Byggbranschen anses vara en av de branscher i Sverige där flest olyckor sker. Trots att arbetet följer en väl utvecklad lagstiftning och att de flesta organisationer arbetar aktivt med säkerhet och arbetsmiljö, sker det ändå många olyckor på byggarbetsplatserna. Syftet med den här studien var att undersöka hur riskbenägenheten upplevs av en grupp byggnadsarbetare och deras uppfattningar om säkerhet och risker på arbetsplatsen. Data hämtades ur enskilda intervjuer med åtta byggnadsarbetare och de analyserades kvalitativt genom systematisk sortering i olika teman. Resultatet visar att respondenterna upplever att stress, orsakad av tidspress, är en bidragande faktor till att de tar risker i arbetet. Gemensamma synsätt på säkerhet och risker inom arbetsgruppen samt personlighet upplevs också ha en viss påverkan på hur benägna enskilda individer är att ta risker. Vidare framgår det av resultatet att kompetens i form av erfarenhet påverkar respondenternas uppfattningar om säkerhet och hur säkert de arbetar. Det går att diskutera huruvida det kan vara så att en bakomliggande faktor till respondenternas riskbenägenhet kan vara kopplad till hur organisationsledningen och mellanchefer kommunicerar ut säkerhetsföreskrifter samt regler, detta benämns i uppsatsens diskussionsdel.

In November 2007 the countries around the Baltic Sea signed the Baltic Sea Action Plan (BSAP). The action plan was an initiative from HELCOM due to the environmental status in the Baltic Sea. The action plan implemented a new approach with measures targeting the whole ecosystem. Eutrophication, hazardous substances, biodiversity and maritime activities constituted the main segments. The parties were to establish national implementation plans to fulfil the BSAP goals, which shall lead to good environmental status in the Baltic Sea by 2021.   The aim of this thesis is to investigate the points in common regarding conceptions of eutrophication in the Baltic Sea between the management, the science, the media and the public. There are often complex connections between scientific knowledge and decision-making. With the purpose to elucidate these connections the risk management of eutrophication was compared with the scientific knowledge in the area along with the perceptions of the public and media. The implementation plans of the HELCOM parties differ in both content and ambitions. Overall the implementation plans are technical and many of them give no background descriptions to the causes of eutrophication. The scientific uncertainty that surrounds the calculation models of eutrophication is mentioned in about half of the implementations plans. Some uncertainty is mentioned due to the timescale of the effects of the measures. This can be compared with the fact that some scientists mean that the BSAP goals are unrealistic. Several parties mention the agriculture as an important sector for the reduction of the nutrient supply to the Baltic Sea. The Russian, Lithuanian and Estonian implementation plans also put forward the municipality treatment plants as important actors. There is a big difference between how many times the notion “eutrophication” is mentioned in the implementation plans. In the German implementation plan the notion is mentioned most frequently (29 times), while the Danish implementation plan only mention the notion twice. In the Finnish, Polish and German implementation plans eutrophication is described as a big threat. Only in the Latvian, Polish and German implementation plans eutrophication is described as a risk. The analysis of the implementation plan content shows that the parties has not succeeded to fully use the risk notion in relation to eutrophication. This can affect the risk governance, but also the perception of eutrophication among different stakeholders. Both media and politics affect the complex interactions that constitute the fundament of the relationship between scientific knowledge and public risk awareness. The consequence of eutrophication that is given most of the space in the Swedish newspaper Dagens Nyheter is algal growth. 73 % of the Swedes consider the algal growth as a rather big issue or a very big issue. A plausible conclusion is that there is a connection between the descriptions of eutrophication in Swedish media and the perceptions and knowledge of eutrophication by the Swedish respondents. The perceptions and management of eutrophication in the Baltic Sea are surrounded by complex interactions, uncertainty in the scientific basis and ambiguous opinions. Despite this eutrophication is often treated as a simple risk. For the purpose of successful implementation of the action plans is it important that the public participate in the elaboration of the risk measures. To accomplish real change it might be necessary to make the complex interactions more visible and to make the public participate more.

