Bakgrund: Trots fördelarna med nollseparation sker fortsatt viss separation vid sjukhusvistelse mellan mamma och barn efter förlossningen. I dagsläget ses variationer i möjligheten till bibehållen nollseparation på olika sjukhus i Sverige. Syfte: Att undersöka förlossnings-, BB- och neonatalpersonals erfarenheter av nollseparation mellan mamman och det nyfödda barnet på ett mellanstort sjukhus i Sverige. Metod: En kvalitativ fokusgruppsintervjustudie med induktiv ansats, om totalt 17 informanter, som har bearbetats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Efter genomförd innehållsanalys framkom 12 underkategorier som mynnade ut i fyra kategorier; Betydelsen av att nollseparera, Möjliggörande förhållningssätt, Hinder längs vägen samt Behov av förbättring. Ett tema framkom som En gemensam strävan att inte separera vilket syftade till vårdpersonalens vilja och engagemang om att bibehålla nollseparation mellan mamman, barnet och familjen. Slutsats: Vårdpersonalen på det berörda sjukhuset har ett starkt engagemang för att hålla samman mamman, det nyfödda barnet och familjen som helhet, men i nuläget finns det inte alltid förutsättningar för att åstadkomma nollseparation i den grad de önskar. Klinisk tillämpbarhet: Barnets rättighet till sin förälder stärks genom att vårdpersonalen tillämpar nollseparation i sitt arbete. Studiens fynd skulle sannolikt kunna tas i beaktande av vårdpersonal, samt kunna ligga till grund för utvecklandet av rutiner och utbildningsformer rörande nollseparation. / Background: Despite the advantages of zero separation, there is still some separation during hospital stay between mother and child after childbirth. At present, variations are seen in the possibility of maintaining zero separation in different hospitals in Sweden. Aim: To examine the delivery-, maternity- and neonatal professionals’ experiences of zero separation between the mother and the newborn child at a medium-sized hospital in Sweden. Method: A qualitive focus group interview study with an inductive approach, with a total of 17 informants, that has been processed with qualitative content analysis. Results: After completing the content analysis 12 subcategories emerged that resulted in four categories; The meaning of zero separation, Enabling approach, Obstacles along the way and Need for improvement. A theme emerged as A mutual effort not to separate, which was regarded to the healthcare professionalls’ willingness and commitment to maintain zero separation between the mother, the child and the family. Conclusion: The healthcare professionalls’ at the concerned hospital had a strong commitment to keep the mother, newborn child and the family as a whole, but at the present there are not always conditions for achieving zero separation to the extent they wish. Clinical implications: The child’s right to their parent is strengthened by the healthcare professionalls’ application of zero separation in their work. The findings of the study could likely be taken into account by healthcare professionalls’ and could form the basis for development of routines and forms of education concerning zero separation.

Bakgrund: Amning har en central del i spädbarns överlevnad, och har en rad hälsofördelar både för kvinnan och barnet. Stöd till kvinnan direkt efter förlossningen är en viktig del för att initiera och etablera amningen. Svenska barnmorskor vill främja kvinnans önskemål om amning även om amningssvårigheter finns. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser och erfarenheter av amning, för att främja barnmorskors förståelse och möjlighet att ge det stöd kvinnor önskar och behöver kring amning under nyföddhetsperioden. Metod: Designen är en kvalitativ metasyntes som baseras på 20 vetenskapliga, kvalitativa artiklar som kvalitetsgranskats och analyserats via meta-ethnografi. Resultat: Resultatet bestod av tre huvudteman; fysisk prestation, existentiell utmaning och yttre influenser. Fysisk prestation belyser upplevda kroppsliga effekter och amningsrelaterade svårigheter och hinder, som smärta, sår och utmattning. Existentiell utmaning beskriver upplevelser kring viljan att göra det bästa för sitt nyfödda barn, känslor som uppstår i samband med amning samt misstro till den egna kroppen. Yttre influenser beskriver sociala förväntningar på ammande kvinnor samt kvinnors upplevda behov och brister av stöd. Slutsats: Kvinnors upplevelser av att amma sitt nyfödda barn skiljer sig åt, och påverkas av fysiska och sociala utmaningar. De positiva hälsoeffekterna med amning är uppenbara, och kvinnor står inför olika utmaningar och hinder angående amningen. Även om kvinnor har stark avsikt att amma får misslyckanden dem att känna sig frustrerade och skyldiga. Praktiskt stöd, emotionell vägledning samt individanpassad undervisning och information kan hjälpa kvinnor att övervinna många av de interna och externa hinder som de står inför. Klinisk tillämpbarhet: Barnmorskan har en primär roll vid den perinatala vården. Om barnmorskan har kunskap om kvinnors upplevelser av amning skapas möjligheter hos barnmorskan att påverka amningen till det bättre, genom att undervisa, förebygga komplikationer och individanpassa vården, för bästa möjliga amningsinitiering. / Background: Breast milk has a central part in infant survival and has a number of health benefits for both the woman and the baby. Support for the woman immediately after the birth is an important part of initiating and establishing breastfeeding. Swedish midwives strive to promote the woman's desire for breastfeeding despite potential difficulties in breastfeeding. Purpose: The aim was to describe women's experiences of