Valet mellan aktiv respektive passiv fondförvaltning har sedan länge varit en omdiskuterad fråga inom privata fondsparandet. På senare tid har frågan kommit att återaktualiserat efter att de aktivt förvaltade storfonderna Allemansfond komplett och Kapitalinvest anklagats för vilseledande marknadsföring, då de inte har generat en högre avkastning än den generella marknaden. Inom den akademiska världen har erkända forskare och sedermera pristagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, påvisat att aktivt förvaltade fonder inte kan generera en högre avkastning med hänsyn till förvaltningsavgifterna. Utifrån förvaltningsavgifterna påvisade betydelse har vi valt att studera effekten av de rabatterade förvaltningsavgifterna, inom Premiepensionssystemet. Studiens syfte är således att under tidsperioden, 1 januari 2004 till 31 december 2013, analysera om aktiv förvaltade fonder har genererat en högre riskjusterad avkastning än passivt förvaltade fonder, då hänsyn tagits till de rabatterade förvaltningsavgifterna. Studien baserades på dagliga marknadsnoteringar av 174 aktivt förvaltade premiepensionsfonder och årliga förvaltningsavgifter.  Vidare använde vi oss av ett globalt aktiemarknadsindex, MSCI World, som utifrån definitionen av passivt förvaltade fonder var synonymt med studiens jämförelseindex. I enlighet med studiens syfte använde vi oss av det riskjusterade avkastningsmåttet Sharpekvot för att kunna besvara studiens frågeställning.  Resultatet av studien påvisade att aktivt förvaltade fonder har genererat en högre avkastning än passivt förvaltade fonder då hänsyn tagits till förvaltningsavgifter. Då även fondernas risktagande togs i anspråk blev resultatet det motsatta och vi kan därigenom konstatera att aktivt förvaltade fonder har generat en lägre riskjusterad avkastning är passivt förvaltade fonder. Vidare har vi även kunnat konstatera att aktivt förvaltade fonder med låga förvaltningsavgifter har generat en högre såväl avkastning som riskjusterad avkastning än aktivt förvaltade fonder med höga förvaltningsavgifter. / The choice between active and passive fund management has long been a contentious issue within the private mutual fund investments. Lately, the issue has been widely discussed since the actively managed funds Allemansfond komplett and Kapitalinvest was accused of misleading marketing, since their performance has not overachieved the return of the general market. In the academic world, recognized scholars and later Laureate of the Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel, has demonstrated that actively managed funds cannot generate a higher return with regard to management fees. Based on the importance of the management fees, we have chosen to study the effect of the discount management fees, within the Premiepensionssystemet. Therefore the study's objective is to analyse whether active managed funds have generated higher risk-adjusted returns than passively managed funds, reduced for the discounted management fees. The study will be limited to analyse the period between the 1st January 2004 to 31th December 20103 The study was based on daily market quotations of 174 actively managed Premiepensionsfonder and annual management fees. Furthermore, we used a global stock market index, MSCI World, by the definition of passively managed funds that was synonymous with the study's benchmark. In accordance with the study’s purpose, we used the risk-adjusted performance measure Sharpe ratio in order to answer the research question. The results of this study demonstrated that actively managed funds have generated higher returns than passively managed funds, reduced for the discounted management fees. When the funds' risk taking was committed, the result is the opposite, and we can thus conclude that actively managed funds have yield a lower risk-adjusted returns than passively managed funds. Furthermore, we also noted that actively managed funds with low management fees has generated higher returns as well as risk-adjusted returns than actively managed funds with high management fees.