This qualitative study examines risk assessment, communication and trust among the Church of Sweden's priests. The implementation is based on eleven semi-structured interviews with priests who are employed in Örebro County. The analysis has been carried out with a theoretical framework that is based on the concepts of risk perception, trust and risk communication to see how priests relate to risks. The result showed that priests do not assess antagonistic threats as a greater risk. Communication within the Church of Sweden regarding antagonistic threats is minimal, the communication that takes place regarding risk mainly applies to the church's premises such as fire alarms and evacuation points. Trust in the priests is built through conversation, and the maintenance of relationships. The priests' trust in God is part of what contributes to the priests' moral trust, which leads to a calmness in times of anxiety. We urge future research to explore more within the context of risk within faith communities. Quantitative research and comparative design would contribute to a more comprehensive knowledge in the research area. / Denna kvalitativa studie undersöker riskbedömning, kommunikation och tillit hos Svenska kyrkans präster. Genomförandet bygger på elva semistrukturerade intervjuer med präster som är anställda i Örebro län. Analysen har genomförts med ett teoretiskt ramverk som är baserat på begreppen riskperception, tillit och riskkommunikation för att se hur präster förhåller sig till risker. Resultatet visade att präster inte bedömer antagonistiska hot som en större risk. Kommunikationen inom Svenska kyrkan gällande antagonistiska hot är minimal, den kommunikation som sker kring risk avser främst gälla kyrkans lokaler som brandlarm och utrymningsplats. Tillit till prästerna byggs genom samtal, och upprätthållandet av relationer. Prästernas tillit till Gud är en del som bidrar till att prästerna besitter moralisk tillit, som leder till ett lugn i tider av oro. Vi uppmanar framtida forskning att utforska mer inom ramen för risk inom trossamfund. Kvantitativ forskning och jämförande design skulle bidra till en mer omfattande kunskap i forskningsområdet.

Studiens syfte är att undersöka samt att belysa komplexiteten i svenska kommuners krishantering med fokus på kommunikatörens roll vid kriskommunikation anpassad till personer med utländsk bakgrund. Studien är baserad på nio semistrukturerade intervjuer, åtta kommunikatörer och en säkerhetssamordnare på olika kommuner. De teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund för studien är; strategisk kommunikation, kriskommunikation, the two-step flow model och nätverksstrategier samt budskap och meningsskapande.   Studiens resultat visar att det finns brister i kommunernas förberedande faser. Informanterna anser att kommuninvånarna ska känna till och ta ansvar för sig själv vid kris. Sverige präglas enligt Dressel (2015) av en statligorienterad riskkultur vilket innebär att invånarna förlitar sig på att stat och myndigheter tar sitt ansvar vid kris. Det finns alltså en motsättning i förväntningarna mellan kommunikatörernas önskan om invånarnas ansvar och vice versa. Det finns en medvetenhet bland informanterna om att personer med utländsk bakgrund ofta skiljer sig i hur de ser på risker och hot. Många gånger framhålls dock bristande resurser som en avgörande faktor när det kommer till anpassningen av kriskommunikationen. Vid snabba krisförlopp har kommuner idag svårt att tillgodose personer med utländsk bakgrunds informationsbehov, då insatserna är ad hoc. Detta främst på grund av långsamma översättnings processer, det är därför viktigt att kommunikatörerna använder sig av de interna resurser som finns till hands.

