Titel: Leder förbättrad miljöaspekt i ESG-betyget till lägre kostnad för räntebärande skulder? En studie om miljöarbetets påverkan på kostnaden för räntebärande skulder Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Robin Olofsson och Sonia-Maria Ask Handledare: Jan Svanberg Datum: 2021 - Juni Syfte: ESG-betygets påverkan på räntebärande skulder har studerats omfattande med varierat resultat. Betygets komplexitet har lett till nyanserade diskussioner gällande betygets användbarhet och hur relevanta de olika dimensionerna i betyget är. Uppsatsen vill därför undersöka relationen mellan miljödimensionen i ESG-betyget och kostnaden för räntebärande skulder för att se om miljöarbete medför finansiella fördelar. Metod: Studien som utförts är rotad i den positivistiska forskningsfilosofin och har en kvantitativ, deduktiv utgångspunkt. Studien är longitudinell och data har samlats in från 1273 olika företag mellan åren 2012 - 2019. Datan för skuldkostnaden är förskjuten med ett år framåt. Datan har samlats in från Refinitiv Eikon och har sedan bearbetats och analyserats i IBM SPSS. Resultat & slutsats: Resultatet av studien fann bevis på en negativ korrelation mellan miljökontroverser och skuldkostnad. Studien fann även en positiv korrelation mellan CSR-rapportering och skuldkostnad. Två hypoteser fick förkastas. Inget bevis för en korrelation mellan miljödimensionen och skuldkostnad uppdagades och att det negativa sambandet mellan miljökontroverser och skuldkostnad skulle vara starkare i intressentorienterade länder finns det inga bevis för. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till en nyanserad bild av fördelarna med företags miljöarbete. Studiens resultat bidrar till att fylla forskningsgapet om hur sambandet mellan företags kostnad för räntebärande skulder och arbete med miljö ser ut. Det största bidraget är kunskapen om att det främst är miljökontroverser och inte miljödimensionen som har samband med hög kostnad för räntebärande skulder. Förslag till fortsatt forskning: För att undvika att komponenter i miljö-dimensionen pekar åt olika håll och ger ett svårtolkat resultat föreslås det att dela upp E:et i ESG-betyget i dess komponenter och undersöka hur respektive komponent påverkar skuldkostnaden för företag. Nyckelord: CSR, ESG, legitimitetsteorin, intressentteorin, miljödimension, miljökontroverser, CSR-rapportering, skuldkostnad.

Autonomous Sensory Meridian Response (ASMR) is a rapidly emerging but understudied sensory concept which according to earlier studies can help relieve symptoms of for exampledepression, anxiety, pain and stress while creating feelings of relaxation. The experience begins with a triggering audio or audio-visual stimulus which causes a physical reaction described as a tingling sensation beginning at the back of the head and further towards the periphery of the body. A previous study suggested that ASMR and neuroticism are related. Anxiety is a subfacet of neuroticism, which is why this study explored the relationship between State- and Trait-anxiety (S- and T-Anxiety) and ASMR to investigate if and in what way they are related. The research questions were “Is the level of State and Trait Anxiety associated with the level of ASMR experience?” and “Are there certain ASMR stimuli that are stronger related to State and Trait Anxiety than other ASMR stimuli?”. A total of 35 participants completed the questionnaires, of which the majority were between the ages 25-34, female, employed, coliving and answered that their highest level of education were studies at college/university. The results from the current self-report correlational study showed that ASMR and T-Anxiety are significantly negatively correlated, however, it failed to show any significant correlation between S-Anxiety and ASMR. Results also showed that one ASMR stimulus, finger flutters, significantly correlated negatively with T-Anxiety. The rest of the individual stimuli failed to show significant correlations with either S- or