Denna uppsats har till syfte att studera kampanjen ”Bibliotek mot rasism”som genomfördes i fyra olika biblioteksregioner i Sverige från 2014 till 2016. Med intervjuer som metod och inramningsteori som analytiskt verktyg har kampanjen kartlagts och studiens syfte är att se hur kampanjen utvecklades över tid och hur kampanjen kan ställas i relation till bibliotekens demokratiska uppdrag. Empirin för studien utgörs främst av intervjuer med två bibliotekarier och två bibliotekskonsulenter som var engagerade i arbetet kring kampanjen. Utöver detta kompletteras informanternas utsagor med kampanjdokument såsom manifest och interna styrdokument. Utifrån inramningsteorins begrepp kan kampanjens framväxt och utveckling förstås som en process. Med dessa begrepp som utgångspunkt kan det argumenteras för att en diskursförändring i samhället påverkade kampanjens så kallade åtgärdsramar medföljd att kampanjen bytte inriktning och sedan försvann från folkbiblioteken. Beroende vad som tolkas in i skrivelser att bibliotek ska vara neutrala syftar uppsatsen till att reda ut om kampanjen bör ses som politisk eller på annat sätt utanför bibliotekens uppdragsbeskrivning

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur Jehovas vittnen och Jesu Kristi kyrka avSista Dagars Heliga representeras i läroböcker ämnade för gymnasiet och högstadiet efter 2011.Studien har även ämnat undersöka hur beskrivningarna av rörelserna skiljer sig åt, och i vilkasammanhang religionerna placeras i läroböckerna. Materialet till undersökningen består av nioläroböcker, där fem är ämnade för gymnasiet och fyra för högstadiet. Undersökningen harutgått från en kvalitativ innehållsanalys och ett teoretiskt ramverk som grundar sig imatrisindelningen som islamologen Jonas Otterbeck har konstruerat i samband med hansläromedelsgranskningar. Matrisen utgår från att läroböckers skildringar har en tendens att varaonyanserade, utelämna väsentlig information och innehålla ett tendensiöst urval, något somresulterar i att religioner framställs ogynnsamt. Utöver det har studien också utgått från KjellHärenstams begrepp allsidighet och saklighet som menar att läroböckerna ska återge en allsidigbild av en religion, samt att inte viss information får utelämnas eller framhävas på ett sådantsätt att religionen framställs missvisande.Undersökningen visade att rörelserna skildras översiktligt i samtliga böcker och att fakta harutelämnats, något som har lett till att vissa verk återger en felaktig och förvirrande bild avrörelserna. Dels förekommer det i några av verken att rörelserna återges på ett tendensiöst sätt,som leder till att rörelserna antingen framställs positivt eller negativt. Tillskillnad från JesuKristi kyrka av Sista Dagars Heliga framställdes Jehovas vittnen som en homogen rörelse.Dessutom betonades skillnaderna mellan andra kristna kyrkor och Jehovas vittnen meringående än med Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga och andra kristna samfund.Anmärkningsvärt visade också studien att flertalet av läroböckerna skildrade rörelserna isamband med nyreligiösa rörelser och inte med kristendomen. Därmed misslyckades flera avverken att uppnå kriterierna för begreppen allsidighet och saklighet.

Social movements’ most effective methods are often perceived as illegitimate by civilians, politicians and activists themselves. This creates a paradox as social movements’ methods needs to be able to mobilise to be effective, which requires legitimacy. This legitimacy is largely affected by the perceived legitimacy of the social movement itself. In this thesis, a thought experiment is constructed by portraying a hospital in crisis where the only possible action to change the status quo is through civil resistance. By applying the principles of the normative theories, Liberal Neutrality and Kantian ethics, on what can be called the optimal strategy of civil resistance for a hospital in crisis, social movements’ most effective methods are normatively analysed and valued. These normative theories deem social movements most effective methods legitimate depending on situation and motive. If the occurrence of civil resistance is motivated by legitimate reasons and do not endanger patients’ life, most disruptive and non-violent methods are deemed legitimate during a hospital crisis. However, the normative theories applied was found to contain limitations that create applicability issues and interpretation difficulties. This encourages further research on the normative principles, their interpretations, and their applicability to advance the evaluation of social movements’ most effective methods.

