Syftet med studien är att bidra med kunskap om vilka förhållningsätt förskollärare har till användningen av inomhusmiljön i den fria leken och hur det möjliggör och begränsar barns möjligheter till grovmotoriska rörelser. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med verksamma förskollärare samt observationer av inomhusmiljön och förskollärarens agerande. Studien utgår och har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I resultatet framkommer det att de uppsatta reglerna och förskollärarnas didaktiska ställningstaganden påverkar barnens möjligheter till utveckling av grovmotoriska rörelser. I resultatet framkommer det även att miljöns utformning påverkas av, både de förskollärarna kan styra över och hur förskolan är byggd. Avslutningsvis beror barnens möjligheter till grovmotorisk utveckling i hög grad på förskollärarnas inställning till fysisk aktivitet inomhus.

The purpose of this essay is to examine the conditions for civil society and activists in Japan regarding their access to a truly free capability for their expression, action, and thoughts. The theoretical starting point is based on Iris Young's normative theory of the function of civil society in deliberative democracy, which sheds light on intermediate factors that make Young's ideal too naive to be realized. Gramsci's concept of hegemony is then used to highlight indirect and hidden power structures that certain groups in society are afflicted by. Holloway's resistance theory and anti-capitalist view of civil society are applied from a Marxist perspective that characterizes this study. In combination with a post-structuralist view of power and a Marxist perspective, it became possible to identify three hegemonies that appear to be democratically problematic from previous research, as well as an in-depth analysis of the Japanese activists' mindset and the hegemonic ideas implied in their expressions. The question is thus, how and to what extent those hegemonic ideas permeate activists' expressions and opinions in today's civil society in Japan. The result of the analytical ideological criticism shows empirical support for signs of all the hegemonic ideas in the chosen materials and offers some implications of those hegemonies for civil society and democracy. The latter conclusion also implies some consequences of capitalism and neoliberalism for society in general.

Förtätning är det rådande stadsbyggnadsidealet i Sverige, vilket innebär att urbana ekosystemtjänster i allt större takt byggs bort. Samtidigt är grönområden viktiga resurser för rekreation och biologisk mångfald. Den här uppsatsen skildrar två urbana rörelser som bildats för att protestera mot planerad avverkning av stadsnära skogsområden. Syftet är att förstå hur urbana rörelser argumenterar och mobiliserar i rumsliga konflikter. Det ena exemplet, Invånarna, är i Halmstad kommun och det andra, Försvara Blodstensskogen, i Uppsala. Två semi-strukturerade intervjuer görs med personer som varit drivande i rörelserna för att utröna deras argument och strategier. Fokus ligger också på i vilken grad sociala medier används som strategi genom innehållsanalyser av rörelsernas Facebooksida respektive Facebookgrupp. Resultaten visar att rörelserna har ekologiska argument gemensamt och båda befarar utflyttning från området om skogarna avverkas, men av olika anledningar. Vad gäller strategier har Försvara Blodstensskogen ockuperat skogen, medan Invånarna satsar på att överklaga beslutet och att göra medborgares röster hörda genom enkäter. Deras användning av sociala medier skiljer sig åt, för Invånarnas grupp var sociala medier mest ett sätt att skapa opinion medan Försvara Blodstensskogens sida mest syftade till att uppmana till handling på plats. Uppsatsen visar hur urbana rörelser formas utifrån ett missnöje med politikens förmåga att forma staden och hur de yrkar för sina versioner av hållbarhet och en bra stad. Hållbarhet är centralt i båda konflikter och en viktig slutsats är att hållbarhet är tätt förbundet med urbana rörelsers krav på rätten till staden.

Hur fungerar Internet som politiskt verktyg i praktiken? På vilka sätt förändras förutsättningarna för politisk kamp med ökade möjligheter till oberoende medieproduktion och global distribution?Med ett tvärvetenskapligt förhållningssätt grundat i ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv intervjuas representanter från den svenska miljörörelsen samt organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter i Tibet.Resultatet av undersökningen visar att sociala rörelser arbetar i digitala nätverk där autonomi, decentralisation och flexibilitet är nyckelord – precis samma organisationslogik som globaliserade företag arbetar under. Detta möjliggör en oberoende sfär för information och kommunikation som i sin tur leder till ett symbiotiskt förhållande med etablerade mediekanaler. Vi går därmed ifrån att vara ”konsumenter” till att bli ”användare” – en radikalt förändrad maktrelation mellan producent och mottagare. Detta paradigmskifte resulterar i en enorm mängd publicerad information och det är svårt att skapa uppmärksamhet. När det gäller kampanjarbete används Internet därför som en kanal bland andra, mer traditionella kanaler. De globala kommunikationsmöjligheterna fungerar å andra sidan som ett socialt bindemedel, och Internets decentraliserade struktur möjliggör en sidsteppning av censur. Internet kan därmed fungera som en tillflyktsort, en frizon för utsatta grupper.

