Denna uppsats undersöker diskursen kring Black Lives Matter-rörelsen och rasism i svensk nyhetsmedia. Uppsatsens syfte är att undersöka hur Black Lives Matter rörelsen i samband med George Floyds död har framställs i nyhetsartiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet under det senaste året. Uppsatsen syftar även till att undersöka hur artiklarna kan skapa ett narrativ om rasism. Undersökningen har använt sig av textanalysen ur Norman Faircloughs kritiska diskursanalys för att analysera vårt material och utforska våra frågeställningar. Faircloughs kritiska diskursanalys har använts som både metod och teori, och tillsammans med Stuart Halls teori om the other har undersökningen analyserat artiklarnas språk. Den tidigare forskning undersökningen lyft fram fastslår att press och media kan reproducera rasistiska narrativ, samt systematiskt tillskriva antirasism negativa egenskaper förknippade med bland annat brott, konflikt och intolerans. Genom att undersöka hur nyhetsmedia framställer Black Lives Matter-rörelsen och de narrativ om rasism som kan skapas så vill vi öppna upp för diskussion kring hur media kan påverka hur vi som konsumerar texterna därefter tolkar och skapar förståelse kring dessa ämnen.

The thesis "American Eugenics and Its Impact on Nazi Germany" is a study about influence of the American eugenics movement on the racial policies of Nazi Germany. The origin of the eugenics movement is in the early 20th century. At that time, the movement also began to cooperate at the international level. After World War II, the German eugenicists were excluded from international co-operation for a while. During this period, German eugenicists began to cooperate with the American movement. German eugenicists and Adolf Hitler with other future leaders of Nazi Germany adored American immigration laws that limited immigration of "defective" ethnic groups to the United States. American eugenics movement became also a model for its research and eugenics sterilization laws in the majority of American states. This study describes the extent of this cooperation. American eugenics movement was also related to euthenics and birth control movement. The study also focused on this connection and explains why the birth control movement was not connected with the eugenics movement in the Weimar Republic, then Nazi Germany, although, the movement cooperated with eugenicists at the international level. The study covers the time from the beginning of the 20th century to the end of the Second World War.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare planerar sin religionsundervisning, hur de tolkar kursplanen, samt att lyfta fram deras tankar och pedagogiska strategier gällande sitt arbete. Metoden vi använde oss av var kvalitativa intervjuer med lärare som fick berätta om sina egna erfarenheter över arbetet med religionsundervisning. Till vårt arbete använde vi oss även av enkäter som fick fyllas i av eleverna i årskurs 9 av respektive lärare. Elevenkäterna hjälpte till att visa hur eleverna uppfattar sin religionsundervisning, och dessa tillsammans med intervjuerna lyfte fram fyra olika teman som arbetet är uppdelat efter. Genom att använda oss både av intervju och enkäter fick vi insamlat material för att kunna analysera och få svar på våra frågeställningar.

Denna uppsats ämnar att studera ungdomars upplevelser av att leva som muslimer i Sverige, bemötandet av människor i förhållande till deras religion samt hur detta påverkar deras känsla av tillhörighet till Sverige. Datamaterialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med åtta unga muslimer som har en icke-europeisk bakgrund. Studien använder de teoretiska begreppen rasifiering och tillhörighet. Resultatet i studien visar på att de unga muslimerna har upplevt en svårighet att utöva sin religion i Sverige, exempelvis när det kommer till att finna tid för bönen, att fasta samt ha tillgång till halalmat. Upplevelse av negativt bemötande i form av främlingsfientlighet, rasism samt diskriminering i relation till deras religion och etnicitet var även förekommande för flera av intervjupersonerna. Samtliga unga muslimer uttryckte att detta haft en påverkan på deras tillhörighetskänsla i Sverige då de till varierande grad upplevde en känsla av exkludering från det svenska samhället. Däremot har flera av intervjupersonerna funnit en samhörighet med andra individer i de egna bostadsområdena som befinner sig i en liknande situation som de själva när det kommer till tro och etnicitet. / This study aims to examine young people’s experiences of living as Muslims in Sweden, treatment from other people in relation to their religion and how it affects their feeling of belonging in Sweden. The data material has been collected through semi-structured interviews with eight young Muslims with a non-European background. The study uses the theoretical concepts of racialization and belonging.The results in the study shows that the young Muslims had experienced a difficulty in practicing their religion in Sweden for example when it comes to finding time for prayer, being able to fast and having access to halal food. The experience of being negatively met in the form of xenophobia, racism and discrimination in relation to their religion and ethnicity was also occurred among several of the interviewees. All the young Muslims expressed that this has influenced their sense of belonging in Sweden as they in varying degrees had felt a feeling of exclusion from the Swedish society. On the other hand, several of the interviewee shad found a community among other individuals in their neighborhoods who were in a similar situation in regard to their beliefs and ethnic background.

