This study examines the mobilisation and identity formation of the Scottish independence movement post-referendum. By analysing arguments, emotions and actions in support for independence, I aim to discuss how the movement make use of cultural perspectives on history for continuous mobilisation. The study focuses on the members of the umbrella organisation of Yes Scotland, which is a diverse network of activist and party-political groups. To understand the movement, I have made use of a political and active approach such as participating in meetings and at demonstrations. Importantly, while I acknowledge how the Scottish independence movement navigates within a discourse of nationalism because of its nationalist character, I argue that the movement mainly make use of an alternative ideology. This ideology is tied to historical narratives which are remade in present forms and take several expressions. For instance, I claim that this ideology generates the practice of international solidarity as well as a specific identity which is constructed and reproduced for one specific political project: to achieve Scottish independence. This thesis is a contribution to the study of social movements, as well as it provides understanding of reasoning beyond and within nationalism.

Syftet med studien är att undersöka fyra stycken kvinnor som är medlemmar i samma mediala grupp. Uppsatsen ämnar undersöka hur de ser på sig själva och sin medialitet utifrån gruppen och samhället de lever i genom deras livsberättelse. Det är en kvalitativ undersökning som genom livshistorieintervjuer samt deltagande observationer studerar kvinnornas berättelser och deras medverkan i gruppen. Slutsatsen visade en ambivalent syn på att de var annorlunda och visade en rädsla och försiktighet mot samhället utanför gruppen som de lever i till vardags.

Zapatiströrelsen är en social/politisk/revolutionär rörelse i delstaten Chiapas, Mexiko. De genomförde sin första och enda väpnade attack den 1 januari 1994 efter årtionden av organisering i Laconadadjungeln i Chiapas. Zapatiströrelsens organisering grundar sig i århundraden av förtryck av ursprungsbefolkningarna och i den sedan länge pågående konflikten om land. I och med upproret krävde de demokrati, frihet och rättvisa, politisk och territoriell självbestämmanderätt samt rättigheter för ursprungsbefolkningarna i Mexiko. Samtidigt höjde kvinnorna rösten och krävde ett mer jämlikt och rättvist samhälle och de lade fram den revolutionära kvinnolagen vilket blev startskottet för en växande kvinnorörelse som kom att sträcka sig långt utanför Chiapas gränser. Uppsatsens syfte är att belysa zapatistkvinnornas organisering och kamp samt hur Zapatiströrelsens framväxt bidragit till förändring av könsroller och maktstrukturer. Uppsatsen bygger främst på antropologisk litteratur och artiklar och genomsyras av postkoloniala feministiska teorier.

The Swedish magazine Åter, which offers a forum for people with an interest in making a self-sufficient household, constitutes the material for this study. The magazine is exemined with an interest in finding outspoken and unspoken ideological values that may be considered as the motivation to actively choose an alternative lifestyle such as the one a self-sufficient household represents. The main interest for doing so is to elucidate any views on modernity from the many voices in the magazine. Previous studies of similar lifestyle choices have had a focus on them being a part of a social movement or a result of an enviromental awareness. This study increases the understanding of this lifestyle as being a reaction against a modernity that does not agree with their individual experiences of a meaningful existence. Several complementary theoretical perspectives have been regarded in order to examine the ample material, with main emphasis on Ulrich Beck and his notion of subpolitics and reflexive modernity. As a result, the study suggests that the magazine offers an intellectural fellowship for people interested in creating a self-sufficient household. Within that community spirit several issues are raised against the industrial modernity, as well as numerous suggestions for how to create a new, reflexive, modernity.

Syftet har varit att synliggöra och analysera inkludering och exkludering inom den svenska hbtq-rörelsen, samt att fördjupa förståelsen för konflikterna inom rörelsen. Genom diskursteoretisk analys av massmedias beskrivning av aktioner under 2012 har följande resultat uppnåtts; inom rörelsen framkommer två diskurser, med olika syn på vilka politiska frågor rörelsen ska fokusera på. Dessa kallas i uppsatsen den endimensionella och den flerdimensionella diskursen. Den endimensionella vill återgå till en mer "klassisk" homokamp, medan den flerdimensionella har ett mer intersektionellt synsätt och vill bredda det politiska spektrumet. Diskurserna har även olika syn på vilka politiska metoder som är mest effektiva samt skiljer sig åt i sitt förhållningssätt till queerbegreppet. Enligt min analys diskuterades vad som beskrevs som en splittring inom rörelsen under denna tidsperiod på ett väldigt specifikt sätt, där begreppet extremism var centralt.