The purpose of this study was to develop a new investment strategy called NC-Score. The strategy is based on Chapter 14 of The Intelligent Investor written by Benjamin Graham, but with other key figures and criteria. The key figures were chosen on the basis of creating a varied and comprehensive picture of the companies as possible. They describe the companies' valuation, profitability, growth, cash flows, and capital structure. The strategy was tested between 2011 and 2020 at OMX Stockholm Large Cap. An index and Graham's original strategy have been used to compare NC-Score's performance during the period. The purpose of the index was to emulate the market and act as a minimum requirement for returns. Graham's portfolio gives a picture of how a similar strategy performs under the same conditions. The result for the strategy was a high return at a lower risk than our benchmark index and the original Graham strategy. Between 2011 and 2020, NC-Score generated a return of 191.67% with a Sharpe Ratio of 2.70. During the same period, OMX Stockholm 30 GI generated a return of 110.48% with a Sharpe Ratio of 0.91. NC-Score's results cannot be considered to be significantly positively risk-adjusted since it cannot be ruled out that the higher return in relation to the risk was due to a coincidence. / Syftet med denna studie var att utveckla en ny investeringsstrategi som benämns NC-Score. Strategin utgår ifrån kapitel 14 av The Intelligent Investor skriven av Benjamin Graham, fast med andra nyckeltal och kriterier. Nyckeltalen valdes med utgångspunkt att skapa en varierande och så omfattande bild av bolaget som möjligt. De beskriver bolagens värdering, lönsamhet, tillväxt, kassaflöden samt kapitalstruktur.  Strategin testades mellan 2011 och 2020 på OMX Stockholm Large Cap. Ett index samt Grahams ursprungliga strategi har använts för att jämföra prestationen av NC-Score under tidsperioden. Indexets syfte var att efterlikna marknaden och agera som ett minimikrav för avkastningen. Grahams portfölj ger en bild av hur en liknande strategi presterar under samma förutsättningar. Resultatet för strategin var en hög avkastning till en lägre risk än vårt jämförelseindex samt den ursprungliga Graham strategin. Mellan 2011 till 2020 genererade NC-Score en avkastning på 191,67% med en Sharpe Ratio på 2,70. Under samma period genererade OMX Stockholm 30 GI en avkastning på 110,48% med en Sharpe Ratio på 0,91. NC-Scores resultat kan inte anses vara signifikant positivt riskjusterad, då det inte kan uteslutas att den högre avkastningen i förhållande till risk berott på slumpen.

In recent times, the popularity of hedge funds has undoubtedly increased. There are shared opinions on whether hedge funds generate absolute rates of returns and whether they provide a strong alternative investment to mutual funds. This thesis aims to examine whether hedge funds with different investment strategies create absolute returns and if certain investment strategies outperform others. This thesis compares hedge funds risk-adjusted rate of return towards mutual funds, such as mutual funds, to see if certain investment strategies are more lucrative than the corresponding investments in terms of excess returns to corresponding indices. An econometric approach was applied to search for significant differences in risk-adjusted returns of hedge funds in contrast to mutual funds. Our results show that Swedish hedge funds do not generate as high risk-adjusted returns as Swedish mutual funds. In regard to the best performing hedge fund strategy, the results are inconclusive. Also, we do not find any evidence that hedge funds violate the effective market hypothesis. / Hedgefonder har den senaste tiden ökat i popularitet. Samtidigt finns det delade meningar huruvida hedgefonder genererar absolutavkastning och om de fungerar som bra alternativ till traditionella fonder. Denna uppsats syftar till att undersöka huruvida hedgefonder skapar absolutavkastning samt om det finns investeringsstrategier som presterar bättre än andra. Denna uppsats jämför hedgefonders riskjusterade avkastning med traditionella fonder, för att på sätt se om en viss investeringsstrategi ar mer lukrativ i termer av överavkastning i förhållande till motsvarande index. Vi har använt ekonometriska metoder för att söka efter statistiskt signifikanta skillnader mellan avkastningen för hedgefonder och traditionella fonder. Våra resultat visar att svenska hedgefonder inte genererar högre risk-justerade avkastningar än svenska aktiefonder. Våra resultat visar inga signifikanta skillnader vad gäller avkastning mellan olika strategier. Slutligen finner vi heller inga bevis för att hedgefonder går emot den effektiva marknadshypotesen

