Syftet med den här studien är att synliggöra fritidslärarens arbetssätt och didaktiska metoder för att genom rastverksamhet främja mellanstadieelevers fysiska aktivitet. I undersökningen läggs särskild vikt vid hur genusperspektivet kan beaktas i det här sammanhanget. För att undersöka det valda området har en kvalitativ intervjustudie genomförts med utgångspunkt i en fenomenografisk ansats för att få fram fritidslärarnas uppfattningar. För studien har totalt fem behöriga fritidslärare från tre olika kommuner intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att de deltagande lärarna för studien bar på en medvetenhet kring den minskade mängden av daglig fysisk aktivitet hos barn. Resultatet visar även att det hos lärarna fanns en vilja att med rastverksamheten bidra till att eleverna rör sig mer. Men trots det visar det sig i resultatet att lärarna inte arbetade med den fysiska aktiviteten som främsta huvudområde i rastverksamheten. Studies resultat bidrar med olika didaktiska metoder och strategier för att öka mellanstadieelevers mängd av fysisk aktivitet hos båda könen. Metoder som bland annat nämndes var erbjudande av olika materiel, aktiviteter med utmanande svårighetsnivåer, veckoscheman för kommande veckas aktiviteter och samtal med eleverna för att uppmärksamma elevernas önskemål i rastverksamheten. Resultatet visar även att en lärares involvering i form av styrd aktivitet med fysisk rörelse bidrar till en jämnare fördelning av kön i deltagarantalet samt att lärarens närvaro bidrar till att könsstereotypiska mönster i val av lek och aktivitet bryts.

År 2004 riktades media mot tätorten Knutby i Uppsalas kommun i Sverige. Sara Svensson, en medlem i den lokala religiösa församlingen, hade skjutit två personer. Denna kvalitativa undersökning formades med hermeneutiken som metodansats. Med Peter L. Berger och Thomas Luckmanns kunskapssociologiska teori och med understöd av Hjalmar Sundéns rollteori som teoretiskt perspektiv tolkades och gavs hennes handlingar en förklaring. Undersökningen visade att Sara Svenssons verklighetsuppfattning kom att förändras i och med intåget i Knutby församling. Hennes religiösa uppfattning och den relation hon hade till andra medlemmar förändrande och utvecklade hennes verklighetsuppfattning till att rättfärdiga de förödande handlingar hon utförde.

<p>Hugo Chavez came to power in Venezuela 1999 and has since then worked for a socialistic revolution in the country. He and his political process have attracted a lot of attention internationally and the views have been as divided as the political climate is in Venezuela today. There is a polarized situation with mainly two parts; the people who supports Chavez’ process and the opposition who contains mainly people from the upper middle class and works for a politic to the right. The government as well as the opposition has been accused to drive up the sensitive climate which consequences are a situation where most political discussions ends up in a discussion for or against Chavez.</p><p>Venezuela is not the only Latin American country where social and political revolutions take place and it’s therefore highly relevant to question whether such a polarized climate is an unavoidable consequence of such processes. How is it possible to work politically in this situation and is it possible to work without necessarily take a stand for or against Chavez, but to create a discourse outside this black and white spectrum?</p><p>In this study, the focus is social movements and how they experience and analyze the political situation in Venezuela and the possibilities to work politically here. The study is based on interviews with people involved in social movements in Venezuela, from a field study made within the SIDA financed program Minor Field Studies. The informants come from the Chavez movement which is a big popular movement but also from an anarchist group who works free-standing from the government as well as the opposition. On the basis of a discourse analysis approach, focus has been on how they construct and create different pictures of the process and how they through that position themselves and their group and which consequences this get.</p>

<p>Denna uppsats handlar om människor som tror på existensen av utomjordiskt liv och påstår att det har skett möten och kontakter mellan människor och livsformer från andra planeter. Mitt syfte har varit att undersöka närmare vad tron på utomjordiskt liv kan innebära och om det finns religiösa inslag i detta och om detta gestaltar sig som en religion eller livsåskådning. Jag har studerat materialet utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv och sökt efter att åskådliggöra om den sortens övertygelse bildar grunden för en livsåskådning eller religion och vad det kan innebära. Vad har dessa människor, vars idéer och tro jag studerat i denna uppsats, för åsikter?</p><p>I min uppsats har jag arbetat utifrån Ulf Sjödins tolkning av Jeffners definition av begreppet livsåskådning och Helmer Ringgrens religionsdefinition. Den frågeställning jag utgått ifrån är om tron på utomjordiska existenser är en livsåskådning eller religion och i sådana fall på vilket sätt och i vilken utsträckning den yttrar sig. Det är vad min uppsats kommer att försöka belysa och besvara utifrån den möjlighet och tid jag haft tillgodo för arbetet.</p>