T-Anxiety. This suggests that anxiety may not be the driving sub-facet when searching for explanations for what makes ASMR and neuroticism associated. It also raises the question whether or not ASMR could be suitable as a therapeutic method for managing high T-Anxiety. Finally, it seems that individual ASMRstimulus vary in their connection to anxiety. However, it is only possible to draw conclusions on this sample, not the population, due to the small sample size. Further studies are needed to at least verify these results. / Autonomous Sensory Meridian Response (ASMR) är ett snabbt växande men understuderatsensoriskt koncept som enligt tidigare studier kan underlätta symptom av exempelvis depression, ångest, smärta och stress samtidigt som det skapar en avslappnande känsla. Upplevelsen börjar med ett triggande audio eller audiovisuellt stimuli som orsakar en fysisk reaktion beskrivet som en pirrig känsla med början vid bakhuvudet och vidare mot kroppens periferi. En studie om ämnet föreslog att ASMR och neuroticism är relaterade. Ångest är en del av neuroticism, varför den här studien undersöker relationen mellan ASMR och State- och Trait-Anxiety (S- och T-Anxiety) för att undersöka hur och på vilket sätt de är relaterade. Forskningsfrågorna var ”Är nivån av State och Trait Anxiety associerad med nivån av ASMRupplevelse?” och ”Finns det specifika ASMR stimuli som är starkare relaterade till State och Trait Anxiety än andra ASMR stimuli?”. Totalt slutförde 35 deltagare enkäterna, av vilka majoriteten var mellan åldrarna 25–34, kvinnor, anställda, sammanlevande och rapporterade att studier på universitet/högskola var deras högsta nivå av utbildning. Resultaten från den här självrapporterings-korrelationsstudien visade att ASMR och T-Anxiety är signifikant negativt korrelerade, men det kunde inte visas att S-Anxiety och ASMR är signifikant korrelerade. De visade också att ett ASMR stimuli, finger flutters, är signifikant negativt korrelerad med TAnxiety. Resterande individuella ASMR stimuli hade ingen signifikant korrelation med vare sig S- eller T-Anxiety. Det här tyder på att ångest kanske inte är den drivande underkategorin i jakt på förklaring till vad som gör ASMR och neuroticism associerade. Det väcker också frågan om ASMR verkligen hade varit en lämplig terapeutisk metod för hantering av hög T-Anxiety. Till sist verkar det som att individuella ASMR stimuli varierar i sin relation till ångest. Viktigt att tillägga är dock att det bara är möjligt att dra slutsatser om urvalet, inte populationen, på grund av storleken på urvalet. Ytterligare studier behövs för att åtminstone verifiera dessa resultat.

Byggbranschen är en av de mest skadedrabbade branscherna idag i Sverige. I byggbranschenär det tre gånger så stor risk att utsättas för en allvarlig olycka jämfört med andraarbetsbranscher. Dödsfall på en byggarbetsplats är alltför vanligt idag och något som behövsändras. För att få en förändring behöver rapportering av olyckor, tillbud och riskobservationeröka. Detta skulle resultera i en säkrare och mindre olycksdrabbad arbetsplats.I examensarbetet har en undersökning av rapportering av olyckor, tillbud ochriskobservationer genomförts. Arbetet är gjort tillsammans med företaget Byggmäster ABsom är ett bygg- och projektutvecklingsföretag och verkar i Västerås. Syftet medundersökningen är att se över Byggmästers rapportering av tillbud, olyckor ochriskobservationer. Målet med studien är att hitta problemen i det nuvarande arbetssättetgällande rapporteringen hos företaget och ta fram förslag på hur rapporteringen kanförbättras. För att samla in data kring ämnet har en litteraturstudie gjorts, intervjuer utförtsoch statistik från företagets rapporteringssystem hämtats.Statistiken från Byggmäster visade att det rapporteras in för få tillbud jämfört med olyckor.En orsak som resultatet från intervjustudien visar är att majoriteten av de intervjuadepersonerna inte kan definiera olyckor, tillbud och riskobservationer. Även att det blir