The aim of this thesis is to analyze the effects of political instability on the market performance. The Anti Extradition movement in Hong Kong will be the study object and its impact on the Hang Seng Properties Index will be tested. The market performance will be measured with the parameters market risk and risk premium. Two regression models will be built where the political event serve as dummy variables and categorized into relatively peaceful protest (PI1t), massive conflict (PI2t) and election period (EPt). The results indicate that all political events cause increased market fluctuation, except for EPt variable (in the risk premium model) which had a market stabilizing effect. The conclusion that the real estate market is sensitive to political turmoil is drawn. / Syftet med denna avhandling är att undersöka hur en marknad reagerar under ett politiskt ostabilt läge. För att göra detta kommer påverkan av demonstrationerna (mot det kontroversiella lagförslaget) i Hong Kong 2019 på Hang Seng Properties Index att studeras. För att mäta marknadsresultatet kommer parametrarna marknadsrisk och riskpremie att användas. Regressionsanalyser utförs och de politiska störningsmomenten är indelad i tre kategorier; mild protest, masskonflikt och valperiod. kommer att agera som dummyvariabler i analysen. Resultatet från analysen indikerar att alla typer av politiska störningsmoment ger en ökad marknadsvolatilitet. Därmed kan slutsatsen att marknader är känsliga mot politisk turbulens härleddas.

The rapidly increasing popularity in wearables in combination with countries such as Sweden moving towards a cashless society creates a market for wearable payment devices. NFC technology is already used in traditional payment cards to provide contactless payment and is now also being used in other forms such as rings or bracelets to provide smart payment devices. However, despite NFC technology being commonly used consumers are not familiar with using the technology in alternative forms or connecting them with their smartphones. Something that Fidesmo, a Swedish company that provides a platform for wearable payment devices, has observed amongst their users. Fidesmo found that users faced so many problems attempting to link their payment card to their wearable on their own they no longer recommend users attempt this. This thesis aims to investigate this problem and present insights that can be utilized to create an effective onboarding experience. The onboarding experience aims to guide users through the following: connecting wearables to smartphones, linking a payment card to the wearable through the smartphone and how to use the wearable to make payment at a payment terminal. Through research into the field, traditional user research workshops and co-design workshops exploring the existing onboarding experience within Fidesmo’s smartphone application the following insights could be derived: Visualize Information, Thorough Instructions, Building Confidence, Celebrating Success, Locate "Connection Points", Designing the Physical and Relate to the Familiar. These insights are strongly indicated by the results and some are supported by previous research. A high fidelity prototype was designed using these insights to demonstrate how to apply them. During user tests the design proposed showed significant improvements compared to Fidesmo’s current onboarding experience. / Det snabbt växande intresset för wearables i kombination med att länder såsom Sverige går mot ett kontantlöst samhälle har skapat en marknad för betallösningar i formen av wearables. NFC teknologi används redan i traditionella betalkort för funktionen kontaktlös betalning och används nu även i andra former såsom ringar eller armband för att tillhandahålla smarta betalningsenheter. Men trots den breda användingen av NFC teknologi så tycks konsumenter inte vara bekanta med att använda tekniken i alternativa former eller att utföra kopplingen med sina smartphones. Detta är något som Fidesmo, ett svenskt företag som erbjuder en plattform för wearable betalningsenheter, upptäckt bland sina användare. Fidesmo fann att sina användare stötte på så pass många problem när de försökte länka sitt betalkort till sin wearable själva att detta inte längre rekommenderas. Detta examensarbete avser att undersöka detta problem och presentera insikter som är ämnade för att skapa en effektiv onboarding upplevelse. Onboarding upplevelsen syftar på att guida användare genom följande moment: koppla wearables till smartphones, länka betalkort till wearables genom smartphones och hur man ska använda denna wearable för att betala vid en kortterminal. Genom forskning kring området, traditionella användarforsknings workshops och co-design workshops som utforskade den befintliga onboarding upplevelsen i Fidesmos smartphone applikation kunde följande insikter anskaffas: Visualicera Information, Nogranna Instruktioner, Bygga Självförtroende, Fira Framgång, Indikera “Anslutningspunkter”, Designa det Fysiska, och Relatera till det Familjära. Dessa Insikter är starkt indikerade av resultatet från denna studie och vissa stöds av tidigare forskning. En high fidelity prototyp var därefter designad baserat på insikterna för att demonstrera hur de kunde appliceras. Under användartester visade den föreslagna designen tecken på en tydlig förbättring i jämförelse med Fidesmos nuvarande onboarding upplevelse.