This is a bachelor thesis in information design with a focus on informative illustration at Mälardalen University. The thesis was carried out in collaboration with Klättercentret Västerås and investigates how to visualize human movements in static media to facilitate the understanding of bouldering techniques for beginners. By applying various visualization techniques, the thesis aims to develop effective instructional materials that enable users to understand and perform complex movements without seeing any actual movement. The methods included the use of think-aloud protocol and semi-structured interviews to collect data from test subjects. Two main visualization techniques were tested: multiple static-simultaneous pictures and overlapping multiples. In addition to these, movement indicating arrows and movement lines were also used as clarifying additions. The test subjects studied the instructions and then performed the movements on a climbing wall. Their performance and feedback were documented and analyzed to assess the comprehensibility and usability of the material. The instructional material was developed in an iterative process, in which the feedback and performance from each user test was used to develop and refine the material. The results show that multiple static-simultaneous pictures were most effective in conveying complex movements. Users found these visualizations easier to understand and follow compared to overlapping multiples. The results also indicate that visualizations with clear visual cues, such as arrows and color markings, reduced cognitive load and facilitated comprehension. / Detta är ett examensarbete i informationsdesign med inriktningen informativ illustration vid Mälardalens universitet. Examensarbetet genomfördes i samarbete med Klättercentret Västerås och undersöker hur man kan visualisera mänskliga rörelser i statiska medier för att underlätta förståelsen av boulderingstekniker för nybörjare. Genom att tillämpa olika visualiseringstekniker syftar arbetet till att utveckla effektiva instruktionsmaterial som gör det möjligt för användare att förstå och utföra komplexa rörelser utan att se några faktiska rörelser. Metoderna inkluderade användningen av think-aloud protokoll och semistrukturerade intervjuer för att samla in data från testpersoner. Två huvudsakliga visualiseringstekniker testades: flera seriellt bildberättande och överlappande multiplar (overlapping multiples). Utöver dessa användes även rörelseindikerande pilar och rörelselinjer som förtydligande tillägg. Testpersonerna studerade instruktionerna och utförde sedan rörelserna på en klättervägg. Deras prestationer och feedback dokumenterades och analyserades för att bedöma materialets begriplighet och användbarhet. Instruktionsmaterialet utvecklades i en iterativ process, där feedback och prestanda från varje användartest användes för att utveckla och förfina materialet. Resultaten visar att seriellt bildberättande var mest effektivt för att förmedla komplexa rörelser. Testpersonerna ansåg att dessa visualiseringar var lättare att förstå och följa jämfört med överlappande multiplar. Resultaten tyder också på att visualiseringar med tydliga visuella signaler, såsom pilar och färgmarkeringar, minskade kognitiv belastning och underlättade förståelsen.

Denna kandidatuppsats syftar på att undersöka diskursen om COVID-19 inom svensk nyreligiös media. I samband med att den globala krisen utvecklades har olika religiösa gemenskaper format den offentliga diskursen och bidragit till olika individuella övertygelser. Denna studie syftar på att specifikt belysa de olika perspektiv som producerats i den svenska medieplattformen och tidningen Free – Din ledstjärna. Genom innehållsanalys och tematisk kodning har olika mönster kring COVID-19 upptäckts och lyfts fram. Dessa mönster har sedan analyserats med hjälp av Colin Campbells teori kring den kultiska miljön och Peter L. Bergers teori om den religiösa pluralismen, och även ställts i linje med den tidigare forskning som lyfts fram. Genom att identifiera gemensamma teman, olika synpunkter och framväxande trender ger denna forskning nya insikter i hur en svensk nyreligiös medieplattform engagerat sig i COVID-19.

Vi upplever att det finns en brist på forskning om nyreligiösa rörelser i läroböcker. Denna brist gör vårt arbete särskilt relevant för att fylla tomrummet. Genom att bygga vidare på befintlig forskning och identifiera nya vägar, hoppas vi kunna bidra till en bättre förståelse för hur nyreligiösa rörelser presenteras och förmedlas i läroböcker. Syftet med studien är att undersöka hur nyreligiösa rörelser framställs i läroböcker och hur stort utrymme de får i de utvalda läroböckerna för religionskunskap 2 på gymnasiet. Arbetet kommer att besvara följande frågeställningar: Hur framställs nyreligiösa rörelser i de utvalda läroböckerna? Hur stort utrymme får de nyreligiösa rörelserna i de utvalda läroböckerna i förhållande till bokens omfång? Hur förhåller sig framställningen om nyreligiösa rörelser i läromedelsböckerna till de centrala målen i religionskunskap 2?   För att besvara frågeställningarna har vi använt oss av en kritisk diskursanalys som metod, vilket innebär att vi undersöker maktstrukturer och sociala strukturer som reproduceras i texterna. Vi genomför både en kvalitativ och kvantitativ analys där vi identifierar tematiska ord och mäter hur stort utrymme nyreligiösa rörelser får i läroböckerna. Studiens resultat visar att nyreligiösa rörelser porträtteras stereotypt i läroböckerna och tilldelas begränsat utrymme i förhållande till böckernas totala omfång. Dessutom visar resultatet att framställningen av dessa rörelser delvis förhåller sig till det centrala innehållet, men på ett ytligt och grundläggande sätt.