Att handla över internet från utlandet möjliggör lägre priser och större produktutbud. Trots det visar undersökningar att e-handel från utlandet ligger långt ifrån den inhemska e-handeln I Sverige. Statistiken visar på att e-handel från utlandet inte nödvändigtvis poserar någon ytterligare risk jämfört med e-handel som sker inrikes. Dock har konsumenter en uppfattad risk, vilken inte är symmetrisk med den reella risken. Uppsatsen ämnar undersöka hur svenska studenter uppfattar risk vid e-handel från utlandet. Teorin är baserad i konceptet riskperception, och bygger på fyra riskfaktorer som är relevanta i denna kontext. Undersökningen jämför den uppfattade risken mellan de olika riskfaktorerna och olika köpgrupper som valts. Genom en enkätundersökning fann studien att dessa riskfaktorer tydligt skiljer sig åt, där risk med produktprestanda uppfattas som störst. Vi kunde även fastslå att det finns skillnader i riskuppfattning mellan köpgrupper som till exempel att de som handlat billigare produkter upplever en högre risk inom vissa riskfaktorer.

Bakgrund: Brandrelaterade dödsfall är ett globalt folkhälsoproblem som årligen skördar runt 300 000 människoliv och skadar därutöver miljontals människor runt om i världen. I Sverige omkommer årligen runt 85 personer i bostadsbränder och ungefär 200 personer skadas allvarligt. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har på regeringens uppdrag tagit fram en nationell strategi i syfte att stärka den enskilda individens brandskydd. Ett av de prioriterade områdena är att kartlägga och identifiera olika grupper med hög risk för inblandning i bränder för att sedan kunna genomföra målgruppsanpassade kommunikationsinsatser. Här lyfts målgruppen barn och unga upp som vid en ökad riskmedvetenhet inom brand ger en bibehållen och utvecklad brandskyddsförmåga på lång sikt. Unga personer har en tendens att vara involverade i brandrelaterade händelser och har dessutom en benägenhet att vara ointresserade av brandsäkerhet. Prevention genom utbildning anses vara den mest modifierbara strategin för att motverka detta och förebyggande träning har visat sig vara effektivt för att förbättra deras beteendekunskaper i brand att applicera i verkliga förhållanden. Idag finns emellertid inget övergripande ramverk som vägleder i hur en effektiv och fungerande brandsäkerhetsutbildning till barn och unga ska bedrivas vilket anses vara nödvändigt både för att lyckas utveckla nya utbildningsprogram och för att utvärdera redan befintliga utbildningsinsatser.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur svensk räddningstjänst kommunicerar brandsäkerhet till elever i grundskolan för att få en ökad förståelse för hur kommunikationsinsatser bedrivs med unga personer och vilka kommunikationsvägar som anses effektiva.  Metod: Studien har genomförts som en kvalitativ metod med induktiv ansats. Till studien har ett strategiskt urval tillämpats vid val av deltagare att ingå i undersökningen. Genom att tillämpa denna urvalsmetod har valet baserats på individer som ger den talrikaste datan och som är mest relevant för studiens syfte och frågeställning. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer som transkriberats och vidare analyserats genom kvalitativ textanalys. Resultat: Studiens huvudresultat visar oberoende på att 1) räddningstjänsten upplevde i det stora hela en positiv effekt av deras utbildningsinsatser trots att samtligas tillvägagångsätt skiljde sig åt. Insatserna ledde till fler vinster än en ökad medvetenhet för skoleleverna, 2) de största utmaningarna som upplevdes i kommunikationen till barn och unga var att nå fram till de som tenderade att vara ointresserade, trötta eller som uteblev från utbildningstillfällena helt, 3) samtliga deltagare utförde sina utbildningsinsatser med beaktande av att riskuppfattning kan skilja sig åt eleverna emellan utifrån deras ålder, 4) räddningstjänstområdena använde sig inte av någon specifik kommunikationsteknik och föredrog sedvanliga kommunikationsvägar framför modernare teknik, 5) det framkom brister i utvärdering av de brandsäkerhetsutbildningar som bedrevs mot skolverksamheterna idag.