New religious movements are often introduced as suspect and controversial, not least according to media. This essay investigates how new religious movements are described in religion textbooks through a critical discourse analysis. The aim of the essay is to illustrate how new religious movements are presented and discussed in textbooks, as well as comparing how the content corresponds with the curriculum for religious studies 2 in the Swedish upper secondary school. The analysis focuses on the language use in the textbooks, for example which discourses, categorizations, and terms that recur. The questions are: (1) How are new religious movements introduced and presented in religion textbooks? (2) Which terms are used and how are they discussed? (3) How do religion textbooks relate to the curriculum in religious studies 2?

In studies of social movements, the media and its influence are important aspects for the understanding of protest movements. Based on the media attention that Israel-Palestine- related protests in Sweden received this spring, this study aims to understand how Swedish media frame these protests and how the media can contribute to the legitimation and delegitimization of these protests. Furthermore, this study investigates whether there has been a change in the Swedish media portrayal of Israel-Palestinie related protests in Sweden during 1980–2020. The empirical material is collected from 32 articles of Dagens Nyheter, analyzed, and examined through a qualitative approach and method.  Using a coding scheme based on previous research that states that media have a tendency to frame protests negatively in their news coverage, the findings from analysis are aligned with previous research. Swedish media frames Israel-Palestine related protests more often negatively than positively. On the contrary, protesters are broadly speaking out, which goes against previous research, suggesting that the media tend not to let demonstrators speak. However, the patterns identified in articles where protesters speak can confirm previous research. Articles, where protesters speak tend to give most space to the violence and spectacle of the demonstration rather than their goals and purpose. Giving violence and spectacle the primary scope delegitimizes the protesters and protests. The articles that gave protesters space to speak for themselves and where the article's main focus was on their purpose and goals legitimized the protests. The former, ways in which media delegitimized the protests, were more prevalent in the result. The results showed a change in the framing of the protests tending to become more negative over time.

Syftet med studien är att undersöka vilka undervisningsmetoder som lärare tillämpar i undervisningen om krafter och rörelser. Datainsamlingsmetoden som ligger till grund för studien är en digital enkät som består av öppna frågor och har besvarats av tio personer. Insamlat datamaterial har bearbetats utifrån en tematisk analysmetod och diskuterats utifrån tidigare forskning och teoretisk utgångspunkt. Denna studie utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Undervisningsmiljöer såsom lekparken, utomhusmiljön och klassrummet är tre miljöer som kan tillämpas som resurs för undervisningen om krafter och rörelser. Miljöerna tillämpas på ett varierat sätt utifrån olika lärare som deltagit i studien. Lekaprken anses som en lärorik miljö för undervisningen medan skogen som utomhusmiljö anses lärorik men tillämpas mer sällan. Slutsatsen är att lärare tillämpar lekaprken och klassrummet som undervisningsmiljö men att den påverkas av lärarens kompetens och tolkning av läroplanen om hur ofta och mycket metoden används. Lärarna i studien anser dock att varierande arbetssätt ökar elevens lärande och konkretiseringen av de abstrakta fysikaliska begreppen.

Denna studies syfte var att undersöka hur forskare inom idrott och hälsa ser pårörelsebegreppet och komplexa rörelser. Forskarna har lite varierande syn på hur begreppetska förstås och användas och oavsett hur de har tolkat begreppen, så kommer nästa problem,vilket har visat sig både inom idrottsämnet och i skolan i allmänhet, nämligen att nå ut medaktuell forskning till verksamma lärare. Studien genomfördes genom semistruktureradekvalitativa intervjuer med fem verksamma forskare inom ämnet idrott och hälsa. De valdes ut,utifrån deras profession. De genomförda intervjuerna kom sedan att analyseras med hjälp avfenomenografin som analysmodell och sedan utifrån teorierna med Ryles och Polanyi tystkunskap och knowing how and konwing what. Det visade sig att det finns färsk forskning iSverige som potentiellt sett skulle kunna vara lärarna till hjälp och där de börjar bena utinnebörden av rörelsebegreppet och komplexa rörelser som också omnämns i våra kursplaner.Det viktiga är sedan att de nya rönen blir tillgängliga för idrottslärarna. Resultatet visar ocksåatt forskarna inte tycker att det är lärarna som är ovilliga till att tillgodose sig ny forskning,men att det är för dåliga förutsättningar runtomkring, och för detta är det flera saker sombehöver förändras.