Bakgrund: Aktiemarknaden har aldrig haft en lägre ingångströskel där internetbaserade plattformar för investeringar har ökat tillgängligheten för både privata och institutionella investerare. Den höga aktiviteten på marknaden, i samspel med diverse finanskriser de senaste decennierna, har inneburit högre volatilitet på marknaden. Denna volatilitet nådde nya höjder under 2020 som innefattades av ett börsras i samband med Covid-19-pandemin, följt av en stark återhämtning med hjälp av global kapitaltillförsel. Året 2020 är på många sätt ett unikt år, inte minst på aktiemarknaden, och samtidigt har frågor och arbete kring hållbarhet fått en hög prioritet under senare år. Det finns därför ett intresse att vidare undersöka ESG och dess påverkan på de svenska bolagens avkastning. Syfte: Syftet med denna studie är att analysera hur ESG-betyg påverkar noterade svenska bolags aktievärde samt huruvida detta har förändrats till följd av ett turbulent år 2020 i relation till år 2019. Författarna avser även att undersöka huruvida ett relativt högre ESG- betyg är förenligt med högre riskjusterad avkastning och om aktierelaterad prestation avseende branschfördelning är framträdande. Metod: För att uppfylla studiens syfte har en kvantitativ metod med en deduktiv ansats tillämpats. Genomförandet av studien består av en analys av aktiekursutvecklingen för svenska bolag med ett tilldelat ESG-betyg under åren 2019 och 2020. För dessa bolag har det vidare konstruerats portföljer med höga respektive låga ESG-betyg samt avseende branschtillhörighet. En jämförelse utfördes sedan av avkastning, risk samt riskjusterad avkastning. Resultat: Resultatet finner inget signifikant samband mellan ESG-betyg och avkastning för 2019 men ett signifikant svagt negativt samband för 2020. Komparativt mellan portföljerna visade sig bolagen med högt ESG-betyg generera en marginellt högre avkastning och riskjusterad avkastning år 2019. År 2020 hade bolag med lågt ESG-betyg en betydligt högre avkastning och riskjusterad avkastning än bolagen med högt betyg. Diskrepansen på avkastning var stor till fördel för de bolag med låga ESG-betyg, undantaget för branschen Råvaror (Energi) som visade på ett motsatt samband. / Background: The stock market has never had a lower entry threshold where internet-based investment platforms have increased accessibility for both private and institutional investors. The high activity in the stock market, in conjunction with various financial crises in recent decades, have resulted in higher volatility in the market. This volatility reached new heights in 2020, which was accompanied by a stock market crash as a result of the Covid-19 pandemic, followed by a strong recovery with the help of global capital injections. 2020 is in many ways a unique year, with no exception for the stock market, while at the same time, sustainability issues have been given a high priority in recent years. Investigating ESG and its impact on Swedish companies' stock returns is therefore of further interest. Purpose: The purpose of this study is to analyze how ESG ratings affect listed Swedish companies' share value and whether this has changed as a result of a turbulent year 2020 in relation to 2019. The authors also intend to investigate whether a relatively higher ESG rating is compatible with higher risk-adjusted return and whether share-related performance in terms of industry distribution is prominent. Methodology: To fulfill the purpose of the study, a quantitative method with a deductive approach has been applied. The implementation of the study consists of an analysis of the share price development for Swedish companies with an assigned ESG rating during the years of 2019 and 2020. For these companies, portfolios with high and low ESG ratings have been constructed, while also regarding industry affiliation. A comparison of return, risk and risk-adjusted return was then performed. Results: The result finds no significant correlation between ESG rating and stock return for 2019 but a significantly weak negative correlation for 2020. Comparatively between the portfolios, the companies with high ESG ratings were found to generate a marginally higher stock return and risk-adjusted return in 2019. In 2020, companies with low ESG rating generated a significantly higher return and risk-adjusted return than companies with high ratings. The discrepancy in stock returns was large in favor of the low ESG ratings, apart from the Raw material (Energy) industry, which had an opposite relationship.