breastfeeding, to promote midwives' understanding and opportunities to provide the support women want and need around breastfeeding during the neonatal period. Method: The design is a qualitative meta-synthesis based on 20 scientific, qualitative articles that have been quality reviewed and analyzed via meta-ethnography. Results: The result was designed by three main themes; physical performance, existential challenge and external influences. Physical performance highlights physical effects and breastfeeding-related difficulties and obstacles, such as pain, sores and fatigue. Existential challenge describes experiences around the desire to do the best for one's newborn child, feelings that arise in connection with breastfeeding and mistrust of one's own body. External influences describe social expectations of breastfeeding women as well as women's perceived needs and lack of support. Conclusion: Women's experiences of breastfeeding their newborn baby differ, and are affected by physical and social challenges. The positive health effects of breastfeeding are obvious, and women face various challenges and obstacles regarding breastfeeding. Although women have a strong intention to breastfeed, failures make them feel frustrated and guilty. Practical support, emotional guidance and individualized information can help women overcome many of the internal and external obstacles they face. Clinical applicability: The midwife has a primary role in perinatal care. If the midwife has knowledge of women's experiences of breastfeeding, opportunities are created for the midwife to influence breastfeeding for the better, by teaching, preventing complications and adapting care to the individual, for the best possible initiation of breastfeeding.

Bakgrund: Varje år dör flera 100 000 kvinnor i världen på grund av graviditet, förlossning och abort. Länder världen över arbetar ständigt med FN:s globala mål till att minska mödradödligheten. I Sverige får kvinnor som fött sina barn ofta kvarstanna allt från ett dygn till några dygn för postnatal vård relaterat till komplikationer med mamman eller barnet. Kvinnor med okomplicerade och komplicerade graviditeter och förlossningar är en patientgrupp som barnmorskan möter dagligen i sitt yrkesutövande. Postnatal vård är därför en central del i barnmorskeyrket. Syfte: Syftet med den här studien var att beskriva kvinnors upplevelser av postnatal vård efter en komplicerad graviditet eller förlossning vid ett svenskt sjukhus. Metod: Studiens design var en kvantitativ och kvalitativ enkätstudie där författarna fick ta del av tidigare insamlade data. Sammanställning av enkäterna gjordes i SPSS och analys av kvalitativa data skedde genom en textanalys. Resultat: Majoriteten av kvinnorna var nöjda med den postnatala vården. Kvinnorna upplevde att de fick bra stöd från personalen. Ingen skillnad i nöjdhet mellan de olika vårdenheterna hittades. Kvinnor som hade sin partner med sig postnatalt var nöjdare än de som inte haft möjlighet att ha sin partner med. Förbättringsområden inom postnatal vård hittades. Slutsats: Trots det begränsade urvalet med kvinnor som haft komplikationer under graviditet och förlossning, så visade resultatet att de flesta kvinnorna var nöjda med den vård och stöd från personalen som de fått. Vissa områden kan dock förbättras, så som information gällande rutiner, barnläkarundersökningen och olika delar inom amningsstödet. Klinisk tillämpbarhet: Det är viktigt även för kvinnor med en komplicerad graviditet och förlossning att få en individualiserad vård. Den postnatala vården är viktig för kvinnans helhetsupplevelse. Därför är det av vikt att barnmorskan ha kunskap kring detta och kan utveckla sin yrkeskunskap. / Background: More than 100 000 women worldwide dies every year due to pregnancy, childbirth or abortion. Countries worldwide are continuously working towards the global goals to prevent maternal mortality. In Sweden, many women who give birth get to stay at a postnatal care unit for a few days after childbirth due to complications to the mother or the baby. Every day, midwives meet women who have a normal or a complicated pregnancy and childbirth. Postnatal care is a central part in midwifery practice. Aim: The aim of this study was to describe women's experience of postnatal care after having a complicated pregnancy or labor in a Swedish hospital. Method: The study design was a quantitive and qualitive survey study where the authors used previously collected data. Questionnaires were compiled in SPSS and the qualitative data was analysed with a text analysis. Result: The majority of women were satisfied with the postnatal care they received. They experienced that they got great support from the medical staff during their stay at the hospital. No significance was found in satisfaction between the care units at the hospital. Women who had their partner with them at the postnatal care unit were more satisfied than women who didn´t. Areas for improvement in postnatal care were identified. Conclusion: Despite the limited selection with women who had complications during pregnancy or childbirth, the result showed that most women were satisfied with the postnatal care they received. Quality of care improvement in some areas can be done, such as, routine information on each unit, pediatric examination and breastfeeding support. Clinical applicability: It is essential for women with complications during pregnancy or labor to have an individualized care. Postnatal care is very important for the woman's holistic experience. Therefore, it is vital that the midwife has knowledge and can further develop her professional knowledge.