Syftet med denna uppsats är att undersöka en lokal förening inom den svenska progressiva musikrörelsen, som kallades musikforum, och dess kamp för lokaler. Fokus på studien är föreningen Karlstad musikcafé som iscensatte en ockupation 1977 mot en kommun som föreningen upplevde motarbetade dem. För att nå fram till detta syfte har två forskningsfrågor formulerats vilka handlar om hur ockupationen 1977 kan förklaras utifrån ett dialogperspektiv samt hur maktrelationen såg ut mellan föreningen Karlstad musikcafé och Karlstad kommun. Undersökningen handlar om en fallstudie med musikcaféet i centrum och källmaterialet består i huvudsak av föreningens arkivmaterial samt kompletterande intervjuer från före detta medlemmar ur föreningen. Karlstad musikcafés ockupation kommer att analyseras ur ett dialogperspektiv där ockupationen beskrivs som en kommunikation mellan parterna i den pågående aktionen. Läget mellan ockupanterna och övriga parter i aktionen beskrivs tidigt som låst. Studien visar dock att det finns en kommunikation mellan parterna som förs som ett offentligt samtal genom massmedia. Relationerna mellan Karlstad kommun och musikcaféet kommer att analyseras genom en hegemoniteori där min utgångspunkt är att det råder en maktrelation mellan dessa parter. Karlstad kommun är en överordnad part och musikcaféet är en underordnad part i den hegemoniska relationen. När relationen blir satt ur balans finns det en serie strategier om hur en part kan återupprätta en balans och vinna mark inom relationen. Denna studie visar, utefter fem olika strategival, hur föreningen Karlstad musikcafés strategi för protest mot den hegemoniska relationen ändrades över tid.

In recent decades, there has been a considerable expansion of citizen participation in protests and voluntary advocacy groups. To analyze this development, the social movement literature and the interest group literature have emerged. Yet these two bodies of literature have not communicated with each other and have rarely incorporated knowledge from other fields in political science. As a result, critical questions remain unanswered regarding the political influence of advocacy groups. How do they affect politicians? To what degree do informal groups use lobbying tactics? Are socioeconomically advantaged groups more influential? This thesis endeavors to address the above shortcomings by bridging the literature on social movements, interest groups and political parties. The purpose of the thesis is to explain if and how advocacy groups affect public policy and to analyze which resources that are required to influence political decisions. The focus is on informal and loosely organized social movement organizations (informal SMOs): parental networks, staff networks, and village networks. To test my arguments, I use a unique database on protests and lobbying against school closures in Sweden. Closures of public schools have been one of the most important drivers of political activism in Sweden. The results are presented in three essays. Essay I tests new electoral mechanisms that could condition the political influence of advocacy groups. The results suggest that the political influence of informal SMOs on school closure decisions varies according to the type of voter they mobilize: swing voters or core voters. Essay II demonstrates how informal SMOs use lobbying tactics, such as presenting policy-relevant information, to influence politicians. Social movement scholars often focus on protests and ignore lobbying tactics. However, the results show that SMOs that present policy-relevant information are more likely to stop school closures than SMOs that mobilize large protests. Essay III analyzes which informal SMOs exchange policy-relevant information with politicians. Previous studies on the use of lobbying tactics have ignored activist resources. My results suggest that SMOs mobilizing high-income activists and activists with analytical and civic skills are more likely to present policy-relevant information. This is problematic given normative ideals of equal access to decision-making by all members of society.

The aim of this study was to examine Swedish hiphop-artists’ view on conditions in the suburbs and to find out what their music represent, and to reach an understanding about whether social movements exist in suburbs. The study was based on qualitative interviews with hiphop-artists’ whose music had a connection to suburbs. The artists had different ages, gender and residential area. Six of the interviews were conducted through video calls and one of them through a physical interview. The questions were made up through a framework before the interviews and our choice of interview approach enabled us to ask additional questions. The result showed that the conditions in the suburbs were characterized by community and love. It also showed that residents had difficulties because of their life choices and it affected their possibilities regarding to school and work. Further the hiphop-artists’ music was described as a reality portrayal or as a way to express their feelings. Some of them also felt responsible as role models, wanted to affect others, had the music as an interest and some just wanted to convey real experiences. The analysis was based on Eyerman and Jamison (2005) perspective about social movements, which means that a group collectively joins and acts to change existing conflicts and problems in society. As a conclusion the hiphop-artists’ experience racism from the society which affect them and their music. Another conclusion is that it exists a social movement in the suburbs and can be understood by the hiphop-artists’ descriptions of the suburbs conditions.