Race is a concept that is often avoided in Sweden, and many try to detach present day racism from the antiquated racial biology by not discussing race. To Talk About Race: A Discourse Analysis of the concept of race in present day Swedish daily press aims to investigate how ”race” (in Swedish: ”ras”) is articulated in Swedish daily press within the debate about whether the word “race” should be used or not. The study focuses on looking into which arguments are presented in articles that are in favour of using the word “race” in Sweden as well as which power relations are made visible or invisible through the language that is used within the debate. The empirical material is discursively analysed with guidance from theoretical framework consisting of Ernesto Laclau and Chantal Mouffe’s discourse theory as well as postcolonial theory. The results of the study show that the writers of the articles distinctively disagree with earlier discourses of race as racial biology, and instead articulate a discourse of race as a social construct. The use of the word “race” in Swedish daily press is often argued for with reference to the existence of biological racism in Sweden and how discussing the concept of race and using the word “race” can enable to talk about and counteract those problems. In the articles power relations such as those between white and non-white people can be see, as well as between Swedish people and non-white non-Westerners.

The aim of this thesis is to investigate the correlation between the construction of Swedish whiteness and the scientific field of studies called Gypsyology, which today is known as scientific anti-Gypsyism. This is achieved through three case studies of Swedish academic monographs within the field of Gypsyology written during the 20th century by historian Allan Etzler, social physician John Takman and ethnologist Karl-Olov Arnstberg. The investigation is based on a discourse analysis and examines the discursive fluctuations over time within the Swedish whiteness formation and the discourse of scientific anti-Gypsyism. The results show that the construction of a white Swedish national identity during the 20th century within Swedish scientific research was interconnected with the problematization of the Romani minority in Sweden. The results also indicate that discursive changes over time within Swedish whiteness formation had a reshaping impact on scientific antiziganist discourse. Moreover, this thesis demonstrates the importance of critical whiteness theory as an analytical tool and the fruitfulness of whiteness formation as an explanatory factor in examining historical scientific racism against racial and ethnic minorities in Sweden such as the Romani minority in Sweden. Key Words: Romani minority in Sweden, Antiziganism, othering, scientific racism, critical whiteness theory, Swedish Gypsyology, the white gaze. / Den här uppsatsen undersöker hur den nationella identiteten utifrån föreställningar om ras och vithet har skapats i relation till romer i Sverige inom akademin och den vetenskapliga genren "zigenarforskning", som idag går under namnet vetenskaplig antiziganism. Undersökningen omfattar tre fallstudier av akademiska monografier från olika avgörande tidpunkter under 1900-talet, skrivna av historikern Allan Etzler, socialmedicinaren John Takman och etnologen Karl-Olov Arnstberg. Undersökningen utförs genom en diskursanalys av de olika narrativen som forskarna presenterar i sina verk och fokuserar på förändringar och beständigheter över tid i föreställningar om svensk vithet och romer. Resultaten visar att formandet av en svensk nationell identitet baserad på föreställningar om ras och vithet inom den vetenskapliga forskningen under 1900-talet kan kopplas till problematiseringen av romer i Sverige. Vidare visar undersökningen att förändringar över tid inom den svenska vitheten även hade en omskapande påverkan på den antiziganistiska forskningen och den akademiska synen på romer. Resultaten belyser den seglivade historiska beständigheten av föreställningar om ras och vithet i det svenska samhället samt hur dessa, om än i andra diskursiva skepnader, fortsätter att bidra till skapandet av en ojämlik maktrelation mellan majoritetsbefolkningen och etniska minoriteter som kategoriseras som icke-vita, såsom den romska. Resultatet är relevant för dagens integrationsdebatt och dess problematisering av de människor i samhället som ställs utanför den föreställda svenskheten. Nyckelbegrepp: Antiziganism, kritisk vithetsforskning, romer i Sverige, vetenskaplig rasism, svenskhet, andrafiering, den vita blicken.

