Att enskilda politiker och partier väljer att använda sig av sociala medier i valsammanhang blir allt vanligare. I denna uppsats granskades de svenska riksdagspartiernas twitteranvändning inför det svenska riksdagsvalet 2010. Genom en social- och innehållsmässig analys kring twitteranvändandet kunde enskilda partiers kommunikationsmönster anas. Den sociala analysen baserades på relationen mellan en användares följare och följande, den innehållsmässiga på de taggar nätverkets mikroblogginlägg märkts med. Bland annat identifierades två partier med en ren tvåvägskommunikation, och ett parti med en klar envägskommunikation. Två av de undersökta partierna hade även tendenser till att rikta sin kommunikation mot en inre grupp av politiska twittrare. Den innehållsmässiga analysen pekade även på att de olika partiernas nätverk till viss del har en liknande sammansättning, politikerna hade en tendens att följa varandra och partispecifika taggar dök upp i samtliga av de analyserade partiernas nätverk. Datan använd i analysen hämtades med hjälp av en utvecklad prototyp.

Syftet med denna kandidatuppsats var att belysa eventuell partiskhet i svenska mediers valbevakning inför riksdagsvalet 2010. Då det är fullt legitimt för tidningarna att vara partiska i sitt eget opinionsmaterial valde vi att lägga fokus på dess nyhetssidor. Vi ville undersöka om misstanken om en påstådd "Mosa-Mona-kampanjen" stämde; om partiska nyheter, med tillhörande bilder, seglade under falsk flagg. De teorier vi jobbat utifrån har varit Maxwell McCombs dagordningsteori, medielogiken, samt Jesper Strömbäcks tolkning av gestaltningsteorin. För att göra undersökningen genomförbar begränsades undersökningsperioden till den 10-19 september 2010, och materialet till tre tidningar: Aftonbladet, Expressen och Svenska Dagbladet. För att skapa en empiriskt förankrad bild av hur statsministerkandidater porträtteras i media, gjorde vi även en mindre jämförande studie med fokus på moderatledaren Bo Lundgren från riksdagsvalet 2002. Metoden var genomgående kvantitativ innehållsanalys. Den totala mängden analyserade texter uppgick till 429 (378 för 2010 och 51 för 2002). Vår slutsats är att partisk bevakning på nyhetsplats förekommer, både i bild och i text, i samtliga undersöka medier. Utöver det är den partiska bevakningen ofta, men inte alltid, i linje med tidningens egna politiska färg. Vi har även varit medvetna om att partisk bevakning inte nödvändigtvis reflekterar skribentens egna åsikter, utan att man också måste ta hänsyn till hur verkligheten ser ut. Detta inkluderas dock ej i vår undersökning.

Our social lives and where we live shape our choices in life. One of those choices is which party we vote for in the general election. The aim of this thesis is to see if there are any connections between the Swedish general election of 2010, demography, socioeconomic factors and geography. This is done with regression analysis and chosen variables. Another aim is to see where in Sweden the chosen variables aren’t enough to explain the results of the election. The final aim is to examine if there are any differences within municipalities and their electoral areas. The results show that there are several connections between the chosen variables and the results of the election. The most pronounced connection is a positive correlation with the level of education and a negative correlation with unemployment and distance to a major city. There are also several municipalities and their election results that the regression is unable to predict. The examination of the municipalities and their electoral areas shows that there seems to be a bigger difference between the electoral areas in a municipality with many electoral areas. / Hur vi lever socialt och var vi bor formar oss och de val vi gör i livet. Ett av de val vi gör är att välja hur vi röstar i riksdagsvalet. Syftet med denna uppsats är att se om det finns ett samband mellan Sveriges riksdagsval år 2010, demografi, socioekonomi och geografi. Detta görs genom regressioner med utvalda variabler. Vidare är syftet också att se var i Sverige de valda variablerna inte räcker till för att förklara valresultatet. Slutligen studeras också om det finns skillnader inom kommuner och dess valdistrikt. Resultatet visar att det finns flera samband mellan variablerna och valresultatet. De tydligaste sambanden är en positiv korrelation med utbildningsnivå och en negativ korrelation med arbetslöshet och avstånd till storstad. Det finns också kommuner och dess valresultat som regressionen inte lyckas förklara. Undersökningen av kommunerna och dess valdistrikt visar att det verkar vara större skillnad mellan valdistrikten i en kommun med många valdistrikt.

Syftet med uppsatsen är att kartlägga vilka partier samt vilket politiskt block som fått mest utrymme på plattformen TikTok under valrörelsen 2022. Fokuset är att ta fram ett underlag till hur plattformen ser ut 2022 samt att kunna diskutera eventuella konsekvenser av resultatet. Detta kommer vi kunna genomföra genom sökordet “Valet 2022” på plattformen TikTok genom en kvantitativ innehållsanalys. Uppsatsens frågeställningar kommer belysa vilka partier som haft mest utrymme på plattformen. Frågeställningarna kommer även visa vilka reaktioner som användarna på appen har till partierna samt vad de politiska partierna associeras med på plattformen.  Resultatet visar att högerblocket är överrepresenterat på plattformen samt att det ofta publicerades klipp från Moderaternas officiella TikTok konto. Vi har tagit fram en graf som visar vilken relevans en användare med få visningar hade på plattformen och vi kunde utifrån detta konstatera att TikToks huvudfokus ligger på För dig sidan. Till sist har vi även parat ihop relevanta variabler från vår studie för att få allt från partiers storheter, till hur kommentarsfältet på klippen sett ut. De slutsatser vi har kommit fram till utifrån resultatet är att det fanns en stor skillnad mellan höger- och vänsterblocken. Där höger både syntes mer i antal klipp och även hade fler reaktioner från andra användare. Vår forskning kommer även kunna användas och utvecklas i framtida studier för att belysa plattformen TikTok och dess påverkan vid riksdagsval.