Studien följer Ostens vänner, en Social rörelse som under ett års tid2018/2019varit aktiva i samhället Boxholm i Östergötland. Uppkomsten av rörelsen är en protest emot att Boxholms mejeri ska läggas ner och verksamheten ska flyttatill en annan ort. Denna uppsats behandlar rörelsens betydelse förindividen, gruppen och samhället. Hur Ostens vännerhar organiserat sig som grupp och hur det har speglat samhällets historia av ett litet brukssamhälle. Bidragen inom de olika områdena har varit många, men även svårigheter som uppstått under året. Rörelsen har haft olika sammankomster och marscher med stor uppslutning och engagemang. Ostens vännerhar även varit aktiv i sociala medier, på Facebook har rörelsen nästan 13000 medlemmar. Mitt empiriska material baseras i största del av de fyra intervjuer jag gjort med mina informanter. Resultatet visar på att sociala rörelser kan göra skillnad på olika plan, även om inte gruppen lyckas med sitt mål. / The essay is about Ostens  vänner, agroup of Social movement. During the year 2018/2019 they have been active in the community Boxholm in Östergötland. It is a protest group against the closure of Boxholms ost a local cheesemaking industry. The industry is going to close and move to another place. This essay addresses the significance of the movement for the individual, the group and society. How Ostens vänner have organized themselves as a group and how it has reflected the history of society in a small industrial community. Contributions in the various areas have been many, but also difficulties that have arisen during the year. The movement has also been active in social media, on Facebook the movement has almost 13,000 members. My empirical material is largely based on the four interviews I have done with my informants. The result shows that social movements can make a difference on different levels, even if the group does not succeed in its goal.

