Arbetet är ett verksamhetsinitierat utvecklingsarbete med syftet att synliggöra gymnasieelevers upplevelse av ett utvecklingsarbete med reciprok undervisning om lässtrategier (RT) mot bakgrund av lärares didaktiska överväganden. Detta syfte uppnås genom två frågeställningar: Hur förhåller sig eleverna till reciprok undervisning om lässtrategier, och hur kan detta förstås? och Hur talar lärarna om sina didaktiska överväganden gällande planering och genomförande av reciprok undervisning om lässtrategier? I undersökningen kombineras kvantitativ och kvalitativ metod. Fem elever och tre lärare intervjuades genom semistrukturerad intervju, 57 elever besvarade en enkät. De teoretiska utgångspunkterna är det sociokulturella perspektivet, literacy som en vidare syn på läsförståelse, metakognition, inre och yttre motivation samt reciprok undervisning. Diskussionen om litteraturens egenvärde kontra dess användning tas också upp i detta arbete. Undersökningen visar att lärarna planerar undervisningen på liknande sätt alla tre, utifrån Palincsar & Browns modell för reciprok undervisning. Samtidigt gör de självständiga val utifrån hur de ser att eleverna påverkas av undervisningen. Lärarna pekar på en medvetenhet om att eleverna kan tycka att strategianvändandet blir mekaniskt och att läslusten kan bli lidande. Detta hanterar de med anpassningar av olika slag. Lärarna strävar efter att kombinera litteraturens egenvärde med dess användning.Undersökningen visar också att de flesta av eleverna använder strategierna både i och utanför skolan. Den kritik som eleverna riktar mot RT handlar om att strategianvändandet är tidskrävande och upplevs som hackigt. Majoriteten av eleverna är dock positiva till reciprok undervisning och tycker att det hjälpt dem att utveckla framför allt den förståelsefördjupande funktionen. Många av eleverna ser strategianvändandet som meningsfullt. Däremot ger vissa av eleverna uttryck för att det är en yttre motivation som styr dem i strategianvändandet, alltså att de bara använder strategierna inför prov eller när läraren hör. Andra elever menar att läslusten blir lidande av strategianvändandet vid läsning av skönlitteratur, samtidigt som 59 % av enkätsvaren pekar på att strategierna hjälpt vid läsning av skönlitteratur.

This action research study was conducted with 7th grade life science students at a public middle school in central Florida. The author used Reciprocal Teaching (RT) as described by Annemarie Palincsar and Anne Brown (1984) to examine changes in student comprehension when reading their life science textbook and changes in how the students used the predicting, questioning, and summarizing strategies. The RT strategies ask students to employ 4 strategies: predict what they will read, generate questions about what was read, clarify any ideas that were not understood in the reading, and summarize the main idea of the reading. Students were given a pre and post reading comprehension test, they completed reading response worksheets to record their predictions, questions, clarifications, and summaries. Students were explicitly taught the 4 strategies prior to using them and the strategies were reinforced through teacher modeling (using think aloud teaching to show students how to use the strategies) and expert scaffolding (giving students the support needed while using the strategies). The teacher-researcher also examined if the students showed change in their level of proficiency when using the strategies after they had been taught them. Analysis of data revealed that student comprehension did increase after being taught the four reading strategies. Data also showed that students became increasingly more proficient when using the strategies as the study progressed. Data analysis also uncovered the unexpected pattern of increased student participation during whole-class and reading group discussions. Further research is needed to examine the effects of teaching highly proficient students specific reading strategies and to see how the explicit instruction of reading strategies affects student participation and achievement during inquiry-based laboratory investigations.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur lärare undervisar i läsförståelse. Vi vill skapa oss en uppfattning om hur läsförståelsen utformar sig i årskurserna 1-3. Studiens frågeställningar är: “Vilka strategier använder lärare i sin undervisning i läsförståelse i årskurs 1-3?” och “Hur kan lärares undervisning förstås utifrån läsundervisningsmodeller?”. Först presenteras läsförståelse och lärarens undervisning i förhållande till styrdokument och hur läsundervisningen ser ut i skolan idag. Därefter redovisas tidigare forskning kring studiens område och efter detta presenteras de tre modellerna (SVR, RT och Snows modell) som ligger till grund för analysen av studiens empiri. Observationer genomfördes på 3 lärare och intervjuer genomfördes med nio lärare. Empirin sammanställdes och analyserades fram till ett analysschema och teman kunde sedan skapas. Med dessa teman gjordes sedan en analys och även en diskussion där empirin kopplas till tidigare forskning. Analysen visar att lärarna använder sig av en variation av läsförståelsemodellerna och en framträdande strategi är användningen av bildstöd. Resultatet av studien visar att lärarna lägger fokus på anpassningar, motivation och socialisering, dessa är nyckelfaktorerna till Snows modell. Detta möjliggör att eleverna lyckas med sin läsförståelse. Till slut framförs didaktiska implikationer med eventuellt nya fortsatta forskningsfrågor.

