Studien avser att ta reda på hur tron är utformad hos aktiva medlemmar i en kristen frikyrkoförsamling med särskilt fokus på privatreligiositet. Målet är att få insikt över i vilken grad tron är individualiserad och i vilken grad tron är formad utifrån traditionell kristen tro. Undersökningen har skett genom en empirisk undersökning där fyra kvalitativa intervjuer legat som grund för studien. Frågeställningarna i studien har handlat om hur aktiva medlemmar i en frikyrkoförsamling ser på sin tro och hur den är utformad. Avsikten har varit att se hur väl församlingen svarar för den enskilde individens tro samt hur tron kan sägas vara formad utifrån individuell tolkning med förtecken åt privatreligiositet. Studien pekar på en tydlig dubbelhet där å ena sidan församlingen och dess gemenskap har stor betydelse i människors formande av tro, vilket pekar på vikten av en plausibilitetsstruktur. Samtidigt tenderar tron i många lägen att nå den privatreligiösa gränsen där individuella tolkningar avgör hur tron utformas för den enskilde individen.

My aim for this essay is to investigate if The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints is a religious sect, on the basis of literature and information about the Mormons organisation and their religious standpoints. My conclusion is that Mormon Church is a religious sect. Their organisation has several sect characteristics according to sect definitions; see for example Göran Gustafsson (2000), Mikael Rothstein (1997) and Bryan R. Wilson (1970). Other researchers in religious studies think that the Mormon Church is not a sect but a cult. To a lot of people, researchers in religious studies or not, religious sects are something bad. This is an unbalanced view, because in many cases people should have been alcoholics or a drug addicts if they were not members of a religious sect. There are in all societies religious groups that are dangerous for the people who want to be within this kind of groups. According to my analysis The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints can’t be seen as a dangerous sect even if the church fit the definition for manipulative sects.

<p>The democratic conditions in national states have change radically at the same time as the society has changed. Because of social and economic globalization processes, the states and government has lost power for the benefit of transnational and global institutions. That affects the democracy since the nation state earlier defined the domain of citizenship. At the same time, citizens’ confidence towards political parties and politicians has gone down. These trends have lead to a situation that is spoken about as the crisis of democracy. The globalization has however also created new possibilities for political arenas and way to be politically organized.</p><p>This thesis is about democracy; about being able to influence one’s own situation and the society one live in. It’s also about the protracted struggle between different groups to be able to do this. This field is very wide and the possible ways to examine it are endless, but the part that will be in focus here is the municipality of Norrköping. It will be about how the municipality, trough the Committee of Democracy, which is appointed by the municipal council, works with democracy, but also about how young people in Norrköping feels that they can influence and effect. The study is based on analysis of reports and interviews with representatives from the Committee of Democracy and on interviews with young people who are politically involved in social movements. The study is written from a discourse analysis approach and the theoretical frame of reference revolves around discourse, power, governmentality and theories about the postmodern society.</p>