Bakgrund: Polycystisk ovarialsyndrom (PCOS) är den vanligaste hormonella rubbningen hos fertila kvinnor, ändå är den okänd för många. Det finns ett flertal symtom där dessa varierar från kvinna till kvinna. Okunskap kring PCOSförekommer både i vården liksom i samhället och diagnosen kan därför vara svåratt upptäcka. Att leva med symtomen från PCOS kan påverka negativt både kroppsligt och psykiskt. Hur kvinnor med diagnosen upplever PCOS behöverlyftas fram och förståelsen för dem behöver ökas både inom vården liksom förkvinnorna med PCOS. Med ökad förståelse kan ett bättre bemötande och vård ges.Syfte: Syftet är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med Polycystiskovarialsyndrom. Metod: Kvalitativ metasyntes med metaetnografisk analysmetod.16 kvalitativa artiklar är inkluderade i resultatet och samtliga artiklar hargenomgått en kvalitetsgranskning. Tre databaser användes vid insamling av data; Cinahl, Medline och PubMed. Resultat: Resultatet lyfter fram att flertalet kvinnorfick diagnos efter en lång tid och där kvinnorna ibland behövde vara påstridiga,medan i andra fall diagnosticerades PCOS som bifynd. Vissa kvinnor kände inte till att deras symtom kunde vara något avvikande och sökte sig därför inte till vården. Information om PCOS från vården mötte inte alltid patienternas behov.Fertilitetsaspekten ansågs vara det som fokuserades mest på från vårdens sida ochatt de psykologiska aspekterna glömdes bort. Symtom som övervikt och hirsutism påverkade det sociala livet negativt och psykisk ohälsa är vanligt förekommande.Slutsats: PCOS behöver uppmärksammas mer och normaliseras. En mer holistiskvård där fokus inte enbart ligger på det medicinska aspekterna, utan även ser till individens behov av stöd och information hade gynnat bemötandet och vårdandet till kvinnor med PCOS. / Background: Polycystic ovary syndrome (PCOS) is the most common hormonal condition amongst fertile women, yet it is still unknown for many. There are several symptoms that may vary from woman to woman. Ignorance of polycystic ovary syndrome occurs in healthcare and in society and can be difficult to detect.Living with the symptoms of PCOS can have a negative effect both physically andmentally. How women with the diagnosis experience PCOS needs to be highlighted and the understanding of them needs to be increased, both inhealthcare and for the women with PCOS. With increased understanding, bettertreatment and care can be provided. Aim: The purpose was to describe women’sexperiences of living with Polycystic ovary syndrome. Method: Qualitative meta synthesis with meta ethnographic analysis method. A total of 16 articles wereincluded and all passed through a quality critique checklist. The articles werecollected from three databases: Cinahl, Medline and PubMed. Findings: It couldtake a long time for a diagnosis to be made and sometimes the women had to be persistent, while others could be diagnoses as an incidental finding. Some womendid not know that their symptoms were not normal and therefore did not seekmedical care. Information about PCOS from the health care did not always meetthe patient’s needs. The fertility aspect was thought to be the main focus from the health care providers and that the phycological aspects were forgotten. Symptoms like overweight and hirsutism affected the social life in a negative way and mental illness was common. Conclusion: Polycystic ovary syndrome needs to be brought more attention to and to be normalized. A more holistic care where not only the main focus is on the medical aspects of PCOS, but instead also sees that the individuals need for support and information can be met.