Bakgrund: En stor andel av de svenska invånarna sparar idag i fonder. De senaste åren har utbudet av fonder ökat allt mer, dels genom antalet fondbolag samt spridningen över olika marknader. Fonder allokerade mot tillväxtmarknader, Emerging Markets samt Frontier Markets, är en av de fondtyper som fått större uppmärksamhet på sistone. På grund av lägre grad av transparens från dessa marknader har investerare inte tillgång till lika mycket finansiell information från tillväxtmarknader, de ses även som mindre effektiva jämfört med de mer utvecklade marknaderna. Tillväxtmarknadsfonder tenderar även att ta ut höga avgifter för förvaltningen. Det för oss vidare till att analysera hur förvaltare av tillväxtmarknadsfonder lyckas med sina investeringar sett till den årliga avgift de tar ut för sin förvaltning. Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera hur sambandet ser ut mellan fonders årliga avgifter och den riskjusterade avkastningen hos fonder med full allokering mot tillväxtmarknader kategoriserade inom Emerging Markets samt Frontier Markets. Metod: Genom studien har en deduktiv ansats och en kvantitativ metod tillämpats för att undersöka samband mellan flertalet variabler mot den beroende variabeln, Total Expense Ratio. Vi har hämtat in månadsdata från ett urval av 50 fonder via Thomson Reuters som vi sedan analyserat genom nyckeltal samt regressioner. Slutsats: Studiens resultat tyder på att det finns ett negativt samband mellan fondernas riskjusterade avkastning och dess årliga avgift. Vi ser att fonderna med högre avgift tenderar att resultera i en lägre riskjusterad avkastning. / Background: Today most of the swedes saves in mutual funds. The past few years we have seen an increase in the supply of mutual funds. Funds allocated to Emerging Markets and Frontier Markets has gotten more attention as well. These markets have a lower grade of transparency and has a lack of financial information compared to more developed markets. Studies has shown that they are also less efficient than the developed. Mutual funds in Emerging Markets tends to charge higher fees for their management. These factors make it interesting to analyze how the trustees of the mutual funds succeed in their investments related to the Total Expense Ratio that they charge. Purpose: The purpose of this study is to analyze the relationship between mutual funds’ Total Expense Ratio and their risk adjusted return for funds allocated to Emerging Markets and Frontier Markets. Methodology: The authors have used a deductive approach and a quantitative methodology to fulfill the aim of this study. We have gathered data by observing 50 mutual funds and retrieved the data from Thomson Reuters. We have then analyzed the data by calculating key ratios and by regression analysis. Conclusion: The results of this study show that there is a negative relationship between mutual funds’ total expense ratio and their risk adjusted return. We note that mutual funds with higher expense ratios tends to result in lower risk adjusted return.

Utifrån den tidigare forskningen har det varit skiljaktigheter angående hur hållbara investeringar presterar i förhållande till avkastning och risk jämfört med konventionella investeringar. Samtidigt har intresset för hållbara investeringarna ökat vilket medför att det finns ett intresse att analysera hur hållbara investeringar förhåller sig inom avkastning och risk.Denna studie avser att beskriva och analysera hur hållbara aktiefonder förhåller sig i avkastning och risk jämfört med konventionella aktiefonder. Vidare studeras om det råder ett samband mellan hållbarhet och avkastning. I denna kvantitativa studie analyseras den svenska och irländska aktiefondmarknaden under 2016–2022 med totalt 310 slumpmässigt valda aktiefonder, både hållbara och konventionella, med måttet Jensens Alpha. Studiens resultat visade att ett statistiskt signifikant samband mellan hållbarhet och avkastning inte kan fastställas. Följaktligen visade det ingen statistisk signifikant skillnad i avkastning för det svenska aktiefonderna medan irländska hållbara aktiefonder hade en statistisk signifikant lägre avkastning jämfört med de konventionella motsvarigheterna. Vidare visade irländska hållbaraaktiefonder en lägre risk medan svenska hållbara aktiefonder innehade en högre risk jämfört med marknadernas konventionella aktiefonder. / There have been conflicting results from previous research regarding sustainable investing and its financial return compared to regular investment alternatives. Simultaneously, the trend towards sustainable investing has grown significantly in recent times, prompting a keen interest in understanding the effect of sustainable investing on investors, specifically in terms of returns and risks. This study aims to provide insights into sustainable investments in equity funds, specifically in terms of returns and risks, when compared to conventional equity funds. Using Jensen's Alpha methodology, a quantitative study was conducted on 310 randomly selectedequity funds, from both sustainable and conventional categories in Sweden and Ireland during the period of 2016-2022. The main findings showed that there is no strong statistical correlation between sustainability and financial returns. Furthermore, the study revealed that there was no statistically significant difference in returns for Swedish equity funds, whereas Irish sustainable equity funds exhibited statistically significantly lower returns in comparison to their conventional counterparts. Regarding risk, the study demonstrates that Irish sustainable equity funds carried lower risk, while Swedish sustainable equity funds performed with a higher risk when compared to their conventional counterparts.