en vanamed att arbeta på en riskfylld arbetsplats framkommer i intervjuerna. Ett annat problem sompåverkar rapporteringen är inställningen hos de anställda. Flera ur personalen hosByggmäster anser att det är tidskrävande och påverkar deras arbete.Arbetets främsta slutsatser är att företaget behöver lära de anställda definitionerna av olyckor,tillbud och riskobservationer för att få en bättre fördelning på rapporterna. Det behöver ävenavsättas tid till att rapportera så att personalens arbetstid och lön inte påverkas. / The construction industry is one of today's most accident affected industries today in Sweden.There is a three times greater risk of being exposed to a serious accident in the constructionindustry compared to other industries. Deaths at a construction site are all too common todayand something needs to change. To succeed, there needs to be an increase in reporting ofaccidents, incidents, and risk observations. This would result in a more safe and less accidentproneworkplace.In this graduation project, an investigation of reporting of accidents, incidents, and riskobservations has been carried out. The work was done together with the companyByggmäster AB, which is a construction and project development company operating inVästerås. The purpose of the survey was to review Byggmäster's reporting of incidents,accidents, and risk observations. The study aims to find the problems in the current way ofworking regarding reporting at the company and develop suggestions on how reporting canbe improved. To collect data on the subject, a literature study was conducted, interviews weremade, and statistics were collected from the company's reporting system.The statistics from Byggmäster showed that compared to occurred accidents there were toofew incidents reported. One reason for this could be found in the results from the interviewstudy, which is that most of the interviewees cannot define accidents, incidents, and riskobservations. The interviews also showed that you get used to working in a risky workplace.Another problem that affects reporting is the attitude of the employees. Several of thepersonnel at Byggmäster believe that it is time-consuming and affects their work.The main conclusions are that the company needs to educate the employees on the definitionsof accidents, incidents, and risk observations to get a better distribution of the reports.Additionally, time needs to be set aside for reporting so that staff working hours and salariesare not affected.

Det har blivit allt viktigare för företag idag att tillgodogöra alla intressenters intressen. Samtidigt ställs det högre krav från myndigheter för att säkerställa att organisationer är hållbara från ett perspektiv av miljö, sociala sammanhang och bolagsstyrning. Detta har medfört att organisationer också lagt allt större vikt vid rapportering om vad som kommit att kallas Corporate Social Responsibility (CSR). Denna typ av rapportering och redovisning syftar till att öka transparens hos bolag för att tydligare belysa påverkan på omgivningen och dess intressenter. Tidigare studier på området har visat att företag utnyttjat detta tillfället för egen vinning genom att påverka bilden av företaget åt ett önskvärt håll, istället för en objektiv redogörelse av verksamheten. Den här studien avser att kvalitativt undersöka hur kommunikationen hos ett företag i en koldioxidintensiv bransch kan se ut. En tematisk analys har utförts på uttalanden från en av företagets hållbarhetsredovisningar i syfte att öka förståelsen för den narrativa kommunikationen. Dessa uttalanden och kommunikationsval diskuteras sedan utifrån ett intressentperspektiv. Studien fann att bolaget använder sig av retrospektiva resonemang då defensiviteten är låg och prospektiva resonemang vid interna initativ där offensiviteten är hög. Utöver detta återfanns även symboliska uttalanden. Resultaten tyder på att företaget använder olika typer av uttalanden för att hantera legitimitetsfrågor mot sina intressenter.

