Den Europeiska organisationen IASB och den Amerikanska organisationen FASB gav i maj 2014 ut IFRS 15-Intäkter från avtal med kunder vilket är den nya standarden med anvisningar om hur intäkter ska redovisas. Denna standard började gälla 1 januari 2018 och ersatte de äldre intäktsredovisningsstandarderna IAS 11 och IAS 18. Problemet med de äldre standarderna var att det fanns en svårighet med att hitta den kritiska tidpunkten för rekognition av intäkter. Med anledning av detta var den nya standardens yttersta syfte att klargöra för när intäkter ska tas upp i bolagens räkenskaper. Syftet med denna studie är att belysa de redovisningsskillnader som finns mellan IFRS 15 och IAS 11 samt undersöka vilka konsekvenser dessa skillnader får för bolags intressenter och deras beslutsfattande. För att på bästa sätt kunna belysa dessa skillnader består empirin av egenkonstruerade typfall där de olika redovisningsstandarderna appliceras. Användandet av typfall grundar sig i att det när studien gjordes inte fanns några årsredovisningar som hade IFRS 15 som redovisningsgrund eftersom standarden är så ny. För att kunna bestämma när en intäkt ska tas upp i redovisningen blir matchnings och realisationsprincipen två centrala delar i analysen. Med hjälp av vetenskapliga källor och etablerade teorier analyseras dessa. Vid analys av empirin och vid slutsatserna är det främst intressentteorin som ligger till grund för analysen. Således är de slutsatser som dras baserade på intressentteorin. Studien kommer fram till att IFRS 15 betraktas som något mer försiktig än sin föregångare IAS 11.

In the late 1990s and early 2000s several revenue recognition scandals arose, which led to a discussion about the need for a new principle-based standard with a balance sheet-based approach for revenue recognition. On 1st of January 2018 IFRS 15 Revenue from Contracts with Customers became effective and replaced all previous revenue recognition standards and interpretations. All companies are expected to be affected regarding when and how much the company reports its revenue, though the scope may vary from one company to another. This study aims to investigate how the application of IFRS 15 has impacted companies based on the business models they apply in their customer agreements. To operationalize the purpose of the study a quantitative method was adopted to gather the empirical data, which have been obtained from the companies’ annual reports. An enumeration was implemented, why all listed companies on Nasdaq Stockholm which are required to implement IFRS 15 have been studied. The results indicate that a minority of the companies have showed an impact and most of the companies have not been impacted after an implementation of the new revenue recognition standard. The study has identified that the reason why companies are affected by IFRS 15 depends on the business models’ companies apply in their customer agreements. The minority of companies that have been affected by IFRS 15 are the ones which have developed business models that includes complex customer contracts, i.e. customer contracts consisting of complex commitments and promises of goods and services to customers. Accordingly, the majority of the studied companies uses business models with non-complex customer contracts in their customer agreements, e.g. simple sale of only one good, hence their revenue recognition under IFRS 15 does not differ from previous accounting standards.

The purpose of this study is to explore how IFRS 15 have influenced Swedish auditors and financial analysts’ understanding of companies’ revenue transactions. How accounting structural changes under IFRS 15 contribute to potential informational effects remains a largely unexplored topic. By applying asymmetric information theory, behavioral decision theory and the concept of uniformity versus uniqueness, this study explores potential factors that influence information intermediaries’ understandability of companies’ revenue transactions. This study uses an explorative approach consisting of 8 semi-structured interviews with Swedish auditors and financial analysts working in the telecommunication and construction industry. From a practical point of view, this study may assist the IASB and other regulators in obtaining a better understanding of information intermediaries’ ability to appropriately interpret and use financial information under IFRS 15. From a theoretical standpoint, the findings can provide areas of potential future studies in the field of accounting information research. Although the implementation of IFRS 15 has a limited quantitative accounting effect, this study finds that the implementation contributes to informational effects on financial analysts and auditors’ information environment. The findings indicate that the perceived informational effects are dependent on entities' application of the standard; intermediaries’ accounting knowledge and experience; as well as companies' transparency and manipulating incentives.

