The aim of this thesis is to study how Utbildningsradion’s movies about religion differ in content, how the individuals are presented, how the individuals present compared to the expert and if the movies fulfils the pedagogic aims of Utbildningsradion. Three movies of the series “Jude”, “Muslim”, and “Kristen”, included in “UR-val: Swedish as a second language”, are analyzed through a film analysis and a comparative analysis method. Each movie consists of a religious individual who presents his/her religion, and the historian of religion Christer Hedin who gives a comprehensive picture. The thesis concludes that the presentation of the individuals differ, a clear orientalism emerges as the Christian youth is presented as more western than the other youths. The pedagogic ambitions and aim of the movies are achieved in some manner, but not entirely.

I detta examensarbete utreds hur sex olika läroböcker framställer och presenterar etik och moral. Studien syftar till att undersöka vad etik och moral är enligt de undersökta läroböckerna och till att se vilket utrymme etik och moral får i förhållande till världsreligionerna och andra livsåskådningar i materialet. För att granska utrymmesaspekterna används en kvantitativ analys, där en sammanställning av antalet sidor och vilken typ av etik som framskrivs fokuseras. I tillägg till detta används en kvalitativ analysmetod för att undersöka vad etik och moral egentligen är enligt läroböckerna samt hur etik och moral framställs och vad denna framställning gör med textens innehåll. Den kvalitativa analysmetoden utgår från en framställningstypologi som Niklas Ammert[1] har framtagit för att granska läroboksinnehåll och denna sätts i kontrast till den rådande etikdidaktiska forskningen och till ämnesplanen för Religionskunskap 1 för gymnasiet och genom detta undersöks också om en selektiv tradition framträder i materialet.   Etik och moral får i de undersökta läroböckerna likvärdigt utrymme som världsreligionerna var för sig.  Det totala utrymmet världsreligionerna upptar utgör nästan hälften av antalet sidor i varje lärobok, vilket inte rimmar med ämnesplanens lika stora fokus vid såväl etik och moral som vid världsreligionerna. Av den kvalitativa studien framkom att begreppen etik och moral inte används som synonymer, utan istället görs det en åtskillnad mellan vad etik innebär och vad moral innebär. Etik står i läroböckerna för det teoretiska medan moral får stå för handlingarna. I materialet visas också att det är den normativa etiken som behandlas, vilken får stå som representant för hela den filosofiska disciplin som etiken är. Särhållandet mellan etik och moral och världsreligionerna och andra livsåskådningar blir på samma sätt tydligt i analysen, vilket kan vittna om en selektiv traditon av religionskunskapsämnet, och bidrar till att den kunskap som erbjuds av böckerna blir normativ i den mån att det skett ett urval av det som ska förmedlas och att läsaren på så sätt endast får tillgång till viss information i ämnet. Samtidigt hakar vi i vår undersökning i de flesta forskares uppfattning om att etik och moral är en viktig grund för att förstå religiositet. Detta gör de flesta läroböckernas framställning problematisk då etik och moral inte sätts i relation till religionerna och livsåskådningarna, och om det väl görs blir resultatet normativt och statiskt. [1] Ammert, 2011.

This study aims to investigate how women’s and men’s religious and cultural experiences are represented in three religious studies textbooks for the new curriculum GY11. The chapter on Hinduism in each book has been analyzed and subsequently compared to one another. This study focuses on both qualitative and quantitative representation; how much space is given to each sex and what types of experiences are presented. The method used is framing, which means recurring themes and attitudes about said groups have been looked for. The results show that both the quantitative and qualitative representation of Hindu women and men is relatively even, which shows a positive development from textbooks published a decade ago.

Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trädde i kraft år 2011. Här fick kristendomen behålla sin särställning gentemot de andra världsreligionerna trots att skolverkets förslag såg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges gränser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar således till att jämföra de tre ländernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus på kristendomens ställning och det pluralistiska samhället. Här blir frågan om ländernas religiösa situationer (i denna uppsats går detta under benämningen religiösa kartor) central. Hur väl representerar kursplanerna det samhälle som de är tänkta att verka för? Det råder brist på komparativ forskning i olika länders religionsundervisnings och särskilt i en nordisk kontext. Kursplaner fyller ett syfte i att ge riktlinjer till undervisningen och betona vilken kunskap som är viktig att förmedla. Tidigare forskning har i ett europeiskt perspektiv visat att länder väljer olika former av religionsundervisning och här kan man se till respektive lands kulturella och historiska kontext för att förklara varför undervisningen ges på det sättet som den gör. På många punkter kan man se tydliga paralleller mellan kursplanerna och de samhällen som de ska verka för, men även där de bryter med varandra. Det finns också flera likheter mellan de tre ländernas kursplaner även om kurserna i sig är väldigt annorlunda utformade. Alla kursplaner (förutom de finländska i livsåskådningskunskap) ger en särställning till kristendomen med bland annat historiska argument, vilket utifrån ländernas pluralism kan ifrågasättas. Samtliga kursplaner betonar dock vikten av att lära sig om andra religioner och livsåskådningar. Här visas också pluralistisk medvetenhet i form av betoning på ömsesidig förståelse och tolerans. Kursplanerna har liknande mål, men olika vägar till målen. I Finland lär eleverna sig om sin egen tro för att lättare förstå andra med annan övertygelse. I Sverige och Norge lär sig eleverna om flera religioner och livsåskådningar dels för ökad tolerans, men också för att eleverna ska förstå sig själva genom att förstå andra.

Med utgångspunkt i en analysmetod framtagen av The American Association of the Advancement of Science (AAAS) utfördes en läromedelsanalys på två separata utgåvor av ett läromedel författade av Birgitta Thulin och Sten Elm (Religion 1, utgiven 2010 och Religion 1 & 2, specialisering, utgiven 2013). Undersökningen gjordes för att söka svar på följande frågor: 1) Vad står det i ämnesplanen för grundkursen religionskunskap? 2) Vad står i motsvarande läromedel? 3) Hur skiljer sig de två undersökta utgåvorna? 4) Hur väl överensstämmer styrdokument och böcker med varandra? Analysen av materialet upptäckte att det finns en betydande diskrepans mellan innehållet i båda de undersökta böckerna, i jämförelse med styrdokumentets centrala innehåll. / With base in an analytic method developed by The American Association of the Advancement of Science (AAAS) a learning material analysis was performed on two separate editions of a book written by Birgitta Thulin and Sten Elm (Religion 1, published 2010 and Religion 1 & 2, specialisering, published 2013). The investigation was carried out to search for answers regarding the following questions: 1) What is said in the syllabus, for the first course in religion? 2) What is said in matching learning materials? 3) How much do the two investigated editions differ? 4) How well does syllabus and learning materials match? The analysis of the material discovered that there is a considerable discrepancy between the content in the investigated books, in comparison to the central goals of curriculum.

Livsåskådningskunskap? Är det en benämning som kan ersätta den nuvarande beteckningenreligionskunskap för religionsundervisningen i den gymnasiala skolan i Sverige? Genomtiderna har religionsämnet bytt namn ett flertal gånger, och idag pågår en debatt där det lyftsfram att religionskunskap bör byta namn igen och denna gång till livsåskådningskunskap.Syftet med denna uppsats är att genom en semistrukturerad intervjustudie utröna hurreligionslärare på gymnasial nivå väljer att definiera och presentera livsåskådningar iundervisningen. Vidare söker den att undersöka hur religionslärare förhåller sig tillstyrdokumenten i livsåskådningsundervisningen. Slutligen eftersträvar den att utreda hurstort utrymme livsåskådningar ges i undervisningen och analysera om det har någotsamband med lärares sätt att redogöra för livsåskådningar och förhållandet tillstyrdokumenten. Resultatet visar att det existerar en variation inom samtligaundersökningsområden, vilket överensstämmer med tidigare forskning. Alla lärareundervisar om livsåskådningar men presenterar och definierar begreppet olika.Styrdokumenten är något som alla intervjuade lärare har läst och har som grund iutformningen av undervisningen. Resultatet av intervjustudien visar även attlivsåskådningar, i de flesta fall, får lika stort utrymme som etik medan religion är det somfår störst utrymme. Undersökningen visar avslutningsvis att det finns ett samband mellanpresentation, styrdokument och utrymme. Det är ett samband som gäller för de flesta avlärarna i studien, men inte för alla.