Fyra stycken lärares beskrivningar om hur de undervisar och definierar nyreligiositet och nya religiösa rörelser har studerats i föreliggande uppsats. Syftet med studien är att undersöka vad verksamma religionskunskapslärare på högstadiet säger att de undervisar om i undervisningen kring nyreligiositet och nyreligiösa rörelser. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts för att få fram data till studien. Teorier om didaktiskt innehåll och undervisning som meningserbjudande har använts vid analysen av resultatet.   Uppsatsen utgår från tre stycken frågeställningar om hur definierar religionskunskapslärare begreppen nyreligiositet och nyreligiösa rörelser, om vad beskriver religionskunskapslärare att de undervisar kring nyreligiositet och nyreligiösa rörelser och hur beskriver lärare att de arbetar kring nyreligiositet och nyreligiösa rörelser i undervisningen?   Resultatet i studien visar att lärarna har problem med att definiera begreppet nyreligiositet, vilket kan vara en orsak till att området får en marginell plats i religionskunskapsundervisningen. Lärarna anser att kursplanen är den viktigaste faktorn i urvalet av undervisningsinnehåll, men skyller på att tiden är för knapp för att hinna med allt. Eleverna är ofta delaktiga i planeringen och urvalet av undervisningsinnehållet i området nyreligiositet och nya religiösa rörelser. / In this essay, the teaching on the subjects new religiousness and new religious movements and the definition of these subjects have been studied amongst four teachers. The aim of the study is to examine how religion teachers in secondary school say they teach the subjects. The data has been collected by semi-structured interviews, which is a qualitative method of data gathering. Theories on didactic content and teaching as provider of meaning have been used during the analysis of the result.   The essay is based on three questions about how the teacher defines the terms new religiousness and new religious movements, what the teachers include in his or her teaching on the subjects, and how the teachers describes his or her teachings on the subjects.   The result of the study shows that the teachers have problems defining the terms new religiousness, which may be one reason why the subject is neglected during the teaching on religion. The teachers think that the curriculum is the most important factor in the selection of content in their teaching, but blames time as the most important factor when they decide to focus on other content. The students are often involved in the planning and when selecting content in the area of new religiousness and new religious movements.

Fatta - vilken kampanj! Den digitala samhällsutvecklingen de senaste decenniet har förändrat kommunikationslandskapet och bidragit till att engagemang för samhällsfrågor antagit nya former. Detta har skapat nya sätt för individer att ta ställning i samhällspolitiska frågor och nya möjligheter för organisationer att mobilisera och engagera. Men engagemanget i sociala medier har ifrågasatts. De senaste årens forskning kring engagemang i sociala medier visar upp en dubbelsidig och tvetydig bild av vilken betydelse engagemanget i sociala medier kan ha för en aktör. Genom att genomföra en processtudie av hur aktören Fatta lyckats skapa stort engagemang i sociala medier och växt från framgångsrik kampanj till inflytelserik organisation, ämnar denna studie bidra till en djupare förståelse för vilken betydelse engagemang i sociala medier har för aktörer som eftersträvar samhällsförändring. Det empiriska materialet utgörs av en processbeskrivning som består av datainsamling från en mängd typer av data, observationer i digitala kanaler och intervjuer med människor som har koppling till Fatta. Studien visar att Fattas förflyttning möjliggjordes av att det fanns en social rörelse som Fatta med hjälp av sociala medier lyckades kroka i, nämligen den feministiska rörelsen. Den möjliggjordes också av den identitet de lyckades skapa kring Fatta samt av den uppmärksamhet de gavs utanför sociala medier som delvis kan härledas till det starka stöd och engagemang som fanns för Fatta sociala medier. Förutom att bekräfta tidigare forskning kring att sociala medier förenklar och möjliggör mobilisering och ger möjligheter till att snabbt agera, kan sociala medier ge aktörer som verkar för samhällsförändring symbolisk makt. Genom de människor som visade sitt stöd för Fatta beviljade de så väl fysiska resurser som tillträde till maktens korridorer där de kunde påverka beslutsfattare. / <p>Stort tack till FATTA och alla informanter som med stort engagemang gjort detta arbete till ett rent nöje!</p>

The study aims to investigating how the #Metoo-campaign with social media and theinternet mobilized and committed people to question existing social structures. Based onthe campaign's own Facebook page, I've investigated what gave this kind of campaign afoothold and impact.In recent decades the Internet and social media has grown in an explosive pace and createda new arena for social interaction. The technological development has created newopportunities for global campaigns and mobilization. Today the internet and social mediaare used as a major source of information in society, as information is spread globallydirectly and you reach a larger audience than you could ever have before. In autumn 2017,the #Metoo campaign was discovered to highlight sexual harassment and a powerstructure in which women subordinate to men. The campaign was spread in social mediavia a hashtag and had been used by 4.7 million people it’s first day.Through this study, the #Metoo-campaign is analyzed and discussed based on thecampaign's Facebook page. An insight into what the senders want with the campaign andhow they work is given and discussed with theories of social movements, social media,power and gender.