Intresset för frivillig rapportering har under de senaste åren ökat. Tidigare studier har fått varierande resultat avseende vad som påverkar företags frivilliga rapportering, men managers personliga egenskaper har antagits kunna ha en påverkan. Syftet med studien är att förklara hur personliga egenskaper, som CEO:er respektive CFO:er i svenska börsnoterade företag besitter, påverkar den frivilliga rapporteringen i företagens årsredovisningar. Såväl påverkan på den totala mängden frivillig information som på vilka kategorier av frivillig information som läggs vikt vid studeras. Studien visade att kvinnliga CFO:er bidrar positivt till den totala mängden frivillig rapportering och att CFO:ers personliga egenskaper generellt har en större påverkan än CEO:ers personliga egenskaper på den frivilliga rapporteringen. Managers personliga egenskaper visades påverka den totala mängden frivillig rapportering mer än vilka kategorier som läggs vikt vid. Dock visade resultatet också på att agentteorin och de systemorienterade teorierna bättre förklarar vad som påverkar frivillig rapportering än vad managers personliga egenskaper gör. Studien bidrar till ökad kunskap om vad som påverkar företagens frivilliga rapportering. Genom att utgå från företagens CEO respektive CFO bidrar studien med förståelse för hur personliga egenskaper hos dessa påverkar den frivilliga rapporteringen, både den totala mängden och vilka kategorier av information som läggs vikt vid.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i IASB:s föreställningsram (“Conceptual Framework”, 2018) med tillhörande ambition och synsätt på redovisning. IASB tog 2016 fram en ny standard för redovisning av leasingtillgångar, som trädde i kraft räkenskapsåret 2019. Regeln är en produkt av det nya ramverket som ämnar att göra redovisning och finansiell rapportering balansorienterad. Företagets finansiella ställning ska utläsas genom balansräkningen. Tidigare regelverk har givit företag möjlighet att investera i leasingavtal “off-balance”, alltså utan att kapitalisera avtalen i balansräkningen. Enligt tidigare forskning och debattörer kommer den nya standarden medföra stora förändringar i företags centrala nyckeltal och potentiell vilseledning gentemot dess intressenter.  Studien ämnar därför att söka svar på om företagens reaktion på detta är mindre leasing i förhållande till tidigare och andra finansieringsmetoder, samt om de kvalitativa egenskaperna inom korrekt återgivning (“faithful representation”) är harmoniserade. Det är två effekter av IFRS 16 där tidigare forskning saknas. Studien antar en kvalitativ metod, där insamling av data skett genom en innehållsanalys, där 16 företags årsredovisningar har granskats och analyserats från perioden 2018 till 2020.  Det empiriska materialet ger en tydlig indikation på att förekomsten av leasing har minskat efter införandet av IFRS 16. Författarna analyserar, med hjälp av tidigare forskning och redovisningsteori, fram potentiella förklaringar till varför förändringen ser ut som den gör. Dessutom går det att konstatera att den kvalitativa delen av IFRS 16 som handlar om upplysning i finansiella rapporter, inte efterlevs i full utsträckning. Summan av införandet är minskad grad av leasing, men inte fullt harmoniserade finansiella rapporter vad gäller den kvalitativa ambitionen.

Denna uppsats syftar att undersöka om implementeringen av ÅRL 6 kap 10–14 §§ införräkenskapsåret 2017 har bidragit till en mer högkvalitativ hållbarhetsrapportering i Sverige. Ettslumpmässigt urval av 43 företag på den svenska marknaden tas fram. Företagen omfattas avlagens kriterier år 2016 och år 2017 samt upprättar frivilliga hållbarhetsrapporter år 2016. Viaen innehållsanalys bedöms och jämförs de två åren med hjälp av ett poänggivande index, vilketär utformat efter lagens kriterier och mäter rapporternas kvalitet. Resultatet visar engenomsnittlig ökning i poängen år 2017 vilket indikerar att implementeringen av lagen harbidragit till en ökning av kvaliteten på hållbarhetsrapporteringen. Studiens resultat är generelltöverensstämmande med tidigare forskning.

