This essay aims to examine the democratization process of Sweden. Taking the aim at investigating social engagement from the people and people movements to find explanations to the swedish democratization process. Also, the political elite and their behaviour is another subject of this work to find reasonable explanations to why Sweden managed to democratize. Looking at conditions and underlying factors, this essay tries to give a wide explanation to the Swedish case.

Den här uppsatsen undersöker hur religiöst laddad retorik, innefattande hänvisningar till religiösa texter, religiöst laddad jargong och värdeord potentiellt kan bidra till skapandet och upprätthållandet av maktstrukturer inom utvalda religiösa rörelser, samt huruvida religiös retorik får som konsekvens att medlemmar inom rörelserna på olika sätt blir styrda, manipulerade, utnyttjade eller skrämda. Rörelserna som behandlas i uppsatsen är Livets Ord, Jehovas Vittnen (i Sverige) och Knutby Filadelfia. Tillämpade metoder är kritisk diskursanalys (CDA), samt etnografisk innehållsanalys (ECA). Arbetet tar sin teoretiska utgångspunkt i argumentationsanalys- och teori, samt maktteorier utvecklade av Max Weber gällande legitima auktoriteter och Pierre Bourdieu gällande makt som symboliskt våld. Materialet som analyserats inkluderar inspelade intervjuer med tidigare medlemmar från samtliga rörelser, hämtade från podcasts, radio- och teveproduktioner som är fritt tillgängliga för allmänheten. Reportage och debattlitteratur författade av journalister och kritiker har även bidragit till analysen. Den etnografiska innehållsanalysen, tillika tematiska analysen, av intervjumaterialet resulterade i fem distinkta teman; alternativa tolkningar av bibelverser som får som konsekvens att medlemmar blir manipulerade eller skrämda; religiöst laddad jargong som får som konsekvens att medlemmar blir manipulerade eller skrämda; religiös retorik som får som konsekvens att medlemmar blir sexuellt utnyttjade; religiös retorik som får som konsekvens att medlemmar blir ekonomiskt utnyttjade; samt alternativa tolkningar av bibelverser i legitimerande syfte. Resultatet från den kritiska diskursanalysen indikerar att det i viss eller hög utsträckning förekommer religiöst laddad retorik som får som konsekvens att medlemmar blir styrda, manipulerade, utnyttjade eller skrämda inom samtliga rörelser, samt att den religiösa retoriken potentiellt bidragit till skapandet och upprätthållandet av de maktstrukturer som gått att finna inom rörelserna.

This study wants to look into how Swedish newspapers (daily and evenings papers) report on Jehovah´s Witnesses and then contrast that image with the organization’s own view about themselves. This I done through a discourse analysis. Further, this study wants to show what consequences this has for the members of the organization and for the majority society. In the analysis of the collected material, four main discourses have been discovered; Love and sexual relations, exclusion and honor issues, blood transfusions and Jehovah´s Witnesses as a separate community. The result of the study shows certain patterns that have been identified, such as the fact that most of the published articles report on previous disappointed members, who do not have an objective attitude towards Jehovah´s Witnesses. Another discovery is how the media tend to report from a secular point of view, which becomes problematic when writing about a religious community with other rules of life and traditions than the secular. The consequences of this is that the media in involved in constructing the image of Jehovah´s Witnesses as a deviant and sometimes dangerous sect.

Syftet med denna studie är att undersöka hur koppling mellan rörelse och design samgår för att skapa karaktärer inom psykologisk skräck. Studien byggde på att analysera skillnaderna mellan fyra olika karaktärer inom rörelsemönster samt deras designval till karaktärernas utseende och vad som är roten till att de är obehagliga. Resultatet till denna studie var varierad där inom design kunde man se visst samband mellan karaktärernas designval och inom rörelser hur karaktärer kan framstå som kusliga genom rörelse och kontexten till scenen. Inom studiens resultat observerades också kopplingar till Masahiro Moris Uncanny valley (2012,1970). Där alla utav karaktärernas designer kunde till viss mån kopplas till konceptet och även rörelserna till dessa ikoniska karaktärer kunde visa kopplingar till konceptet.

This study examines the influence of Feministiskt initiativ (Fi) as a governing factor during the mandate period 2014-2018 on the gender pay gap in 13 different municipalities compared to 277 different municipalities. The data source is from SCB´s website (2021) on the average monthly salaries by gender and municipalities for the period 2010-2021, quantitative methods like difference-in-difference estimation were applied to analyze the impact. The results from the average monthly wages for genders indicate that Fi has had a small positive effect on the gender wage gap, with a slight reduction in the wage gap in the municipalities where Fi was adopted as an underlying factor during the 2014-2018 mandate period. However, the results from the regression analysis for all four regressions that were applied, indicate that the interaction term is not statistically significant at any level of significance. Therefore, the analysis cannot draw strong conclusions that Fi has had an impact on gender equality and the gender pay gap based on the available results. There are several potential reasons why Fi may not be a significant underlying factor and the results could be attributed to the influence of other variables or factors that have exerted a more substantial impact on wage divergence. Alternatively, the quality of the data used in the analysis might have influenced the outcome. This study contributes to understanding how political movements or minor parties like Fi can affect gender equality and the gender wage gap in different municipalities. Previous research supports the idea that political movements can influence the gender pay gap and equality between genders, which aligns to some extent with the findings regarding Fi's impact on the gender pay gap in the municipalities where it held power.