Social movements have long been valuable components of the struggle for a world with true justice. Along with the changing and modernization of society these movements also change, both in their actions as well as in the goals they want to accomplish. Technology is taking a greater part in many aspects of social life, creating new dimensions but also new social divides. This thesis examines how new social movements make themselves visible and affect the world around them through different kinds of networks. For the purpose of this study, we have chosen to study two social movements; the Zapatistas in Mexico, who have become known worldwide for carrying out the first informational revolution, and MoveOn.org, an American grassroots organization that struggles for increased democracy in the US. This thesis describes an empirical analysis of these two social movements, which are studied against a backdrop of the information age and globalisation. The study aims to highlight the effect these movements’ use of network technology has on their ability to reach their goals as well as how technology can be used to further democracy and justice in a global world. / Sociala rörelser har länge varit betydelsefulla komponenter i kampen för en rättvisare värld. I takt med att samhället förändras och moderniseras förändras också dessa rörelser, både i sina sätt att agera och i de syften de vill uppnå. Tekniken tar en allt större plats i många sociala aspekter och skapar nya sociala dimensioner men även nya sociala klyftor. De nya sociala rörelserna arbetar för ett erkännande av sina identiteter och kulturer. Denna uppsats undersöker hur nya sociala rörelser gör sig synliga och påverkar sin omvärld genom olika former av nätverk. För studiens syfte har vi valt att studera två sociala rörelser; zapatisterna i Mexico, som har gjort sig kända över världen för den första informationsrevolutionen, och MoveOn.org, en amerikansk gräsrotsrörelse som kämpar för ett mer demokratiskt USA. I uppsatsen redovisas en empirisk undersökning av dessa två sociala rörelser; vilka studeras mot bakgrund av informationsåldern och globaliseringen. Uppsatsen vill visa på vad dessa rörelsers användning av nätverksteknik har för betydelse för deras möjligheter att nå sina mål och hur teknik kan användas för att främja demokrati och rättvisa i en global värld.

Hugo Chavez came to power in Venezuela 1999 and has since then worked for a socialistic revolution in the country. He and his political process have attracted a lot of attention internationally and the views have been as divided as the political climate is in Venezuela today. There is a polarized situation with mainly two parts; the people who supports Chavez’ process and the opposition who contains mainly people from the upper middle class and works for a politic to the right. The government as well as the opposition has been accused to drive up the sensitive climate which consequences are a situation where most political discussions ends up in a discussion for or against Chavez. Venezuela is not the only Latin American country where social and political revolutions take place and it’s therefore highly relevant to question whether such a polarized climate is an unavoidable consequence of such processes. How is it possible to work politically in this situation and is it possible to work without necessarily take a stand for or against Chavez, but to create a discourse outside this black and white spectrum? In this study, the focus is social movements and how they experience and analyze the political situation in Venezuela and the possibilities to work politically here. The study is based on interviews with people involved in social movements in Venezuela, from a field study made within the SIDA financed program Minor Field Studies. The informants come from the Chavez movement which is a big popular movement but also from an anarchist group who works free-standing from the government as well as the opposition. On the basis of a discourse analysis approach, focus has been on how they construct and create different pictures of the process and how they through that position themselves and their group and which consequences this get.

