Disruptive changes driven by sustainability, new technology and servitization challenge companies’ current products and business models. This increases the interest in radical innovations, and consequently the interest to capture radical ideas. At the same time, globalization increases the importance for digital tools in order to connect and communicate between different geographical locations. An idea management system (IMS) allows large, global companies to conduct idea management in a structured way throughout the entire company. This study aims to investigate and identify factors important for the implementation of an IMS in companies that operates globally. This is done with a case study at a company in the automotive industry who is standing before an industrial transformation. In order to analyze the empirical findings two existing frameworks is combined into an empirical classification framework. The previous literature and the empirical analysis identified three important themes; process, culture and system. The discussion around the three themes allowed for a connection between the empirical findings and the previous literature, leading to conclusions regarding the implementation of an IMS. The study firstly concludes that finding ideas is no problem, it is more important to have the right processes in place for handling ideas. One of the key aspects is individual motivation and that the system is used for learning rather than performing. A risk identified was that goals within large companies may conflict with goals of radical innovation, which highlights the importance of flexible leadership and flexible systems within the company. The IMS should start with basic features and start at selected markets, allowing feedback from the IMS ambassadors to assist in the future development of the system. Categorizing ideas and using monthly campaigns for specific problem areas can facilitate the handling of a large number of ideas, preventing the IMS from becoming a “black hole” where ideas are submitted and then disappear. / Hållbarhet, ny teknologi och tjänstefiering är förändringar som utmanar dagens företags produktutbud och affärsmodeller. Intresset för radikala innovationer har i och med det ökat och som en konsekvens av det, även bidragit med ett ökat intresse av att fånga radikala idéer inom organisationen. Samtidigt har globaliseringen ökat betydelsen av digitala verktyg för anknytning och kommunikation mellan olika geografiska platser. Ett idéhanteringssystem (förkortning IMS) möjliggör strukturerad idéhantering genom hela företaget, för stora globala företag. Målet med studien var att undersöka och identifiera faktorer som anses viktiga för implementering av ett idéhanteringssystem i stora globala företag. Detta har gjorts genom en fallstudie på ett företag inom fordonsindustrin, som står inför en stor industriell förändring. För att analysera den insamlade empiriska datan har två existerande ramverk kombinerats till ett ramverk för empirisk klassificering. Tidigare litteratur och den empiriska analysen identifierade tre viktiga teman: process, kultur och system. Diskussionen kring dessa tre teman möjliggjorde för kopplingar mellan de empiriska fynden och tidigare litteratur, vilket gav slutsatser angående implementeringen av ett idéhanteringssystem. En av studiens första slutsatser var att mängden idéer inom en organisation inte är ett problem. Det är viktigare att ha processer på plats för att hantera idéerna. En av nyckelaspekterna var att individuell motivation och att systemet bör användas för lärande snarare än prestation. En risk med målsättning identifierades, det visade att mål hos stora företag kan strida mot mål för radikala innovationer, vilket lyfter vikten av ett flexibelt ledarskap och flexibla system inom företaget. I startfasen bör idéhanteringssystemet satsa på grundläggande funktioner och testas hos utvalda marknader, vilket möjliggör utveckling av systemet genom återkoppling från systemets ambassadörer. Månatliga kampanjer och kategorisering av idéer underlättar hanteringen av stora mängder idéer, vilket motverkar att idéhanteringssystemet blir ett ”svart hål” där idéer skickas in och försvinner.