I den här studien undersöks språklig diskriminering av muslimer i tre dagstidningstexter.  Syftet är att undersöka om och hur diskriminering realiseras i texten på olika nivåer. Stu diens frågeställningar är: Förekommer exempel på språklig diskriminering gentemot mus  limer vid en granskning av epitet? Vilka grundantaganden om islam och muslimer blir  synliga vid en granskning av texternas referensbindning, propositioner och presuppositio ner? Vilka föreställningar om islam och muslimer reproduceras genom texternas språk handlingar?   Materialet utgörs av tre ledartexter i svenska dagstidningar samt texter som kom menterar eller kommenteras av de tre ledartexterna. Det teoretiska och metodologiska  ramverket är kritisk diskursanalys. Resultatet visar att språklig diskriminering framför allt  förekommer i texternas propositioner, presuppositioner och språkhandlingar. Ett ”vi och  dem” framträder där ”våra” dåliga sidor tonas ned eller döljs och ”deras” förstärks och  framhävs. Västerländska ideal och värderingar utgör en måttstock enligt vilken muslimer  hierarkiseras. På samma gång antas muslimer utgöra en homogen grupp utan inbördes  skillnader.

In 1966 Sweden ratified the international Convention on the Elimination of All Forms of Racial Discrimination therefore they have undertaken a number of obligations. To this day, however, they have not fully fulfilled those obligations. According to numerous media reports and scientific research, Sweden is still troubled by institutional discrimination and institutional racism. This institutional discrimination and institutional racism develop conditions in which injustice and inequality can thrive. There is nevertheless not much research done on how this can be understood in relation to different forms of oppression and whiteness in Sweden. The purpose and ambition of this study is thus to unravel the institutional discrimination and racism in Sweden today, conclude how it can differ depending on what form of oppression that is manifested, and how the whiteness norms affect the institutional structures. To be able to conclude how oppression and whiteness is manifested today the study applies a descriptive method and determines that the institutional discrimination and institutional racism is still very present. The whiteness and the different forms of oppression continue to operate implicitly and shape the framework that the Swedish society lives within, upholding the conditions in which injustice and inequality can thrive.

Denna studie baseras på en kvalitativ undersökning utifrån en kritisk diskursanalys, och syftar till att bidra med kunskap om interkulturell pedagogik och kompetens i anknytning till bildpedagogik, genom klassrumsobservationer, två lärarintervjuer, och åtta elev intervjuer. Studien handlar om att synliggöra maktstrukturer, som dominans av västerländska traditioner och stereotypiseringar av utomeuropeiska kulturer och länder. Vidare analyseras vårt insamlade material utifrån en postkolonial teori utifrån kopplingar mellan kolonialismens historia och samtida former av rasism och diskriminering, för att ta reda på huruvida det koloniala arvet återskapas i nutid, och hur diskurser kommer till uttryck. Med analytiska verktyg från en postkolonial teori och diskursiv diskriminering synliggör resultatet maktstrukturer, som t.ex. eurocentrismens diskursiva funktioner i bildämnet. Den granskade materialproduktionen visade en dominans av eurocentrismen, som tar sig uttryck i lektionsinnehåll i bildundervisningen, trots läroplanens riktlinjer att motverka rasism och diskrimineringar.

Syftet med denna studie är att undersöka förekomsten av eventuella rasistiska attityder hos skolpersonal och i skolorganisationen då inte mycket tidigare forskning utförts på detta område. Som metod för att undersöka detta utfördes intervjuer med fem olika lärare som definierar sig som normkritiska och har kunskap om rasism. Intervjuerna fokuserades på dessa lärares upplevelser av kollegors och skolorganisations attityder och handlingar som kan förstås som olika former av rasism. Dessa svar delades in i olika teman och analyserades sedan utifrån teorier och forskning, som bland annat postkolonialism, intersektionalitet och kulturrasism. Studien visar att både lärare och skolorganisation utövar rasism på olika sätt. I slutet presenteras olika tankar om lösningar på denna problematik