Den här masteruppsatsen är en vetenskaplig essä i den praktiska kunskapens teori. Den är ett försök till en fenomenologisk inspirerad studie i högskolelärares kroppslighet i undervisning på lärarutbildning. Mina forskningsfrågor är: På vilka sätt erfar högskoleläraren sin egen kropp och dess rörelser i undervisningssituationer? Vilken roll spelar den egna erfarenheten om sin kroppslighet i förståelsen av sin presentation? I vilken relation står undervisningens innehåll, det som ska undervisas, till högskolelärarens kroppslighet? På vilka sätt skapar högskolelärarens kroppslighet relationer i undervisningen?Undersökningen består av berättelser från min erfarenhet som lärare i dans samt filmade observationer och intervjuer av fyra andra högskolelärare på lärarutbildningen. Studiens metod och teoretiska bakgrund är fenomenologisk och baseras på den franska filosofen Maurice Merleau-Pontys arbete om levd kropp och intersubjektivitet samt dans och rörelse teorier om kropp, rum, tid och kraft av Rudolf Laban.I analysen av det empiriska materialet lyfter jag fram tre dimensioner av kroppslighet, presentation, gestaltning och relation som jag diskuterar i relation till mina valda teorier. Som en fenomenologisk studie beskriver jag först de fyra lärarnas erfarenhet av sin kroppslighet för att sedan reflektera på det som har visat sig. Undersökningens ändamål är inte ett snabbt svar på bästa sättet att undervisa. Istället är mitt intresse att verkligen försöka förstå hur kroppen och dess rörelser kan få en större betydelse inom lärarutbildning. / This master thesis has the form of a scientific essay within the theories of practical knowledge. It is an attempt to a phenomenological survey of higher education teacher´s relationship to their own corporality in teaching in a teacher education program. I investigate following question; In what ways do university teachers experience their own body and its movements in teaching? How does the teacher´s own experience of its corporality influence the understanding of the own presentation? What is the relationship between teacher´s corporality and the content of the teaching? In what way does the teacher´s corporality create relationships within the teaching?My investigation contains of narratives from my experience as a teacher in dance. It will also contain filmed observations and interviews with four other teachers in higher education at the teacher education program at the Södertörn university. The methodological and theoretical background of my study is phenomenological, based on the French philosopher Maurice Merleau-Ponty´ s work on lived body and intersubjectivity and movement and dance theories of Rudolf Laban about body, time, space and effort.Within the analysis of my empirical material I have high lightened three dimension of corporality; presentation, formation (creation) and relation, which I have discussed further in relationship to my theories. As a phenomenological study I have first tried to describe the four teacher´s experience of their own corporality and then reflect on the outcome. It is not my goal to present a quick fix answer to the best way to teach in relationship to the corporality. Instead my interest is to really try to understand how body and it´s movements can be a greater part of the interest and the curriculum of a teacher education program.

Studiens syfte är att se hur sociala rörelser och stater interagerar, samt hur dialogen ser ut inom respektive part. Frågeställningarna som syftar till att fånga det är således; Hur ser relationen mellan sociala rörelser och stater ut, och hur påverkar var sidas val av strategier motpartens handlingsmönster? Samt; Vilka interna strategier inom kampanj respektive stat är mest framträdande? För att undersöka det har två kampanjer valts ut, Fees Must Fall i Sydafrika och Fund Our Future i Storbritannien. Vidare har nyhetsartiklar valts från sammanlagt nio av ländernas mest lästa nyhetstidningar. Fyra teoretiska ingångar fått vägleda analysarbetet; radical flank effect, symbolic damage, protest policing och eventful protest. Dessa är alla analytiska verktyg som hjälper oss förstå de mångfacetterade dimensionerna som existerar parallellt inom sociala rörelser och statens arbete. Den samlade tidigare forskningen har utforskat specifika delar av de nämnda begreppen, men däremot har aspekternas samverkande förmåga inte tidigare studerats. Studiens resultat visar att våldsamma aktioner ofta leds av radikala demonstranter. Dessa leder ofta inte enbart till stor medial uppmärksamhet, utan kan beroende på kontext förändra sociala rörelser och statens interna strategiska struktur. Det innebär även att fredliga aktioner ofta hamnar i skymundan, vilket bidrar till att befästa uppfattningen om att våld krävs för att sociala rörelsers syfte ska synas. Även stater kan uppleva sig nödgade att använda våldsamma strategier i mötet med demonstranter. Vidare visar resultaten på att det finns en interaktiv dynamik mellan kampanjer och stater, som även visar på aktörskap inom respektive part.