<p>Denna undersökning målar upp en översiktlig bild av det exopolitiska fältet och några av frontfigurerna har lyfts fram, speciellt två personer i en separat temasektion. Exopolitiken strävar efter att på ett disciplinerat sätt studera politiska processer och aktörer förknippade med interstellärt samhälle.</p><p>Dessa frontfigurer drivs av gemensamma mål, men de har bitvis olika metoder hur att nå dessa mål. De kompletterar dock varandra bra, eftersom de täcker in olika områden av exopolitiken. Det exopolitiska fältet framstår till viss del som fragmenterat.</p><p>Den större bilden visar på många likheter med ufo-fältet, och även på vissa likheter med New Age och nyandliga rörelser. Utöver likheterna har exopolitiken även sina egna särdrag och en komplex bild av framträder. Exopolitiken är pro-aktiv och uppmanande, ibland ganska oppositionslysten i sin strävan efter att få politik, vetenskap och andlighet att sammansmälta till ett – på vägen mot vad den betraktar som det förestående interstellära samhället.</p> / <p>This study paints a general picture of the field of exopolitics and highlights some of the leading figures in separate thematic sections. Exopolitics endeavours for a disciplined way to study political processes and actors associated with interstellar society.</p><p>The front figures share common goals, although they at times have different methods of how to attain them. They complement each other well, however, since they cover different areas of exopolitics. The exopolitical field also seems to some extent fragmented.</p><p>The larger picture shows many similarities with the UFO field, and also some similarities to New Age and new religious movements. But exopolitics also has its own characteristics and a complex picture emerges. Exopolitics is pro-active and encouraging, sometimes rather defiant, eager to have politics, science and spirituality blend into one - on the road to what it regards as the impending interstellar society.</p>

<p>The aim of this paper is to analyse the social movement Planka.nu with reference to the theory of new social movements in order to engage in a discussion about the presence of “old” tradition and “new” trends. As well as empirical, the purpose is also theoretical and methodological: to examine, and extend, the discussion about new and old social movements. A qualitative method is used. The analytical framework is based on a combination of theories of social movements and new social movements. Planka.nu was started in 2003 in Stockholm. The movement uses the Internet to organise free-riding on the public buses and trains with the aim of pressuring regional politicians into fully financing public transportation by progressive taxation. In all aspects discussed, both old and new characteristics were found. Behind a rhetoric that to a large extent resembles that of the traditional Swedish labour movement lies a redefinition of values, ideas and strategies that correspond with the theory of new social movements. By adopting a theoretical outlook on social movements that questions the existence of two divided blocs, a more nuanced discussion of the combination of old and new aspects could be held.</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur sex gymnasielärare i idrott och hälsa går tillväga för att bedöma samt mäta elevernas förmåga att röra sig med en god kvalitet av komplex karaktär. Frågeställningarna som kommer att beröras är; Vad ansåg gymnasielärare på fyra skolor som undervisar i idrott och hälsa om uttrycket rörelsekvalité av komplex karaktär? Har lärarna några konkreta verktyg (tester, laborationer o.s.v.) för att mäta eller bedöma elevernas kunskaper gällande god rörelsekvalité av komplex karaktär? Hur resonerar de olika idrottslärarna kring progressionen från grundskolan till gymnasiet gällande goda rörelsekvalitér av en komplex karaktär? Metod Kvalitativ intervju med halvstrukturerade frågor användes som metod för denna undersökning. Sex idrottslärare ifrån Stockholmsregionen deltog i undersökningen och könsfördelningen var jämn. PCK fungerade som teoretisk referensram. Resultat Lärarna påstod att ju fler moment en rörelse innehåller desto mer komplex är den. Kvalitéer som teknik, taktik, kondition och lagsporter kopplades samman med komplexa rörelser. God rörelsekvalité var enligt lärarna synonymt med en bred rörelsebank. Hälften av lärarna mätte dessa rörelser i form av test. Ingen av lärarna hade någon speciell matris för att bedöma rörelser av god kvalité av komplex karaktär. Individanpassning, utveckling, intresse samt kunskapsbefästning var vanliga svar gällande kunskapsprogressionen. Slutsats Samtliga resonemang gällande komplexa rörelser med en god kvalité gick i linje med tidigare forskning. Hälften av lärarna hade inget konkret mätverktyg gällande dessa kvalitéer. Lärarna gick i linje med tidigare forskning vad gäller kunskapsprogressionen. / Aim The aim with this essay is to investigate how six PE teachers asses the students in context to a complex movement structure with a good quality. The questions in this essay are How do four PE teachers interpret the expression "Complex movement structure with great movement quality"? Do the teachers have any mutual frame of reference regarding this knowledge? How do the PE teachers think about the progression from primary school to high-school regarding complex movement structure with great movement quality? Do the PE teachers have any tools to assess the students’ knowledge based on these words? Method Qualitative interviews with half structured questions were used as method in this essay. Six PE teachers from Stockholm participated and the sex was equal. The PCK theory was used as theoretical frame. Results The teachers claimed that many parts in a movement make it complex. Good technique, tactics, good condition and team sports was common examples for a complex movement. The students must, according to the teachers have to know many different movements in different activities before they can call it good movement quality. Measure tools to asses these movements were common among three of the six PE teachers. No one of the teachers had any assessing frame according to complex movements with great quality Individual adaptations, interest and developing movements was common answers according to the progression. Conclusions The teachers’ thoughts about complex movements, progression and quality were in line with previous research. 50% of the teachers had no tools to measure these movements.