Forskningen om nya partier har främst fokuserat på partier som lyckats ta sig in i riksdagen. Denna uppsats kommer därför att fokusera på Feministiskt Initiativ (FI), ett parti som varit nära att komma in i riksdagen. I riksdagsvalet 2014 fick partiet 3,12 % av rösterna. I nästkommande riksdagsval fick de endast 0,46 %. Genom fyra intervjuer med väljare som röstade på FI i riksdagsvalet 2014, och som röstade annorlunda i riksdagsvalet 2018 ger uppsatsen inblickar i väljares resonemang kring deras val av parti, samt svarat på frågan om vad som förändrades hos dessa väljare mellan riksdagsvalen. Resultaten har analyserats utifrån en egen analysmodell som utgått från tidigare forskning gällande hur personliga värderingar, den politiska kontexten, partiutvecklingen och partikonkurrensens har påverkat väljare i olika riktningar.     Varför väljarna röstade på FI i riksdagsvalet 2014 berodde på det upplevda hotet från Sverigedemokraterna, de feministiska värderingarna hos väljarna och Feministiskt Initiativ som det enda legitima alternativet för feministisk politik. Varför väljarna röstade annorlunda i riksdagsvalet 2018 berodde på att väljarna upplevde att övriga partier hade tagit in ett bredare feministiskt perspektiv, att FI försvann från den samhällspolitiska debatten samt att väljarna hade bytt ideologi. Förändringen hos väljarna kan således förstås genom den förändrade politiska konkurrensen, personliga värderingar och partiutvecklingen för FI.

Exit polls have had a hard time predicting election results in Sweden over the last decade. The introduction of the Sweden Democrats in the political scene has generally caused problems for polling organizations. Opinion polls have a big influence on the economic market and therefore any wrongdoing might cause a big disturbance in the economy. This paper develops a model based on systematic sampling differences and sociodemographic background variables in order to predict the results of the Swedish general election 2018. The study uses data from SVT´s exit poll and SCB´s voter turnout survey. The results of the study show that the model in general predicts the 2018 Swedish general election better than the prognosis of SVT.

Sammandrag/abstract:   Syftet med denna uppsats är att bidra till en ökad förståelse för hur den politiska diskursen i Sverige kan påverkas av en naturkatastrof med skogsbränderna sommaren 2018 som typfall. Ett mer precist syfte kan formuleras i termer av att undersöka hur den politiska diskursen utvecklar sig till följd av en kris. Denna undersökning sker i formen av en innehållsanalys av ca. 80 tidningsartiklar som publicerats i en nationellt täckande tidning, eller en lokaltidning. Det teoretiska ramverket för denna undersökning grundar sig i ett tydligt formulerat analysverktyg. I analysverktyget väljer både de politiskt förtroendevalda och deras kritiker olika strategier vilka i sin tur påverkar utfallet för den politiska diskursen. Undersökningen kommer fram till att de politiskt förtroendevalda väljer att förneka ansvar samtidigt som kritikerna tillskriver dem ansvar. Detta resulterar i en så kallad beskyllningstävling där de politiska implikationerna är svåra att utläsa.

<p>Uppsatsen syfte är att undersöka och analysera det jämställdhetspolitiska fält som Moderaterna och Socialdemokraterna presenterar på deras respektive hemsidor. Genom att ta hjälp av metoden idé och ideologianalys samt partiernas ideologi ämnar arbetet generera en klargörande bild av partiernas jämställdhetspolitik samt klargöra möjliga intentioner bakom deras politiska ställningstaganden i frågan. Varför jag valt att analysera informationen som finns på respektive partis hemsidor är eftersom just den informationskällan när ut och används av många osäkra väljare. Jag har sett det intressant att se hur partierna visar upp sin bild av vad jämställdhet är och hur man ska jobba för den.</p><p>Genom min analys har jag delat in och skapat följande rubriker: Individen i centrum, Samhället i centrum, Feminism, Jämställdhet – start och mål, Vi är bäst i världen, Hemmet och privatlivet, Arbete och Näringslivet, Politiken, Samstämmighet och skiljelinjer bland partierna och till sist Kritik mot varandra.</p>

Uppsatsen syfte är att undersöka och analysera det jämställdhetspolitiska fält som Moderaterna och Socialdemokraterna presenterar på deras respektive hemsidor. Genom att ta hjälp av metoden idé och ideologianalys samt partiernas ideologi ämnar arbetet generera en klargörande bild av partiernas jämställdhetspolitik samt klargöra möjliga intentioner bakom deras politiska ställningstaganden i frågan. Varför jag valt att analysera informationen som finns på respektive partis hemsidor är eftersom just den informationskällan när ut och används av många osäkra väljare. Jag har sett det intressant att se hur partierna visar upp sin bild av vad jämställdhet är och hur man ska jobba för den. Genom min analys har jag delat in och skapat följande rubriker: Individen i centrum, Samhället i centrum, Feminism, Jämställdhet – start och mål, Vi är bäst i världen, Hemmet och privatlivet, Arbete och Näringslivet, Politiken, Samstämmighet och skiljelinjer bland partierna och till sist Kritik mot varandra.

No description available.