Intäktsredovisning är något som berör samtliga företag gällande redovisning av alla utfördaprestationer. Hur en intäktsredovisning upprättas skiljer sig åt mellan länder vilket har mynnatut i att uppförandet av en gemensam internationell intäktsredovisningsstandard. År 2002startade därför IASB och FASB ett samarbete som kom att kallas för konvergensprojektet.Detta konvergensprojekt utmynnade till slut i ett framtagande av en gemensam internationellredovisningsstandard för intäkter vilken benämns IFRS 15. Syftet med en ny gemensamstandard för redovisning av intäkter är att eliminera svagheter och att ta fram en enda standardsom är heltäckande, det vill säga som täcker in samtliga branscher och typer av transaktioner.Den nya standarden, IFRS 15, kommer att ersätta samtliga tidigare utgivna standarder förintäktsredovisning. Avsikten med den nya redovisningsstandarden var att den skulle träda ikraft den 1 januari 2017 men är i dagsläget framskjuten till 1 januari 2018.Syftet med studien är att utreda hur den nya standarden IFRS 15 skiljer sig vidintäktsredovisning jämfört med redovisning enligt nuvarande standard IAS 11. Dettaillustreras med tre egenkonstruerade typfall. För att besvara syftet undersöks vilkakonsekvenser som kan komma att uppstå vid tillämpning av IFRS 15 jämfört med nuvarandestandard IAS 11 avseende: inkomstskatt, utdelning och nyckeltal kopplat till aktiebolagensintressenter. Metoden som tillämpas för denna studie är en kvalitativ innehållsanalys med enabduktiv ansats.Resultaten av utfallen i de typfall som presenteras visar att tillämpningen av den nyastandarden IFRS 15 i större utsträckning innebär en senareläggning av intäkter jämfört medredovisning enligt nuvarande standard IAS 11. En senareläggning av intäkter som sker enligtIFRS 15 får följdeffekter på inkomstskatt, utdelning och nyckeltal som därmed påverkar ettföretags intressenter. Utfallen i de typfall som presenteras visar också att samtliga intressentersom presenterats i studiens modifierade intressentmodell gynnas av en mer jämnintäktsredovisning som IFRS 15 inte bidrar med. / Revenue recognition is a subject that affects all companies for all rendered services.Because of the differences in how revenue recognition is prepared between countries, aconstruction of a joint international revenue recognition standard has become of interest. In2002 the IASB and the FASB started a cooperation that came to be called the convergenceproject. This convergence project led to the development of a joint international accountingstandard for revenue recognition, which is referred to as IFRS 15. The objective of the newjoint standard for revenue recognition is to eliminate inconsistencies in existing standards andto obtain a single comprehensive standard that is covering all industries and all types oftransactions. The new standard, IFRS 15, will replace all previously issued standards forrevenue recognition. IFRS 15’s effective date was set to January 1, 2017 but is currentlyprominent to January 1, 2018.The purpose of this study is to see how the new standard IFRS 15 differs in revenuerecognition compared to accounting under the current standard IAS 11. The study alsoconsist of research question regarding the consequences that may arise from the application ofIFRS 15 compared to the current standard IAS 11 relating to: income tax, dividends and keyfigures linked to the companies' stakeholders. The methodology for this study is a qualitativecontent analysis with a abductive approach.The findings show that the application of IFRS 15 is to a greater extent, a postponement ofrevenue recognition compared to accounting under the current standard IAS 11. Apostponement of revenue recognition may have an impact on corporate taxes, dividends andkey figures, and thereby affecting a company’s stakeholders. All stakeholders that arepresented in the study’s modified stakeholder model benefit from more consistent revenuerecognition that IFRS 15 doesn’t seem to provide.This paper is written in Swedish.

