religionsforskare undviker detta negativt laddade begrepp.</p><p> </p><p>Nyckelord: Scientologerna, Scientologikyrkan, nya religiösa rörelser, sekt, dianetik.</p>

<p>Through observations of the childrens play, I have made notes of all activities at the pre-school playground. The intention of the observations was to see if the playground environment invites and stimulate the childs motorie development. The study will be a part of a future planning work of the preschool environment.</p><p>The results show that the pre-school playground environment invites to physical activities that stimulate the childs motory development. The variation of activities is dependent on the design of the landscapes. The pedagogues taking part of the childrens activities are one of the factors which contributed to the childs choice of activity.</p><p>The preschool plays an important part in the childrens development so it is important that all personnel have basic knowledge on the importance of outdoor activities.</p><p>Keywords: Fundamental movement, motorie development, preschool playground, outdoor enviroment</p>

Scientologikyrkan har sedan dess uppkomst på 1950-talet fått utstå stor kritik. Rörelsen har av somliga målats upp som en farlig sekt medan andra väljer att se den som en ny religiös rörelse, vars lära och praktik, exempelvis dianetiken, ska tolkas i en religiös kontext. Denna studie bygger på en kvalitativ textanalys som går ut på att granska den bild av scientologerna som skildras i olika material, så som rörelsens eget, facklitteratur, tidningar samt skolans undervisningsmaterial. Studien avgränsar sig till att endast behandla scientologerna i Sverige. Olika teorier och tidigare forskning kring sekter och nya religiösa rörelser har applicerats på materialet. Resultatet visar att bilden av scientologerna är väldigt splittrad och hur rörelsen framställs varierar från material till material. Huruvida Scientologikyrkan ska ses som en sekt eller som en ny religiös rörelse är omdiskuterat. Främst rörelsens kritiker benämner den som en sekt och pekar på olika karaktärsdrag för just en sådan, medan religionsforskare undviker detta negativt laddade begrepp.   Nyckelord: Scientologerna, Scientologikyrkan, nya religiösa rörelser, sekt, dianetik.