Background: In Sweden, annually, approximately 1,5% out of 115 000 newborns are twins. Itis widely documented that multiple gestation pregnancy contributes to an increased risk of maternal morbidity. Nevertheless, the direct impact of multiple gestation on some maternal complications remains debated. The expected difference in maternal characteristics between populations may also contribute to divergent conclusions. Objective: The aim of this study is to assess the risk of maternal complications and the occurrence of different mode of delivery during pregnancy and childbirth in nulliparous women with multiple gestation. Study design: A population-based cohort study based on data from the Swedish Medical Birth Register between 1999 and 2017.Results: In total 13 014 nulliparous women with multiple gestation and 850 021 nulliparous women with single gestation were included in the study. Women with multiple gestation were slightly older and more often gave birth prematurely than single gestation counterparts. Pregnancy through IVF were almost five times as common in the multiple gestation group. These women suffered a four times increased risk of both preeclampsia and severe forms of preeclampsia. Multiple gestation in nulliparous women was, in this cohort, associated with nearly six times elevated risk of developing ICP, relative to single gestation counterparts. Intrapartal bleeding and post-partum hemorrhage were also more common in women with multiple gestation. The majority of the nulliparous women with multiple gestation had a caesarean section, elective or acute, while nulliparous women with single gestation more often delivered vaginally. An increased risk for placenta previa and GDM, as a consequence of multiple gestation, could, however, not be observed in this study. Conclusion: Multiple gestation is associated with increased risk of several obstetric complications. It is important that healthcare professionals become fully aware of these risks in the encounter with the woman in order to be able convey appropriate information and take appropriate preventive measures. Continued work to reduce multiple gestation caused by IVF is also recommended. / Bakgrund: I Sverige föds ca 115 000 barn årligen och av dessa är knappt 1,5% tvillingar. Flerbördsgraviditet innebär ökad risk för maternell morbiditet, men forskningen går isär gällande flerbörds inverkan på somliga komplikationer. Dessutom kan variationer i maternella karakteristika skilja sig åt mellan populationer. Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera risken för maternella komplikationer samt förekomst av olika förlossningssätt under graviditet och förlossning vid flerbörd hos förstföderskor. Metod: En populationsbaserad kohortstudie utifrån data från Medicinska födelseregistret mellan åren 1999–2017.Resultat: Totalt ingick 13 014 förstföderskor gravida med flerbörd i studien och 850 021enkelbörd. Flerbördsgruppen var något äldre än de i enkelbördsgruppen och de födde oftare prematurt. Graviditet genom IVF var nästan fem gånger så vanligt i flerbördsgruppen. Preeklampsi och svår preeklampsi var fyra gånger så stor i flerbördsgruppen och risken för ICP var nästan sex gånger så stor. Även intrapartal blödning och PPH var betydligt vanligare hos kvinnorna i flerbördsgruppen. Majoriteten av personerna i flerbördsgruppen förlöstes medkejsarsnitt, planerat eller akut, medan förstföderskorna i enkelbördsgruppen i större utsträckning födde vaginalt. Ökad risk för placenta praevia och GDM kunde ej observeras. Slutsats: Att vänta flerbörd är förenat med en ökad risk för flera obstetriska komplikationer. Denna risk är viktigt att vårdpersonal är medvetna om i mötet med kvinnan för att kunna informera, förebygga och behandla. Även ett fortsatt arbete att minska flerbörd som uppkommit genom IVF rekommenderas.