No description available.

Under hela skolgången och i alla skolans ämnen stöter elever på texter. Utifrån det syftar denna studie till att undersöka hur lärare arbetar med textläsning för att eleverna ska förstå textens innehåll. Inriktningen har varit på läsförståelsearbete i andra ämnen än svenska. Våra teoretiska utgångspunkter har varit modellerna Reciprocal teaching och Transaction instruction strategies, varav båda tar upp flertalet strategier vad gäller läsförståelse.  Som metod har observationer använts, där två lärare i årskurs 4 respektive 5 observerats under totalt sex olika lektioner i ämnena matematik, biologi, geografi och historia. Efter observationerna visar resultatet att lärarna till stor del använder sig av de olika lässtrategierna som våra teorier tar upp, som till exempel textsammanfattning och att koppla texten till tidigare erfarenheter och kunskaper. I matematikundervisning är dock användningen av lässtrategier inte lika vanligt förekommande, åtminstone inte på de två matematiklektioner som har observerats. Därför har också längden på studien problematiserats utifrån att alla lektioner inte innehåller arbete med läsning. Utifrån det föreslås bland annat studier under längre tidsperioder med användning av Reciprocal teaching och Transactional instruction strategies, där man också kan ta del av elevers resultat och utveckling.

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka hur gemensam läsning behandlas i forskning. Vidare belyser studien dess påverkan på läsförståelsen. I dagens skola finns det indika-tioner på att färre elever läser samt att läsintresset minskar. Dessutom visar resultaten i både PISA och PIRLS en försämrad läsförståelse hos eleverna. Utifrån analys av tolv forskningsartiklar från olika delar av världen sammanställdes ett resultat. Litteraturstudien lyfter fram olika sätt att arbeta med gemensam läsning, samt potentiella möjligheter och utmaningar. Faktorer som läraren och undervisningens struktur visar sig ha en positiv inverkan på elevernas läsutveckling. En lärare som är väl insatt och engagerad i hur läsundervisningen bedrivs kan5 med hjälp av olika metoder främja elevernas läsförståelse. Utifrån litteraturstudiens resultat framgår det att elever som arbetar tillsammans med andra tenderar att utveckla olika färdigheter och förmågor inom läsning. Eleverna kan genom välstrukturerade grupper stötta varandra för att uppnå ett gemensamt lärande. Slutligen visar resultatet vikten av att låta elever samtala om olika texter för att uppnå en utvecklad förståelse och ett ökat intresse för läsning.

Denna studie undersöker hur lärare beskriver att de arbetar för att främja läsförståelseförmågan hos elever som talar svenska som andraspråk i årskurs f-3. För att undersöka detta genomförs en tematisk analys av sex semistrukturerade intervjuer med lärare från olika kommuner som arbetar i skolor med många andraspråkselever.  Resultatet pekar på att lärarna arbetar strukturerat med att undervisa elever om lässtrategier som kan användas för att förstå en text enligt undervisningsmodellen Reciprocal teaching. Den vanligaste strategin som används enligt lärarna är att reda ut oklarheter, då andraspråkselever ofta har ett bristande ordförråd. Strategierna summera, förutspå och ställa frågor används också men i mindre utsträckning.  Resultatet visar dessutom att lärarna är positiva till att använda elevernas modersmål i undervisningen för att främja deras läsförståelse. Deras resonemang pekar på att de använder en del av de strategier som föreslås i ramverket pedagogiskt transspråkande, dock ofta på ett spontant och oplanerat sätt. Slutsatsen blir således att lärare behöver mer kunskap och utbildning om hur elevernas modersmål kan användas som resurser. Detta för att underlätta för dem att utforma mer planerade, medvetna och varierade arbetssätt och komma bort från den spontana tillämpningen av pedagogiskt transspråkande som för tillfället ofta sker. Studien understryker att strategier för att främja andraspråkselevers läsförståelse i svenska inte är något som enbart SVA-lärare behöver förhålla sig till, utan en viktig fråga för alla lärare i skolan.