Made available in DSpace on 2016-04-25T18:39:50Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Marcio Donizeti Berstecher.pdf: 1489990 bytes, checksum: b88b6581d922bf4d2ef643bec7d1bf6a (MD5) Previous issue date: 2012-08-30 / With the Laws 11,638/07 and 11,941/09, the recognition, assessment and disclosure of financial information related to companies located in Brazil modified and rapidly. The approval of such laws, especially Law 11,638/07, represented the initial efforts for the convergence and harmonization of the Brazilian accounting principles towards the IFRS. The IFRS adoption in Brazil caused impact on the reading and interpretation of accounting figures and the Real Estate business was one of the economic segments which drew most of the attention given the fact that it grew in importance to the Brazilian economy as a result of its boom in the capital markets in Brazil, of changes to the legal environment surrounding such sector and given its peculiar revenue recognition practices. The work aimed at investigate and present, through an analysis of a study case of a great player, the main changes arising from the transition of the Brazilian accounting practices towards IFRS, with especial analysis over the revenue recognition discussion. The old practices regarding revenue recognition are compared to the ones which have been adopted in Brazil. The result, among others, of the present work was the observation that the major changes to the accounting figures of such Real Estate company derived from the accounting pronouncements implemented in 2008 given the adoption of net present value adjustment and due to the fact that Brazil rejected the interpretation (IFRIC 15) regarding revenue recognition. Finally, the impacts on disclosure (footnote to the financial statements) were also assessed / Com o advento das Leis 11.638/07 e 11.941/09, o reconhecimento, avaliação e divulgação das informações financeiras das entidades empresariais estabelecidas no Brasil modificou-se significativa e bruscamente. A aprovação de tais leis, sobretudo a Lei 11.638/07, representou o marco inicial dos esforços do País na convergência e na harmonização da contabilidade brasileira aos princípios internacionais de contabilidade (IFRS). A adoção ou introdução das IFRS no Brasil causou impacto na leitura e interpretação dos números contábeis e o setor imobiliário foi um dos que receberam mais atenção, dado seu aumento de significância na economia brasileira devido a avanços institucionais, ocorrência de ofertas públicas de ações de empresas do segmento e, finalmente, devido a seu peculiar método de reconhecimento de receita. Procurou-se investigar e apresentar, por meio de análise de um grande player do setor, as principais diferenças relacionadas à transição das normas brasileiras para as IFRS, sobretudo no que diz respeito à contabilização do reconhecimento da receita. São comparadas as práticas antigas e as atuais e descritas as diferentes formas de reconhecimento de receita utilizadas e praticadas atualmente pelas entidades de incorporação imobiliária no Brasil. Apurou-se que os maiores impactos foram provenientes do primeiro estágio da introdução das IFRS no Brasil (2008) devido à adoção ao ajuste a valor presente e à rejeição de interpretação das IFRS que esclareceu a prática de reconhecimento de receita para tal setor. Finalmente, os impactos na divulgação (notas explicativas) também foram determinados

Background: Revenue recognition has been a debated issue for a long time. During the 1990s and 2000s, several critical revenue related events took place. These events led to the development of a new standard for revenues called IFRS 15"Revenue from contracts with customers". One year has passed since the adoption in Swedish law and the aftermaths are available for analysis. The implementation of IFRS 15 is expected to affect the revenue reporting and the disclosure requirements referred to them. However, this change is not expected to affect all industries the same way but will likely depend on business model used. Purpose: The purpose of the study is to illustrate how revenue recognition has been affected by the implementation of IFRS 15 from an industry perspective as well as increase understanding of why some industries are affected and others not. Method:IFRS 15 has one single model for all revenuearising from contracts with customers and the standard also includes expanded disclosure requirements. The first approach examines how net sales change in companies when implementing IFRS 15. The reason for this is to determine if the standard has had anyeffect on the company's sales revenue. The second approach in the study is to examine the companies segment reporting to determine whether the implementation have had an effect on the company's financial report, based on the expanded disclosure requirements. Some industries are expected to be affected more than others which is why both approaches are examined from an industry-oriented perspective. Results: Customer serviceand telecom are the two industries that have the most affected net sales in connection with the implementation of IFRS 15. The two industries that showed the biggest impact on changed segment reporting are industrial and health care. Oil and gas and utilities reported no impact on net sales or changed segment reporting.