Introduction: Hyperemesis gravidarum (HG) in pregnancy can cause severe and persistent vomiting, nausea, dehydration, vitamin and mineral deficiencies. The symptoms can have varying degrees of impact on women's physical, emotional, social, and marital lives and affect their quality of life. Some women voluntarily terminate their pregnancies due to HG. Despite the severe consequences, the etiology of this disorder remains unknown. HG is thought to be caused by a mixture of hormonal variables and genetics. Various therapies have been documented with varying degrees of efficacy. Nevertheless, there is a lack of research on the actual causes of the disease and effective medications, as well as a lack of research on patients' experiences with HG, its treatments, and its consequences. Aim: This thesis aims to examine women's own experiences of HG, with the following research questions: How do women experience HG in their daily lives? What kind of support do they have in coping? What kind of approach do they receive from the health care system? What medical interventions were offered to them? and how effective were they perceived? Method: The thesis adopts a qualitative approach. Some prominent women's groups on Facebook were used to spread the information about the study, and 20 women in Sweden who had suffered from HG during pregnancy and had given birth no more than four years ago were interviewed individually online via Zoom. The data was analyzed using the thematic analysis method by creating sub-themes and themes through coding. Findings: The analysis revealed two themes: 'Trapped in my own body' and 'Longing for optimal HG care'. The first theme described the women's daily lives, which were significantly affected by HG. Due to severe vomiting and nausea, many of them were bedridden for long periods and unable to take care of their children or do household chores. They had significant problems with eating food, drinking water, odors, and oral hygiene. Many were unable to work, and most were on long-term sick leave. Women relied on their partners and families to cope with HG. The disease was compounded by mental health problems such as isolation, loneliness, sadness, and even depression. The second theme revealed that medications and their perceived effects were experienced differently. No drug could completely cure the disease in every case, and HG treatments were not considered optimal by any woman. Medical facilities often lacked knowledge about the disease and the drugs available, and there were no functioning care plans. Lack of knowledge meant that most women in the early stages of pregnancy were not taken seriously by the health system, and it took a long time for many of them to receive appropriate treatment. Conclusion: HG was perceived by women as a severe disease that caused significant physical and psychological obstacles in life and made women feel imprisoned in their bodies. Their most considerable support in coping with this illness was their partners and family. Despite these severe problems, most received inadequate care at health facilities mainly due to ignorance of the disease. This study has highlighted a great need for clear organizational structures, a working care plan, and more knowledge of HG in all health departments. Evidence-based national and local guidelines are needed to improve the availability and quality of health care. Based on the women’s experiences, the findings of this study may provide essential insights for implementing such guidelines in clinical practice.

Bakgrund: Det finns stora fördelar för både barn och föräldrar med vård hud-mot-hud. I akuta situationer har det länge varit norm med separation, trots en strävan efter nollseparation inom förlossnings- och eftervården.  Syfte: Att undersöka barnmorskors erfarenheter och tankar kring akut omhändertagande av nyfödda barn hud-mot-hud med modern inne på förlossningsrum.  Metod: Kvalitativ design. Semistrukturerade intervjuer med nio barnmorskor med erfarenhet av akut omhändertagande av nyfött barn hud-mot-hud med modern. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i tre kategorier: en strävan att inte skilja mor och barn åt, omgivande faktorer samt individuella förutsättningar hos den enskilda barnmorskan. Barnmorskorna som intervjuades upplevde att arbetssättet med neopelare gav fördelar för både barn och föräldrar i form av möjlighet till nollseparation, hud-mot-hud och sen avnavling. För att kunna använda arbetssättet i en högre omfattning och med mer trygghet krävs mer träning. Arbetssättet upplevdes generellt ta mer plats jämfört med barnbord och krävde mer anpassning av barnmorskorna. Det upplevdes vara svårare att optimera barnets position vid ventilering. Vid mycket dåliga barn ansågs barnbordet nödvändigt.  Slutsats: Den generella uppfattningen var att arbetssättet med neopelaren var fördelaktigt och kunde utvecklas för användning i högre grad. Barnmorskorna hade en gemensam strävan efter nollseparation. Studiens resultat överensstämmer med tidigare forskning kring vinster med nollseparation och värdet av löpande utbildning för personal. Vidare forskning i ämnet kan ge ökad kunskap hos vårdpersonal vilket i framtiden kan hjälpa i arbetet med minskad separation. / Background: Both parent and infant enjoy many benefits from skin-to-skin care. The norm has previously been to separate the mother and infant in emergency situations, even though there is a consensus to strive for zero-separation during birth and postpartum care.  Aim: To explore midwives’ experiences about resuscitation of newborn infants skin-to-skin to the mother in the birthing room.   Method: A qualitative design. Semi structured interviews with nine midwives with experience of emergency care of newborn infants skin-to-skin. Data was analyzed with a qualitative content analysis.  Results: The content analysis resulted in three categories: a strive to not separate mother and infant, surrounding factors and individual prerequisites of the midwife. The midwives experienced benefits in the form of ability to practice zero separation, skin-to-skin and late cord clamping. More practice is needed to expand the use of the work procedure and sense of security. It was perceived as more space consuming and demanded adaptation. It was more difficult to optimize the infant’s position during ventilation. A separation was perceived as necessary when taking care of very sick infants.  Conclusion: The general comprehension was that the work procedure was beneficial and there was room for improvement. The midwives had a mutual strive for zero separation. The results of the study are consistent with earlier studies about the benefits of zero separation and continuous education for health workers. More studies on the topic can increase awareness among health workers, which in turn can help to reduce separation.