Abstract  In a more developed society, reading comprehension has become increasingly important, especially for students who are linguistically vulnerable. Students with language difficulties have more difficulty tackling both concrete and complex texts. This study aims to investigate structured strategy teaching to improve students’ reading comprehension in the context of a collaboration between a teacher and a special educator at a Swedish primary school. The main methodology used was action research during a four-week period when Reciprocal Teaching was used in combination with visual tools and a communicative approach to increase students’ reading comprehension.  The theoretical framework of the study was informed by the sociocultural perspective and Bakhtin’s theory of the importance of dialogue for a multi-vocal classroom. Four students in the fourth grade participated in the study at the beginning of spring of 2024 and underwent four weeks of special education in the use of reading comprehension strategies with the help of a variant of Reciprocal Teaching combined with visual tools. Additionally, an unstructured interview was conducted with a class teacher and a focus group interview with the four students. The empirical data was analyzed using a thematic analysis method that led to four categorizations: linguistic tools, multivocality accessible teaching, and interdisciplinary collaboration. The results showed that the students improved their reading comprehension by about 40-50% when comparing pre- and posttests in reading comprehension. In combination with a multivocal perspective and accessible teaching, teaching, the method had positive impacts on the students ́ participation in the classroom. The students described how they benefited from the visual tool in understanding what they read.  The study identified important aspects regarding how students with language difficulties adopt reading comprehension strategies as a tool to use in the classroom. Furthermore, the study highlights the role of collaboration between special educators and teachers in developing more accessible teaching in the classroom.

In this study, a total of five teachers were interviewed in grade three from four different schools in Stockholm. Three of these schools are located in different suburbs and one school is located in the central part of Stockholm. The starting point of the study is statistics that show a negative development with, in particular, the students who have Swedish as a second language. This study provides an insight into how teachers in grade three of elementary school in Stockholm work with their students to develop reading comprehension. In the study of reading comprehension, this study focuses on the Reciprocal Teaching (RT) method. RT is a well-established reading comprehension strategy designed to bridge the difference between poor readers and good readers. The study shows that not all teachers are familiar with the RT method and also that teachers do not work consistently with all parts of this method. Furthermore, the study also gives an insight into the question of whether the teachers see the librarian as a possible partner in the process. To measure the level at which the teachers collaborate with school librarians, Montiel-Overall's (2005) Teacher Librarian Collaboration (TLC) theory was chosen. TLC theory is an attempt to make practical use of Loertscher’s taxonomy by grouping the low, medium and high levels of collaboration into four models (Model A: coordination, Model B: cooperation, Model C: integrated instruction and Model D: integrated curriculum.) that help define and measure the effect of each model on students’ achievements. This study concludes that the teachers so far haven’t thought about their school librarian as a potential partner with the stated purpose of increasing the students' reading comprehension. The levels of collaboration are predominantly on the low end of the TLC models (Model A: coordination, Model B: cooperation), meaning that teachers and librarians help each other for mutual benefit but no conscious effort is made to plan, teach and evaluate together.

Studiens syfte är att granska de forskningsbaserade modeller som läromedlet En läsande klass bygger på i förhållande till tidigare forskning inom området läsförståelse, samt genom observationer få en bild av det praktiska arbetet med läromedlet i klassrummet. Klassrumsobservationerna genomfördes i årskurs tre. Resultatet från läromedelsgranskningen visar att En läsande klass bygger på tre forskningsbaserade modeller för undervisning om läsförståelse – Reciprokal teaching (RT), Transactional Strategies Instruction (TSI) och Questioning the Author (QtA).  Resultatet visar vidare på goda kopplingar mellan modellerna och forskning inom området. De forskningsbaserade modellerna personifieras av fem figurer, och överensstämmelsen mellan modellerna och figurerna är tydlig för fyra av figurerna men mindre tydlig för den femte. Observationerna visar lektioner där lärarna arbetar med undervisning utifrån de fem figurerna i En läsande klass. Resultatet visar att det arbetssätt som föreslås i läromedlet följs till övervägande del. Texterna som används i undervisningen kommer från såväl En läsande klass, som andra läromedel och skönlitteratur. / The aim of the study is to examine the research-based models on which the teaching material En läsande klass (A Reading Class) is based in relation to earlier research in the field of reading comprehension, and through observations to obtain a picture of the practical work with the teaching material in the classroom. Classroom observations were performed in grade three. The result of the examination shows that En läsande klass builds on three research-based models for teaching reading comprehension – Reciprocal Teaching (RT), Transactional Strategies Instruction (TSI) and Questioning the Author (QtA). The result further demonstrates good links between the models and research in the field. The research-based models are personified in five figures, and the agreement between the models and the figures is clear for four of the figures, less clear for the fifth. The observations revealed lessons where the teachers base their teaching on the five figures in En läsande klass. The result shows that the method suggested in the teaching material is for the most part followed. The texts used in tuition come not only from En läsande klass but also from other teaching materials and literature.