Bakgrund och problemdiskussion: Inom intäktsredovisning råder det en problematik om när en intäkt ska redovisas samt till vilket belopp. Den 1 januari 2018 träder den nya intäktsredovisningsstandarden IFRS 15 i kraft och ersätter alla tidigare standarder som behandlade intäkter. IFRS 15 har ett fokus mot ett balansorienterat synsätt gentemot de tidigare standarderna som hade ett fokus mot ett resultaträkningsorienterat synsätt. Syfte: Denna studie ämnar sig åt att ge en överblick kring den omfattning bolag påverkas av IFRS 15. Syftet med studien är även att undersöka de berörda bolagens intäktsströmmar för att ge en förklaring till varför vissa intäktsströmmar påverkas samt inte påverkas. Metod: Studien har utgått från ett kvantitativt tillvägagångssätt där vi har samlat in empiriska data från börsnoterade bolags finansiella rapporter. Även bolagens analyser kring IFRS 15 betraktades för att kunna analysera intäktsströmmarna. I studien har vi använt oss utav variablerna nettoomsättning, bruttomarginal och rörelsemarginal för att mäta effekterna av IFRS 15. Resultat: Studiens resultat visade att majoriteten av bolagen inte kommer att få en kvantifierbar påverkan av IFRS 15. Endast en liten del av populationen i studien fick en kvantifierbar påverkan av IFRS 15. En stor del av populationen hamnade i bortfall eftersom de inte har hunnit analysera effekterna av IFRS 15. / Background and problem discussion: In revenue recognition, there’s a big problem about when a revenue should be recognised and to what amount. The new revenue recognition standard enters into force 1 january 2018 and supersedes all the previous standards that treated revenue. IFRS 15 focuses on a balance-sheet oriented approach compared to the previous standards that focused on an income-statement approach. Purpose: The purpose of this study is to contribute an overview on how companies are affected by IFRS 15. This study also aims to investigate the revenue streams of the companies concerned by IFRS 15 by explaining why a certain revenue streams are affected and not affected. Method: The study is based on a quantitative approach where we collected empirical data from publicly traded companies’ financial reports. We also collected the companies’ analysis of IFRS 15 to analyze the revenue streams. In the study, we used the variables net sales, gross margin and operating margin to measure the effects of IFRS 15. Result: The study’s results showed that most the companies wouldn’t have a quantifiable impact by IFRS 15. Only a small portion of the population in the study received a quantifiable impact by IFRS 15. A large proportion of the population were classified as statistical loss since they haven’t started to analyze the effects yet.

Intäkter är en väsentlig del av redovisningen och används för att fastställa de finansiella resultaten. Det är även ett betydelsefullt mått för intressenter som använder intäktsredovisningen för att bedöma företags finansiella prestation. År 2002 påbörjade IASB ett projekt för att utveckla en ny internationell intäktsstandard. Anledningen till detta var att öka jämförbarheten mellan olika företag och länder samt att utveckla ett mer konsekvent ramverk för intäktsredovisning. Svenska onoterade företag som klassificeras som större företag ska tillämpa det svenska regelverket K3, men har även möjlighet att följa det internationella regelverket IFRS genom att tillämpa den svenska rekommendationen RFR 2. Syftet med denna studie är att undersöka om skillnader uppstår mellan regelverken RFR 2/IFRS 15 och K3 vid redovisning av intäkter när hänsyn tas till inkomstbeskattning, utdelningsmöjligheter och nyckeltal. Syftet i studien är även att visa vilket regelverk som är mer fördelaktigt ur ett intressentperspektiv. Intressenterna som avses är användarna av finansiella rapporter vilka nämns i IASBs föreställningsram. För att uppnå syftet har tre typfall konstruerats med utgångspunkt i tre olika branscher som förväntas påverkas av den nya intäktsstandarden. Typfallen har därefter analyserats utifrån tillämpning av regelverken RFR 2/IFRS 15 och K3. Metoden som tillämpas i denna studie är av abduktiv karaktär och inom ramen för kvalitativ forskning. Resultatet av studien visar att det förekommer skillnader mellan RFR 2/IFRS 15 och K3. I typfallen uppstår skillnader i tidpunkten och fördelningen vid redovisning av intäkter vilket får effekter på inkomstbeskattning utdelning och nyckeltal. Det är dock svårt att utifrån dessa typfall och faktorer konstatera vilket regelverk som är mer fördelaktigt ur ett intressentperspektiv. När hänsyn tas till att RFR 2/IFRS 15 är mer omfattande och detaljrik än K3 kan däremot RFR 2/IFRS 15 anses vara det regelverk som är mer gynnsamt för intressenterna av den anledningen att det förser intressenterna med mer användbar och utförlig information. / Revenue recognition is an essential part of accounting theory and is used for determining financial performance. It is also a meaningful measure for stakeholders that use