Bakgrund: Historiskt har många faktorer spelat roll för investerare vid val av investering, framförallt betydande har varit faktorerna finansiell prestation och finansiella prognoser. Under de senaste åren har en rad nya faktorer tagit mer plats och ESG-faktorer har blivit några av de viktigaste aspekterna, både för investerare och andra intressenter. ESG står för Environmental, Social och Governance och är ett mått på investeringens hållbarhet. Även om det ofta diskuteras om ESG som ett helhetsbetyg, så är det mer sällan man diskuterar varje kriterium var för sig. I denna studie har E, S och G separerats för att undersöka om det är hållbarhet inom ett visst område som är mer gynnsamt än ett annat för att uppnå högst riskjusterad avkastning. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilket kriterium av E, S och G som genererar högst riskjusterad avkastning på OMXSPI. Metod: Studien har en deduktiv forskningsansats och grundas på en kvantitativ undersökningsmetod. All data har inhämtats från Refinitiv Eikon och man har sedan använt statistiska metoder och skapat regressionsanalyser för att undersöka variablernas samband. Variabeln som används för att mäta riskjusterad avkastning är sharpekvoten. Slutsats: Resultatet av denna studie visar att det finns ett statistiskt säkerställt positivt samband mellan betyget för S året 2018 och riskjusterad avkastning. Resterande år och kriterium finns det både positiva och negativa samband, men inget av dessa är signifikanta. / Background: Historically, many factors have played a role for investors when making decisions about an investment, especially significant have been the factors regarding financial performance and financial forecasts. In recent years, a number of new factors have become important, such as ESG factors. Those have become some of the most important aspects, both for investors and other stakeholders. ESG stands for Environmental, Social and Governance and is a measure of the sustainability of an investment. Although ESG often is discussed as an overall rating, it is less common to discuss each criterion separately. In this study, E, S and G have been separated to investigate whether sustainability focus in one specific area is more favorable than another to achieve the highest risk-adjusted return. Purpose: The purpose of this study is to investigate which criterion of E, S and G that generates the highest risk-adjusted return on OMXSPI. Methodology: The study has a deductive research approach and is based on a quantitative research method. All data were obtained from Refinitiv Eikon and statistical methods with regression analysis were created to investigate the relationship of the variables. The variable used to measure risk-adjusted return is the sharpe ratio. Conclusion: The results of this study show that there is a statistically significant positive relationship between the grade for S year 2018 and risk-adjusted return. The remaining years and criteria have both positive and negative relationships, but none of these are significant.

Titel: Portföljförvaltarens kamp mot index Syftet: Syftet med denna studie är att beskriva och analysera aktiv fondförvaltning genomriskjusterad avkastning. Metod: En kvantitativ studie har genomförts för att uppfylla syftet och besvara studiensfrågeställning för undersökningsperioden 2018–2022. Riskjusterade prestationsmåtten somanvänds är jensens alfa, sharpe- och treynorkvoten. Empiriskt resultat: Studien är baserad på 21 aktivt förvaltade fonder som är registrerad iSverige. Vidare har dessa fonder placeringsinriktning på industrisektorn samt har 80% av sittinnehav på svenska aktier. Slutsats: Mer än hälften av alla fonder genererade ett positivt jensens alfa. Dock visar etttvåsidigt t-test att inget alfavärde var statistiskt signifikant med både 90% och 95%konfidensgrad.Nyckelord: Riskjusterad avkastning, Aktiv fondförvaltning, Treynokvot, Sharpekvot, Jensensalfa, Marknadsindex, Capital Asset Pricing Model (CAPM) och Modern Portföljteori. / Title: Fund manager’s battle against index. Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze active funds through riskadjusted returns. Methodology: The study uses a quantitative research method with data from secondarysources that contains fund’s net asset value (NAV). The research period of this study is 2018 to 2022. The study uses jensens alpha, treynor- and sharperatio as risk adjusted measurements. Empirical foundation: This study uses 21 active mutual funds that are registered in Sweden.The mutual funds that were obtained has an investment strategy that focuses on industry.Furthermore, these mutual funds have 80% holdings in Swedish stocks. Conclusion: More than half of the active mutual funds generated a positive jensens alpha.However, according to a two-sided t-test of a 90% and 95% confidence level, none of themutual fund’s alpha showed to be statistically significant and therefore no conclusions weremade.