No description available.

Fiskar kan drabbas av många olika parasiter tillhörande ett brett spektrum av organismgrupper. Parasiter kan påverka värdens fysiologi, morfologi och beteende, vilket kan ha negativa effekter på värden.  Den starkt hotade flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera) parasiterar under sitt tidiga liv som glochidielarver på fiskgälar, i Sverige främst på öringen (Salmo trutta). I tidigare studier har man sett såväl negativa som inga effekter av parasiteringen på värdfisken. Syftet med min studie var att undersöka effekten av musslans parasitering på öringens rörelse, habitatval och tillväxt i Älgån i Arvika kommun, Värmland. Resultaten visade att höginfekterad öring förflyttade sig längre sträckor och hade lägre tillväxt än låginfekterad öring. Det var ingen skillnad mellan hög- och låginfekterade öringars habitatval med avseende på djup, vattenhastighet eller substrat. Sammanfattningsvis kan höginfekterade öringar ha högre mortalitetsrisk än låginfekterade, lägre tillväxt och sämre konkurrensförmåga, vilket kan ha negativa konsekvenser för musslans rekryteringsframgång. / Fish are affected by various parasites, belonging to many different taxonomic groups. Parasites can affect the host’s physiology, morphology, and behaviour, which may have negative effects for the host. The critically endangered freshwater pearl mussel (Margaritifera margaritifera) lives parasitically as glochidia larvae on the gills of fish, and in Sweden this occurs mainly in the gills of brown trout (Salmo trutta). During their parasitic stage, which lasts for almost one year, the mussel grows up to four or five times their initial size.  Previous studies have reported both negative and no effects of the parasite on the host fish. The aim of my study was to analyse the effect of the freshwater pearl mussel parasitation on the brown trout’s movement, habitat choice, and growth in the stream Älgån in Arvika municipalty, Värmland. The results show that highly infected brown trout moved greater distances and had lower growth than less infected trout. There was no difference in habitat choice in terms of depth, velocity, or substrate between high or low infected trout. In summary, highly infected trout may have high energy costs, low growth, and poor competitive ability, which can have negative consequences for the mussel’s recruitment.