revenue recognition to estimate companies’ financial performance. In 2002 the IASB started a project to develop a new international revenue recognition standard. The reason for this was to increase the comparability across companies and countries as well as develop a more consistent framework for revenue recognition. Unlisted Swedish companies which classifies as larger companies should apply the Swedish regulation K3, but they also have the opportunity to practise the international IFRS regulation by applying the Swedish recommendation RFR 2. The purpose of this study is to examine possible differences that may arise between the revenue recognition of RFR 2/IFRS 15 and K3 regarding income tax, dividends and financial ratios. The study will also show which regulation is most beneficial from a stakeholder perspective. The stakeholders referred to are the users of the financial statements in IASB’s conceptual framework. In order to achieve the purpose of this study, three hypothetical examples have been designed based on three different industries that are expected to be the most affected of the new revenue recognition standard. The hypothetical examples have then been analyzed based on the application of RFR 2/IFRS 15 and K3. The method for this study is an abductive character and within the frames of qualitative research. The findings of this study indicate that differences appear between RFR 2/IFRS 15 and K3. The hypothetical examples show that differences occur in the timing and allocation of revenue recognition which have an effect on income tax, dividends and financial ratios. Even though differences occur it is difficult to conclude which regulation is the most beneficial from a stakeholder perspective, based on these hypothetical examples and elements. However, considering RFR 2/IFRS 15 being more comprehensive and detailed than K3, RFR 2/IFRS 15 may be considered more beneficial to stakeholders as it provides stakeholders with more useful and extensive information.

Bakgrund/Problemdiskussion: Framtagandet av intäktsstandarden IFRS 15 påbörjades efter ett antal skandaler som visat på en problematik i det traditionella synsättet med att erkänna intäkter. Ett flertal debatter har uppkommit i hur den nya omfattande intäktsstandarden kommer ge effekt i redovisningen. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för varför intäktsströmmar påverkas respektive inte påverkas i och med övergången till IFRS 15. Metod: Vi har med utgångspunkt från en kvantitativ forskningsansats samlat in det empiriska materialet för denna studie. Detta har gjorts genom att främst utgå från data som finns i bolagens årsredovisningar 2017. För vissa bolag har även bokslutskommunikén 2017 använts som komplement för årsredovisningarna. Bolag som studerades var samtliga Large Cap bolag på Nasdaq Nordic STO.   Empiri: Av totalt 95 bolag visade 19 bolag att de fick en kvantifierbar effekt av den nya intäktsstandarden. 75 bolag redovisade att de inte skulle få någon kvantifierbar effekt av den nya intäktsstandarden, medan 1 bolag blev bortfall för studien. Slutsatser: Den nya intäktsstandarden har inneburit att bolagen behövt iaktta ett fokus på kontroll vilket bestämmer tidpunkten för intäktsredovisningen. I denna studie går det inte att avgöra ifall specifika intäktsströmmars karaktärer varit grunden till den kvantifierbara effekten som IFRS 15 givit, utan detta har snarare bestämts av det fördelade transaktionspriset på prestationsåtaganden vilket satt kontraktets värde. / Background: The development of a new revenue recognition standard IFRS 15, began after a number of scandals that showed problems with the traditional approach of recognizing revenues. The comprehensive revenue standard has arisen many discussions of how the standard will impact the accounting of enterprises.    Purpose: The purpose of this study is to understand why revenue streams gets affected and not gets affected of the transition to IFRS 15.    Method: The data for this study has been collected, through a quantitative research. The data has mainly been collected from the company´s annual reports 2017. The Q4 reports for 2017 has for some companies been used as a complement to the annual report. The study contained all Large Cap companies listed at Nasdaq Nordic STO.   Results: Of a total of 95 companies, 19 companies showed that they had a quantifiable effect of the new revenue standard. 75 companies reported that they would not have a quantifiable effect of the new standard, while one company was a loss for this study.   Conclusions: The new revenue standard has meant that companies need to observe a focus on control, which determines the timing of the revenue recognition. In this study, it is not possible to assess whether the characteristics of specific revenue streams have been the basis of the quantifiable effect that IFRS 15 has given, but this has rather been determined by the distributed transaction price on performance commitments, which set the value of the contract.