Bakgrund: Avbrytande av graviditet innebär att fostret utförskaffas ur livmodern innan graviditetsvecka 22, spontant eller genom induktion. En inducerad abort kan ske medicinskt eller kirurgiskt. Cirka 56 miljoner aborter sker årligen i ett globalt perspektiv. Barnmorskan ska stödja kvinnan i abortvården samt verka för att ge jämställd och rättvis vård baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet utifrån ett socialt-, ekonomiskt- och kulturellt perspektiv. Barnmorskan utvecklas i sin yrkesroll genom kunskap och erfarenhet. Syfte: Syftet med studien är att belysa kvinnors erfarenheter av medicinsk- eller kirurgisk abort i ett globalt perspektiv. Metod: Studien genomfördes som en metasyntes med kvalitativ ansats. Femton (15) vetenskapliga artiklar utgör resultatet. Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades otillgänglighet och konsekvenser för kvinnan, ekonomiska faktorer, stigma samt autonomi. Resultatet visar att kvinnorna upplever att restriktiv lagstiftning skapar en stor oro och kan ge desperation. Detta kan innebära att många kvinnor söker sig till osäkra alternativ om tillgången på säker abortvård inte finns tillgänglig. Aborten hade negativa ekonomiska konsekvenser för kvinnorna. Att få bestämma över sin egen kropp och känslan av kontroll var en viktig del i abortbeslutet för kvinnan. Slutsats: Brist på ekonomiska tillgångar och stigma gör att många kvinnor söker sig till osäkra abortalternativ. Den enskilda kvinnan bör få ta beslut som rör hennes egen kropp och själv besluta om när hon önskar skaffa barn vilket innebär att tillgängligheten på säker abortvård måste öka. Klinisk tillämpbarhet: Studien kan användas för att ge ökad kunskap om kvinnors upplevelser och erfarenheter vilket kan leda till en mer tillgänglig abortvård för kvinnor i ett globalt perspektiv. / Background: Termination of pregnancy is when a fetus is removed from the uterus before pregnancy week 22, spontaneously or through induction. An induced abortion can be performed either medical or surgical. In a global perspective, each year around 56 million abortions are performed. The role of the Midwife in abortion care is to support the woman aiming to offer equal and equitable care based on proven experience and with a social-, economical- and cultural perspective. The professional skills of the midwife is developing through knowledge and experience. Objective: The aim of the study was to identify womens experiences of medical- or surgical abortion in a global perspective. Method: The study was conducted as a qualitative metasynthesis. Fifteen (15) scientific articles were included in the result. Result: Four main categories were identified inaccessibility and consequences for the woman, economical factors, stigma and autonomy. The result shows that the women experience that restrictive legislations makes women anxious and instill feelings of desperation. Many women are considering unsafe alternatives when safe abortion care isn’t accessible. The abortion had negative financial consequences for the women. To decide about their own body and having a feeling of control was an important part in the decision of abortion for the woman. Conclusion: Lack of financial assets and stigma means that many women seek unsafe abortion options. The individual woman should be able to make decisions concerning her own body and decide for herself when she wants to have children, which means that access to safe abortion care must increase. Clinical applicability: The study can be used to provide increased knowledge about womens experiences which can lead to a more accessible abortion care for women in a global perspective.