Studiens syfte var att genom sex kvalitativa intervjuer undersöka hur arbetsfördelningen ser ut inom kvinnojourer och vilken roll som volontärerna erhåller i verksamheterna. Vi ville även se vilken inställning till ideellt arbete som uttrycktes inom kvinnojourer samt se vilken betydelse som kvinnojourerna har i samhället kopplat till myndigheter och organisationer. Genom tiderna har kvinnorörelsen bidragit till den utvecklingen inom mäns våld mot kvinnor i nära relationer vi ser idag. Det har gått från att kvinnor uppmärksammat problematiken, ställt upp för sina medmänniskor och varit en stöttande individ, till att det utvecklats kvinnojourer. Samhället har genom uppmärksammandet fått en större förståelse till problematiken och har därför tagit över ansvaret. Idag finns det fortsatt många som arbetar ideellt inom kvinnojourer och som vill vara en god medmänniska genom att hjälpa dessa utsatta kvinnor på sin fria tid. Vårt resultat- och analysdel visade att synen på volontärerna inom kvinnojourerna är delad men att den ändå är övervägande positiv. Inom kvinnojourer sägs det av respondenterna att det inte finns några gränser mellan vad volontärer får och inte får göra, men genom vårt empiriska material kunde vi se att det fanns en osynlig gräns. Denna osynliga gräns uppkommer då volontärer per automatik inte utför arbetsuppgifter som till exempel att sköta kontakten mellan myndigheter, då det har blivit en av de anställdas arbetsuppgifter. Somliga av respondenterna påpekade även att sådana arbetsuppgifter inte kunde ske på grund av brist på utbildning, erfarenhet samt lämplighet som volontärerna saknade. En annan tydlig punkt inom detta avsnitt var att kvinnojourerna allt mer och mer går efter krav som ställs från Socialtjänsten, exempelvis dokumentation. Slutligen visade vårt resultat- och analysdel att det största hindret inom kvinnojourernas verksamhet är myndigheterna, eftersom de tar beslut som kvinnojourerna kan se som tvivelaktiga. Kvinnojourerna menar att de inte ser helheten som personalen på jourerna gör, utan de ser endast delar av det. Slutligen har vi en diskussion kring hela vårt arbete, där vi även diskuterar studiens styrkor och svagheter men också ger förslag till vidare forskning. / The aim for this study has been to explore through six qualitative interviews how division of work looks among workers and volunteers in women-shelters. And also, to address the topic of the attitude against nonprofit work in women-shelters. Ant last to look into what importance the women-shelters has in society linked with the authorities and other organizations linked with the particular area. A change has occurred through time, domestic violence has gone from a private matter within the family to an acknowledge social problem in the community because of the woman movement and their care for their fellow women in society. Through the attentiveness society has gained a larger understanding for the complex of the problem and has taken over the responsibility for battered woman. Even though there has been a change in woman shelters with more professional workers rather than volunteers, the nonprofit work has not yet gone out of time. Our results and analytic part show that the view of volunteer’s within women-shelters are divided but mainly the view is positive. The respondents don’t say openly that there are boundaries that tells the volunteers what they can and can’t do within the women’s-shelter. Although we could see in our empiric material that an invisible boundary does exist. The invisible line occurs when volunteers by automatic doesn’t exercise the same tasks as works by example contact authorities, thus that is a tasked carried out by workers. It was pointed out by some of the workers that those types of tasks could be performed by volunteers due their lack of education, experience and adequacy. Another clear matter in the results and analytic part was that women-shelters in higher extent match the criteria that comes from the social services by example the need for documentation. Furthermore, the results and analytic part shows that the biggest difficulties for the women-shelter organizations are the authorities. Primarily by reason of some om the decisions that can be seen as questionable. The womenshelters mean that the social services don’t see the whole picture but only a part of it. Finally, we have a discussion who discuss our entire study in whole where we also meditate the study’s strengths and weaknesses. We also give suggestions for further research options.