År 2002 startades ett gemensamt harmoniseringsprojekt, Norwalk-agreement, mellan IASB och FASB. Projektet bottnade i ett behov av att lättare kunna jämföra internationella företag samt att bemöta komplexiteten kring intäktsredovisning. Av Norwalk-agreement framställdes IFRS 15 vilken är den nya internationella redovisningsstandarden för intäkter. IFRS 15 kommer träda i kraft 1:e januari 2018 och ersätter alla tidigare standarder vad gäller intäkter från försäljning av varor och tjänster.Syftet med denna studie är att kartlägga eventuella skillnader som kan uppstå i och med att en ny standard för intäkter implementeras. Studien kommer fokusera på intäkter som härrör från försäljning av varor och tjänster och undersöka vilka konsekvenser detta kan få på företagsbeskattning, intressenter och särskilda nyckeltal. Studien kommer även undersöka om den goda redovisningsseden i Sverige påverkas. För att uppnå studiens syfte har fyra typfall konstruerats vilka blivit inspirerade av svenska rättskällor. Dessa typfall har i sin tur analyserats genom att tillämpa standarderna IFRS 15 och IAS 18. Metoden för studien är en kvalitativ innehållsanalys med abduktiv ansats och studien är av förutsägande karaktär.Studiens typfall och resultat visar på att implementeringen av IFRS 15 kommer ge förändringar vid vilken tidpunkt redovisning ska ske av varor och tjänster vilket föranleds av en förändring av kriterierna för recognition. Detta ger upphov till att företagsbeskattning, nyckeltal samt utdelningsmöjligheter förändras vilka i sin tur påverkar intressenternas relation till företag. Vidare visar resultatet att en möjlig förändring av god redovisningssed föreligger.Slutligen visar studien på att IFRS 15 är en mindre principbaserad standard där den så kallade femstegsmodellen erbjuder en mer omfattande vägledning än nuvarande intäktsstandard IAS 18. / In 2002, a joint harmonization project, the Norwalk Agreement, was initiated by the IASB and FASB. The project was based on the need to more easily compare international companies and to address the complexity of revenue recognition. The Norwalk Agreement resulted in IFRS 15, which is the new international accounting standard for revenue. The new standard, IFRS 15, will come into effect on January 1 2018 and supersedes all previous standards regarding revenue from sales of goods and services.The purpose of this study is to identify possible differences that may arise as a new standard of revenue is implemented. The study will focus on revenue derived from sales of goods and services and investigate the impact this may have on corporate taxation, stakeholders and selected key performance indicators. The study will also investigate whether generally accepted accounting principles in Sweden is affected. In order to achieve the purpose of the study, four theoretical example cases have been constructed that have been inspired by Swedish sources of law. These example cases have been analysed by applying IFRS 15 and IAS 18. The methodology of the study is a qualitative content analysis with abductive character and is a predictive study.The empirical findings of the study indicate that the implementation of IFRS 15 will give rise to changes in the reporting of goods and services resulting from a change of recognition. This impacts corporate taxation, key ratios and dividend opportunities, which in turn affects stakeholder relationships with companies. Furthermore, the findings show that a possiblechange in generally accepted accounting principles in Sweden is at hand.Finally, the study shows that IFRS 15 is a less principle-based standard where the so-called five-step model offers more comprehensive guidance than the current revenue standard IAS 18.This paper is written in Swedish.