Denna uppsats handlar om människor som tror på existensen av utomjordiskt liv och påstår att det har skett möten och kontakter mellan människor och livsformer från andra planeter. Mitt syfte har varit att undersöka närmare vad tron på utomjordiskt liv kan innebära och om det finns religiösa inslag i detta och om detta gestaltar sig som en religion eller livsåskådning. Jag har studerat materialet utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv och sökt efter att åskådliggöra om den sortens övertygelse bildar grunden för en livsåskådning eller religion och vad det kan innebära. Vad har dessa människor, vars idéer och tro jag studerat i denna uppsats, för åsikter? I min uppsats har jag arbetat utifrån Ulf Sjödins tolkning av Jeffners definition av begreppet livsåskådning och Helmer Ringgrens religionsdefinition. Den frågeställning jag utgått ifrån är om tron på utomjordiska existenser är en livsåskådning eller religion och i sådana fall på vilket sätt och i vilken utsträckning den yttrar sig. Det är vad min uppsats kommer att försöka belysa och besvara utifrån den möjlighet och tid jag haft tillgodo för arbetet.

No description available.

Denna undersökning målar upp en översiktlig bild av det exopolitiska fältet och några av frontfigurerna har lyfts fram, speciellt två personer i en separat temasektion. Exopolitiken strävar efter att på ett disciplinerat sätt studera politiska processer och aktörer förknippade med interstellärt samhälle. Dessa frontfigurer drivs av gemensamma mål, men de har bitvis olika metoder hur att nå dessa mål. De kompletterar dock varandra bra, eftersom de täcker in olika områden av exopolitiken. Det exopolitiska fältet framstår till viss del som fragmenterat. Den större bilden visar på många likheter med ufo-fältet, och även på vissa likheter med New Age och nyandliga rörelser. Utöver likheterna har exopolitiken även sina egna särdrag och en komplex bild av framträder. Exopolitiken är pro-aktiv och uppmanande, ibland ganska oppositionslysten i sin strävan efter att få politik, vetenskap och andlighet att sammansmälta till ett – på vägen mot vad den betraktar som det förestående interstellära samhället. / This study paints a general picture of the field of exopolitics and highlights some of the leading figures in separate thematic sections. Exopolitics endeavours for a disciplined way to study political processes and actors associated with interstellar society. The front figures share common goals, although they at times have different methods of how to attain them. They complement each other well, however, since they cover different areas of exopolitics. The exopolitical field also seems to some extent fragmented. The larger picture shows many similarities with the UFO field, and also some similarities to New Age and new religious movements. But exopolitics also has its own characteristics and a complex picture emerges. Exopolitics is pro-active and encouraging, sometimes rather defiant, eager to have politics, science and spirituality blend into one - on the road to what it regards as the impending interstellar society.