The increased customer demand for innovative and sustainable solutions implies that companies need to seek knowledge, and insights, beyond their traditional business models. This by opening up barriers and collaborating with other stakeholders. Using this approach is referred to in the literature as practicing open innovation. There is however a lack of research on open innovation concerning radical innovation and collaboration. The purpose of this report is to fill this research gap by investigating how a large incumbent company can set up radical collaboration in an open innovation space. The gap will be filled by conducting a qualitative and explorative cross-case analysis with the hosting company of this study, IKEA, and the research questions presented in this report aims to assist IKEA in the set of radical collaboration. The research question and related results were divided into four parts; Strategy implications, partner selection criteria, challenges and success factors. Regarding the first sub-research question, the strategy of the OIS should be aligned to the long-term goals of the parent firm but the short-term targets should not be controlled. This in order to give the OIS mandate to come up with unexpected and radical solutions. Moreover, in the partner selection process, important criteria to consider for radical collaboration are shared values, culture, and commitment to the project. Concerning challenges with radical collaboration, these are: Clear expectations, Contracts, Identifying focus areas, Implementation of the innovations, Innovation strategy renewal, Introduction of a new concept, NDA’s, Outsourcing and Organizational behavior. Lastly, the findings show that autonomy, self-control, communication, and structure are important success factors. The related recommendation of this thesis is that large established companies, looking to pursue radical collaboration in an open innovation format, should consider these insights to be successful. It should however be made clear that radical innovation practices tend to be more complex and time-consuming. Thus, KPIs for success may need to be revisited in firms traditionally seeking incremental innovations with in-house innovation practices. / Med en ökande efterfrågan från kunder på innovativa och hållbara lösningar behöver företag söka kunskap och resurser utanför sina traditionella affärsmodeller. Detta genom att öppna upp sina interna processer och samarbeta med andra. Att använda detta tillvägagångssätt hänvisas till i litteraturen som att utöva “öppen innovation”. Det saknas dock forskning i ämnet som rör radikal innovation och samarbete. Syftet med denna rapport är att fylla detta forskningsgap genom att undersöka hur ett stort etablerat företag kan starta upp radikala samarbeten i ett öppet innovationslandskap. Gapet kommer att fyllas genom att utföra en kvalitativ och explorativ flerfallsstudie med ett värdföretag, IKEA, och forskningsfrågorna som presenteras i denna rapport har som mål att skapa ett ramverk för att hjälpa IKEA introducera radikala samarbeten. Forskningsfrågan och relaterade resultat delades in i fyra delar; Strategi implikationer, partnervalskriterier, utmaningar och framgångsfaktorer. När det gäller den första forskarfrågan bör innovationsstrategin anpassas till moderföretagets långsiktiga mål, men de kortsiktiga målen bör inte kontrolleras. Detta för att ge initiativet mandatet att komma med oväntade och radikala lösningar. Dessutom är viktiga kriterier att ta hänsyn till, för radikala samarbeten i urvalsprocessen av partners, att de samarbetande parterna delar värderingar, kultur och engagemang för projektet. Vad gäller utmaningar för radikalt samarbete är dessa de mest kritiska: Tydliga förväntningar, Kontrakt, Identifiera fokusområden, Implementering av innovationer, Förnyelse av Innovationsstrategi, Introduktion av ett nytt koncept, Sekretessavtal, Outsourcing och Organisatoriskt beteende. Slutligen visar resultaten att autonomi, självkontroll, kommunikation och struktur är viktiga framgångsfaktorer. Den avslutande uppmaningen är att stora etablerade företag, som vill sträva efter radikalt samarbete i ett öppet innovationslandskap, bör ha dessa insikter i beaktning för att initiativet ska bli framgångsrikt. Det bör dock klargöras att radikala innovationsmetoder tenderar att vara mer komplexa och tidskrävande. Därför kan KPI:er för framgång behöva ses över hos företag som traditionellt söker inkrementell innovation med interna innovationsmetoder.

