I denna uppsats undersöks hur den amerikanska hip hopen ackulturerats hos artisten El Chojini Spanien med avseende på temat rasism i hans texter. Uppsatsen tar upp ackulturation avamerikansk rap i Europa, Spanien, och i synnerhet hos artisten ifråga. Framställningen syftar till att belysa forskningsläget på området, och därifrån vittna om likheter och skillnader itexter inom hip hop på bägge sidorna om Atlanten. I framställningen finns också en kvantitativ textanalys

Då flera tidigare rapporter slagit fast att diskriminering inom skolan återfinns såväl som i läromedel och i skolan som institution så syftar detta arbete till att analysera om även nyproducerade läromedel för grundskolan och gymnasiet, och i detta fall en kursplan från lärarutbildningen, kan sägas bidra till att upprätthålla diskriminerande strukturer. Detta arbete är framförallt inriktat på begrepp som etnocentrism och etnisk diskriminering och förekomsten av dem. Som metod används en innehållsanalys samt en syftesrelaterad analys med exponerande kritik. Arbetet visar att mycket av den kritik som lyftes mot läromedel som var producerade fram till tidigt 2000-tal även är berättigade när läromedel från 2012 analyseras. Det är framförallt närvaron av eurocentrism, strukturell rasism, och etnisk diskriminering som kan sägas skapa maktojämlikheter i läromedlen. Vid analysen av kursplanen så står det också att finna formuleringar som måste anses vara diskutabla. Vidare diskuteras bristen på nyanserade perspektiv och teoribildning i kursplanen. I slutdiskussionen för detta arbete så menar jag att lärarstudenter måste kunna tillgodogöra sig och exponeras för diverse olika begrepp och teoribildningar som rör frågor som etnicitet, strukturell rasism, mångkulturalism, och socialkonstruktivism för att på så sätt kunna bedriva en icke-diskriminerande undervisning. / This paper discuss the presence of ethnic discrimination in newly produced textbooks made for history education. Earlier research on the subject argues that modern schools and educational institutes need to highlight the issue in order to create a non-discriminating education. There is a need to incorporate theories like "Critical race theory" into the curriculums of existing teacher educations.

I den föreliggande forskningsöversikt och densamma uppsats är syftet att skildra hur ett fenomen kan bemötas på olika sätt. För att uppnå detta syfte presenteras olika metoder med en utgångspunkt i fem vetenskapliga artiklar. I de fem vetenskapliga artiklarna skildras respektive fem olikartade studier inom vilka vardera studien presenterar olika metoder som på varierande tillvägagångssätt bemöter rasism. Även tillkommande i uppsatsen presenteras och appliceras en teori som påvisar den avgörande betydelsen som utvecklingen av en medvetenhet har, för att lyckas inom problemområdet.Samtliga metoder prövas på ett teoretiskt plan mot den svenska skolan och ämnet samhällskunskap. Där del-syftet i forskningsöversikten visar resultatet att en integrering av det vetenskapliga metoderna till skolans sfär är möjlig. I detta illustreras att det finns flertal valbara pedagogiska verktyg som går att nyttja för att bemöta rasism i skolan.

Skolan har ett uttalat anti-rasistiskt uppdrag som innebär att både arbeta aktivt förebyggande för demokratiska värderingar och att motverka alla former av kränkningar. Detta gäller för alla som verkar inom skolan, men samhällskunskapslärare har ett särskilt ansvar i och med ämnets historiska uppkomst och ämnesinnehåll. Frågan som ställs i denna litteraturstudie är hur (samhällskunskaps)lärare kan tänka kring och ta sig an uppdraget om den demokratiska, kränkningsfria skolan med fokus på rasism och främlingsfientlighet. Resultatet visar att svensk forskning på området om anti-rasistiskt arbete i skolan är begränsad i sin omfattning. Forskaren Emma Arneback har i samarbete med andra forskare tagit sig an detta forskningsfält i Sverige. De mest centrala resultaten för lärares anti-rasistiska arbete som framkommer i litteraturstudien är a) vikten av en strukturell förståelse av rasism och b) att förhållningssätt och handlingsstrategier måste anpassas och övervägas av läraren kontextuellt utifrån varje situation. Kunskap, (själv)reflektion och kontextuella bedömningar skapar bästa förutsättningar för att både bemöta exempelvis öppet rasistiska uttal i skolan och att undvika exempelvis framställningar som riskerar reproducera den strukturella rasismen.