Den här studien handlar om Frihetsrörelsen, en nyetablerad rörelse som fått stor uppmärksamhet efter bland annat evenemanget Tusenmannamarschen där de marscherade mot Sveriges restriktioner som uppkommit på grund av COVID-19. Rörelsen beskriver hur de manifesterar för frihet och sanning och menar att makteliten försöker inskränka på människors frihet genom restriktionerna. Det går att göra kopplingar till flera angränsande subgrupper men vi valde att fokusera på Frihetsrörelsen. Rörelsen har publicerat ett videoklipp på sin egen Youtube-kanal med titeln Max Winter och Filip Sjöström om vikten av att våga stå upp inför 1:a Maj där två av grundarna samtalar om bland annat rörelsens syfte, symbolik, roller, aktivism och tron på ett politisk paradigmskifte. Det finns flera klipp publicerade av rörelsen men med tankte på videoklippets omfång av flertal ämnen som tas upp så valdes det specifika klippet ut att analyseras eftersom det bedömdes informationsrikt. Syftet med studien var att undersöka hur rörelsen genom självpresentation och kommunikation övertygar för att locka fler anhängare och förmedla sitt budskap. Tidigare forskning som undersökts är Shieldmaidens of Whiteness: (Alt) Maternalism and Women Recruiting for the Far/Alt-Right av Mattheis. och #hitlerwasright: National Action and National Socialism for the 21st Century av Jackson. De valdes som forskningsunderlag då båda artiklarna undersöker alternativa rörelser med högerextrema tankegångar, även Frihetsrörelsen är en alternativ rörelse vilket ger relevans. Det har genomförts en retorisk analys där rörelsens användning av appellformerna ethos, logos och pathos analyserats samt deras användning av altercasting har granskats. Huvudfrågeställningen lyder Hur väljer Frihetsrörelsen att presentera sig själva för att förmedla sitt budskap och locka fler anhängare? som besvarats med hjälp av arbetsfrågeställningarna Hur försöker Frihetsrörelsen övertyga med hjälp av ethos, logos och pathos? och Vilka sociala roller tillskriver Frihetsrörelsen män respektive kvinnor för att övertyga dessa att ansluta sig till rörelsen? Trots Frihetsrörelsens prat om att vara ovanför höger och vänster paradigmet så fann vi i studien tydliga kopplingar till de två högerextrema grupperna med tankebanor som till exempel upprätthållning och platsen av traditionella könsroller, vikten av att lyssna på sin intuition, aktivism och val av estetisk stil. Studien landar slutligen i att representanterna för rörelsen, Max och Filip, framställs genom appellformen ethos som till kompetenta och kunskapsrika. De använder sig till stor del av pathos genom till exempel skuldkänslor i deras kommunikation. Altercasting används flitigt som verktyg för att tillskriva anhängare mer könstraditionella sociala roller och identiteter som rörelsen själva kan gynnas av. Frihetsrörelsen är relativt nystartad och det finns många delar man kan välja att forska vidare i. / This study is about Frihetsrörelsen (Freedom movement), a newly established movement that got a lot of attention during the event called Tusenmannamarschen, where they marched against Sweden’s restrictions caused by COVID-19. The movement manifests freedom and truth and they mean that the power-elite is trying to restrict our freedom through these restrictions. There are connections one can make to adjacent subgroups but in this work we put our focus on analyzing Frihetsrörelsen. They have uploaded a video on their Youtube channel with the title: Max Winter och Filip Sjöström om vikten av att våga stå upp inför 1:a Maj (Max Winter and Filip Sjöström about the importance of having courage to stand up at the first of May) where two of the founders talk about the movement's purpose, symbolism, roles, activism and their belief in a paradigm shift. There were several other videos to choose from but because of this particular video’s rich content, we made the decision that it held the most fruitful information for our analysis. The purpose of our study is to examine how the movement, through their self presentation and communication, tries to bring in more followers and mediate their message. Earlier research that we chose to examine is: Shieldmaidens of Whiteness: (Alt) Maternalism and Women Recruiting for the Far/Alt-Right by Mattheis. and #hitlerwasright: National Action and National Socialism for the 21st Century by  Jackson. Which both examined the topic of alternative movements with far-right extremist ideas, Frihetsrörelsen can also be classified as such and therefore is relevant. We have conducted a rhetorical analysis using the forms of appeal that consists of ethos, logos and pathos as well as altercasting. Our main research question is as follows: How does Frihetsrörelsen present themselves to mediate their message and attract new followers?. This question is answered by our work questions: How does Frihetsrörelsen convince with the help of ethos, logos and pathos? and What social roles do Frihetsrörelsen ascribe to men and women to convince them of joining the movement? Even though Frihetsrörelsen talks about being above the paradigm of right and left politics, we found that they have distinct connections to the two far-right extremist groups we examined, with thoughts such as upholding the traditional views of gender roles, acknowledgement of your intuition, activism and selection of an aesthetic style. The study concludes that the representatives, Max and Filip, are presented through the ethos form of appeal as competent and knowledgeable. For the most part they use pathos through feelings of guilt in their communication. Altercasting is used frequently as a tool to assign their followers with more traditional gender roles and identities that the movement itself benefits from. Frihetsrörelsen is somewhat newly established and there are many pieces you can choose to continue researching.

Syftet med arbetet var att först beskriva hur avhoppsprocessen kan gå till enligt Helen Ebaughs (1988) ”role-exit theory” och sedan identifiera och analysera de sociopsykologiska processer som verkar inom ramen för avhoppsprocessen. Det empiriska materialet som analyserades med hjälp av en kvalitativ insats var tre självbiografier av avhoppare från tre olika nyreligiösa rörelser. Materialet inhämtades genom en djupläsning av de tre självbiografierna som står i fokus i denna studie. Resultatet analyserades med hjälp av Ebaughs (1988) teori om rollbyte och tidigare forskning. Resultatet visade att avhoppsprocessen är en komplex process i vilken olika sociopsykologiska processer verkar. Tvivel visade sig vara den första processen som sker under avhoppsprocessen. Andra faktorer, som alternativa sociala roller, kriser i ens liv samt stödet av individens sociala nätverk är sådant som enligt Ebaughs teori kan påverka avhoppet. Ännu en faktor som framkom i analysen av självbiografierna och påverkade individernas beslut att lämna de respektive nyreligiösa rörelserna var avhopparnas kontakt med Internet som de använde sig av för att bland annat få information om de respektive rörelserna från ett annat perspektiv.