Stålindustrin är en stor börda för miljön, i Sverige står den för 10% av allt koldioxidutsläpp. HYBRIT, som är ett samarbete mellan tre stora svenska företag, har som mål att helt eliminera koldioxidutsläppen av svensk stålindustri innan 2045. Syftet med den här rapporten är att undersöka hur ett samarbete mellan olika företag påverkar deras produktutveckling och vad som motiverar dem till att samarbeta. Forskningsfrågorna, som utgick från syftet, byggdes upp genom en litteraturstudie på ämnesområdet för att få en grundläggande inblick i de teorier som finns idag. Det kompletterades med en teoretisk referensram för att få djupare förståelse i ämnet. För att erhålla empiri hölls semistrukturerade intervjuer med relevanta representanter från de företag som ingick i det valda case som projektet utgick från. För att få en inblick i hur ett samarbete ser ut och kunna besvara syftet höll sig studien till HYBRITsamarbetet och alla resultat är därför baserade på det. Intervjuerna tog upp hur de olika företagens produktutveckling sett ut tidigare, om/hur samarbetet har påverkat produktutvecklingen och vad som motiverade företagen att ingå i samarbetet. Intervjuerna transkriberades och olika teman hittades som återkom under intervjuerna. Resultatet från intervjuerna analyserades tillsammans med litteraturen för att sedan kunna dra slutsatser från det. Studien visar att samarbetet påverkar produktutvecklingen på företagen på olika men liknande sätt beroende på hur det såg ut tidigare på företagen. När det gäller varför det blev ett samarbete var svaret att alla hade något att vinna på det utan att behöva riskera för mycket och att en så stor omställning av värdekedjan som HYBRIT utför inte hade kunnat ske utan ett samarbete där risker och resurser delas. / The steel industry takes a big toll on the environment. In Sweden, it contributes to 10% of all carbon dioxide emissions. HYBRIT is a collaboration between three big Swedish companies whose goal is to make the Swedish steel industry free from carbon emissions by 2045. The purpose of this report is to investigate how a collaboration between companies can affect their product development and what motivates them to collaborate. The research questions linked to the purpose where constructed through a research in the areas around collaboration. To gain empirical data, semi structured interviews were held with relevant respondents from the companies engaged in the collaboration chosen as case for the study. To get an insight in how a collaboration might look and to be able to answer to the purpose and research questions, the study is looking into the collaboration of HYBRIT. All the results for this paper are based on that. The interviews covered what the different company’s product development looked like before, if and how the collaboration have affected that process and what motivated the company to engage in a collaboration. Interviews were transcribed and different, reoccurring themes were found. The result of the interviews was analyzed together with literature to draw conclusions from it. The study shows that collaboration affects product development in different but similar ways in different companies depending on the previous process at the company. When it comes to why the collaboration happened, the answer was that everyone had something to gain from it without having to risk too much. Also, that a change of this size in the supply chain that HYBRIT conducts would not have been possible without a collaboration where risks and expenses could be shared.

Mature industries have played and still play a crucial role in national and world economies. To survive and retain competitiveness, they need to innovate, as innovation is the driver of economics growth and industrial transformation. However, existing research does not provide sufficient explanation of how innovation in mature industries can be enabled based on resources and internal development logic of those industries, i.e. endogenously. Some previous studies focused on incremental innovation patterns, which led to an underestimation of innovation potential of mature industries. Other studies acknowledged a high innovation potential of mature industries, but failed to explain how, through what mechanisms, industry-endogenous logic can bring about major innovations. Therefore, the purpose of this thesis is to systematically address, explain and conceptualize endogenous industry- innovation and its driving mechanisms in mature industries. To achieve this purpose, three main issues are addressed. First, the thesis investigates and conceptualizes the notion of industry endogenous innovation mechanisms based on the path dependency theory. Second, the thesis addresses strategic choices and actions by established companies that are rooted in the industry endogenous mechanisms and result in highly innovative outcomes. Third, the thesis systematically analyses different aspects of radicalness of innovations resulting from industry endogenous mechanisms. The thesis represents a qualitative, embedded case study with two main industry cases, i.e. the global lighting industry and the Swedish pulp and paper industry. The lighting industry and its sub-cases in the form of specific lighting technologies have been studied via the analysis of patents of leading lighting manufacturers, archival and secondary data sources as well as interviews with different types of actors in the industry. The pulp and paper industry and its sub-cases in the form of innovation initiatives have been studied with the help of interviews with leading manufacturers and research institutes, as well the analysis of annual reports and secondary data sources. The outcomes of the study are presented in the form of the thesis cover paper and five appended papers. The results show that innovations of any magnitude can be endogenously developed in mature industries. At the industry level, endogenous innovation is driven by innovation mechanisms that can be conceptualized as reactive sequences and self-reinforcing mechanisms. At the level of individual companies, the exploitation strategy corresponds to the logic of endogenous innovation mechanisms by enabling highly innovative outcomes and building on a wide range of resources available in the industry. The endogenous character of innovation mechanisms imposes certain limitations on the radicalness of the outcomes in the form of trade-offs in terms of how many and what particular aspects can be radically new at once. With these results, the thesis contributes to a more balanced overall understanding of innovation potential of mature