I vårt samhälle, i vår roll som lärare förväntas vi tolka, förstå samt lära ut dokument som vi inte är delaktiga i att ta fram. I kursplanen för idrott och hälsa förekommer det en del begrepp som kräver tolkning för att förstås och kunna anpassas i undervisningen. Ett sådant begrepp är komplexa rörelser (årskurs 7–9) eller rörelser av komplex karaktär (gymnasienivå). Det finns kommentarmaterial som erbjuder en vidare förståelse av begreppet men inte på en fördjupad nivå och materialet ger inga exempel på hur bedömning och dokumentation av komplexa rörelser kan ske. Komplexa rörelser är en form av kunskap som elever ska förstå och lära sig för att kunna uppnå ett visst betyg vilket tyder på att begreppet måste ta plats i undervisningen.   Syftet med denna studie är på så vis att förstå kunskap, framför allt kunskapen kring komplexa rörelser och hur detta fenomen ter sig innanför skolans dörrar. Frågeställningen denna studie ämnar att besvara är; Vad är definitionen av komplexa rörelser? Hur använder lärare begreppet komplexa rörelser? Är otydligheten i begreppet komplexa rörelser negativt? Studien bygger på en kvalitativ studie genomförd med tre lärare i ämnet idrott- och hälsa samt sju observationer gjorda på lärare A och lärare B frivilliga elever som sedan transkriberades och tolkades utifrån fenomenografi som vetenskaplig ansats.   I resultatet framkommer det att begreppet är mångtydigt men det är inte nödvändigtvis av negativ karaktär. Detta för att ämnet idrott och hälsa som ämne är just så tolkningsbart så att alla lärare kan skapa sin egen definition och därmed använda komplexa rörelser olika från andra lärare. Detta skapar möjligheter för kreativitet och utmaningar för både lärare och elever

I samtidens samhälle uppmärksammas sociala orättvisor bland annat genom att sociala rörelser sprids globalt och engagerar människor som kan identifiera sig i rörelsens budskap. Att engagera sig har även börjat sprida sig till företag och konsumenter kan identifiera vilka sociala frågor eller värderingar som står bakom ett varumärke. Det har lett till att konsumenter kräver att företag ska ta ett socialt ansvar och företag inte längre kan stå tysta när exempelvis sociala orättvisor uppmärksammas. Företag som inte visar hur de förhåller sig till sociala frågor riskerar att bli bojkottade och på lång sikt kan det leda till att varumärkets överlevnad är i fara.  Ett sätt för företag att visa sitt engagemang är att genom sin marknadsföring visa vart de befinner sig i den sociala och den politiska sfären, vilket definieras som kulturell marknadsföring. Strategin går ut på att engagera företaget i exempelvis sociala frågor eller i nya sociala rörelser så att konsumenter kan identifiera var varumärket står i den kulturella kontexten och om varumärket och konsumenten delar värderingar. Tidigare forskning visar att kulturell marknadsföring är en betydelsefull strategi men hur kulturell marknadsföring påverkar varumärkesimage är otydligt.  Vilken relation finns mellan kulturell marknadsföring och varumärkesimage?  I studiens teoretiska referensram redovisas att den kulturella kontexten som återfinns i individens sinne och består av sociala, politiska och historiska influenser skapta av människan. Den kulturella kontexten omfattar både konsumenter och företag eftersom den inkluderar både sociala frågor och nya sociala rörelser, som företag kan nyttja i sin marknadsföring för att ladda sitt varumärke och som konsumenter kan engagera sig i. När företag laddar sitt varumärke från den kulturella kontexten tyder det på att de visar sitt engagemang i sociala frågor, vilket innebär att företaget använder sig av en kulturell marknadsföringsstrategi. Studiens modell visar en möjlig relation mellan kulturell marknadsföring och varumärkesimage samt ytterligare relevanta delar för att förstå kulturell marknadsföring från ett företagsperspektiv samt ett konsumentperspektiv. I studien har en kvalitativ metod genomförts där nio respondenter intervjuats utifrån ett kriteriestyrt urval för att kunna besvara forskningsfrågan och syftet, samt uppfylla studiens teoretiska och praktiska bidrag.  Studiens resultat visar att det finns en tydlig relation mellan kulturell marknadsföring och varumärkesimage, då varumärkesimage påverkas av kulturell marknadsföring genom flera faktorer. Vad författarna ser påverka relationen främst är kulturella koder och gemensamma värderingar. Om företag använder samtidens aktuella kulturella koder och gemensamma värderingar mellan konsument och varumärke indikerar resultaten att varumärkesimage påverkas positivt. Resultat visar även att författarna kan fastställa att varumärkesidentifiering blir en effekt av relationen mellan kulturell marknadsföring och varumärkesimage. Desto mer positiva associationer en konsument har av ett varumärke gör att konsumenten upplever en ökad varumärkesidentifiering. Slutligen visar resultat i studien att kulturell marknadsföring och traditionell marknadsföring är två strategier som kompletterar varandra eftersom båda påverkar varumärkesimage.