Stålindustrin förser såväl människor som samhället med många nödvändiga byggstenar. I Sverige finns tolv ståltillverkande anläggningar och hela 80 % av stålet exporteras. Som alla andra tillverkande industrier har den flera miljöaspekter att ta hänsyn till, men stålets nytta väger tungt och därför är det av stor vikt att genom forskningsprojektet Stålkretsloppet nå hållbar utveckling. Miljöskyddslagen, miljöbalken och ett ökande miljöengagemang har lett till arbete med miljöfrågor. Syftet med den här studien var att undersöka hur allmänhetens riskperception, attityd och oro gentemot stålindustrin ser ut. Skiljer sig kunskapen och intresset beroende på olika bakgrundsvariabler så som ålder, kön, sysselsättning, om kommunen har stålindustri eller inte, etc. Enkäten skickades till 1000 personer fördelade över fyra kommuner; två med stålverk, Luleå och Smedjebacken kommun, och två utan, Kalmar och Tingsryds kommun. Enkätundersökningens svarsfrekvens hamnade slutligen på omkring 43 %. Resultaten visade att de största skillnader finns mellan kommunerna. Respondenter med fram för allt arbetsrelaterad koppling till stålindustri är de som instämmer mest i de olika påståendena. Giftiga ämnen är det som oroar mest. Slutsatser som drogs var att skillnader mellan kommunerna med stålverk och kommunerna utan stålverk är tydligast. Kunskapen om stålindustrin är tämligen liten och allmänheten önskar mer information, inte minst om miljöarbetet. / The steel industry and its production are fundamental to our society and the modern way of life. There are twelve steel manufacturing facilities in Sweden, exporting as much as 80 % of the produced steel. Like all other manufacturing industries it is giving rise to environmental aspects, but steel’s advantage weighs heavily and it is therefore of great importance through the research programme the Steel Eco-Cycle (Stålkretsloppet) to achieve sustainable development. The purpose of this study was to examine what the general public’s risk perception, attitude and worry towards steel industry looks like. Are there any variations in knowledge and interest based on different background variables such as age, gender, employment, if the municipality has manufacturing or not, etc. The survey was sent to 1000 people spread in four municipalities, two having steel industry and two not having. The answering rate of the survey finally ended at 43 %. The results showed that the biggest differences are to find between the different municipalities. Respondents with a work related connection to the steel industry seems to agree more on the different allegations. The respondents are mainly worried about toxic substances. The most striking conclusion was that the biggest differences lay between the municipalities with steel industry and the ones without it. The knowledge about the industry is however relatively small and the respondents are therefore asking for more information, not least about the work with environmental aspects.

Andelen ungdomar som inte uppfattar några större risker med cannabisbruk har ökat de senaste åren. Ungdomarnas uppfattning av riskerna med cannabisbruk påverkar huruvida de kommer att välja att avstå från eller bruka drogen. Syftet med denna uppsats har varit att se vilka risk- och skyddsfaktorer som påverkar ungdomars riskperception avseende cannabisbruk. Frågeställningarna har varit hur föräldrarna, skolan och vännerna påverkar riskperceptionen. Uppsatsen utgår från en subjektiv syn på riskperception som innebär att inte en faktor ensamt kan förklara om ungdomarna har en låg eller hög riskperception. För att analysera resultatet i uppsatsen har risk- och skyddsfaktorer, som har setts minska eller öka sannolikheten för ett cannabisbruk, använts. Det material som ligger till grund för uppsatsens undersökning är Centralförbundet för alkohol och narkotikas drogvaneundersökning från år 2010. Resultatet har tagits fram med hjälp av logistiska regressionsanalyser vilka visar hur starkt olika faktorer relateras till en låg riskperception även när hänsyn tas till andra faktorer. Flera faktorer kopplade till vännerna och föräldrarna har i resultatet visat sig ha ett statistiskt samband med ungdomarnas riskperception avseende cannabisbruk. Samtidigt fanns inget samband mellan skolan och riskperceptionen när föräldrarna och vänner togs med i beaktande. / The proportion of young people who do not perceive any major risks with cannabis use has increased in recent years. Adolescents' perception of the risks affects whether they will choose to use cannabis or not. The purpose of this essay has been to analyze risk and protective factors that influence young people's risk perception regarding cannabis use. The main questions have been how parents, school and friends affect risk perception. The essay is based on a subjective view of risk perception, which means that not a single factor alone can explain why the adolescent has a low or high risk perception. Risk and protective factors that have been observed to decrease or increase the likelihood of cannabis use have been used to analyze the result. The material that has been used in this essay is a survey conducted by the Centralförbundet för alkohol och narkotika year 2010 among Swedish teenagers. The result has been established by using logistic regression analyzes which shows how strongly different factors are related to a low risk perception even when other factors are taken into account. Several factors linked to friends and parents have proved to have a statistically association with adolescents risk perception regarding cannabis use, this while the school doesn’t.