industries and allows shifting the focus of discussion from whether mature industries can develop radical innovation to when and under what conditions they can succeed in this process. The results of the thesis also suggest several recommendations for managers in established companies with regard to how they can they can take advantage of industry endogenous innovation mechanisms. / Mogna branscher har traditionellt sett spelat och spelar fortfarande en viktig roll för såväl nationella ekonomier som för världsekonomin. För att överleva och behålla sin konkurrenskraft behöver mogna branscher fortsätta vara innovativa, eftersom innovation driver ekonomisk tillväxt. Även för enskilda, etablerade företag i sådana branscher är innovation centralt – de företag som inte lyckas med innovation riskerar att förlora i konkurrensen och bli ersatta av andra. Det finns emellertid än så länge inte någon bra förklaring till hur innovation i mogna branscher kan möjliggöras endogent, d v s baserat på befintliga resurser och branschens interna utvecklingslogik. Tidigare studier har antingen tenderat att underskatta innovationspotentialen i mogna branscher eller misslyckats med att visa hur – d v s genom vilka mekanismer – branschens egen logik kan möjliggöra radikala innovationer. Syftet med denna avhandling är att förklara och konceptualisera endogena innovation och dess drivmekanismer i mogna branscher. För att uppnå detta syfte undersöker avhandlingen endogena innovationsprocesser på såväl bransch- som företagsnivå samt analyserar i vilken utsträckning olika aspekter av radikala innovationer möjliggörs av endogena mekanismer. Avhandlingen är baserad på kvalitativa fallstudier av två branscher. Den första branschen är den globala belysningsindustrin, där olika belysningstekniker har studerats via analyser av patent, sekundära datakällor samt intervjuer med olika typer av aktörer i branschen. Den andra branschen är svensk pappersmassaindustri, där ett antal olika innovationsinitiativ har studerats framförallt med hjälp av intervjuer med ledande företag och forskningsinstitut. Avhandlingen består av en kappa och fem bifogade artiklar. Resultaten visar att alla typer av innovationer, inklusive radikala innovationer, kan utvecklas endogent i mogna branscher. På industrinivån drivs denna utveckling av innovationsmekanismer i form av reaktiva sekvenser och självförstärkande mekanismer. På företagsnivån kan processen drivas av en innovationsstrategi som bygger på exploatering av befintliga resurser. Trots att alla aspekter av radikala innovationer kan utvecklas endogent, medför endogena mekanismer emellertid vissa begränsningar i form av kritiska avvägningar när det gäller hur många och vilka aspekter som kan hållas radikala samtidigt. Med dessa resultat bidrar avhandlingen till en mer balanserad, övergripande förståelse för innovationspotentialen i mogna branscher och medger ett skifte av fokus i vetenskapliga diskussioner från frågan om mogna branscher kan utveckla radikala innovationer till när och under vilka villkor de kan lyckas med denna process. I avhandlingen ges även rekommendationer för ledare i etablerade företag med avseende på hur de kan dra nytta av branschens endogena innovationsmekanismer.

Bakgrund: Företagens interna innovationsfunktioner minskas samtidigt som företagen i större utsträckning väljer att tillämpa öppen innovation, gränsöverskridande samarbeten. Massor av forskning visar på att öppen innovation innebär en rad fördelar och möjligheter, men även utmaningar. Få studier belyser dock sambandet mellan komplexa innovationsutvecklingsprocesser och tillämpandet av gränsöverskridande samarbeten. Påverkar antalet komplexa beståndsdelar i innovationsutvecklingsprocesser i vilken konstellation företag väljer att samarbete med externa parter? Författarna ställer sig frågande till detta. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur komplexiteten i innovationsutvecklingsprocesser påverkar i vilken utsträckning företag väljer att samarbeta med externa parter. Studien ska även undersöka i vilken konstellation företag väljer att samarbeta med externa parter baserat på hur komplexa innovationsutvecklingsprocesserna är. Även Incitament för gränsöverskridande samarbete vid utvecklandet av komplexa innovationer kommer att studeras. Genomförande: Kvalitativ data erhölls genom fem samtalsintervjuer med fyra Innovationsledare och en processansvarig för innovationsutveckling avseende komplexa innovationer inom Ikea. Kvantitativ data erhölls genom en enkätundersökning som besvarades av samtliga Innovationsledare samt deras medarbetare (28 respondenter totalt) Resultat: Studien indikerar på att ju mer komplex en innovationsutvecklingsprocess är, desto större är sannolikheten att externa parter får större inblick i fler beståndsdelar avseende utvecklingsprocessen. Graden av komplexitet i utvecklingsprocessen ökar även sannolikheten för att inifrån-ut innovation tillämpas. / Background: The companys internal innovation functions decreases while companies choose to apply open innovation, cross-border cooperation. Lots of research shows that open innovation involves several benefits and opportunities, but also challenges. Few studies, however, illustrates the connection between complex innovation processes and the application of cross-border cooperation. Does the number of complex components in innovation development processes affect in which constellation companies choose to cooperate with external parties? This is something the authors ask themselves. Purpose: The purpose of this study is to investigate how the complexity of innovation development processes affects the extent to which companies choose to cooperate with external parties. The study will also investigate what constellation companies choose to collaborate with external parties based on the complexity of innovation development processes. Incentives for cross-border cooperation in the development of complex innovations will also be studied. Implementation: Qualitative data was obtained through five interviews with four Innovation leaders and a process manager for innovation development, regarding complex innovations within Ikea. Quantitative data was obtained through a survey that was answered by all Innovation Leaders and their employees (28 respondents in total). Results: The study indicates that the more complex an innovation development process is, the greater is the likelihood that external parties will gain more insight into more components of the development process. The degree of complexity in the development process also increases the likelihood that inside-out innovation is applied.