“There is an overconsumption in the Swedish society that affects all living and contributes with consequences for all. How does this affect us humans? How does it affect society and what consequences become visible? Today the main focus is on the environment and climate changes where the government and the media are responsible for what is being published. The focus is the entire population but is the government and the media doing a good job to reach out to everyone of its inhabitants? To get a first point of view of the situation we have chosen a subculture to investigate - a social movement, Extinction Rebellion. They are making headlines all over the world with their radical actions which both informs and scares the population. Our study will have its starting point in the theories of Zygmunt Bauman - The consumer society, Bert Klandermans & Jacqueline van Stekelenburg - Social movements and Richard Jenkins - Social identity. By collecting empirical research by qualitative interviews, we would like to find an understanding that can explain why some people choose to deviate from the norm to act against society for the environment. The result indicate that people would like to change the society and that there is a genuine fear that is connected to the consumer society and its consequences. These consequences are the motivation for people to join a social movement, such as Extinction Rebellion.” / Det finns en överkonsumtion inom det svenska samhället som påverkar allt levande och bidrar med konsekvenser för alla. Hur påverkas människan? Hur påverkas samhället och vilka konsekvenser blir synliga? Det är idag stort fokus på miljön och klimatförändringar där staten och media väljer vad som publiceras. Deras inriktning blir mot hela befolkningen, men lyckas staten och media nå ut till alla invånare? För att få en inblick i hur situationen ser ut har vi valt att granska en subkultur - en social rörelse, Extinction Rebellion, som försöker skapa rubriker runt om i världen genom radikala aktioner som både informerar och skrämmer upp befolkningen. Studien har sin utgångspunkt i Zygmunt Baumans - konsumtionssamhället, Bert Klandermans & Jacqueline van Stekelenburg - sociala rörelser samt Richard Jenkins - social identitet. Metoden som används är kvalitativa intervjuer som söker en förståelse för att förklarar varför vissa människor aktivt väljer att avvika från normer för att ta ställning mot samhället för miljöns skull. Resultatet pekar på att individer har en vilja att förändra samhället samt en genuin rädsla för det senmoderna konsumtionssamhällets konsekvenser. Dessa konsekvenser blir en faktor som motiverar människor till att gå med i en social rörelse som Extinction Rebellion.

Denna uppsats identifierar och studerar maktstrukturer och maktutövande i ettnyreligiöst samfund som betraktas innehålla sekteristiska drag. Samfundet som kommeratt tillämpas i uppsatsen är det omdiskuterade samfundet Familjen, tidigare benämndsom Guds barn. Det undersöks även hur Michel Foucaults maktteorier kan blitillämpade på dessa maktstrukturer och maktutövanden. Den teoretiska utgångspunktenutgår ifrån Foucault maktteorier, genom innehållsanalys med kvalitativ inriktning.Resultatet påvisar att det förekommer ett antal maktutövanden och maktstrukturer inomdet aktuella samfundet, vilket alla hade möjlighet att bli associerade med Foucaults synpå makt på olika vis.Det förefinns en tråd mellan de förekommande strukturerna i Familjen och Foucaultstanke- och synsätt angående makt, med klargöranden och redogörelser hur de associeraroch sammankopplar med varandra

Uppsatsen undersöker den spontana organisering genom informella nätverk som blev ett betydande inslag i Sveriges flyktingmottagande 2015. Utifrån en fallstudie av volontärer som är aktiva i organisationerna undersöker studien vilka motiv som ligger till grund för deras val att engagera sig utanför redan befintliga organisationer. Det huvudsakliga syftet med undersökningen är att studera huruvida den spontana formen av organisering bör betraktas som en ny social rörelse. Uppsatsens teoretiska ramverk utgår från teorier om hur sociala rörelser uppstår samt vad som utmärker mindre formell form av organisering. Sammanlagt genomfördes sju stycken semistrukturerade intervjuer med volontärer från organisationer registrerade i Sverige och som startade under flyktingmottagandet 2015. Bland organisationerna finns de med fokus på mottagandet i Sverige samt de med primärt internationellt fokus. Resultatet visar att volontärernas engagemang i den nya formen av organisering till stor del kan betraktas som en ny social rörelse med hänvisning till uppsatsens teoretiska ramverk.