The thesis aims to present and evaluate Liselotte Frisk’s usage of the father of charismatic research, Max Weber’s, theories regarding charismatic leadership. It does this by examining, using textual analysis, chapters from two works meant to examine and categorize new religious movements. The two works are “Nya religiösa rörelser” and “De nya religiösa rörelserna-vart tog de vägen?”. Three specific New Religious Movements have been selected: the Osho-movement, the church of Scientology as well as Hare-Krishna. The study details Frisk’s usage of Weber’s theories based on an analytical model that in itself is based upon Weber’s own definition of what constitutes charismatic leadership. The study finds that while Frisk uses aspects of Weber’s theories, there are certain aspects that do not align. Rather than seeing this as a fault of Frisk in her application of Weber, it should, however, be seen as a sign of the fact that Weber’s theories are somewhat vague and difficult to adapt and use. There is a reason for why he has been challenged and questioned on his views and terminology concerning charismatic leadership when it comes to New Religious Movements. That being said, there are aspects of it that in the present author’s opinion are still worth to investigate and use when it comes to leadership in religious organizations.

Klimataktivism är högaktuellt, såväl i Sverige som i resten av världen och klimataktioner väcker starka känslor i den offentliga debatten. Den här studien undersöker hur det kan kännas att delta i en klimataktion, vilken betydelse känslorna har och hur klimataktionerna kan skapa och upprätthålla dessa känslor. Genom kvalitativa intervjuer med fyra svenska klimataktivister om deras deltagande i klimataktioner ger studien en inblick i hur aktivisterna själva resonerar. Tidigare forskning om sociala rörelser har konstaterat att ett kollektivt engagemang som tar sig uttryck i till exempel demonstrationer kan dämpa rädsla och förstärka hoppfulla känslor. I studien används Durkheims och Collins ritualbegrepp för att illustrera hur vissa idéer och metoder kan förstås som heliga och hur aktionerna, i form av ritualer, förhåller sig till dem. I den här studien tar ickevåldet, eller det fredliga motståndet, det heligas plats. Studien visar att känslor, i synnerhet glädje, ilska, rädsla och lugn spelar en viktig roll i genomförandet av en aktion. Glädjen förstärks och rädslan dämpas av ett delat engagemang och känslan av att göra något konkret för klimatet. I linje med det fredliga motståndet strävar aktivisterna efter att behålla lugnet i mötet med en potentiellt aggressiv publik. Genom förberedande träning och genomförande av aktioner upprätthålls idén om ickevåldet, som också stärker aktivisterna i deras moraliska övertygelse.

Falun Gong as it began to establish itself in China during the early 1990’s was a reaction to the Qigong bloom from the late 1970’s during a period of recent newfound religious as well as cultural revival after Mao Zedong's death in 1976. The Chinese Government continued their cultural revival with a new constitution that was created 1982, which gave the people of China the rights to practice their religion as well as be under the protection of the government when affiliating with different kinds of religious organizations. That will say, as long as the Chinese government can control it. Falun Gong did not however find its place being under the government's control and found itself soon enough in the violence of the Chinese government which has from the year 1999 criticized the movement and their use of systematic violence upon the movement was drawn to the edge of persecution. The Chinese government's reaction can as we will see be understood within the context of the Chinese religious history. As Falun Gong stands out as and been branded as a offspring from the folk sectarian movement White Lotus and all other affiliations of messianic rebellion and millenarian movements which had occurred from the early Ming dynasty 1338 until the fall of the Qing dynasty 1911