Uppsatsen är en text- och bildanalys där vi analyserar Barna Hedenhös upptäcker Amerika (1950) ur ett postkolonialt perspektiv. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den amerikanska ursprungsbefolkningen porträtteras i Barna Hedenhös upptäcker Amerika (1950) samt vilka didaktiska möjligheter och utmaningar som boken erbjuder i undervisningssammanhang. Ett vidare syfte är att diskutera om det är möjligt att använda sig av Barna Hedenhös upptäcker Amerika (1950) i undervisningssammanhang givet den värdegrund som skolan vilar på och ska förmedla. Metoden som används är text- och bildanalys med ett kvalitativt och postkolonialt teoretiskt anslag. Resultatet av analysen visar på att boken i förhållande till det postkoloniala arvet förstärker bilden av den “imaginära indianen” genom västerländska och eurocentriska värderingar. Som exempel upptäcktes rent rasistiska och stereotypa illustrationer och formuleringar i boken. På grund av detta blir således boken intressant för ett normkritiskt arbete i skolan.

This essay examines how asian- looking people in Sweden are being treated and if any patterns exist regarding experiences and events. Different perspectives will be illustrated with the help of a qualitative interview method. The essay’s theoretical framework is critical race theory and its core values, for example normalization and structural racism. Altogether, 18 semi-structured interviews were conducted. The result shows how the informants’ experiences indicate a certain risk to unfair treatment with reference to the essay’s theoretical framework.

During 2020, the human rights movement Black Lives Matter, BLM, gathered new momentum after the eight minute recorded murder of George Floyd by an American police officer caught widespread global attention. By the end of the year the BLM protests had spread internationally, with a purpose to most of all bring the issues of structural racism in their own country to the surface. This sparked a debate in Sweden and earlier research show that the dominant understanding of racism is that of racism as individual, caused by certain deviant individuals. The structural understanding of racism, the one where racism is a global power structure, has been on the outer margins of the Swedish debate since the 90’s, but gathered more spread from 2012 and forward thanks to academics and journalists studying post-colonialism, but the individual understanding of racism is still the dominant one. This study aims to analyze and gain a deeper understanding of how ideas are constructed around the understanding of racism in Sweden in relation to BLM and to analyze main arguments and patterns to see if gaslighting is exercised. With structural racism and gaslighting as theoretical frames together with Norman Faircloughs critical discourse analysis as method, the study finds that the debate was still in those two different understandings; questioning discourse and reproducing discourse. Within the questioning discourse, postcolonial ideas and theories were being made, while the reproducing discourse would admit to structural racism in America, but denied its existence in Sweden. They denied structural racism by accusing BLM and the antiracists of importing American “race ideas”, importing a “made up history” to Sweden which are all patterns aligned with gaslighting. Which one of these discourses that will “win” will have an impact on our view of racism and will thus have political, judicial, structural and social consequences along with changes for systems of knowledge and meaning.

No description available.

Den här studien undersöker en jämställdhetspolitisk text från Sverigedemokraterna för att synliggöra partiets jämställdhetsarbete. Syftet är att språkligt och innehållsligt kartlägga vilka kvinnor som inbegrips i texten samt hur deras trygghet framställs i materialet. Frågeställningarna för studien är: Vilka föreställningar om kvinnor dominerar i texten, och hur uttrycks de språkligt? Vilka kvinnor vänder sig SD till i texten? Hur gestaltas trygghet generellt och hur porträtteras kvinnors trygghet i texten? Materialet som undersöks är Sverigedemokraternas åtgärdsprogram för kvinnors trygghet i vardagen från 2014. Det övergripande teoretiska och metodologiska ramverket för studien är kritisk text- och diskursanalys. Det teoretiska ramverket kompletteras med Theo van Leeuwens legitimieringsteori. Analysen visar att kvinnor i allmänhet framställs som sårbara och i behov av skydd från auktoriteter. Resultatet visar också att det konstrueras dikotomier mellan kvinnor som framställs som normen och andra kvinnor som avviker från denna norm. Trygghet i allmänhet gestaltas som ett resultat av lag och ordning. Det främsta hotet mot kvinnors trygghet framställs vara icke-västerländska män, i synnerhet muslimer. Sammantaget visar resultatet att texten är konstruerad efter SD:s förankring i nationalism och konservatism. Den slutsats som kan dras är att materialet som initialt syftar till ökad jämställdhet för kvinnor snarare bidrar till ett förstärkande av rådande maktstrukturer.

Uppsatsen är en text- och bildanalys där vi analyserar Olles skidfärd (2017) ur ett postkolonialt litteraturperspektiv. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur porträtteringen av samerna och deras miljö i text och bild framställs i jämförelse med den icke-samiska karaktären Olle och hans miljö, i Elsa Beskows Olles skidfärd (2017). Vidare kommer resultatet av den litterära analysen att ligga till grund för en diskussion om bokens didaktiska potential. Den metod som använts är text- och bildanalys med ett kvalitativt och postkolonialt litteraturteoretiskt anslag. Resultatet av analysen visar att boken upprätthåller rasistiska och eurocentriska föreställningar av samer. Som exempel kommer dessa föreställningar till liv genom den kulturella essentialism som är genomgående i nästan hela boken. På grund av detta blir boken intressant att diskutera utifrån dess didaktiska potential.