Bakgrund Barn som far illa är ett globalt folkhälsoproblem där mörkertalet är stort. All form av våld leder till livslånga konsekvenser för barn som utsätts, och de berättar sällan självmant om levnadsförhållanden när dessa är annat än goda. Vilket gör att sjuksköterskors professionella ansvar är betydelsefullt i mötet med utsatta barn. En av sjuksköterskans kärnkompetenser är personcentrerad vård där ett helhetsperspektiv kring barnet bör beaktas, då ett ansvar att identifiera och en skyldighet att anmäla vid misstanke om att barn far illa föreligger. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av faktorer som inverkar på beslutet att orosanmäla vid misstanke eller vetskap av att ett barn far illa. Metod Föreliggande litteraturöversikt har genomförts med 17 inkluderade studier av både kvalitativ och kvantitativ studiedesign. Datainsamlingen genomfördes i databaserna Public MEDLINE och Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature. Studierna kvalitetsgranskades därefter utifrån Sophiahemmet Högskola bedömningsunderlag, på vilken en integrerad analys användes för bearbetning av resultatet. Resultat Litteraturöversiktens resultat beskrevs utifrån tre huvudkategorier: sjuksköterskans kunskap och perception av barn som far illa, sjuksköterskans erfarenhet av anmälningsprocessen samt sjuksköterskans arbetsmiljö. Med tillhörande subkategorier beskrev dessa sjuksköterskans upplevelser av faktorer som inverkade på beslutet huruvida sjuksköterskan genomförde en orosanmälan eller ej. Slutsats Sjuksköterskors erfarenhet, personliga inställning till området samt rådande lagstiftning i respektive land var faktorer som inverkade vid processen kring orosanmälningar. Resultatet visade behov av stöd och hjälp i processen som rör handhavandet kring barn som far illa. Vidden av detta globala folkhälsoproblem bör uppmärksammas då en utebliven orosanmälan bidrog till ytterligare lidande för det redan utsatta barnet. Flertalet sjuksköterskor saknade kunskap i det medföljande juridiska ansvar en orosanmälan kräver, vilket uppmärksammade behovet av adekvat utbildning och uppdaterad klinisk färdighetsträning. / Background Child maltreatment is a global public health problem where the hidden statistics are extensive. All forms of violence lead to lifelong consequences for children who are exposed, and they rarely disclose their living conditions as these are anything but good. This means that nurses' professional responsibilities are important in meeting with vulnerable children. One of the nurse's core competencies is person-centered care, where a holistic perspective on the child should be considered, as there is a responsibility to identify and an obligation to report in the event of suspicion that a child is being harmed. Aim The aim was to describe nurses' experiences of factors that influence the decision of mandatory reporting to suspected or confirmed child maltreatment. Method The literature review has been conducted with 17 included studies of both qualitative and quantitative study design. The data collection was conducted in the databases Public MEDLINE and Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature. The studies were then quality-examined based on Sophiahemmet University's assessment data, on which an integrated analysis was used to process the results. Results The results of the literature review are described based on three main categories: the nurse's knowledge and perception of child maltreatment, the nurse's experience of the registration process, and the nurse's working environment. With associated subcategories, these describe the nurse's experience of factors that may influence the decision whether the nurse makes a report on child maltreatment or not. Conclusions Nurses' experience, personal attitude to the field, and prevailing legislation in each country are factors that influence the process of reporting regarding concerns about child maltreatment. The results showed the need for support and help in the process of dealing with child maltreatment. The extent of this global public health problem should be noted, as a failure to report contributes to further suffering for the already vulnerable child. Most nurses lacked knowledge of the legal responsibilities required to report a concern of child maltreatment, which drew attention to the need for adequate education and up-to-date clinical skills training.