Denna studie presenterar en empiriskt välgrundad bild av inställningar till våld i radikalnationalistiska rörelser samt av hur dessa (re)konstrueras och upprätthålls inom organisationer. Studien utgörs av en hermeneutisk inramningsanalys av texter, artiklar, podcasts, radioprogram och dokumentärer av och om radikalnationalistiska aktörer. Studiens resultat visar en inom radikalnationalismen gemensam världsbild av att ”det egna folket” (den vita rasen / den västerländska identiteten) är hotat av en flyktinginvasion och att staten är ovillig eller inkapabel att skydda detta folk. I detta upplevda katastrofala läge anser sig radikalnationalisterna skyldiga att skydda folket i statens ställe. Våld ses inte som ett självändamål, men däremot som ett naturligt medel i kampen för folkets överlevnad, vilket man inte tar avstånd från om det anses nödvändigt. Den radikalnationalistiska rörelsen anser sig vara utsatta såväl fysiskt som politiskt av systemet och av meningsmotståndare, vilket enligt deras resonemang gör det nödvändigt att ibland använda sig av nödvärnsvåld. Organisationernas officiella riktlinjer uppmuntrar nödvärnsvåld i syfte att skydda sig själv, sina kamrater och sin organisations heder. Internt uttalas radikaliserade varianter av detta resonemang där det beskrivs att våld alltid kan motiveras med självförsvar i och med att vårt folk är under attack och därmed behöver försvaras. / This study presents an empirically founded description of attitudes towards violence in radical nationalist social movements and of how these are (re)constructed within organisations. The analysis has been made through a hermeneutical frame analysis of texts, podcasts, documentaries and radio programmes about and issued by radical nationalist actors. The result shows that the radical nationalist movement has a collective world view of “their own people” as threatened by a refugee invasion from which the state is unwilling to protect said people. Nationalist actors see it as their responsibility to protect the people where the state fails to do so. Violence is not seen as an end, but as a natural means in the fight for survival, which will not be disregarded if perceived as advantageous. The movement sees itself as victim to physical and political injustice from the system and from political opponents, which in their view justifies use violence in self protecting purposes. Official guidelines encourage violence to protect oneself, one’s comrades and the honour of the organisation. A radicalized version is that violence always can be motivated with self-defence because “our people” is seen as under attack and needs to be defended. / Populärvetenskaplig sammanfattning Denna studie syftar till att undersöka och presentera en bild av inställningar till våld i radikalnationalistiska miljöer samt hur dessa kommer till och förändras inom organisationer. Radikalnationalism är detsamma som vad som i vardagligt tal kallas ”högerextremism”, men då man vid en närmre titt kan se att rörelsen inte går att placera på en klassisk höger-vänster-skala så har jag valt att istället använda begreppet radikalnationalism. För att nå mitt syfte har jag använt mig av inramningsteori (framing theory), vilket är en vetenskaplig metod i syfte att fånga hur organisationer konstruerar och upprätthåller en gemensam verklighet och identitet. Metoden har här använts för att se om det finns en kollektiv syn på våld inom den radikalnationalistiska rörelsen och hur denna i så fall ser ut. Studiens resultat visar att den radikalnationalistiska rörelsen har en gemensam världsbild där samhället befinner sig i fullständigt kaos, där ”det egna folket” (den vita rasen / det västerländska folket) är hotat av en flyktinginvasion och där staten är ovillig eller inkapabel att skydda detta folk. I detta upplevda katastrofala läge anser sig radikalnationalisterna skyldiga att skydda folket i statens ställe, vilket skall göras genom en framtida revolution. Våld ses inte som ett självändamål, men däremot som ett naturligt och nödvändigt medel i kampen för folkets överlevnad, vilket man inte tar avstånd från om det anses hjälpa kampen framåt. Utöver detta instrumentella våld anser sig den radikalnationalistiska rörelsen vara utsatta såväl fysiskt som politiskt av systemet och av meningsmotståndare, vilket gör det nödvändigt att ibland använda sig av nödvärnsvåld. Organisationernas officiella riktlinjer uppmuntrar nödvärnsvåld i syfte att skydda sig själv, sina kamrater och sin organisations heder. Internt uttalas radikaliserade varianter av detta resonemang där det beskrivs att våld alltid kan motiveras med självförsvar i och med att vårt folk är under attack och därmed behöver försvaras.