Submitted by ANTONIO CARLOS TEIXEIRA ALVARES (teixeira@actapar.com.br) on 2018-11-21T16:39:59Z No. of bitstreams: 1 Dissertação-Inovação Horizontal com ficha catalográfica.pdf: 1593465 bytes, checksum: 7dfdc07a33c2896d0350b84d11cbe407 (MD5) / Approved for entry into archive by Debora Nunes Ferreira (debora.nunes@fgv.br) on 2018-11-21T17:16:21Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Dissertação-Inovação Horizontal com ficha catalográfica.pdf: 1593465 bytes, checksum: 7dfdc07a33c2896d0350b84d11cbe407 (MD5) / Approved for entry into archive by Isabele Garcia (isabele.garcia@fgv.br) on 2018-11-21T17:55:38Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Dissertação-Inovação Horizontal com ficha catalográfica.pdf: 1593465 bytes, checksum: 7dfdc07a33c2896d0350b84d11cbe407 (MD5) / Made available in DSpace on 2018-11-21T17:55:38Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Dissertação-Inovação Horizontal com ficha catalográfica.pdf: 1593465 bytes, checksum: 7dfdc07a33c2896d0350b84d11cbe407 (MD5) Previous issue date: 2018-11-07 / Esta pesquisa trata da questão dos efeitos provocados pela busca da inovação a partir de todas as pessoas da organização, particularmente da possibilidade da organização se tornar inovadora, assim entendido como capaz de produzir sistematicamente inovações de qualquer natureza e magnitude. Tal questão é relevante pois a inovação a partir de todas as pessoas de uma organização, praticamente não tem sido estudada pelos especialistas em inovação. Apesar de muito abordada pelo movimento de qualidade no tema de melhoria continua via sistemas de sugestões do tipo kaizen. A denominação Inovação Horizontal foi criada pelo autor para designar as inovações que se originam a partir de todos os funcionários da organização, usualmente a partir de programas internos de sugestões. Os sistemas internos de sugestões produzem basicamente inovações incrementais, denominadas pelos especialistas em qualidade como melhorias contínuas. Alguns autores apresentaram no passado a teoria de que novações incrementais competem com as inovações radicais. Em contraposição foi criado o conceito de ambidestria segundo o qual as organizações inovadoras produzem tanto inovações radicais quanto incrementais. A presente pesquisa a foi baseada em estudo de caso único de uma empresa de um setor maduro (metalurgia) que pratica Inovação Horizontal (a partir de todas as pessoas). Foram entrevistados dezoito gestores, todos os quatro diretores executivos, dez gerentes, dois coordenadores gerais e dois pesquisadores aposentados. O resultado indicou que a organização é inovadora sistemática, tendo criado um modelo de gestão da inovação ambidestro que produz sistematicamente inovações incrementais e radicais, tanto de produtos como de processo e gestão. / This research deals with the effects caused by the search for innovation from all the people of the organization, particularly the possibility of the organization becoming innovative, understood as capable of systematically producing innovations of any nature and magnitude. This issue is relevant because innovation from all the people of an organization, practically has not been studied by the experts in innovation. Although much approached by the movement of quality in the theme of continuous improvement via kaizen type suggestion systems. The denomination Horizontal Innovation was created by the author to designate the innovations that originate from all the employees of the organization, usually from internal programs of suggestions. Internal feedback systems basically produce incremental innovations, called by quality experts as continuous improvements. Some authors have in the past presented the theory that incremental innovations compete with radical innovations. In contrast, the concept of ambidexterity was created whereby innovative organizations produce both radical and incremental innovations. The present research was based on a single case study of a company from a mature sector (metallurgy) that practices Horizontal Innovation (from all people). Eighteen managers, all four executive directors, ten managers, two general coordinators and two retired researchers were interviewed. The result indicated that the organization is a systematic innovation, having created an ambidextrous innovation management model that systematically produces incremental and radicals innovations, of product, process and management.