Den här studiens syfte är att undersöka vad lågstadielärare anser att religionsundervisningens syfte är samt vad de prioriterar i religionsundervisningen utifrån och utöver det centrala innehållet i religionskunskap. Lärarnas prioriteringar kopplades i studien även till mångreligiositet. Studien genomfördes genom enkäter som var riktade till lågstadielärare i religionskunskap både på mångreligiösa och icke-mångreligiösa skolor. Enkätsvaren analyserades både kvantitativt och kvalitativt. Studiens resultat visade att livsfrågor var det innehåll som prioriterades högst bland lärarna och att flest lärare ansåg att det viktigaste syftet med religionsundervisningen är att skapa förståelse för andra och allas lika värde. Det framgick även i resultatet att det fanns en spridning i lärarnas prioriteringar men att kristendom var den religion som prioriterades högst i undervisningen samtidigt som det centrala innehållet gällande kristendomens roll förr i tiden var det som prioriterades lägst. Inga större skillnader identifierades mellan lärares prioriteringar på mångreligiösa skolor och lärare på icke-mångreligiösa skolor. Resultatet visade sig stämma väl överens med 2011 års läroplan för grundskolan och kursplanen i religionskunskap där kristendomen har en särställning. Detta diskuterades vidare i förhållande till tidigare forskning, skolans styrdokument över tid och studiens teoretiska utgångspunkter.

I denna studie undersöks hur inre- och yttre ramfaktorer påverkar högstadielärares användning av läroböcker i religionskunskap. Ämnet blev intressant när vi, under våra VFU-perioder, upplevt att det skiljer mycket mellan hur olika religionskunskapslärare använder läroboken och vilken typ av lärobok de tillämpar. Vi vill undersöka vilka faktorer som ligger bakom skillnaden som vi upplevt. Vi applicerar ramfaktorteorin för att se hur inre och yttre ramfaktorer påverkar lärarens val och användning av läroboken. De yttre ramfaktorer som vi undersöker är styrdokument, tid, pengar och styrning samt elevgruppen och de inre ramfaktorer som vi undersöker är lärares erfarenheter. Genom att göra en kvalitativ studie i form av intervjuer har vi undersökt hur, lärare som undervisar i religionskunskap, använder sig av eller inte använder läroboken i sin planering, undervisning och uppgifter. I denna studie intervjuas 6 högstadielärare som undervisar i ämnet religionskunskap. Lärarna jobbar på olika skolor i olika områden men i samma kommun. Lärarna har olika lång erfarenhet av yrket, är i olika åldrar samt av olika kön. Vi kom fram till att de faktorer som påverkar lärares planering och utformande av undervisning i praktiken skiljer sig åt beroende på om det är inre eller yttre ramfaktorer som är inblandade. De yttre ramfaktorerna påverkar generellt lärarens arbete mer än de inre och lärarna kan i ganska liten utsträckning göra något för att påverka dessa faktorer och kan endast försöka hitta ett sätt att förhålla sig till dessa. De inre ramfaktorerna är lättare för en lärare att påverka då dessa behandlar lärarens egna arbets- och synsätt. Styrdokument är den yttre faktor som har störst inverkan på valet av lärobok och lärarens erfarenhet är den inre faktor som har stor inverkan på hur läraren använder läroboken.

No description available.

No description available.