Bakgrund: Kvinnors behov av modern familjeplanering är inte tillgodosett. Samhällsekonomiska vinster finns att hämta om fler använder långverkande reversibla preventivmedel (LARC), i stället för mindre effektiva kortverkande metoder. Det finns ett behov av förbättrade arbetssätt för att kvinnor genom ett välinformerat beslut ska kunna välja effektiva preventivmedel. Syfte: Att undersöka om reproduktiv anamnes och sociodemografiska faktorer har en inverkan på valet av LARC vid strukturerad respektive sedvanlig preventivmedelsrådgivning, bland ungdomar och unga vuxna (18–24 år) på ungdomsmottagningar i Stockholmsregionen. Metod: Kvantitativ ansats. Klusterrandomiserad studie och substudie av LOWE-studien. Resultat: Planerad användning av LARC innan besöket (OR 45.78, 95% CI 23,54–89,02) och strukturerad preventivmedelsrådgivning (intervention) (OR 3,67, 95% CI 2,24–5,97) var de variabler som visade sig vara påverka valet av LARC. Slutsats: En trolig anledning till att sociodemografiska faktorer och reproduktiv anamnes inte påverkar valet av LARC i denna studie kan vara att preventivmedelsanvändning är ett mer komplext område. Den information som ges vid preventivmedelsrådgivning har en inverkan på majoriteten av alla patienter, men rådande samhällsnormer styr valet av preventivmedel tillsammans med paradigmskiften inom SRHR. Klinisk tillämpbarhet: Resultatet var av klinisk signifikans för vårdpersonal på ungdomsmottagningar och kan kliniskt tillämpas för en fördjupad kunskap kring bidragande faktorer för valet av LARC. / Background: Women’s need for modern family planning is not met. Socioeconomic benefits can be obtained if less-safe methods are replaced by long-acting reversible contraceptives (LARC). There is a need for improvement within the work to enable women to choose effective contraceptives by a well-informed decision. Aim: To investigate if reproductive history and socioeconomic factors have an impact on the choice of LARC under the influence of customary and structured contraceptive counselling, among adolescents and young adults (18-24) at youth clinics in Stockholm, Sweden. Method: Quantitative method. Cluster randomized controlled intervention study, and a substudy of LOWE. Result: Planned use of LARC before the visit (OR 45.78, 95% CI 23,54–89,02) and structured contraceptive counselling (intervention) (OR 3,67, 95% CI 2,24–5,97) was the variables that influenced the choice of LARC. Conclusion: A likely reason why sociodemographic factors and reproductive history did not influence the choice of LARC, could be that contraceptive use is a part of a more complex context. The information provided in contraceptive counselling has an influence on the majority of all patients, but current societal norms control the choice of contraception, as well as paradigm shifts within SRHR. External validity: The result was of clinical significance for staff at youth clinics and can be clinically applied for in-depth knowledge of influencing factors for the choice of LARC.

BAKGRUND: Ungdomar med psykisk ohälsa är en utsatt grupp i samhället med större risk för ohälsa.SYFTE: Syftet med litteraturstudien var att ta reda på hur psykisk ohälsa påverkar ungdomars sexuella riskbeteenden.METOD: Litteratursökning genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och Cochrane för att hitta studier som undersökte påverkan av psykisk ohälsa hos ungdomar och deras utsatthet för sexuella riskbeteenden.  RESULTAT: Psykisk ohälsa hos ungdomar bidrar till en tidigare sexualdebut, fler sexuella partners, oskyddade sexuella kontakter och en ökad risk för könssjukdomar. Det kan även bidra till att ungdomar använder sex som självmedicinering och kombinerar det med alkohol och droger. SLUTSATS: En ökad kunskap kring hur psykisk ohälsa hos ungdomar påverkar deras sexuella riskbeteenden kan öka förståelsen för deras mående och bidra till att vårdpersonal som möter dessa ungdomar kan hjälpa till att fånga upp ungdomar med ökad risk. Att ge mer utbildning och stöd till ungdomar med psykisk ohälsa kan vara ett sätt att minska riskbeteenden. / BACKGROUND: Adolescents with mental health issues are part of a vulnerable group in society with a higher risk of health complications.AIM: The aim of this review was to see how mental health affects adolescents and their sexual risk behaviors.METHODS: A search in the databases PubMed, Cinahl and Cochrane were executed to find relevant articles that studied mental health in adolescents and their sexual risk behaviors. RESULTS: Mental health issues in adolescents can lead to an early sexual debut, a higher number of sexual partners, unprotected sex and a higher risk of contracting a sexually transmitted infection. It can also lead to adolescents using sex as a form of self medication and that they combine it with alcohol or drugs.CONCLUSIONS: Expanded knowledge about how mental health in adolescents affects their sexual risk behaviors can raise the comprehension of their health and help the medical professionals who care for these young people to identify those with a higher risk. More education and support for the adolescents with mental health issues could be a way to decrease their sexual risk behaviors.