Innovation has proven to be an important way for companies to be competitive and relevant in a dynamic market. The construction industry has tended to focus on incremental innovations and is not as familiar with methods for developing radical innovations. Scenario-based portfolio management is a way of structuring radical innovation projects according to possible future scenarios. Within these portfolios, it is necessary to assign the different areas a priority order where the most prioritized areas require a sufficiently high inflow of ideas. The purpose of this study was therefore to investigate how the innovation hub of a large Swedish company in the construction industry can steer the idea generation of radical innovations towards specific areas of development. By conducting internal and external semi-structured interviews, difficulties and opportunities in the company's idea generation could be identified. The results showed that the case company is missing specific methods to increase the number of generated ideas and that there is a lack of communication of the priority domains that exist in the innovation portfolio. It was also shown that there are some organizational difficulties for innovation in the construction industry. An analysis based on the results and a detailed literature study resulted in a number of recommendations. These recommendations demonstrate how open innovation as well as communication and changes in organizational structure should be implemented to achieve an increased number of ideas for the priority areas in a company's innovation portfolio. The recommendations from this study apply to large companies in the construction industry that work actively with innovation. / Innovation har visat sig vara ett viktigt sätt för företag att vara konkurrenskraftiga och relevanta på en dynamisk marknad. Byggindustrin har haft en tendens att fokusera på inkrementella innovationer och saknar i många fall utarbetade metoder för utveckling av radikala innovationer. Scenariobaserad portföljhantering är ett sätt att strukturera radikala innovationsprojekt efter möjliga framtidsscenarion. Inom dessa portföljer är det nödvändigt att tilldela de olika områdena en prioriteringsordning där de mest prioriterade områdena kräver ett tillräckligt högt inflöde av idéer. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur innovationshubben på stort svenskt företag inom byggbranschen kan styra idégenerering av radikala innovationer mot ett specifikt utvecklingsområde. Genom att utföra interna samt externa semistrukturerade intervjuer kunde svårigheter och möjligheter i företagets idégenerering identifieras. Resultatet visade att det saknas specifika metoder för att öka mängden idéer som genereras, samt att det finns en brist på kommunikation av de prioriterade domäner som existerar i företagets innovationsportfölj. Det påvisades även att det finns vissa organisatoriska svårigheter för innovation kopplade till byggbranschen. En analys baserad på resultatet samt en utförlig litteraturstudie resulterade i ett antal rekommendationer. Dessa rekommendationer påvisar hur öppen innovation samt kommunikation och förändringar i organisationsstruktur bör implementeras för att uppnå en ökad mängd idéer till de prioriterade områdena i ett företags innovationsportfölj. Rekommendationerna från denna studie är applicerbara på stora företag inom byggbranschen som arbetar aktivt med innovation.

本論文は破壊的イノベーションの微視的・巨視的構造に関する研究だ。クリステンセンによって提唱された破壊的イノベーション理論の基礎を明らかにし、破壊的イノベーション現象の原因と結果を明確に区別する。破壊的イノベーション理論が先行研究で直面した批判に取り組み、イノベーションのジレンマの原因メカニズムに関する問題を浮上する。 / This thesis is a comprehensive study about disruptive innovation, its patterns, and the mechanisms that cause it. This research tests Christensen's disruption theory, the main theory proposed today as an explanation of this phenomenon. In order to do so, this research identifies the strengths and weaknesses of Christensen's theory, and builds upon it to propose an improved theory of disruption that takes into account the differences between the micro and macro perspectives of disruption. / 博士(技術・革新的経営) / Doctor of Philosophy in Technology and Innovative Management / 同志社大学 / Doshisha University