Bakgrund: Överrapportering i slutenvården är ett kritiskt moment som utförs dagligen vid skiftbyte där god kommunikation är grundläggande för patientsäkerheten. Traditionellt sker överrapporteringen på sjuksköterskeexpeditionen utan patientens delaktighet. Bedside-rapportering är en relativt ny metod där överrapporteringen sker i samråd med patienten bredvid sängkanten vilket kan främja patientdelaktigheten och en säker vård. Eftersom den relativt nya metoden inte används som standard i slutenvården är det viktigt att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av den. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av bedside-rapportering i slutenvården. Metod: En allmän litteraturöversikt som följer Polit och Becks niostegsmodell. Sökning efter artiklar utfördes på databaserna CINAHL och Pubmed. Data analyserades med Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet framställde tre kategorier och sex tillhörande underkategorier: “Hantering av känslig information”, “Kommunikationsflödet” och “Modifierade tillvägagångssätt”. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde utmaningar att hantera känslig information och att tidsåtgången var en oro. Många föredrog ett modifierat tillvägagångsätt. Slutsats: Sjuksköterskor upplever flera hinder med implementeringen av bedside-rapportering i slutenvården, inklusive ineffektivitet, sekretesshantering och val av tillvägagångssätt. Sjuksköterskorna anser att dessa faktorer behöver bearbetas för att metoden ska kunna tillämpas på ett säkert sätt. Samtidigt beskrivs även upplevelser av att bedside-rapportering främjar patientsäkerhet och delaktighet i omvårdnadsprocessen. / Background: Handover in inpatient health care is a critical procedure performed daily, where effective communication is fundamental to patient safety. Traditionally, handovers occur in the nurse’s station without patient involvement. Bedside-handover is a relatively new approach where handover takes place in consultation with the patient at the bedside, promoting patient engagement and safe care. As this relatively new method is not yet a standard practice in inpatient care, it is important to investigate nurses’ experiences with it. Aim: To describe nurses’ experiences of bedside-handover in inpatient care. Method: A general literature review following Polit and Beck’s nine-step model. Article searches were conducted in the CINAHL and PubMed databases. Data were analyzed using Graneheim and Lundman’s qualitative content analysis. Result: The findings resulted in three categories and nine corresponding subcategories: “Management of sensitive information”, “Communication flow” and “Modified approaches”. The findings indicated that nurses faced challenges related to handling sensitive information and expresses concerns about time constraint. Nurses faced challenges related to sensitive information and expressed concerns about time consumption. Many preferred a modified approach. Many preferred a modified approach. Summary: Nurses experience several obstacles in implementing bedside-handover in inpatient health care, including inefficiency, confidentiality management and choice of approach. Nurses believe these factors require more work to be applied in a safe way. Nonetheless, experiences of bedside-handover promoting patient safety and participation in the nursing process were also described.

Ekonomiska kriser är incitament till ökad användning av earnings management på grund av företagens osäkra omvärld. Sambandet mellan earnings management och ekonomiska kriser varierar mellan att vara positivt eller negativt utan slutsatser om vad tidigare motstridiga resultat egentligen beror på. Institutionella och miljömässiga faktorer har visat sig spela roll i företagens tillämpning av earnings management. Syftet med studien är därför att undersöka om användningen av earnings management i olika marknadsekonomier påverkas under en kris. Studien finner inga samband mellan earnings management, ekonomisk kris och marknadsekonomier. Däremot visar studien ett signifikant samband mellan earnings management och marknadsekonomier. LME-länder uppvisar högre nivåer av earnings management än CME-länder. Studiens slutsats är därför att landspecifika egenskaper påverkar användningen av earnings management och förklaras av institutionell agentteori. Studien finner ett signifikant positivt samband mellan earnings management och företagsstorlek. Studien bidrar till forskningen genom att visa ett icke-existerande samband mellan earnings management och ekonomiska kriser. Studien kommer med en möjlig förklaring till tidigare motstridig forskning på området genom att visa på ett samband mellan marknadsekonomier och earnings management. / Economic crises are incentives for increased use of earnings management, due to companies’ uncertain environment. The relation between earnings management and economic crises varies between being positive and negative, without conclusions about what previous inconsistent results are actually due to. Institutional and environmental factors have shown to play a role in companies’ application of earnings management. The purpose of this study is therefore to examine if the use of earnings management in different market economies is affected during a crisis. This study does not show a relationship between earnings management, economic crisis, and market economies. However, this study shows a significant relationship between earnings management and market economies. LME countries show higher levels of earnings management than CME countries. The conclusion of the study is therefore that country-specific characteristics affect the usage of earnings management and is explained by the institutionalized agency theory. This study finds a significant positive relationship between earnings management and company size. This study contributes to existing literature by showing a non-existent relationship between earnings management and economic crisis. This study provides a possible explanation of previous contradictory research on this field by showing a relationship between market economies and earnings management.