En ny skola för årskurs 4-9 planeras i Kungsör. Den gamla skolan är delvis riven på grund av de fukt- och mögelskador som upptäckts. Mitt projekt är en tillbyggnad till den del av den gamla skolan som inte skadats. Den nya skolan ska rymma både mellan- och högstadie med 525 barn och ungdomar, samt 45 lärare och övrig personal. Det är en stor arbetsplats i en liten kommun. Sedan tidigt i projektet har essän 'Att kasta tjejkast' av Iris Marion Young påverkat grundidén bakom utformningen av den nya skolan. Denna text, i kombination med ett kritiskt förhållningssätt till den idag rivna skolans planutformning med många korridorer, ledde tillundersökningar om rörelsemönster och möjligheten att påverka sina rörelsemönster, i mitt fall för elever i en skola. Jag har jobbat emot korridorer som enda kommunikationselement och för ett alternativt rörelsemönster som istället låter människan själv att bestämma sina rörelsemönster i byggnaden. / A new school for years 4-9 is planned to be built in Kungsör, Västmanland. The old school, at the same site, is partially demolished because of damp damages. My project is an extension to the part of the old school that is not damaged and still exists. The new school will accommodate both elementary and secondary school with 525 children,  45 teachers and other staff. It's a big work place in a small community. Since early in the project, the essay 'Throwing like a girl' by Iris Marion Young affected the basic idea of the design of the new school. This text, combined with a critical approach to the floor plan of the now demolished school with many corridors, led to studies of movement patterns and the ability to influence your movement pattern. I have tried to eliminate corridors and instead creating a large room where the alternative movements is taking place. Here the people, instead of corridors, decide where to go and how to move.

Denna studie syftar till att ta reda på hur utanförskap uttrycks hos rasifierade marginaliserade grupper i Sverige. Genom ett diskursteoretiskt perspektiv i kombination med Goffmans teori om stigmatisering och stereotypisering har denna uppsats undersökt hur tre marginaliserade grupper skrivit och uttryckt sitt egna upplevda utanförskap; samer, afrosvenskar och muslimer i Sverige och deras upplevda utanförskap. Bearbetningen av materialet fokuserade på teman vi kunde utläsa; utanförskap, sammanhållning med majoritetsgruppen, stereotypisering och diskriminering.  Genom att ha studerat hur dessa grupper uttrycker sig via sociala rörelser har diskursanalysen belyst hur dessa medlemmar känner sig rasifierade och exluderade från samhället på en rad olika sätt. Detta har i sin tur gett upphov till reproducering av stigma och stereotyper. Ett diskursteoretiskt perspektiv samt Goffmans teori om stigmatisering och stereotypisering har identifierat en rad mönster som ligger till grund för dessa gruppers upplevda utanförskap. Genom Goffman har vi kunnat identifiera att tribal stigmatisering samt fläckar på den personliga karaktären är två sätt varpå de marginaliserade grupperna uttrycker den stigmatisering och det utanförskap de utsätts för. / This study aims to find out how exclusion is expressed among racialized marginalized groups in Sweden. Through a discourse theoretical perspective in combination with Goffman's theory of stigmatization and stereotyping, this study has examined how three marginalized groups expressed their own perceived exclusion; sami, afro-swedes and muslims in Sweden. The material consists of videos that we have transcribed and analyzed, taken from social movements' websites and social media. The processing of the material focused on themes we found; Exclusion, cohesion with the majority group, stereotyping and discrimination.  By studying how these groups express themselves through social movements, the discourse analysis has shed light on how these members feel racialized and excluded from the Swedish society in a number of different ways. A discourse theoretical perspective and Goffman's theory of stigmatization and stereotyping have identified a number of patterns that form the basis for these groups' perceived exclusion. Through Goffman, we have been able to identify that tribal stigma and blemishes on the personal character are two ways in which the marginalized groups express their stigma and exclusion they are exposed to.