This thesis explores the body as an agent of political change as well as embodied aspects of political resistance. It analyses the experience of activists of the extraparliamentary left through the lens of feminist theories on resistance and embodiment. The empirical material draws upon ethnographic field work carried out through a combination of five in-depth interviews and two focus group interviews. The material is analyzed through Barbara Sutton’s conceptualization of embodied resistance and Sara Ahmed’s queer phenomenology. This perspective is advanced by the collective dimension of resistance offered by Judith Butler’s performative theory of assembly and Mona Lilja’s combination this theory and Sara Ahmed’s affective economy. Except from developing phenomenology of resistance, the thesis offers a reading of extraparliamentary action as “queer politics” or an embodied way of questioning “politics as usual”. The motivation behind the respondents’ activism is construed in terms of longing for another potential future than the one offered by parliamentary politics. The study shows that the practice of showing up and appearing in the wrong place can be a powerful form of resistance. The experience of appearing together and of dealing with repression is reported to be a cohesive force uniting individual activists into a social movement or a “body of bodies”. This collective body needs continuous care in order to be resilient and in order to be able to embody the kind equality the activists wish to see in the future. / Den olydiga kroppens politik är en uppsats som bygger på en intervjustudie med tretton aktivister som är eller har varit engagerade i någon form av utomparlamentarisk vänsterrörelse. Studien bygger på en kombination av individuella intervjuer och gruppintervjuer där aktivisterna har fått möjlighet att berätta om sina erfarenheter av att göra politiskt motstånd med kroppen som redskap. Aktivisterna berättar om sina erfarenheter av att delta i demonstrationer, manifestationer och aktioner och om varför de tycker att det är viktigt att dyka upp på platser där det inte är meningen att de ska vara – till exempel på platser där djur slaktas, människor hålls inlåsta eller vapen tillverkas. De berättar också om hur de blir bemötta av polis när de dyker upp och flera av aktivisterna berättar att de blivit utsatta för polisvåld. Aktivisternas engagemang innebär stora fysiska, psykiska och emotionella uppoffringar men de berättar också om tacksamheten över att få arbeta för en mer jämlik och rättvis värld samt glädjen över att få vara en del av en rörelse tillsammans med andra aktivister. Aktivisternas berättelser analyseras i uppsatsen med hjälp av feministiska teorier om motstånd, kroppslighet och känslor samt i relation till tidigare forskning om sociala rörelser i allmänhet, feministiska rörelser i synnerhet samt om den feminism som praktiseras inom den utomparlamentariska vänstern. Denna analys visar att det ligger en stor motståndspotential i att ”dyka upp”, i synnerhet när många människor dyker upp tillsammans och återkommande. Det polisvåld som aktivisterna utsätts för när de dyker upp kan förstås som ett tecken på att det aktivisterna gör uppfattas som ett hot mot den rådande ordningen och därmed också som ett tecken på förändringspotentialen i detta motstånd. Att aktivisterna agerar och upplever svåra saker tillsammans skapar känslomässiga band mellan dem, vilka knyter dem samman till en motståndskraftig rörelse. Denna rörelse förstås i uppsatsen som en kollektiv kropp uppbyggd av enskilda kroppar och deras inbördes relationer. För att denna kropp ska må bra behöver dessa inbördes relationer tas omhand, och därför lyfts omsorg fram som en praktik som möjliggör rörelsens fortlevnad. Aktivisternas berättelser tyder på att det råder en arbetsdelning i många rörelser, och att denna arbetsdelning innebär att omsorgsarbete inte anses viktigt och inte praktiseras av alla aktivister. Uppsatsen avslutas därför med en påminnelse om att det krävs ett pågående arbete med att realisera de jämlikhetsideal som aktivisterna strävar efter på lång sikt även inom den egna gemenskapen.