Det ökade fokuset på hållbarhet har gjort miljö-, social- och styrningsfaktorer (ESG) till kritiska faktorer när man fattar investeringsbeslut. Denna studie beskriver och analyserar sambandet mellan ESG-screening och finansiella prestandan hos portföljer inom STOXX Europe 600-indexet mellan 2019 och 2023. Studien tillämpar en kvantitativ ram för att analysera tre portföljer, var och en med olika tröskelvärden för ESG-screening, och undersöker om högre ESG-rating korrelerar med högre avkastning. Genom att tillämpa CAPM tillsammans med Fama Frenchs trefaktormodell samt prestationsmått som Sharpekvoten, Beta och Jensens Alfa, syftar studien till att ge en fördjupad jämförelse av portföljer med olika ESG-kriterier mot det europeiska aktieindexet. Resultaten visar att ESG-screenade portföljer inom STOXX Europe 600 inte överträffade indexet i hänsyn till deras riskjusterade avkastning. Denna studie bidrar till diskussionen om de ekonomiska fördelarna med hållbara investeringar, genom att visa att även om ESG-screenade portföljerna har högre hållbarhetsgrad, leder de inte nödvändigtvis till förbättrade finansiella resultat på de europeiska marknaderna. / The increasing focus on sustainability has made Environmental, Social and Governance (ESG) factors critical elements when making investment decisions. This study evaluates the relationship of ESG screening and the financial performance of portfolios within the STOXX Europe 600 index between 2019 and 2023. Using a quantitative framework, this study analyzed three portfolios – each with different ESG-screening thresholds – to investigate whether higher ESG-rating correlates with higher financial returns. By applying CAPM and the Fama-French three-factor model along with performance metrics such as the Sharpe ratio, Beta and Jensen’s Alpha, the study aims to provide an in-depth comparison of portfolios with ESG-criteria against the European stock index. The results indicate that ESG-screened portfolios within STOXX Europe 600 did not outperform the unscreened index, in terms of risk-adjusted returns.  This study adds to the ongoing discussion about the financial benefits of sustainable investing by showing that whilst ESG-screened portfolios have higher sustainability measures, they do not necessarily lead to improved financial results in the European markets.

Subject background and discussion: In recent decades, issues of human rights, labor and environmental change has been hot topics world wide, which also has influenced the financial market. More and more investors use socially responsible investing (SRI) screens when constructing their portfolios. One form of SRI screen is to choose companies that have satisfied employees. Existing theory says that employee satisfaction is an intangible asset to the firm that will positively affect a firm’s performance in the future. Intangible assets are often unrecognized by the market and thereby not incorporated in the stock price. The efficient market hypothesis has been studied and debated for several decades. Proponents of the EMH argue that all available information is incorporated in the stock price, thus it is not possible to systematically beat the market. However, EMH is controversial, since research has shown different results regarding the possibility to make abnormal return from various investing strategy. Research question: Is it possible to make abnormal returns by investing in a portfolio of worldwide firms with top scores on the SRI screen employee satisfaction? Purpose: The main purpose of this study is to examine investor’s possibility to make abnormal return with controls for multiple risk factors by investing in worldwide firms with top scores in employee satisfaction. One sub-purpose is to examine how the market values intangibles depending on the degree of market efficiency. Another sub-purpose of the study is to test two different portfolio weighting methodologies, equally- and value weighted, and observe the differences between them. Theory: This study deals with the efficient market hypothesis and the concepts of SRI, employee satisfaction, intangible assets and several risk-adjusted measurements. Method: We have chosen to perform a quantitative study with a deductive approach to answer our research question. We used a sample size of 696 firms based on “Great Place to Works”- lists of companies with high employee satisfaction to construct sex portfolios with different holding periods and strategies. These portfolios have been explored and tested significantly with both equally and value weighted methods. Result/Analysis: The study finds significant evidence of an average annual abnormal return of 3,66% and 2,43% for our main portfolio over the market for equally- and value weighted, respectively, using the three-factor model. When adjusting for momentum, thus employing the four-factor model, all the predictive variables still identify strong persistence in the abnormal return, with statistical significance. Conclusion: The results show that it is possible to make abnormal returns, during the observed time period, regardless of the weighing methodology, although the equally weighted received higher abnormal returns. Thus, the market efficiency appears to be in weak form and does not fully value intangibles.