Studiens ämnesområde är ungdomars uppfattningar av sin nutid och framtid mot bakgrund av Coronapandemin under våren 2020. Syftet är att undersöka på vilket sätt ungdomars uppfattningar om sin livssituation och samhällets utveckling påverkas av pandemin. Studiens teoretiska ramverk utgår från Giddens (1996, 2003) samt Becks (1998) teorier om risk- samhället. Materialet utgörs av 58 gymnasieungdomars texter som publicerats på Nordiska Museets digitala minnessida. Ungdomarna är bosatta antingen i Stockholm eller mindre orter i Norrland. Studiens resultat visar att ungdomars uppfattningar påverkats av pågående pandemi i stor utsträckning. En begränsad vardag med inställda aktiviteter är återkommande, något som ungdomarna uppfattar som antingen begränsande eller befriande. Ungdomarnas uppfattningar präglas därtill mycket utav medias rapportering. Media ses både som en viktig källa till information och som ett bränsle för rädsla. Vad gäller framtiden rör sig ungdomarna på en skala mellan optimism och pessimism. Giddens fyra förhållningssätt till risksamhället framträder hos ungdomarna: pragmatiskt accepterande, bibehållen optimism, cynisk pessimism och radikalt engagemang. En positiv tilltro till framtiden framträder hos de ungdomar som också har en tilltro till samhällets nuvarande system eller enskilda individers möjlighet att påverka dem. En negativ tilltro till framtiden förekommer i större utsträckning hos de som också hyser en liten tilltro samhällets institutioner och politiker. Studiens resultat antas få betydelse i samhällskunskapsundervisningen då nuvarande situ- ation skapar frågor hos ungdomar om olika samhällssystem samt institutioners roll. Det är att betrakta som högst aktuella frågor i ett ämne vars undervisning syftar till att fostra engagerade och delaktiga samhällsmedborgare.

Risk är ett ämne som har studerats över lång tid. Från att ha betraktats som något konkret och beständigt till att bildas av mänsklig perception, kontext, attityder och värderingar. Ämnet har även beforskats tvärvetenskapligt inom olika discipliner. I den här uppsatsen studeras risktagning som en avgränsning av det vidare fenomenet risk. Studien syftar till att generera ny kunskap om hur taktiska arméofficerare förstår risktagning som begrepp. Förståelsen för vilka mekanismer som begränsar eller möjliggör för den taktiska officeren i den svenska armén att ta risker kan ökas genom en induktiv ansats där data från kvalitativa intervjuer med arméofficerare analyseras genom tematisk analys. Resultatet visar att risktagning kan förstås genom två teman: ogynnsamma aspekter respektive möjligheter och förutsättningar. Begränsningar för risktagning utgår från strukturella hinder som är inbyggda inom organisationen och som är svåra att förändra. Risktagning begränsas även ur ett individ- och grupperspektiv där karriär, förtroende och livsförändringar påverkar riskbenägenheten. Möjligheter för risktagning utgår från nationell kontext, det vill säga försvaret av Sverige, där risktagning är mer accepterat än vid internationella insatser. Ur ett individ- och grupperspektiv är förutsättningarna mod, erfarenhet, personlig mognad och förtroende faktorer som möjliggör risktagning. En ledningsfilosofi som styrs av en uppgift, syfte och där individen själv värderar risk mot uppgift förutsätter att det måste finnas acceptans för misslyckanden, som risktagning kan medföra, för att en risk ska tas.