<p>Social movements have long been valuable components of the struggle for a world with true justice. Along with the changing and modernization of society these movements also change, both in their actions as well as in the goals they want to accomplish. Technology is taking a greater part in many aspects of social life, creating new dimensions but also new social divides. This thesis examines how new social movements make themselves visible and affect the world around them through different kinds of networks. For the purpose of this study, we have chosen to study two social movements; the Zapatistas in Mexico, who have become known worldwide for carrying out the first informational revolution, and MoveOn.org, an American grassroots organization that struggles for increased democracy in the US. This thesis describes an empirical analysis of these two social movements, which are studied against a backdrop of the information age and globalisation. The study aims to highlight the effect these movements’ use of network technology has on their ability to reach their goals as well as how technology can be used to further democracy and justice in a global world.</p> / <p>Sociala rörelser har länge varit betydelsefulla komponenter i kampen för en rättvisare värld. I takt med att samhället förändras och moderniseras förändras också dessa rörelser, både i sina sätt att agera och i de syften de vill uppnå. Tekniken tar en allt större plats i många sociala aspekter och skapar nya sociala dimensioner men även nya sociala klyftor. De nya sociala rörelserna arbetar för ett erkännande av sina identiteter och kulturer. Denna uppsats undersöker hur nya sociala rörelser gör sig synliga och påverkar sin omvärld genom olika former av nätverk. För studiens syfte har vi valt att studera två sociala rörelser; zapatisterna i Mexico, som har gjort sig kända över världen för den första informationsrevolutionen, och MoveOn.org, en amerikansk gräsrotsrörelse som kämpar för ett mer demokratiskt USA. I uppsatsen redovisas en empirisk undersökning av dessa två sociala rörelser; vilka studeras mot bakgrund av informationsåldern och globaliseringen. Uppsatsen vill visa på vad dessa rörelsers användning av nätverksteknik har för betydelse för deras möjligheter att nå sina mål och hur teknik kan användas för att främja demokrati och rättvisa i en global värld. </p>

<p><strong>Syfte:</strong> Att studera hur alternativa sociala rörelseorganisationer - med Internet som huvudmedium - profilerar sig och bedriver opinionsbildning.</p><p><strong>Metod:</strong> Metoderna som använts för insamling av empiriskt material är informationsinsamling från webbplatser, dokument, filmer, transkribering av speaker-röster samt innehållsanalyser av tidningsartiklar, blogginlägg och dess kommentarer.</p><p><strong>Slutsatser:</strong> Det tycks existera ett band mellan den digitala medborgar-journalistiken och mainstream-media, där respektive områdes agendor påverkar varandra. Alla tre rörelser beskrivs i media som ett ”isolerat” fenomen. Anhängarna beskrivs ibland som en varierad skara från olika samhällsskikt, ibland ges de specifika smeknamn. Zeitgeist är den mest alternativa rörelsen, därefter Infowars och nära mainstream-sfären ligger Piratrörelsen. I samtliga rörelser finns en betydelse av personliga varumärken. Historia är en komponent som också används. Ibland är historien en länk mellan organisationerna.</p><p>De dominanta metoderna för opinionsbildningen är filmer, aktivism, nätverk och samtalet. Slutmålen i opinionsbildningen skiljer sig åt. Det används ”vi-mot-dem-” eller ”David mot Goliath”-perspektiv. Det knyts an till ”globala hot”, problemroten till dessa är dock inte alltid global. Uppmanandet till politiskt handlande gränsar ibland in mot individualisering och livspolitik.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka varför människan väljer att tro på New Age. Många människor har ett behov av att hitta andra värden än de materialistiska samt vetenskapliga. Deprivationsteorin stödjer tanken att vi kan söka efter andra värden i livet. Vi har behov av att ha kontakt med det översinnliga. Vid känsla av maktlöshet kan behovet aktualiseras. Inom denna ideologi finns betoning på känslan och intuitionen som kan legitimera tron. Vidare har man en positiv syn på människan samt en helhetssyn på både människan och världen. Till sin hjälp har det utvecklats metoder och tekniker som kan användas. Toleransen är hög<strong> </strong>för mångfalden och individen kan välja om hon vill vara privatreligiös eller ingå i ett nätverk. För att få kunskap om attraktionskraften inom New Age har jag läst litteratur samt tidningar i ämnet. Detta har jag sedan försökt sammanställa och lyfta upp för att sedan få en bild av vad människan erfar inom New Age.</p>